Statsbudgeten 2012

29. UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras 2012 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Finland påverkas i hög grad av konjunkturerna i världsekonomin. Säkerställandet av kunnandet, välfärden och konkurrenskraften kräver satsningar på utbildning, forskning, kreativitet, kultur och innovationsverksamhet. Ungdomsarbetslösheten är en särskild utmaning för utbildnings- och ungdomspolitiken. Ministeriet har utarbetat en verksamhetsstrategi som sträcker sig fram till 2020 och som för sin del bidrar till att bemöta utmaningarna i verksamhetsmiljön.

Den åldersklass som börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning minskar. I fråga om den åldersklass som börjar studera på högskolenivå kommer det inte att ske några väsentliga förändringar. Andelen barn och unga med invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer. Efterfrågan på vuxenutbildning ökar.

Det kreativa arbetet och den kreativa verksamheten och produktionen samt den digitala användningen av kulturinnehåll får ökad betydelse till följd av utvecklingen av informationssamhället. Den kreativa ekonomins sysselsättande effekt ökar. I och med att samhället blir allt mer mångskiftande och differentierat blir det en utmaning att stärka medborgarverksamheten så att den främjar den sociala gemenskapen, välfärden och hälsan. Medborgarverksamhetens roll i produktionen av kultur- och idrottstjänster förväntas växa.

Den regionala differentieringen innebär en utmaning när det gäller att tillhandahålla jämlika tjänster i hela landet. Dessutom accentueras förebyggandet av utslagning och ojämlikhet bland barn och unga i och med att åldersklasserna blir mindre och den samhällsekonomiska försörjningskvoten blir sämre.

Tryggandet av basservicen förutsätter att reformen av kommunstrukturen och av kommunernas servicestruktur fortsätter.

Förvaltningsområdets samhälleliga verkningar

Utbildnings- och vetenskapspolitiken

Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning såväl inom tidig fostran som inom högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att utbildningsnivån närmar sig världstoppen. En effektivare utbildning kan förlänga arbetskarriärerna i det inledande skedet och genom en effektivare vuxenutbildning kan pensioneringarna senareläggas.

En hög kvalitet på undervisningen och examina är en förutsättning för utbildningens verkningsfullhet, effektivitet och produktivitet. På alla utbildningsnivåer fäster man uppmärksamhet vid att ständigt höja kvaliteten på utbildningen och vid att säkerställa kvaliteten. Man stärker elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Informationssamhällsutvecklingen i fråga om utbildning och forskning stärks.

Målet är att

• inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen är bland de bästa vid internationella jämförelser
• antalet stora undervisningsgrupper minskar inom den grundläggande utbildningen
• relationstalet studerande/lärare förbättras i högskolorna
• forskningens kvalitet och effekter ökar.

¹⁾ Kalkylerat antal studerande uttryckt i heltidsstuderande (Full Time Equivalent), vid universiteten undervisnings- och forskningspersonal (exkl. kalkylerad timundervisning och platser för forskarutbildning).

¹⁾ I uppgifterna för 2009 är FoU-utgifternas andel av BNP Statistikcentralens uppskattning, forskningspersonalens andel uppskattning, vetenskapliga publikationer utfall.

²⁾ Källa: ISI Web of Knowledge (artiklar, översiktsartiklar, kommentarer, brev och konferenspublikationer).

Målet är att

• den andel personer som fortsätter studera direkt efter den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ökar
• den tid som används för att avlägga examen förkortas och genomströmningen ökar
• åldern då högskoleexamen avläggs sjunker
• sysselsättningen bland dem som avlagt examen ökar
• den andel av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder som årligen deltar i utbildning uppgår till minst 60 %
• matchningen mellan utbildningsutbud och behov av arbetskraft förbättras.

¹⁾ Källa: Statistikcentralen. De tal som gäller studerande i påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen är uppskattningar.

²⁾ Inkluderar även förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).

¹⁾ Källa: Statistikcentralens sysselsättningsstatistik. Beskriver sysselsättningen bland dem som avlagt examen året före undersökningsåret och placering i fortsatta studier i slutet av undersökningsåret. Sysselsatta studerande räknas som sysselsatta utom i fråga om studenter, där de anges separat. I fråga om 2009 är de tal som gäller yrkesutbildning uppskattningar.

