Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2012

24. UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Verksamhetsidé

Finlands säkerhet, välfärd och förutsättningar för framgång grundar sig på ett brett samarbete med andra stater och internationella aktörer. Målet för finländsk utrikespolitik är att stärka internationell stabilitet, säkerhet, fred, rättvisa och hållbar utveckling och att främja rättsstaten, demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Det centrala i utrikesministeriets verksamhet är utrikes- och säkerhetspolitiken samt utrikespolitiskt betydelsefulla frågor. Verksamheten grundar sig på goda bilaterala relationer, ett starkt inflytande i Europeiska unionen och effektivt multilateralt samarbete som en del av det internationella samfundet. Ministeriet främjar Finlands handelsekonomiska intressen och ansvarar för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet samt främjar kontrollen över globaliseringen, utvecklar internationell rätt, EU-rätt och de mänskliga rättigheterna samt sköter den offentliga diplomatin. Ministeriets beskickningsnät tjänar finländarna och hela det finländska samhället. Betydelsen av beskickningsnätet och av att det är täckande framträder i den internationella verksamheten.

Utrikesministeriets värden är samarbete, kreativitet och en resultatrik verksamhet. I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet är principen att jämställdhet ska uppnås i all verksamhet i ministeriet.

Omvärlden

Finlands och finländarnas välfärd och trygghet påverkas i hög grad av den globala omvärlden och de förändringar som sker där.

Frågorna i anslutning till en bättre kontroll av globaliseringen är centrala inom det internationella samarbete som Finland bedriver. Regeringen arbetar för att nyttan av globaliseringen ska fördelas rättvist och för att missförhållanden och osäkerhet i fördelningen ska minskas. Finland agerar konsekvent när det gäller internationella organisationer för att en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling ska uppnås. Finlands utrikespolitik vilar på en värdegrund och landet förverkligar den genom en strävan att stödja en så bred dialog som möjligt över politiska, kulturella och religiösa gränser.

I och med att det globala inbördes beroendet fördjupas öppnar sig nya möjligheter för Finland att påverka, men det leder också till att negativa företeelser sprider sig. I en värld av ömsesidigt beroende framhäver de nya hoten mot säkerheten, såsom finansiella och ekonomiska kriser och risken för protektionism i anslutning till dem, klimatförändringen, okontrollerad migration, fattigdom och ojämlikhet, epidemier, internationell brottslighet, spridning av massförstörelsevapen, terrorism och störningar i datanäten, behovet av ett brett perspektiv på säkerheten, konsekvens inom olika politiska sektorer och beaktande av principerna för en hållbar utveckling.

FN:s och andra multilaterala institutioners betydelse ökar, men så gör även samarbetet mellan olika politiskt och ekonomiskt betydande länder (t.ex. G-20), vilket ställer krav på det multilaterala systemet. Europeiska unionen är Finlands viktigaste referensram när det gäller yttre förbindelser. Unionens yttre funktionsförmåga stärks i och med genomförandet av Lissabonfördraget. Europeiska unionens närområden, särskilt dess strategiska partner Ryssland, får allt större betydelse och moderniseringspartnerskapet utgör ett redskap för utveckling av samarbetet. Förenta staterna har även framöver en stark ställning i den internationella politiken, och ett fördjupande av det transatlantiska samarbetet bilateralt och genom Europeiska unionen är i central ställning. De stora utvecklingsländernas, särskilt de s.k. BRICS-ländernas, framväxt har en central betydelse för alla frågor inom den internationella politiken. Den osäkra zon som sträcker sig från Afrika via Mellanöstern till Asien utgör en mångbottnad säkerhetspolitisk utmaning. Bräckliga stater, extremiströrelser och den tillspetsade konflikten i Mellanöstern utgör en allvarlig risk som även påverkar Finlands säkerhet.

Den relativa betydelsen av de marknader som håller på att utvecklas fortsätter att öka inom världsekonomin och tyngdpunkten inom produktion och konsumtion flyttas allt mer mot Asien. När konkurrensen hårdnar, ökar betydelsen av den utrikespolitik som gäller ekonomiska frågor. För att Finlands mål ska främjas och landets intressen bevakas krävs det ett aktivt grepp inom den ekonomiska politiken och handelspolitiken samt en stark Finlandsbild.

Förvaltningsområdets strategiska mål

I syfte att förverkliga ministeriets verksamhetsidé och fördela resurserna har det ställts upp centrala strategiska effektmål för ministeriets verksamhet.

