Statsbudgeten 2012

28. FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:

Statens finansförvaltning

Den allvarliga situation som har uppstått i den finska samhällsekonomin och även i den offentliga ekonomin framhäver den statliga finansförvaltningens strategiska ansvar för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsbetingelser som möjliggör en hållbar kommunalekonomi samt för en resultatrik offentlig förvaltning.

Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet med verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.

Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en stark uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.

Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:

• beredning av den ekonomiska politiken
• beredning av förvaltningspolitiken
• styrning av förvaltningsområdet.

Beredningen av den ekonomiska politiken

Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.

Ekonomisk forskning och prognostisering

Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriet utvecklar prognostiseringen och publikationsverksamheten så att den i allt högre utsträckning motsvarar samhällets förändrade behov. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin, inkomstöverföringarna och en politik som främjar en hållbar tillväxt.

Den offentliga verksamheten och ekonomin

Finansministeriet kommer allt mer att koppla samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga verksamheten och ekonomin och fortsätter sina insatser för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och beredningen av den nya regeringens riktlinjer för verksamheten. Utöver de mål som uppställs för statsfinanserna och mer allmänt för den offentliga ekonomin är den centrala uppgiften dessutom att bereda utgifts- och rambestämmelserna för den nya regeringen.

Tryggandet av basservicen förutsätter strukturella förändringar i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. De strukturella förändringarna verkställs i enlighet med det nya regeringsprogrammet. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra produktiviteten bl.a. genom ökade elektroniska verksamhetsprocesser, återhållsamhet när det gäller att ta på sig nya uppgifter och en granskning av arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna.

EU:s budget

Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget och reformen av de ekonomiska ramarna sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.

Regleringen av finansmarknaden

Genom finansmarknadspolitiken skapar och stärker finansministeriet sådana verksamhetsbetingelser och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt.

Beskattningen och tullväsendet

Ett mål med skattepolitiken är att behålla det finska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullverket tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och den nationella varubeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.

Statens finansförvaltning

Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för skuldhanteringen inom statens budgetekonomi är att tillgodose finansieringsbehovet inom statens budgetekonomi och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från att amortera sina skulder till att ta på sig nya skulder.

Med hjälp av statens pensionsfond (VER) gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten varifrån medel kan överföras för att täcka budgeten. Inom statens bostadsfonds upplåning drar man nytta av statens goda förmåga att skaffa finansiering genom att de långfristiga lån som fonden behöver tas i samband med upplåningen inom budgetekonomin.

Statistikväsendet

Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.

Beredningen av förvaltningspolitiken

Finansministeriet bereder, med tanke på det politiska beslutsfattandet, de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utveckling av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknologi inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.

Utvecklingen av förvaltnings- och servicestrukturerna

Finansministeriet fortsätter att genomföra kommunreformen i enlighet med regeringsprogrammet. Målet med kommunreformen är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. Kriterierna för reformen och hur den ska framskrida fastställs före utgången av 2011. En lag gällande kommunstrukturen kommer att ersätta den gällande ramlagen om en kommun- och servicestrukturreform. En totalreform av kommunallagen kommer att genomföras före utgången av 2015.

Basserviceprogrammets ekonomiska styrmedel effektiviseras så att programmet är ett effektivt tväradministrativt redskap för att styra helheten av kommunala tjänster och finansieringen av dem i det politiska beslutsfattandet.

Inom den statliga regionförvaltningen följer man genomförandet av regionförvaltningsreformen på det sätt som riksdagen förutsätter. Funktionerna inom central- och regionalförvaltningen sammanställs under närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverken i enlighet med de riktlinjer som ministergruppen för utvecklande av förvaltningen har dragit upp. Statens lokalförvaltning revideras som en del av reformen av förvaltnings- och servicestrukturerna. Kundbetjäningen inom den statliga lokalförvaltningen tillhandahålls i huvudsak som samservice.

Regionaliseringen av arbetsplatserna inom statsförvaltningen fortsätter på ett jämnare sätt i olika delar av landet.

