Statsbudgeten 2012

20. Utkomstskydd för arbetslösa

Förklaring:Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och arbetsmarknadsstödet. Arbetslöshetsdagpenningen betalas antingen som grunddagpenning eller som inkomstrelaterad dagpenning. En arbetslös måste uppfylla arbetsvillkoret för att få dagpenning. Även en arbetslös som flyttar från Finland till ett annat EU- eller EES-land för att söka arbete kan få arbetslöshetsdagpenning för tre månader. Arbetsmarknadsstödet tryggar utkomsten för de arbetslösa bosatta i Finland som på grund av att de inte uppfyller arbetsvillkoret inte är berättigade till dagpenning eller vilkas rätt till dagpenning har upphört.

Syftet med utkomstskyddet för arbetslösa är att garantera alla arbetslösa en skälig utkomst. Skälig utkomst definieras som en minimiutkomst och i relation till tidigare inkomster.

Arbetslöshetsförmån betalas utöver under arbetslöshetstiden ut också under tiden för sysselsättningsfrämjande service. I sådana fall betalas till den arbetssökande den arbetslöshetsförmån som han skulle ha rätt till som arbetslös. För att sporra arbetslösa arbetssökande till att själva vara aktiva betalas en högre ersättning ut under utbildning och andra aktiveringsåtgärder än under arbetslöshetstiden. Under tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder betalas dessutom ersättning för uppehälle.

Utkomstskyddet för arbetslösa utvecklas så att det stöder aktiva alternativ och en förlängning av den yrkesverksamma tiden. Arbetslösa, uppsagda och permitterade uppmuntras att delta i utbildning eller andra sysselsättningsfrämjande åtgärder för att deras möjligheter att snabbt hitta ett nytt arbete ska förbättras. För att stödja sysselsättningen av uppsagda personer betalas arbetslöshetsdagpenningen ut förhöjd till arbetssökande.

Invandrare har rätt till arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd för invandrare under förutsättning att de har en gällande integrationsplan. Målet för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte är att bevara eller återställa personens arbetsförmåga. För personer som har varit arbetslösa under en längre tid och som erhåller arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd ordnar kommunen arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för att främja sysselsättningen.

För att möta förändringarna i arbetslivet ska yrkesskickligheten bevaras och vid behov kunna kompletteras så att den passar för nya uppgifter. Syftet med vuxenutbildningsstöd som betalas till personer i arbetslivet är att främja sådant kunnande som personer i arbetslivet behöver inom arbetslivet samt ett livslångt lärande, vilket samtidigt förebygger arbetslöshet.

För att den åldrande arbetskraften ska hållas kvar i arbetslivet höjs åldergränsen för rätten till tilläggsdagar till 60 år för personer födda 1955 eller senare.

Alterneringsersättning betalas till en arbetstagare som blir alterneringsledig för den tid som arbetsgivaren avlönar en arbetslös.

¹⁾ Till sökanden har under tiden för sysselsättningsfrämjande service inom ramen för utkomstskyddet för arbetslösa (förtjänstskyddet, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet) från ingången av 2010 betalats den arbetslöshetsförmån som sökanden skulle ha haft rätt till som arbetslös. De utbildningsstöd och utbildningsdagpenningar som betalats ut 2009 har slagits samman för de dagar de utbetalats under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Samtidigt har de tidigare utbildningsförmånerna för arbetslösa beaktats i antalet stödtagare och i de genomsnittliga förmånsbeloppen.

31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 23 000 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001).

Anslaget budgeteras enligt prestationsprincipen.

Förklaring:Den ersättning som betalas till kommunen är 10,09 euro per dag och deltagare i arbetsverksamheten. Verksamheten omfattar personer som länge varit arbetslösa och som får arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd och för vilka kommunen ordnar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för främjande av sysselsättningen. Antalet deltagare i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beräknas uppgå till ca 19 000 personer 2012 och antalet verksamhetsdagar till i genomsnitt 120 per deltagare. Statlig ersättning betalas för varje person som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och för de dagar personen i fråga deltar i den, dock för högst fem dagar i veckan.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 3 274 000 euro på grund av att behovskalkylen har ändrats.

50. Statsandel till inkomstrelaterad dagpenning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 865 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till finansiering av den inkomstrelaterade dagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) på det sätt som i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) bestäms om statens andel.

2) till finansiering av lagstadgad ersättning för uppehälle i enlighet med lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) så som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om statens andel

3) till betalning av arbetslöshetskassornas andel av förvaltningskostnaderna enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984).

Förklaring:Inkomstrelaterad dagpenning betalas ut såväl under arbetslöshetstiden som under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Den inkomstrelaterade dagpenningen finansieras av Arbetslöshetsförsäkringsfonden, arbetslöshetskassorna och staten. Arbetslöshetskassornas andel av löntagarens dagpenningar är i regel 5,5 %, dock så, att Arbetslöshetsförsäkringsfonden helt och hållet finansierar förhöjningsdelarna av förtjänstskyddet och tilläggen för omställningsskyddet. Staten finansierar den del som motsvarar grunddagpenningen och fonden den resterande delen. Staten deltar inte i finansieringen av de dagpenningar som betalas under permitteringstid för s.k. tilläggsdagar och inte heller i finansieringen av barnförhöjningarna. Av dagpenningen för företagare finansierar staten den del som motsvarar grunddagpenningen och barnförhöjningarna, medan företagarkassorna finansierar den resterande delen. Staten finansierar ersättningarna för uppehälle under tiden för sysselsättningsfrämjande service.

