Statsbudgeten 2003

28. FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:

Verksamhetsmiljö

Den internationaliserade verksamhetsmiljön har ökat bindningarna mellan den ekonomiska utvecklingen i olika länder. Arbetet på EU-nivå är inte längre en verksamhet som är separat från den nationella beredningen och det nationella beslutsfattandet, utan det utgör allt mer en fast del av en helhet. Det är viktigt att Finland och olika aktörer inom finansministeriets förvaltningsområde intensivt är med och påverkar koordineringen av och riktlinjerna för den ekonomiska politiken, riktlinjerna för utvecklandet av finansmarknaden, utvecklandet av skattesystemen samt utvecklandet av tullpolitiken, statistikväsendet inom euroområdet samt en god och effektiv offentlig förvaltning.

Då samhället blir allt mera beroende av datatekniken, ökar också riskerna i samband med utnyttjandet av den. Beredskapen med tanke på dessa risker förutsätter satsningar bl.a. på datasäkerhet och reservsystem. Verksamheten inom finansministeriets förvaltningsområde är mycket informationsteknologiintensiv. Datateknik innebär inte längre enbart kontorssystem, utan kärnan ligger i allt högre grad i substansverksamheten inom beskattning, utrikeshandel, statistikföring, statlig finansiering samt ekonomi, forskning och ekonomisk politik.

När det gäller åldersstrukturen är befolkningen i arbetsför ålder redan nu gammal och antalet personer som avgår från arbetskraften överstiger de närmaste åren första gången antalet personer som träder in i arbetskraften. Också de statliga organisationerna måste kunna hålla verkningarna av att personalen blir äldre och av den stora personalomsättningen under kontroll de närmaste åren. Samtidigt bör den statliga arbetsgivaren förbättra sin konkurrenskraft och sörja för att den åldrande personalens kunnande och resurser utnyttjas. Av de nuvarande statsanställda kommer uppskattningsvis 20 000 personer att avgå åren 2003—2006. Av de drygt 10 000 personer som arbetar inom finansministeriets förvaltningsområde avgår ca 15—20 % åren 2003—2006. I praktiken kan avgången vara större, om övergången till anställning hos andra arbetsgivare ökar jämfört med nuvarande nivå.

Allt det som konstaterats ovan framhäver ytterligare vikten av tillgången på och utnyttjandet av relevanta och aktuella forsknings- och statistikuppgifter i verksamheten inom hela finansministeriets förvaltningsområde. Vid sidan av kvantitativ information är det också viktigt att utnyttja kvalitativ information samt genom att kombinera dessa forma helhetsbilder av utvecklingstrenderna och de alternativa åtgärderna. Kvaliteten på kunskapsunderlaget och tillgången till det i det samhällspolitiska beslutsfattandet är särskilt aktuella frågor i samband med förhandlingarna om regeringsprogrammet våren 2003.

Preliminära resultatmål

Verksamheten vid finansministeriet och inom dess förvaltningsområde stöder målen i den allmänna motiveringen till budgeten. De preliminära resultatmålen för finansförvaltningen 2003 är följande:

En balanserad och hållbar tillväxt

Huvudmålet för beredningen av den ekonomiska politiken är att precisera de strukturella reformer som behövs för säkerställande av stabilitet och tillväxtmöjligheter. Målen i anslutning till detta omfattar en högre sysselsättningsgrad och en positiv utveckling av produktiviteten av arbetet. Finland strävar inte bara nationellt utan också som medlem i eurogruppen efter att påverka inriktandet av den ekonomiska politiken i euroområdet.

Uppnåendet av ett strukturellt överskott i statsekonomin är fortsättningsvis det centrala målet särskilt med tanke på en sänkning av statsskulden, de utgiftstryck som befolkningens stigande medelålder medför och som helhet tagen en hållbar offentlig ekonomi på lång sikt. Uppnåendet av målet stöder sig på de fyraåriga anslagsramar som godkänns årligen och de årliga budgetarna som grundar sig på dem.

