Statsbudgeten 2012

03. Forskning och utveckling

Förklaring:Utgifterna under kapitlet föranleds i huvudsak av verksamhet i anslutning till forskning, utveckling, statistikföring, registrering och sakkunnigtjänster inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde samt av statligt stöd för Arbetshälsoinstitutets utgifter.

Social- och hälsovårdsministeriet svarar för forsknings- och utvecklingspolitiken inom sitt ansvarsområde. Målsättningen för denna politik är att producera sådana forskningsrön som systematiskt kan utnyttjas för olika utvecklingsåtgärder inom social- och hälsovårdspolitiken, såsom beredning och verkställande av lagstiftning, olika program och projekt och ministeriets beslutsfattande i övrigt.

Forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är ett redskap för ledningen och en förutsättning för att de strategiska målen ska kunna nås. Forsknings- och utvecklingspolitiken innebär strategiskt beslutsfattande och beredning och verkställande av lagstiftning och budget samtidigt som den är en investering som stöder informationsstyrningen. Vid forskningsinrättningarna inom förvaltningsområdet bedrivs också verksamhet i anslutning till omsättande av resultaten av forskningen och utvecklingen i praktiken, såsom sakkunnigtjänster, informationsförmedling och utbildning. Därutöver har forskningsinrättningarna lagstadgade eller med ministeriet överenskomna särskilda uppgifter som ansluter sig till t.ex. tillsyn, statistikföring eller beredskap inför särskilda risksituationer.

Effektivitet

Grunden för forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är strategidokumentet Ett socialt hållbart Finland 2020 och prioriteringarna i regeringsprogrammet. Enligt dessa ska forskning och utveckling, informationsproduktion och informationsförmedling inom förvaltningsområdet ge

• en stadig grund för välfärden
• tillgång till välfärd för alla
• en livsmiljö som stöder hälsa och trygghet.

I regeringsprogrammet betonas också familjens ställning och jämställdheten mellan könen särskilt.

Verksamhetens resultat

Inom delområdet för hälsofrämjande strävar man efter att minska riskfaktorerna för folksjukdomar, förebygga olyckor och skapa förhållanden som främjar hälsan. Ett särskilt mål är att få tobaksrökning, alkoholkonsumtion och överviktighet under kontroll. (33.03.04 Institutet för hälsa och välfärd och 33.03.50 Arbetshälsoinstitutet)

Välbefinnande i arbetslivet är ett viktigt mål, och man försöker göra arbetet mera meningsfullt genom att förbättra arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa och garantera säkerheten på arbetsplatserna. Också säkerställandet av jämställdheten i arbetslivet och samordningen av arbetslivet och familjen är av hög prioritet. (33.03.50 Arbetshälsoinstitutet)

Ett förebyggande perspektiv på fattigdom och utslagning är den primära verksamhetsmodellen. Man tar sig an barnens, de ungas och familjernas problem med hjälp av nya modeller, långtidsarbetslösheten bekämpas och utkomsten tryggas för dem som löper störst risk att bli fattiga. (33.03.04 Institutet för hälsa och välfärd och 33.03.50 Arbetshälsoinstitutet)

Ett fungerande servicesystem och kunnig arbetskraft i tillräcklig utsträckning skapar grund för tjänster av hög kvalitet. En särskild utmaning är tryggandet av basservice och service för den åldrande befolkningen. Ett hjälpmedel kommer att vara ett utbrett utnyttjande av den nya teknologin och utvecklandet av den. (33.03.04 Institutet för hälsa och välfärd)

De produktivitetsfrämjande åtgärderna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde avser effektivisering av forskningsverksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet. Överföringen av tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen till servicecentraler har i stort sett genomförts för forsknings- och utvecklingsinrättningarnas vidkommande före utgången av 2010.

Produktion och kvalitetsledning

Inrättningarna förbereder sig på att delta i genomförandet av säkerhetsstrategin för samhället 2011.