Statsförvaltningens koncernstyrning och utvecklingen av gemensamma tjänster

Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.

Styrningen av användningen av personalresurser och effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.

Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.

Finansförvaltningen främjar statens konkurrensförmåga som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet Statskontoret verkar som statens arbetspensionsanstalt och ansvarar för verkställandet av det pensionsskydd som tillhandahålls med statsmedel.

Behandlingen av och tjänsterna i anslutning till pensionsärenden som gäller Statskontorets enskilda kunder överfördes till Kommunernas pensionsförsäkring (Keva) fr.o.m. den 1 januari 2011. Under budgetåret fortsätter man att granska och anpassa funktionerna efter överföringen.

Som producent av koncerntjänster prioriterar Statskontoret i sin verksamhet införandet och ibruktagandet av datasystemet för ämbetsverkens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).

Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter. Servicecentralprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå produktivitetsnytta.

Finansministeriet utvecklar centraliserat gemensamma IT-tjänster för hela statsförvaltningen i samarbete med Statens IT-servicecentral, som svarar för organiseringen av produktionen av dessa tjänster. Finansministeriets KommunIT styr informationsförvaltningsutvecklingen i kommunerna i syfte att förbättra kommunernas produktivitet.

OffIT-verksamheten innebär utveckling av den offentliga förvaltningens gemensamma informationsförvaltning och dess delområden. För den specificerade OffIT-verksamheten har det utarbetats en genomförandeplan fram till år 2014 och före budgetåret preciseras verksamhetens gränssnitt och arbetsfördelningen när det gäller den pågående verksamheten inom ValtIT- och KommunIT-programmen.

Utvecklingen av interoperabiliteten inom den offentliga förvaltningens informationsförvaltning och av koncernlösningar

Finansministeriet utvecklar den offentliga förvaltningens gemensamma informationsförvaltning och de gemensamma IT-lösningarna koordinerat. Styrningen av IT-verksamheten inom hela den offentliga förvaltningen fastställs i enlighet med SADe-programmet bl.a. genom lagstiftning och JHS-rekommendationer.

Målet är att de gemensamma lösningar som utvecklats för den elektroniska kommunikationen, interoperabiliteten, de gemensamma informationssystemen, samanvändningen av uppgifter och IT-infrastrukturen samt datasäkerheten stöder effektiviseringen av verksamheten och förbättrandet av produktiviteten inom hela den offentliga förvaltningen.

Genom styrningen av kommunernas IT-verksamhet underlättas en samordning av informationstekniken inom kommunalförvaltningen utifrån rikstäckande lösningar.

Styrningen av förvaltningsområdet

Utvecklandet av strukturer och tillvägagångssätt inom förvaltningsområdet

Styrningen av förvaltningsområdet hör till ministeriets kärnverksamhet, som betonar strategiskt viktiga frågor, såsom förvaltningsområdets centrala substansfrågor samt de strategiska projekt som genomförs inom statskoncernen i syfte att förbättra effektiviteten, resultatet och kvaliteten.

Tillvägagångssätten för den strategiska styrningen av regionförvaltningsverket utvecklas, och innehållet i och formerna för styrningen förenhetligas.

Ett mål med effektivitets- och resultatprogrammet för förvaltningsområdet är att förbättra produktiviteten genom att utveckla i synnerhet kärnverksamheten. En revidering av verksamhetsprocesserna och utveckling av serviceproduktionen genom ökad elektronisk kommunikation samt en effektivisering av statens regional- och lokalförvaltning har lyfts fram som spetsprojekt inom programmet. För att nå målen med programmet utreds möjligheterna att effektivisera och omorganisera förvaltningsområdet.

Omvärlden

År 2012 är den prognostiserade BNP-tillväxten 2,8 %. Under prognosperioden kommer det att vara främst den inhemska efterfrågan som sätter fart på tillväxten. Exporten håller fortsättningsvis en relativt god fart, men dess tillväxtgynnande effekter håller på att minska.