Regeringen överlämnar i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och 12 § i lagen om vuxenutbildningsstöd så, att grunddagpenningen höjs med 100 euro i månaden fr.o.m. den 1 januari 2012. Lagändringarna ökar statens utgifter till den del som förmånerna och den andel av dem som ska betalas av statens medel är bundna till grunddagpenningens belopp. Detta ökar statens andel av utgifterna för inkomstrelaterad dagpenning med 94 000 000 euro år 2012. Lagändringarna berör momenten 33.20.50, 51, 52, 55, 56 och 33.60.35.

51. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 168 000 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering av grunddagpenning, den därtill anslutna barnförhöjningen och de förhöjningsdelar som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och till finansiering av den lagstadgade ersättningen för uppehälle i enlighet med lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) så som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om statens andel.

Förklaring:Grunddagpenning betalas ut såväl under arbetslöshetstiden som under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Grunddagpenningen, den därtill anslutna barnförhöjningen, de förhöjningsdelar som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service och tilläggen för omställningsskyddet finansieras med statsmedel och intäkterna av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Staten finansierar ersättningarna för uppehälle under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar de förhöjningsdelar som betalats under arbetslöshetstiden.

De arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs hos dem som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa redovisas till Folkpensionsanstalten. Detta minskar behovet av anslag med 56 000 000 euro.

Med hänvisning till förklaringsdelen till moment 33.20.50 höjs grunddagpenningens belopp till 100 euro i månaden fr.o.m. den 1 januari 2012. Detta ökar statens andel av utgifterna för grunddagpenningen med 23 000 000 euro år 2012.

52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 056 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av arbetsmarknadsstöd, den därtill anslutna barnförhöjningen och de förhöjningsandelar som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service på grundval av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och lagen om främjande av integration (1386/2010) så som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om statens andel.

2) till finansiering av lagstadgad ersättning för uppehälle i enlighet med lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) på det sätt som bestäms i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

3) till betalning av grunddelen av den lönesubvention som med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) betalas till arbetsgivaren för de personer berättigade till arbetsmarknadsstöd som är svårsysselsatta eller har fått arbetsmarknadsstöd i minst 130 dagar på grund av arbetslöshet och uppfyller villkoren i 7 kap. 12 a § i lagen eller som är under 25 år och har fått arbetsmarknadsstöd utan avbrott i minst 65 dagar på grund av arbetslöshet

4) till betalning av en andel som motsvarar startpengens grunddel till personer som är berättigade till arbetsmarknadsstöd med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice.

Förklaring:Kommunerna och staten finansierar vardera hälften av arbetsmarknadsstödet i fråga om personer som har fått arbetsmarknadsstöd i minst 500 dagar av den tid de varit arbetslösa. Detta beräknas minska anslagsbehovet med 164 000 000 euro. Till övriga delar finansieras arbetsmarknadsstödet helt av staten. Därutöver svarar staten för Folkpensionsanstaltens likviditet beträffande arbetsmarknadsstödet (likviditetsbelopp).

Den budgeteringsprincip som tillämpas på lönesubventionens och startpengens grunddel är inte längre prestationsprincipen utan kontantprincipen, som lämpar sig bättre i fråga om utbetalningar som baserar sig på ett utfall.

Med hänvisning till förklaringsdelen till moment 33.20.50 höjs arbetsmarknadsstödet till 100 euro i månaden fr.o.m. den 1 januari 2012. Reformen ökar statens andel av arbetsmarknadsstödet med 95 000 000 euro 2012.

55. Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 33 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000).

Förklaring:Vuxenutbildningsstöd för löntagare består av en grunddel som är lika stor som grunddagpenningen och en förtjänstdel. I vuxenutbildningsstöd för företagare betalas endast grunddelen. Staten finansierar den del som motsvarar grunddagpenningen. Om vuxenutbildningsstödet utbetalas som jämkat, finansierar staten ett belopp som motsvarar grunddelens relativa andel av fullt vuxenutbildningsstöd. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar förtjänstdelen och Utbildningsfonden förvaltningskostnaderna.

Med hänvisning till förklaringsdelen till moment 33.20.50 konstateras att höjningen av grunddagpenningens belopp med 100 euro i månaden föranleder en ökning av statens andel av vuxenutbildningsstödet. Detta ökar statens andel av utgifterna för vuxenutbildningsstödet med 5 000 000 euro år 2012.

56. Statsandel till alterneringsersättning(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 34 200 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel till alterneringsersättning i enlighet med lagen om alterneringsledighet (1305/2002) så som i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) bestäms om statsandel.

Förklaring:Utgifterna för alterneringsersättningarna finansieras på samma sätt som motsvarande arbetslöshetsförmåner. Statens andel av ersättningar som betalas till medlemmar i en arbetslöshetskassa motsvarar grunddagpenningens andel av den inkomstrelaterade dagpenningen till fullt belopp. Alterneringsersättningarna till personer som inte hör till någon arbetslöshetskassa finansieras helt av staten.

Med hänvisning till förklaringsdelen till moment 33.20.50 konstateras att höjningen av grunddagpenningens belopp med 100 euro i månaden föranleder en ökning av statsandelen till alterneringsersättning. Detta ökar utgifterna för statsandelen till alterneringsersättning med 4 000 000 euro år 2012.

I anslutning till budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 15 § i lagen om alterneringsledighet så att alterneringsersättningens nivå sänks. Ändringen minskar statens utgifter med 6 000 000 euro på årsbasis.