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 68 025 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av sådana medlemsavgifter till internationella och inhemska organisationer som har anknytning till verksamheten, av finansiella bidrag till samfinansierade projekt, av projekt som genomförs utomlands, av utgifter som föranleds av understöd för kompletterande utbildning och av utgifter som föranleds av samarbetsprojekt

2) till betalning av utgifter för projekt som EU har godkänt

3) till betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning, för utarbetande av anvisningarna för god medicinsk praxis och för projekt för utveckling av informationsförvaltningen inom social- och hälsovården

4) till betalning av utgifter som verksamheten vid Stiftelsen för alkoholforskning medför för Institutet för hälsa och välfärd

5) till ersättning till kommunerna för verksamheten vid utbildningsrådgivningarna

6) till betalning av stipendier som direkt hänför sig till inkomsterna av den nettobudgeterade samfinansierade verksamheten

7) hälsofrämjande projekt som Institutet för hälsa och välfärd självt genomför.

Förklaring:Institutet för hälsa och välfärd finns för främjande av befolkningens välfärd och hälsa, förebyggande av sjukdomar och sociala problem och utveckling av social- och hälsovårdstjänster. Institutet genomför sin uppgift genom forskning, uppföljning och utvärdering, utvecklingsarbete, expertpåverkan och myndighetsuppgifter samt internationellt samarbete. Institutet för hälsa och välfärd är dessutom statistikmyndighet inom sitt område samtidigt som institutet sörjer för kunskapsunderlaget inom sitt uppgiftsområde och för nyttiggörandet av det.

Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen.

Som grund för verksamheten år 2012 använder Institutet för hälsa och välfärd strategin Ett socialt hållbart Finland 2020 och sin egen strategi Hälsa ger välfärd - 2020 - välfärd ger hälsa. De olika temana för social hållbarhet har anknytning till tryggandet av den ekonomiska grunden för välfärden, en rättvis fördelning av välfärden och beredskap inför de förändringar som globala fenomen ger upphov till. De teman som ansluter sig till hållbarhet ingår i de frågor som gäller befolkningens hälsa, välfärd och funktionsförmåga, servicesystemets effektivitet och säkerställande av den finansiella basen. De centrala riktlinjerna i institutets egen strategi siktar till att öka verkningsfullheten i den egna verksamheten i just dessa frågor. I riktlinjerna fastslås som mål att befolkningens hälsa, funktionsförmåga och välbefinnande ska öka, att skillnaderna i hälsa och välfärd ska minska, att beredskapen att avvärja hot mot hälsa och välfärd globalt och nationellt ska ligga på en hög nivå och att social- och hälsovårdsbranschens servicesystem på ett effektivt sätt ska svara mot befolkningens och samhällets behov.

Inom verksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd under 2010-talet understryks också dess roll som sakkunniginrättning genom att utnyttjandet av information främjas på alla nivåer inom beslutsfattandet. Detta stöder institutets verksamhet när det gäller att utveckla dataarkiv och information och att underlätta utnyttjandet av dem. I statsrådets principbeslut från 2011 anges som ett centralt mål att dataarkiv och information som insamlats med offentliga medel ska utnyttjas bättre. Institutet för hälsa och välfärd är en viktig aktör när det gäller att producera, förädla och främja användningen av dataarkiv och information. Två av de sex centrala riktlinjerna i institutets egen strategi anknyter till dataarkiv och information. Målet är att dataarkiv och information inom social- och hälsovården ska utnyttjas i vid omfattning för att främja hälsa och välfärd samt funktionaliteten hos servicesystemet. Dessutom ska institutet verka för att välfärds- och hälsofrågor i stor utsträckning beaktas i beslutsfattandet på olika nivåer.

Institutet för hälsa och välfärd omfördelar sina resurser i enlighet med sin strategi. Institutet sörjer för att i sin verksamhet beakta de utvecklingsmål för det nationella innovationssystemet som också sammanhänger med reformen av sektorforskningssystemet.