¹⁾ Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning.

¹⁾ Källa: Statistikcentralen. Inkluderar endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen eller läroavtalsutbildning. Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga. I fråga om 2009 är det tal som anger utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen en uppskattning.

Utvecklingen av universiteten och yrkeshögskolorna fortsätter utifrån olika mål och innehåll i examina. Högskolornas strukturer utvecklas med målet att öka den internationella spetskompetensen och skapa högskoleenheter med en starkare och verkningsfullare kompetensnivå.

Målet är att

• undervisningens och forskningens kvalitet och effekter ökar
• den internationella rörligheten bland undervisnings- och forskningspersonalen samt studerandena vid högskolorna ökar
• högskolornas resultat förbättras.

Tillgången till behörig och kunnig undervisningspersonal måste säkerställas. För att uppnå detta mål ser man till att lärarutbildningen är tillräcklig och förbättrar lärarnas arbetsförhållanden. Lärarnas möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling förbättras genom programmet Kunnig (Osaava-ohjelma).

Målet är att

• behörighetssituationen bland lärare och lärarnas möjligheter till fortbildning förbättras
• intresset för lärarutbildning bibehålls så att antalet sökande till klasslärarutbildning är minst 5 000 per år.

¹⁾ Lärare i huvudsyssla.

Förverkligandet av målen bedöms också med avseende på kön.

¹⁾ Fortbildning som ordnas av Utbildningsstyrelsen och länsstyrelserna/regionförvaltningsverken, inkl. programmet Kunnig (Osaava) fr.o.m. 2010.

¹⁾ Utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. De tal som gäller nya studerande inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning, studerande som fått avgångsbetyg från grundläggande utbildning, studerande som avlagt examen inom yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning och utländska studerande är i fråga om 2010 uppskattningar. Antalet studerande inom förskoleutbildning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning samt yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning är antalet studerande enligt statsandelssystemet.

²⁾ IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.

³⁾ Omfattar sådan utbildning som ordnas som läroplansbaserad utbildning och som utbildning som förbereder för fristående examen vid läroanstalter och i läroavtalsform och som leder till en yrkesinriktad grundexamen.

⁴⁾ Omfattar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen.

⁵⁾ I fråga om nya studerande och avlagda examina ingår sådan utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen.

⁶⁾ Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.

Konst- och kulturpolitiken

Konsten och kulturen främjar befolkningens välbefinnande och livskvalitet samt stärker det kulturella kapitalet. Genom att stärka kulturgrunden, verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete, medborgarnas möjligheter till kulturellt deltagande samt kulturekonomin främjas bildningen, kreativiteten, kunnandet och innovativiteten, regionernas livskraft samt utvecklingen av sysselsättningen och samhällsekonomin.

Centrala kulturpolitiska områden är konst- och konstnärs-, kulturarvs-, biblioteks-, kulturexport- och upphovsrättspolitiken liksom även den audiovisuella politiken och den kommunala kulturverksamheten. Med kulturpolitiska medel främjas också genomförandet av utvecklingsuppgifter som överskrider gränserna mellan olika förvaltningsområden, såsom hållbar utveckling, arkitektur- och formgivningspolitik, kreativitets- och innovationspolitik, regional utvecklingspolitik, barn- och ungdomspolitik samt hälso- och välfärdspolitik. Dessutom sörjer man för invandrarnas och andra befolkningsgruppers kulturella behov.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom kulturpolitiken är:

1. Kulturgrunden stärks

Kulturgrunden stärks genom att man främjar tillgången till kultur och information, bevarandet av kulturarvet och kulturmiljöerna, konst-, kulturarvs- och mediefostran liksom även den nationella, regionala och lokala konst- och kulturförvaltningens funktioner och kulturens internationalisering, med beaktande av omvärldens utmaningar globalt och med tanke på den tekniska och hållbara utvecklingen.

2. Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras

Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras genom att stödformerna för konst och kultur utvecklas, konstnärernas utkomstmöjligheter görs mångsidigare och ett fungerande upphovsrättssystem utvecklas. Dessutom stärks förutsättningarna för företagsamhet inom kulturella och kreativa branscher.

3. Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolkningsgrupper ökas

Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolknings- och medborgargrupper ökas genom att den lokala och regionala tillgången och tillgängligheten till kulturtjänster och kulturarvet förbättras och genom att utvecklingen av kulturell mångfald främjas.

4. Kulturekonomin och den kreativa ekonomin stärks

Förutsättningarna för att utveckla kulturekonomin och den kreativa ekonomin och deras effekt på sysselsättningen förbättras genom att den finansiella basen och kunskapsunderlaget för kulturen utvecklas och breddas, kulturexporten stöds och upphovsrätten utnyttjas bättre.

Idrottspolitiken

Målet för de samhälleliga verkningarna inom idrottspolitiken är främjandet av idrott och därigenom befolkningens välmående och hälsa. I främjandet av idrott tar man på ett övergripande sätt fasta på idrottens likvärdighets- och jämställdhetsaspekter, behoven hos personer som behöver särskilt stöd inom idrotten samt integriteten i idrotten.

De samhälleliga effektmålen för idrottspolitiken är följande:

1. Tillgängligheten till idrotten ska vara likvärdig

Idrotten hör till de kulturella grundläggande rättigheterna, och säkerställandet av tillgängligheten till den påverkas främst av flyttningsrörelsen inom landet, reformen av kommunstrukturen samt förändringar i idrottsförvaltningen och idrottskulturen. Målet är att säkerställa tillgängligheten till idrottsservice i hela landet.

2. Den motionsinriktade livsstilen blir allt vanligare

Idrotten har positiva effekter på människans välbefinnande, arbetsförmåga och hälsa. Målet är att öka motionsintresset och motionsintensiteten bland hela befolkningen. Målgruppen utgörs i synnerhet av barn och unga, eftersom deras motionsaktivitet skapar grunden för en motionsinriktad livsstil för resten av livet.

3. Medborgarverksamhet inom motion och idrott ökar befolkningens deltagande och stärker delaktigheten

Finländare deltar rätt aktivt i motions- och idrottsföreningars verksamhet. Det har dock kunnat konstateras att det finns skillnader mellan olika befolkningsgrupper när det gäller deltagande i föreningsverksamhet, engagemang och motionsaktivitet. Målet är att förbättra kvaliteten på medborgarverksamheten inom motion och idrott och deltagandet i medborgarverksamheten i synnerhet när det gäller sådana befolkningsgrupper som hindras att delta av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer.

4. En etisk och samhällsansvarig elitidrottsverksamhet ökar antalet idrottsintresserade

Elitidrotten är en del av den finländska kulturen. Den ger upplevelser och positiva förebilder samt ökar intresset för att inleda ett eget motionsintresse. Dessutom stärker elitidrottsverksamheten, i synnerhet ordnandet av storevenemang, motionens och idrottens betydelse för samhällsekonomin. Målet är att förbättra de finländska idrottarnas framgångar inom elitidrotten och integreringen av handikappidrott på elitnivå samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland.

¹⁾ AVTK 2009, motion minst 30 min. så att personen blir åtminstone lätt andfådd eller svettas.

²⁾ Skolhälsoenkät: enkäten utförs jämna år i södra och östra Finland och Lappland och udda år i sydvästra, västra, inre och norra Finland och på Åland.

³⁾ Eurobarometern 2009.

⁴⁾ Nationella idrottsundersökningen.

Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

Målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken gäller alla ungdomar under 29 år som bor i Finland och de förverkligas inom tre resultatområden: främjande av ett aktivt medborgarskap, stärkande av de ungas sociala identitet samt förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom ungdomspolitiken är:

1. Aktivare medborgarskap för unga

Målet när det gäller ett aktivt medborgarskap för unga är att utveckla en målinriktad verksamhet bland unga i samhället. Ett aktivt medborgarskap främjas genom att man skapar förutsättningar för alla unga att ha en egen fritidssysselsättning och att därigenom vara medlem i sammanslutningar och kunna påverka i samhället. Mekanismerna för ungas deltagande och inflytande samt för hörande av unga utvecklas. Målet är att göra det möjligt för de unga att aktivt delta i och påverka samhälleliga frågor med beaktande av de ungas nya tillvägagångssätt och gemenskaper, vilket eventuellt också kan öka de ungas valdeltagande.