Utrikes- och säkerhetspolitiken

Utrikesministeriet ser till att Finland på ett så effektivt sätt som möjligt förmår påverka de lösningar i internationella relationer som har återverkningar för Finlands och finländarnas säkerhet och välstånd, samt arbetar för att det internationella samfundet ska ha förmåga att förhindra konflikter och hantera kriser. Utrikesministeriet stöder förverkligandet av demokrati, god förvaltning, mänskliga rättigheter, jämställdhet, rättsstatsprincipen och hållbar utveckling. Målen är följande:

  • Att stärka EU:s yttre åtgärder, inbegripet gemensam representation vid internationella forum, genom att dra nytta av unionens omfattande urval av medel och nya utrikestjänst och med utgångspunkt i ett övergripande tillvägagångssätt, inom ramen för vilket handels-, klimat-, säkerhets- och utvecklingspolitiken främjas sida vid sida. Att upprätthålla Finlands påverkningsmöjligheter och att främja Finlands mål i EU-verksamheten.
  • Att Finland aktivt ska arbeta med att stärka FN:s globala funktionsförmåga och att främja FN-systemets reformer och samarbetet mellan internationella biståndsgivare. Att agera effektivt och konsekvent i multilateralt samarbete, i internationella organisationer och i domstolar.
  • Att stärka de bilaterala relationerna, även genom EU-verksamheten och det multilaterala samarbetet. Tyngdpunkten ligger särskilt på stärkandet av de transatlantiska relationerna, inbegripet utarbetandet och verkställandet av Finlands handlingsplan för Förenta staterna, en uppdatering av regeringens handlingsplan för Ryssland, stödjandet av den nordliga dimensionen, förnyandet av närområdessamarbetet, verkställandet av den arktiska strategin, samarbetet inom Östersjöområdet och det nordiska samarbetet, NB8-samarbetet samt de s.k. BRICS-länderna.
  • Att främja utvidgningen av Europeiska unionen utifrån gemensamt fastställda kriterier för medlemskap.
  • Att utveckla den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet samt att verkställa de politiska riktlinjerna för länderna i Östeuropa, södra Kaukasien och Centralasien (IKTO).
  • Att utveckla EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, inbegripet utvecklandet av EU:s militära resurser och resurser för civil krishantering. Att påverka diskussionerna om de europeiska säkerhetsarrangemangen. Att utveckla samarbetet mellan EU och Nato och att delta i det Nato-samarbete som är öppet för dem som ingår i partnerskapet för fred. Att stärka det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet.
  • Att aktivt delta i den internationella krishanteringen inom FN och EU, samt i samarbete med Nato, och att öka antalet experter i uppgifter inom den civila krishanteringen. Regionala tyngdpunkter är Afghanistan, Libanon, Kosovo och Afrika. Att främja en helhetsbetonad krishantering.
  • Att stärka den internationella rätten och att på ett övergripande sätt förbättra och integrera de mänskliga rättigheterna i de internationella relationerna. Att främja verkställandet av den människorättspolitiska redogörelsen.
  • Att delta i internationell fredsmäkling. Att bereda ett handlingsprogram för fredsmäkling för att stärka Finlands kunnande och deltagande, med beaktande av möjligheterna att använda resurserna på ett flexibelt sätt.
  • Att arbeta aktivt för att främja de internationella processerna för nedrustning av kärnvapen och förhindrande av att massförstörelsevapen sprids, och för att stödja verkställandet av dessa processer, samt för att uppnå ett internationellt fördrag om vapenhandel.
  • Att effektivt genomföra kampanjen för Finlands medlemskap i FN:s säkerhetsråd samt att förbereda ett eventuellt medlemskap. Ett framgångsrikt genomförande av kampanjen kräver en insats av hela statsförvaltningen fram till valet i FN:s generalförsamling i oktober 2012.

Handelspolitik och handelsekonomiska förbindelser

Utrikesministeriet ska befästa det internationella ekonomiska systemet och handelssystemet och utveckla en öppen och regelbaserad världsekonomi för att främja Finlands internationella konkurrenskraft. Ministeriet ska förbättra de finländska företagens möjligheter att komma in på marknaden samt deras verksamhetsbetingelser och främja investeringar i Finland. Målen är följande:

  • Att främja principerna för en öppen handelspolitik i EU och i G8- och G20-gruppernas handelspolitiska verksamhet. Att konsekvent utveckla handels-, industri- och innovationspolitiken samt politiken för den inre marknaden i samband med genomförandet av EU 2020-strategin.
  • Att i enlighet med Finlands mål främja WTO:s multilaterala handelsförhandlingar (Doha-rundan) och EU:s bilaterala frihandelsförhandlingar. Att utveckla WTO:s verksamhet. Att fördjupa integreringen av Ryssland i det internationella handelssystemet. Att förbättra de finländska företagens verksamhetsförutsättningar och förutsättningar att bedriva handel i Ryssland. Att förbättra innovationssamarbetet mellan Finland och Ryssland.
  • Att utarbeta ett handlingsprogram för Finlands ekonomiska yttre förbindelser. Att främja Finlands handelsekonomiska intressen med tyngdpunkt särskilt på de s.k. BRICS-länderna och andra centrala framväxande ekonomier, Cleantech-sektorn, frågor som gäller tillgången på råvaror och komponenter, arbetet med handelshinder, handelspolitiska dimensioner av det internationella energi-, klimat- och miljöarbetet, främjandet av investeringar och framförhållningsarbete.
  • Att effektivisera samarbetet mellan utrikesförvaltningen och andra centrala aktörer inom arbetet med att främja exporten och internationaliseringen utifrån konceptet Finlandshuset, inbegripet FinNode-samarbetet.

Utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete

Utvecklingspolitiken utgör en central del av en konsekvent och övergripande utrikes- och säkerhetspolitik. I utvecklingspolitiken ska man bättre än tidigare beakta utvecklingens miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga dimensioner. Utrikesministeriet stöder en minskning av fattigdomen och att FN:s millenniemål ska uppnås med betoning av partnerskapsländernas behov och ägande. Ministeriet ser till att utvecklingspolitiken är konsekvent och att hjälpen är av god kvalitet och resultatrik. Målen är följande:

  • Att förbättra effekten av utvecklingssamarbetet i enlighet med riktlinjerna i regeringens utvecklingspolitiska åtgärdsprogram. Att satsa på multilateralt samarbete och att öka frivilligorganisationernas andel av utvecklingssamarbetet. Att minska splittringen av biståndet och att öka samordningen med andra biståndsländer och organisationer.
  • I fråga om anslagen strävar man efter att på lång sikt uppnå en nivå på 0,7 % av BNI. År 2012 ska en nivå på 0,56 % uppnås. Att utreda möjligheterna att ta i bruk innovativa källor till utvecklingsfinansiering för att öka den finansiella basen. I enlighet med de förbindelser som ingåtts ska 50 % av ökningen av anslagen för utvecklingssamarbetet riktas till Afrika.
  • Att stärka Finlands utvecklingspolitiska roll inom de bilaterala, regionala och tematiska prioritetsområdena i Finlands utvecklingssamarbete. Att öka konsekvensen i och effekten av EU:s utvecklingspolitik. Att främja målen för hållbar utveckling i EU-sammanhang.
  • Att samordna klimat- och utvecklingspolitiken och att stärka deras kontaktytor, inbegripet att specificera förhållandet mellan klimatfinansieringen och utvecklingsfinansieringen på lång sikt. Att vara medfinansiär i internationell klimatfinansiering i enlighet med de förbindelser som ingåtts.
  • Sektorövergripande interaktion med det civila samhället, inbegripet genomförande av den utvecklingspolitiska riktlinjen för det civila samhället.

Medborgarservice

Utrikesministeriet tillhandahåller finländska myndighetstjänster och sköter inresetillståndsärenden ute i världen. Ministeriet gör det lättare för finländare att sköta ärenden samt att tryggt kunna röra sig och leva utomlands. Utrikesministeriet hjälper snabbt, effektivt och sakkunnigt nödställda finländare. Målen är följande:

  • Att genomföra en strategi för medborgarservice.
  • Att förnya lagen om konsulära tjänster.
  • Att fördjupa det nordiska samarbetet i immigrationsärenden. Effektivare bekämpning av olaglig invandring och människohandel i utreseländerna.

Andra internationella uppgifter inom utrikesförvaltningen

Utrikesministeriet sköter den offentliga diplomatin ute i världen. Arbetet med Finlandsbilden fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet. Målen är följande:

  • Att stärka Finlandsbilden genom att tillämpa de rekommendationer som getts av arbetsgruppen för utarbetande av varumärket Finland. Att i enlighet med konceptet Finlandshuset mera målinriktat än tidigare utveckla den offentliga diplomatin på lång sikt tillsammans med andra aktörer.
  • Tematiska tyngdpunkter inom den offentliga diplomatin är Finlands kandidatur till FN:s säkerhetsråd, Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete, Finlands arktiska strategi, World Design Capital Helsinki 2012, utbildning och kreativa energilösningar.