Verksamhetens resultat

Kärnfunktionerna vid Institutet för hälsa och välfärds fungerar effektivt, ekonomiskt och kundinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Institutets produktivitet ökar och överskottet av den avgiftsbelagda verksamheten används till produktutveckling och investeringar. Institutets informations- och statistikproduktion samt nättjänster och portaler utgör tillsammans en fungerande helhet. Institutets organisation fungerar som en helhet och organisationsstrukturen stöder institutets strategiska riktlinjer. Förvaltnings- och verksamhetsmetoderna vid Institutet för hälsa och välfärd främjar realiseringen av jämställdheten mellan könen

Finansieringsstrukturen för Institutet för hälsa och välfärd är under kontroll. De ekonomiska resurserna och personalresurserna fördelas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. Personalplaneringen är långsiktig och personalens storlek och struktur motsvarar de strategiska riktlinjerna. Institutet fungerar på ett ekonomiskt och produktivt sätt.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

Det finns tillräcklig kompetens vid Institutet för hälsa och välfärd för att uppfylla målen. Personalens aktionsberedskap och kunnande utvecklas i enlighet med centralens strategi. Ledarskapet är kunnigt och inspirerande och det välbefinnande som personalen upplever i sitt arbete ökar och arbetsgivarbilden blir bättre.

Av anslaget har 542 480 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning.

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats medfinansieringen i avtalsundersökningar och andra gemensamma projekt, inkomsterna av den avgiftsbelagda serviceverksamheten och beställda undersökningar som grundar sig på separata avtal, övriga försäljningsinkomster av den avgiftsbelagda verksamheten såsom royaltyer och motsvarande samt erhållna donationsmedel och sponsorinkomster.

Inkomsterna av försäljning och förmedling av sällan förekommande vaccin har antecknats under moment 12.33.03.

¹⁾ Gemensamma tjänster och övriga stödfunktioner har fördelats på verksamhetsområdena i förhållande till årsverken. I utgifterna ingår också anskaffningar av vaccin enligt vaccinationsprogrammet och användning av medlen under momentet för den rättsmedicinska verksamheten. Dessa utgifter minskar inte anslagen under momentet.

50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 36 939 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av det statsbidrag som med stöd av 3 § i lagen om arbetshälsoinstitutets verksamhet och finansiering (159/1978) ska betalas för utgifterna för Arbetshälsoinstitutets verksamhet

2) till finansiering av forskningsprojekt som EU har godkänt.

Förklaring:För de utgifter som social- och hälsovårdsministeriet fastställt betalas till Arbetshälsoinstitutet i statsbidrag 80 % av kostnaderna, dock så att den andel som motsvarar den hyra och mervärdesskatt för verksamhetslokalen som ska betalas till statens fastighetsverk beviljas som utökat statsbidrag med stöd av 3 § 2 mom. i den lag som nämns ovan.

Av statsbidraget beräknas 22 208 000 euro hänföra sig till löneutgifter och 15 052 000 euro till övriga utgifter.

Arbetshälsoinstitutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Arbetshälsoinstitutet är en forsknings- och sakkunniginrättning som främjar hälsa och säkerhet i arbetet som en del av ett gott liv.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Arbetshälsoinstitutet år 2012. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och Arbetshälsoinstitutet ingår. Målen uppfyller social- och hälsovårdsministeriets strategi.

För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En stadig grund för välfärden utvecklar, marknadsför och erbjuder Arbetshälsoinstitutet lösningar för att

• förlänga tiden i arbetslivet, öka arbetslivets dragningskraft och få människor att orka bättre i arbetet
• utveckla arbetet och arbetsförhållandena
• utvärdera arbetshälsan och ledarskapet på arbetsplatserna, också med beaktande av behoven på små arbetsplatser
• utvärdera effekterna av arbetshälsa ur individens, arbetsplatsens och samhällets synvinkel
• verka inom nätverk för arbetshälsa på nationell och lokal nivå
• effektivisera företagshälsovård, rehabilitering och samarbetet mellan arbetsplatser för en bättre arbetshälsa och minskad sjukfrånvaro
• förbättra jämvikten mellan arbete och det övriga livet.