Med tanke på beskattningen som helhet är det centrala målet att säkerställa ett konkurrenskraftigt och neutralt skattesystem samt täta skattebaser. Med tanke på beskattningen kommer en omfattande diskussion om dess struktur och nivå att föras under granskningsperioden. Till de centrala temana hör behoven av att utveckla inkomst- och förmögenhetsbeskattningen ur det internationella skattesystemets och den internationella ekonomins synvinkel samt med tanke på de utmaningar som inhemska aktörer innebär.

Den snabba utvecklingen när det gäller den finska finansmarknadens infrastruktur, lagstiftningen och marknadsoperatörernas volym fortgår tack vare ibruktagandet av den gemensamma valutan i och med att finansmarknaderna förenhetligas. Utvecklingen återspeglar sig direkt i konkurrensförhållandena för börserna, clearinginstituten, bankerna och de företag som tillhandahåller placeringstjänster i euroområdet samt i marknadens strukturer. När det gäller finansmarknaden är målet att främja stabiliteten och skapa beredskap med tanke på eventuella problem.

Styrning av statsfinanserna

Målet är att statens upplåning och skötseln av statsskulden samt placeringen av statens kassamedel genomförs så förmånligt som möjligt på en godkänd risknivå i respektive marknadssituation. Finansieringsåtgärderna vidtas effektivt utgående från en täckande analys. Vid utvecklandet av riskhanteringen granskas ställningen när det gäller finansieringsriskerna som en helhet med tanke på nettoskulden. Statens pensionsfonds placeringsverksamhet utvecklas genom att placeringsobjekten blir mångsidigare. Målet är att skapa långsiktiga riktlinjer för fonden och att bestämma placeringshorisonten utgående från dem. Målet är också att göra pensionsfondens verksamhet mera överskådlig.

Bokförings- och redogörelseförfarandet inom statsfinanserna utvecklas under planeringsperioden och målet är att förbättra fullgörandet av resultatansvar och redovisningsskyldighet. I enlighet härmed framhäver rapporteringen om verksamheten vid statliga verksamhetsenheter, som finns tillgänglig offentligt, statsförvaltningens ansvar för sin verksamhet inför kunderna inom förvaltningen och medborgarna. Uppföljningen och rapporteringen utvecklas kraftigt med stöd av elektroniska medel.

Verkställande av beskattningen

Skatteförvaltningen uppbär de skatter och avgifter av skattenatur som hör till dess uppgiftsområde samt överför dem till skattetagarna till rätt belopp, vid rätt tidpunkt och på ett kostnadseffektivt sätt. Skattebetalarna ges en sådan betjäning att de med så litet besvär som möjligt klarar av sina lagbestämda skyldigheter. Skatteförvaltningen lämnar uppgifter om beskattningen till de kunder som har rätt att få sådana uppgifter.

Beskattningens riktighet och enhetlighet främjas bl.a. genom att styrningen av beskattningsförfarandet utvecklas, kundanalysen utnyttjas i högre grad samt genom att expertnätverk inom beskattningens olika delområden upprätthålls och utvecklas. Resultaten av de undersökningar av personbeskattningens och företagsbeskattningens riktighet och enhetlighet som gjordes åren 2000—2002 utnyttjas i arbetet med att utveckla styrsystemet och servicen.

Prioritetsområde inom skattekontrollen är den skattekontroll som bidrar till att inbringa skatter samt bekämpningen av den grå ekonomin. Målet för samstämmigheten mellan förskottsinnehållningen och den slutliga beskattningen är att den totala avvikelsen kan vara högst 11 % av de skatter och avgifter som debiterats.

Skattestyrelsen fortsätter det arbete för att utveckla beskattningsprocesserna som inleddes 2001. Målet är att i syfte att stävja kostnadsökningen och begränsa behovet av personalrekrytering rationalisera beskattningsprocesserna så att automatiska förfaranden, val av kundmålgrupper och elektronisk informationsöverföring utnyttjas i allt högre grad i beskattningsarbetet. När utredningsarbetet är klart framläggs förslag till nya utvecklingsprojekt och finansieringen av dem.

Tullväsendet och en fungerande inre marknad

Inom de fiskala uppgifterna strävar tullverket efter att fastställa tullar, skatter och avgifter till rätt belopp och på ett enhetligt sätt och att i allt högre grad utnyttja automatiska förfaranden.