2. De ungas sociala identitet stärks

Man stöder det utvecklande av sektorsövergripande samarbete mellan myndigheter i kommunerna som ungdomslagen förutsätter liksom även en ökning av det uppsökande ungdomsarbetet så att det täcker hela landet. Verkstadsverksamheten för unga har som mål att förbättra de ungas beredskap för vardagen och arbetslivet, att motivera till studier och att minska ungdomsarbetslösheten. Verkstadsverksamheten effektiviseras med hjälp av uppsökande ungdomsverksamhet. Unga stöds också genom perioder och kurser i livskompetens som ordnas av de riksomfattande ungdomscentralerna.

3. De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras

De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras genom att statsrådet driver en effektivare generationspolitik i fråga om de unga så att de ungas och övriga befolkningsgruppers levnadsvillkor är på samma nivå. Statsrådets barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram, som färdigställdes 2011, genomförs och följs 2012—2015. Statens delegation för ungdomsärenden utvärderar årligen genomförandet av programmet. Barns och ungas levnadsvillkor följs med hjälp av nya indikatorer för levnadsvillkoren.

Kyrkliga ärenden

Till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde hör den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund. Till ansvarsområdet hör även det allmänna ordnandet av begravningsväsendet, där utgångspunkten är religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Målet är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten.

Internationellt samarbete

Genom att utnyttja det rådande internationella intresset och de finländska utbildningsanordnarnas och andra aktörers höga kompetensnivå främjas exporten av finländsk utbildning och finländskt kunnande.

Man påverkar i Europeiska unionen och i internationella organisationer i syfte att främja Finlands mål i ärenden som gäller utbildnings- och forskningspolitik, kulturpolitik, audiovisuell politik samt idrotts- och ungdomspolitik.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), så att kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor utgör 58,11 % fr.o.m. 2012.

Tippnings- och penninglotterivinstmedel

I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier och tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Tippningsvinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovan nämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.

Veikkaus Ab:s egentliga intäkter för 2012 uppskattas till 503,7 miljoner euro. I uppskattningen har man beaktat effekterna av höjningen av lotteriskatten. Utöver de beräknade egentliga intäkterna ställs ur Veikkaus Ab:s fond för ofördelade vinstmedel sammanlagt 16,7 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av tippningsvinstmedel som står till förfogande uppgår till 520,4 miljoner euro, vilket är en ökning på 1 % jämfört med budgeten för 2011. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna i det förhållande som anges i den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 101,2 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 222,6 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 144,5 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 52,0 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.

Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås 2012 uppgå till 1 055,9 miljoner euro, varav 520,4 miljoner euro, dvs. 49,3 %, beviljas av tippningsvinstmedel.

¹⁾ Statsandelen för bibliotekens driftskostnader finansieras fr.o.m. 2010 med anslag under finansministeriets huvudtitel.

Förvaltningsområdets informationsförvaltning

Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2006—2015 fortsätter. I enlighet med informationsförvaltningsstrategins riktlinjer stärks den gemensamma kunskapsbasen för undervisningen, forskningen och kulturen. Nya tjänster tillhandahålls i elektronisk form. Inom förvaltningsområdet övergår man i all verksamhet inom förvaltningen och ämbetsverk emellan till elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Informationsförvaltningens kostnadseffektivitet förbättras alltjämt. Centrala metoder är ökad användning av gemensamma tjänster och andra resurser och samarbete vid anskaffningar.

Projekt enligt informationsförvaltningsstrategin är 2012 en utökning av grundfunktionaliteten i dokumenthanteringen och de processer i samband med den som gäller resultatorienterad styrning och ledning.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer omfattningen av de mål som ställts upp för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. För de produktivitetsfrämjande åtgärderna redogörs närmare i samband med de berörda kapitlen.

Bedömning av könskonsekvenserna i samband med budgetpropositionen

Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.

I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och utveckla den utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.

Flickors och pojkars segregerade studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.

Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Däremot är främjande av jämställdhet enligt idrottslagen utgångspunkten i t.ex. strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. I idrottsverksamheten läggs särskild vikt vid att beakta könsaspekten i utvecklandet av utbildningen för tränare och instruktörer. Inom ungdomsarbetet riktas finansieringen vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka inom ungdomsarbetet. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat på 2000-talet. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.

Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet och beaktar dessa då budgeten görs upp.

Förvaltningsområdets anslag 2010—2012