Den prognostiserade tillväxtbanan kommer inte inom den närmaste framtiden att avhjälpa den obalans som råder inom den finska ekonomin. För att situationen ska kunna rättas till krävs det målmedvetna finanspolitiska åtgärder.

Det förväntas att sysselsättningssituationen sakta börjar förbättras under budgetåret och att arbetslöshetsgraden sjunker till 7,2 %. Antalet långtidsarbetslösa fortsätter att öka. Enligt prognosen uppgår antalet sysselsatta år 2013 till i genomsnitt 74 000 fler än år 2010. Åtgärder som ökar utbudet av arbetskraft bör inledas eftersom andelen befolkning i arbetsför ålder kommer att minska under hela prognosperioden.

Utsikterna för efterfrågan på privata investeringar är goda. Investeringarna inom samhällsekonomin ökar snabbare än BNP och därför stiger investeringsgraden till inemot den genomsnittliga nivån för åren 2000—2008.

I finansministeriets prognos från mars uppskattades konsumentpriserna stiga med 2,7 %. Inflationen blir långsammare mot slutet av prognosperioden, men stannar trots allt på en relativt hög nivå.

Den offentliga ekonomins skuldsättning fortsätter. Statens behov av låntagning hålls på en nivå av 7—8 miljarder euro per år. Även kommunerna fortsätter att skuldsätta sig, och de offentliga samfundens skuld ökar 2013 till 52½ % av den totala produktionen och är sålunda inemot 50 miljarder euro större än före recessionen år 2008.

Det gynnsamma konjunkturläget, en åtstramning av den indirekta beskattningen och upphörandet av stimulansåtgärderna förbättrar den den offentliga ekonomins finansiella ställning i år. Utan nya åtgärder som förbättrar den finansiella ställningen kommer underskottet att förbli nästan oförändrat efter detta.

Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin har ökat snabbt som en följd av recessionen. Den drastiskt försvagade finansiella ställningen försämrar möjligheterna att förbereda sig inför det tryck på utgifterna som befolkningens stigande medelålder medför och ökar således nödvändigheten av insatser som stärker den offentliga ekonomins hållbarhet.

Jämställdhet mellan könen

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 94 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.

Som en del av utvärderingen av reformen av kommun- och servicestrukturen har ministeriet tillsammans med Finlands Kommunförbund och social- och hälsovårdsministeriet inlett en särskild utvärdering av könskonsekvenserna. Målet är att producera information om både beredningen och verkställandet av reformerna och deras konsekvenser.

Effektmål

Statsrådet uppställer följande effektmål för finansministeriets förvaltningsområde:

1) En ekonomiskt hållbar välfärd

Målet med den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken är en ekonomiskt hållbar välfärd. För att effektmålet ska nås måste konkurrenskraften och stabiliteten på en öppen och global marknad tryggas, produktiviteten inom de offentliga tjänsterna förbättras och arbete, innovationer och företagaranda uppmuntras. Finansministeriet kan hjälpa till att nå målet genom att stifta lagar, styra statsförvaltningen, utveckla förvaltnings- och servicestrukturerna inom den offentliga sektorn och underlätta utnyttjandet av teknologi.

2) Högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt

Målet med förvaltningspolitiken är att garantera högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt. Finland är en föregångare när det gäller utvecklandet av dessa tjänster. Arbetsfördelningen i anknytning till tillhandahållandet och produktionen av offentliga tjänster ska göras tydligare och överlappande verksamhet elimineras. När tjänster produceras ska såväl kund- som produktivitetsaspekten beaktas. I syfte att nå effektmålet kommer man att fördjupa koncernstyrningen och utveckla tillvägagångssätten, de offentliga tjänsterna, interoperabiliteten och koncernlösningarna inom informationsförvaltningen, förvaltnings- och servicestrukturerna och nya innovativa lösningar.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer omfattningen av de mål som ställts upp för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser.

Konsekvenserna av effektivitets- och resultatprogrammet

Inom finansministeriets förvaltningsområde genomförs åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dessa åtgärder motsvarar 103 årsverken år 2012.

Förvaltningsområdets anslag 2010—2012