I sina uppgifter i syfte att främja utrikeshandeln strävar tullverket efter att främja en smidig utrikeshandel genom att utveckla kostnadseffektiva tullförfaranden och tullåtgärder samt att förbättra kundservicen och stöda gemenskapens strävanden att utveckla tullsamarbetet med Ryska federationen samt att utveckla logistiken vid den södra och östra gränsen samt närområdessamarbetet. I anslutning härtill är målet enligt de linjer som finanspolitiska ministerutskottet stakat ut att som ett samarbete mellan tullverket och gränsbevakningsväsendet bereda åtgärder som hänför sig till utvecklandet av gränsövergångsställena så att övergångsställena kan öppnas vid ingången av 2004. Målet är också att producera tillförlitlig, mångsidig och aktuell statistik över utrikes- och inrikeshandeln.

När det gäller att skydda samhället är målet att bekämpa sådana bedrägerier inom gemenskapen och skattebedrägerier som riktar sig mot högt beskattade produkter samt annan ekonomisk brottslighet i enlighet med målen och procedurerna i programmet för bekämpningen av gråekonomin och den ekonomiska brottsligheten. Målet är fortsättningsvis att genom en inriktning av resurserna skydda samhället speciellt för att förhindra införsel av narkotika, vapen, kärnämnen och andra radioaktiva ämnen samt miljöfarliga produkter. Ett mål när det gäller att skydda samhället är också att vidta åtgärder för bekämpande av terrorism i enlighet med de riktlinjer och åtgärder om vilka överenskoms gemensamt inom EU.

En resultatrik offentlig förvaltning

Målet är att de förslag som blir resultatet av det pågående projektet gällande statens centralförvaltning, som regeringen tillsatt, genomförs utgående från de åtgärder som den kommande regeringen fattar beslut om.

Vid finansministeriet inleds ett projekt för att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten inom statsförvaltningen. Målet är att förbättra statsförvaltningens förmåga att klara av sina uppgifter med beaktande av den allt mer åtstramade finansieringen och konkurrensen om arbetskraften samt potentiella reformmöjligheter. Projektet skall sporra statsförvaltningens organisationer att utvärdera och förnya sin struktur, sitt sätt att verka, sina tjänster och resurser i förhållande till utmaningarna och möjligheterna inom informations- och kommunikationsteknologin samt till utvecklandet av förvaltnings-, lednings- och tjänsteproduktionsmodeller. Projektet främjar också utvecklandet av drivfjädrar som stöder reformarbetet, sätter i gång utvecklingsåtgärder i enlighet med sitt mål samt gör upp ett åtgärdsprogram med målet att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten inom statsförvaltningen.

Statens personalstrategi, som statsrådet godkände i augusti 2001, drar upp linjerna för centrala åtgärder i syfte att stärka statens konkurrenskraft som arbetsgivare. Revideringen av lönesystemen är en central del i statens personalstrategi. Målet är att största delen av statens ämbetsverk har infört ett nytt lönesystem inom år 2003. Reformen medför merkostnader, som förverkligas under avtalens övergångsperiod, som är 3—5 år. För finansieringen används regleringsmåner och motsvarande poster som baserar sig på allmänna avtal, men en del måste finansieras av arbetsgivaren på annat sätt. Arbetsgivarens andel finansieras med befintliga omkostnadsanslag eller vid behov delvis med separat finansiering via budgeten. Finansieringen av andra åtgärder i syfte att förbättra konkurrenskraften när det gäller lönerna beaktas vid behandlingen av avtalsförhöjningar i samband med budgeten. Förfarandet för en rätt dimensionering av personalresurserna utvecklas och utvidgas som en del av ram- och budgetförfarandet.

Puros arbetsgrupp ingick i november 2001 ett avtal om utvecklande av pensionssystemen inom den privata sektorn och målet är att den genomsnittliga pensionsåldern senareläggs med 2—3 år och pensionssystemet anpassas till den genomsnittliga livstiden som hela tiden blir längre. Målet är att anpassa innehållet i Puroavtalet till statens pensionssystem i dess helhet.