För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för Tillgång till välfärd för allautvecklar, marknadsför och erbjuder Arbetshälsoinstitutet lösningar för att

• förebygga arbetsoförmåga i ett tidigt skede och stödja den kvarvarande arbetsförmågan med tonvikt på den psykiska funktionsförmågan och stöd- och rörelseorgans funktionsförmåga
• främja arbetshälsan hos social- och hälsovårdspersonal
• förbättra innehåll, kvalitet, tillgänglighet och kostnadseffektivitet när det gäller företagshälsovårdens tjänster
• utveckla kompetensen hos företagshälsovårdens personal och utveckla det yrkesövergripande samarbetet
• förbättra möjligheterna till sysselsättning för personer, i synnerhet unga, som står på gränsen till arbetslivet
• utveckla funktioner som förbättrar arbetshälsan
• främja hälsosamma levnadsvanor på arbetsplatserna och med företagshälsovårdens hjälp
• stödja kulturell mångfald i arbetslivet.

För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En livsmiljö som stöder hälsa och trygghetutvecklar, marknadsför och erbjuder Arbetshälsoinstitutet lösningar för att

• säkra en funktionell och hälsofrämjande inomhusmiljö med hjälp av reparationer och nyproduktion av lokaler
• garantera en trygg användning av nanoteknik i olika arbetsmiljöer och främja säker nanoteknik i olika industriella processer
• identifiera och bedöma nya hälsorisker och belastningsfaktorer
• minska antalet olyckor i arbetet och antalet fall av arbetsrelaterade sjukdomar
• göra upp prognoser för utvecklingen och internationaliseringen inom arbetslivet och bedöma effekterna av arbetshälsa
• hantera riskerna förknippade med kemikalier i en krissituation (upprätthållande av beredskap vid C-laboratorier).

För utvecklande av de personella resurserna gör Arbetshälsoinstitutet upp en utvecklingsplan för kunskapskapitalet på medellång sikt. Arbetshälsoinstitutet genomför forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbetet med sammanslutningar inom social- och hälsovårdsbranscherna och effektiviserar partnerskaps- och klientsamarbetet för att förbättra kvaliteten på och utnytttjandet av sin kompetens.

Produktion och kvalitetsledning

För Arbetshälsoinstitutets totala utgifter, som beräknas uppgå till 67 249 000 euro, beviljas 36 939 000 euro i statsbidrag. Omfattningen av verksamheten resultatområdesvis beräknas vara följande under år 2012:

Arbetshälsoinstitutet genomförde en organisationsförändring vid ingången av 2011. Uppgifterna för 2010 har angetts i enlighet med den dåvarande organisationsstrukturen. Uppgifterna för 2011 och 2012 har angetts enligt den nuvarande organisationsstrukturen.

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 8 030 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter

2) till sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt

3) till betalning av statsunderstöd och finansieringsunderstöd

4) till utgifter i anslutning till arbetet med att specificera systemarkitekturen för hälso- och sjukvårdens nationella elektroniska arkiv och ibruktagandet av arkivet och utgifter som föranleds av den aktör som på riksnivå ansvarar för den elektroniska arkivtjänsten

5) till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och verksamhetsplanering och beslutsfattandet

6) till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets ansvarsområde

7) till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner

8) till utgifter för kontrollen av och tillsynen över projektet.

Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst ett årsverke samt för betalning av andra utgifter på grund av detta.

Förklaring:Anslaget stöder skapandet av nätverk för verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården och utvecklandet av samfungerande datasystem framför allt genom att man på nationell nivå inför sådana tjänster som stöder en enhetlig utveckling av informationsförvaltningstjänsterna inom förvaltningsområdet. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken också förbättra tillgången till service och servicekvalitet på lika villkor samt att stödja människors företagsamhet och möjligheter att bo kvar hemma och klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet, bl.a. genom införandet av elektroniska hälsovårdstjänster för medborgarna.