Utveckling av utrikesförvaltningen

En effektiv och fungerande utrikesförvaltning med ett nät av beskickningar är ett viktigt redskap för Finland, och det bör utnyttjas effektivt. Resurser ska koncentreras i synnerhet till de länder och områden vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland håller på att öka. Finlands internationella funktioner koncentreras utifrån konceptet Finlandshuset med mål att förbättra de finländska aktörernas samarbete genom att det skapas förutsättningar för nätverksbildning och samordning. Samtidigt skapas det klarhet i arbetsfördelningen mellan aktörerna.

Vid utvecklingen av beskickningsnätet beaktas dessutom även ett närmare samarbete med i synnerhet de nordiska länderna. År 2012 kommer åtminstone Finlands ambassad i Manilla i Filippinerna att stängas.

Förvaltnings- och stöduppgifterna minskas med sammanlagt nio årsverken år 2012.

Jämställdhet mellan könen

Inom utrikesministeriets förvaltningsområde förbinder man sig att i enlighet med regeringsprogrammet främja jämställdhet mellan könen i allt beslutsfattande med beaktande av förvaltningsområdets särdrag. Ministeriets princip är att jämställdhet mellan könen ska iakttas i all verksamhet vid ministeriet, såsom vid rekryteringar och förordnanden till uppdrag inom förvaltningsområdet.

Cirka 76 % av anslagen för utrikesministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för könens ställning är beroende av finansieringsmottagarnas beslut. Vid planeringen av närområdessamarbetsprojekt beaktas jämlikhetsfrågorna som ett horisontellt tema i de olika verksamhetsområdenas projekt. Inom utvecklingspolitiken främjar man på ett genomgående sätt kvinnornas och flickornas rättigheter samt jämställdheten mellan könen. Vid verkställandet av den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet" ägnar man uppmärksamhet åt stärkandet av kvinnornas ställning och deras deltagande i konfliktförebyggande arbete, konfliktlösning och fredsuppbyggande arbete. Planen stöder en starkare integrering av könsperspektivet i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet.

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)
    2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
24.20.(67) Finlands andel av höjningen av Europeiska banken för återuppbyggnad och utvecklings aktiekapital    
  — utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 125,18 -
24.30.50 Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab    
  — utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 168,19 168,19
  — utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 100,00 100,00
24.30.66 Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)    
  — utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 560,95 505,34
24.90.67 Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt att ingå avtal 0,50 0,50

Förvaltningsområdets anslag 2010—2012

    År 2010
bokslut
1000 €
År 2011
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2012
budgetprop.
1000 €

Ändring 2011—2012
    1000 € %
             
01. Utrikesförvaltningen 226 203 222 247 218 505 - 3 742 - 2
01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 204 915 200 437 196 464 - 3 973 - 2
21. Produktivitetsanslag för utrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 67 247 478 231 94
29. Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 16 221 17 563 17 563
74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år) 5 000 4 000 4 000
10. Krishantering 65 420 76 680 73 654 - 3 026 - 4
20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag) 47 921 58 332 56 302 - 2 030 - 3
21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag) 17 499 18 348 17 352 - 996 - 5
20. Närområdessamarbete 19 500 16 000 6 000 - 10 000 - 62
66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år) 19 500 16 000 6 000 - 10 000 - 62
(67.) Finlands andel av höjningen av Europeiska banken för återuppbyggnad och utvecklings aktiekapital
30. Internationellt utvecklingssamarbete 758 596 859 248 897 284 38 036 4
50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 743 596 844 248 887 284 43 036 5
88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år) 15 000 15 000 10 000 - 5 000 - 33
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 104 190 94 177 87 097 - 7 080 - 8
50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 1 824 1 870 1 780 - 90 - 5
51. Understöd till nödställda (förslagsanslag) 33 39 39
66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 101 511 90 768 83 778 - 6 990 - 8
67. Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år) 500 500 500
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 323 1 000 1 000
  Sammanlagt 1 173 910 1 268 352 1 282 540 14 188 1

  Det totala antalet anställda1) 1 542 1 510 1 501    

1) Enligt uppskattning motsvarar den personal inom förvaltningsområdet som är anställd för krishanteringsuppgifter och fredsbevarande uppdrag ca 650 årsverken år 2012 samt den personal vid utrikesrepresentationerna som är avlönad i stationeringslandet ca 1 200 årsverken åren 2011 och 2012.