Informations- och kommunikationsteknologin (ICT) och elektronisk kommunikation spelar en betydande roll också i verksamheten vid alla ämbetsverk och inrättningar inom finansministeriets förvaltningsområde. Tyngdpunkten inom informations- och kommunikationsteknologin ligger i ett verksamhetsorienterat utnyttjande av den. Till den hänför sig betydande materiella och immateriella investeringar och nyttan och verkningarna av dem måste bedömas systematiskt. De primära målen när det gäller investeringar i anslutning till ICT och elektronisk kommunikation är att förbättra såväl den kvalitativa nivån på verksamheten som kostnadseffektiviteten.

Statistikväsendet och den ekonomiska forskningen

Statistikerna utvecklas till följd av informationsbehoven och skyldigheterna inom Europeiska unionen och framför allt inom den ekonomiska och monetära unionen. Revideringen av nationalräkenskaperna i överensstämmelse med ESA-95 slutförs och i anslutning härtill fortgår utvecklandet och påskyndandet av prisindexsystemet för servicebranscherna samt andra statistiker som tillgodoser informationsbehoven inom den monetära unionen, i synnerhet de offentliga samfundens kvartalsstatistik och flera andra konjunkturstatistiker. De standardtjänster som statistikcentralen tillhandahåller blir tillgängliga som nätverkstjänster. Centrala uppgifter ur den allmänna samhällsstatistiken tillhandahålls som en avgiftsfri kollektivtjänst.

Vid uppställande av prioriteringarna inom forskningsarbetet beaktas samhällsekonomins behov av att anpassa sig till den föränderliga verksamhetsmiljön i takt med globaliseringen och integrationsutvecklingen i Europa. Centrala frågor inom forskningen är förändringen i befolkningens åldersstruktur, skattekonkurrensen och upprätthållandet av en strukturell balans på lång sikt inom den offentliga ekonomin i en föränderlig verksamhetsmiljö. Utbildningens och det mänskliga kapitalets roll som företagens strategiska konkurrensfaktor och dess verkningar på den offentliga ekonomin är ett forskningsområde som har beröringspunkter med utredningen av den strukturella arbetslösheten.

Modeller för allmän jämvikt har blivit centrala redskap för analysen av strukturpolitiken och politiken för en hållbar utveckling samt för bedömningen av verkningarna av dem. Målet är att utveckla en dynamisk modell för allmän jämvikt för bedömning av verkningarna av ekonomisk-politiska åtgärder på medellång sikt.

Besittning av egendom som hör till finansförvaltningens verksamhetsområde

De bolag för vilka ministeriet har ledningsansvar bedriver finansierings- och försäkringsverksamhet, industriell verksamhet, placeringsverksamhet (speciellt fastighetsplaceringar) och serviceproduktion. Finansministeriet genomför ägarstyrningen enligt fastställda principer.

Målet är att de statsbolag och intressebolag som ministeriet ansvarar för når en nivå på kapitalavkastningen som är högre än medelnivån i branschen. Beslut om försäljning av statens egendom fattas från fall till fall inom gränserna för de fullmakter riksdagen beviljar.

Överföringar av besittningsrätt och ägararrangemang i fråga om statens fastighetsegendom har genomförts i enlighet med statens fastighetsstrategi, som godkändes 1998. När de uppställda målen nåtts och åtgärderna vidtagits har man för avsikt att påbörja utarbetandet av statens lokalitetsstrategi. Målet är att effektivera lokaladministrationen, förbättra principerna och grunderna för planering av nya lokaliteter och grundlig renovering av lokaliteter, klarlägga Senatfastigheters roll som producent av lokaluthyrningstjänster utgående från partnerskapstänkesättet samt öka utnyttjandet av uppgifterna om lokalitetskostnaderna i planeringen och beslutsfattandet.

Styrning av och samarbete inom förvaltningsområdet

Utgångspunkten för styrningen av förvaltningsområdet är att åstadkomma positiva verkningar och resultat med tanke på samhället och kunderna. Vid sidan av resultaten uppmärksammas också aspekter som skapar förutsättningar för en resultatrik verksamhet, såsom resurser, processer och personalens kunnande och utveckling. Särskilda mål för 2003 är genomförandet av den upphandlingsstrategi som skall utarbetas för förvaltningsområdet samt utvecklandet av ett system för resultatrapportering som baserar sig på Internet.

Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001—2003