Statsbudgeten 2012

26. INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och invandring, med uppgift att svara för

• upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet, styrningen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, gränssäkerheten samt utbildningen inom den civila krishanteringen och den nationella beredskapen
• ärenden som gäller finskt medborgarskap, invandring och internationellt skydd samt främjandet av goda etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet.

Förvaltningsområdets strategiska mål är att

• effektivisera den förebyggande verksamheten
• sörja för människors och samhällets säkerhet i föränderliga förhållanden
• föra en aktiv och ansvarsfull invandrarpolitik
• se till att personalen är yrkeskunnig och motiverad.

Inrikesförvaltningens myndigheter riktar sin verksamhet i större grad än tidigare på att förebygga brott, olyckor och andra störande faktorer och hot som äventyrar den inre säkerheten. Ett viktigt insatsområde är fortfarande att sörja för människors och samhällets säkerhet med hjälp av operativ verksamhet och beredskap. Ett tredje prioriterat område är invandringen. Inrikesförvaltningen driver en aktiv och ansvarsfull invandrarpolitik. För att genomföra ovannämnda uppgifter behövs en yrkeskunnig och motiverad personal. I syfte att säkerställa detta bereder sig inrikesförvaltningen på den exceptionellt stora pensionsavgången genom att föra en planmässig personalpolitik.

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Med tanke på den inre säkerheten och invandringen kan omvärlden med fog granskas ur flera synvinklar. Befolkningens stigande medelålder, internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan i den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som absolut måste beaktas. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen.

Befolkningens stigande medelålder, antalet ensamboende åldringar och befolkningskoncentrationen till tillväxtcentrumen utgör utmaningar för de säkerhetstjänster som tillhandahålls av inrikesministeriets förvaltningsområde. Servicebehovet beräknas öka och servicenivån bör kunna upprätthållas också i glest befolkade områden där befolkningsstrukturen karakteriseras av äldre människor. I och med att befolkningens medelålder stiger ökar också risken för olyckor.

Inom Europeiska unionen och den monetära unionen fortsätter problemen att öka inom de offentliga ekonomierna. Även Finlands offentliga ekonomi är inne i en period av skuldsättning. Europeiska unionens betydelse inom alla samhällssektorer är dock fortsättningsvis stor. Utvecklingen av EU:s rättsliga och inrikes frågor påverkas under de närmaste åren i hög grad inte bara av de ekonomiska konsekvenserna utan också t.ex. av det nya mångåriga programmet för EU:s rättsliga och inre frågor för 2010—2014 och Lissabonfördraget som reformerat EU:s grundfördrag.

Tack vare invandringen kan man lappa på en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Den arbetsrelaterade invandringen kommer att öka ytterligare och inom många sektorer har invandringen en stor betydelse när det gäller tillgången på arbetskraft.

Då de stora åldersklasserna lämnar arbetslivet påverkas också inrikesförvaltningens verksamhet. Det minskade utbudet på arbetskraft förutsätter att verksamheten effektiviseras och rationaliseras och att arbetsproduktiviteten förbättras genom att man mera än tidigare utnyttjar t.ex. olika tekniska lösningar och elektroniska tjänster.

Samhälleliga effektmål

Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effektmål för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2012:

Polisväsendet, räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den inre säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften. Målet är att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa. De viktigaste målen för den inre säkerheten fastställs i strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2012—2015 och i det program för den inre säkerheten som ska beredas i enlighet med regeringsprogrammet.

Det säkerställs att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas inom invandrarpolitiken, att förvaltningen fungerar och präglas av rättssäkerhet samt att principerna för god förvaltning följs.

Förvaltningens IT-central

Förvaltningens IT-centrals samhälleliga effektmål är följande:

1. Det säkerställs att de kritiska informationssystem som hänför sig till den inre säkerheten fungerar störningsfritt under alla förhållanden i samhället.

2. Centrala utvecklingsprojekt inom inrikesförvaltningens förvaltningsområde tryggas och statens nätsäkerhet förbättras.

3. Den inre säkerhetens aktörers ICT-tjänster är tillgängliga och effektiva. De tjänster som produceras av Förvaltningens IT-central möjliggör en integrering av aktörernas verksamhet inom den inre säkerheten och frigör deras resurser för operativ verksamhet.

4. Den inre säkerhetens aktörer har en service- och teknologiarkitektur som är kompatibel med andra säkerhetsmyndigheters och statens arkitektur.

¹⁾ Förvaltningens IT-centrals målvärden för den samhälleliga effekten fastställs nu för första gången i budgetpropositionen. Utfallet för år 2010 indexeras som värdet 104.

Polisväsendet

I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, störande av ordningen och olyckor, bekämpa den grå ekonomin samt trygga och förbättra polisens aktionsberedskap och serviceförmåga. Polisväsendet medverkar dessutom i arbetet för att främja ett positivt säkerhetstänkande och en trygg livsmiljö för medborgarna.

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendet deltar i upprätthållandet av den inre säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften, och har som mål att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa.

Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är följande:

1. Gränssäkerheten i Finland är på bästa nivå i europeisk jämförelse. De tryggaste och smidigaste trafikförbindelserna mellan Ryssland och Europeiska unionen går via Finland. Gränsbevakningsväsendets insats är stark när det gäller att utveckla en strategi för Europeiska unionens yttre gränser och förverkliga ett gemensamt europeiskt ansvar.

2. Gränsbevakningsväsendets verksamhet ökar på ett mångsidigt sätt människornas dagliga säkerhet, i synnerhet i gränstrakterna och i skärgården.

3. Sjöräddningssystemet i Finland är det pålitligaste vid Östersjön. Lednings- och aktionsberedskapen för eventuella flertypsolyckor till havs är god. Gränsbevakningsväsendet gör en stark insats vid genomförandet av EU:s havspolitik och för att främja miljösäkerheten till havs.

4. Gränsbevakningsväsendet kan fungera under alla former av störningar och undantagsförhållanden, även under krig, i syfte att trygga samhället. Gränsbevakningsväsendet är verksamt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden.

Räddningsväsendet

Ett centralt samhälleligt effektmål för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor och dödsfall i samband med bränder. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna.

¹⁾ Källa: TNS gallup-undersökning som genomförs vart tredje år. Utfall år 2011: 96 % av invånarna.

Nödcentralsverksamhet

Nödcentralsverket kommer 2015 att vara ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt verk för hela Finland. Verket är den länk som först tillgodoser behovet av hjälp, professionellt och utan dröjsmål.

Invandring

En aktiv och ansvarsfull invandrarpolitik förs genom att lagstiftningen vid behov revideras med beaktande av behovet av arbetskraft, invandrarnas varierande utgångspunkter och behov samt de internationella förpliktelserna. Invandring som baserar sig på behovet av arbetskraft främjas. Verksamheten mot illegal invandring och människohandel stärks genom omfattande myndighetssamarbete och nätverksbyggande. Fullgörandet av de skyldigheter som gäller internationellt skydd säkerställs inom asylförfarandet och mottagandeverksamheten. Man satsar på att försnabba placeringen i kommuner av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

¹⁾ Målet är att de avgöranden i fullföljdsdomstolarna där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av ett fel i Migrationsverkets lagtolkning eller förfarande ska vara mindre än 5 % av det totala antalet besvär. Sådana beslut där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av omständigheterna beaktas inte här.

²⁾ Tid som åtgår från delfåendet av beslut om beviljande av uppehållstillstånd till inflyttning till kommunen.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer omfattningen av de mål som ställts upp för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser.

Konsekvenser för jämställdheten

Avsikten är att beakta jämställdhetsperspektivet i all verksamhet inom inrikesförvaltningen. En jämlik och icke-diskriminerande behandling av alla människor utgör utgångspunkten för all verksamhet och är en grundläggande fri- och rättighet för alla. Vid behov utreds konsekvenserna för jämställdheten och för minoriteter i lagstiftningsprojekten och görs en granskning i fråga om alla diskrimineringsgrunder.

Med hjälp av den statistik som finns att tillgå följer ministeriet verksamhetens konsekvenser för jämställdheten. Det har inte gjorts några systematiska undersökningar eller externa utvärderingar av hur anslagen under huvudtiteln för förvaltningsområdet fördelar sig ur jämställdhetssynvinkel.

Polisstyrelsen fortsätter den reform av den riksomfattande jämställdhets- och likabehandlingsplanen som inleddes 2011. Dessutom inleds beredningen av egna planer för polisenheterna. Målet för 2012 är att kvinnornas andel av polisförvaltningens personal ska hållas på samma nivå som för närvarande (27,6 procent).

Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl migrationsverket som alla förläggningar och planerna uppdateras varje år. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. År 2010 var 69 procent av asylsökandena män. Av de minderåriga asylsökande som kommit ensamma, utan vårdnadshavare, var 72 procent pojkar. Kostnaderna för mottagandet är på grund av sökandenas könsfördelning högre för män än för kvinnor.

I enlighet med sin likabehandlingsplan beaktar Gränsbevakningsväsendet mångbottnad diskriminering i all verksamhet och godkänner inte diskriminering i någon form. Som myndighet och arbetsgivare har Gränsbevakningsväsendet skyldighet att främja jämställdhet mellan män och kvinnor. Gränsbevakningsväsendets dagliga verksamhet i gränssäkerhetsuppdrag och uppdrag till havs gäller både män och kvinnor och med avseende på det etniska ursprunget en mångsidig grupp.

Förvaltningsområdets anslag 2010—2012