Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         60. Energipolitik

Statsbudgeten 2012

32. ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (ANM-koncernen) har som huvudsaklig uppgift att sörja för verksamhetsbetingelserna för innovationsverksamheten och företagen i Finland, arbets-, varu- och energimarknadens funktionsduglighet, arbetstagarnas sysselsättningsförutsättningar och en balanserad regional utveckling i den globala ekonomin.

Enligt ANM-koncernens vision är Finland ett land med en hållbar ekonomisk utveckling, stabil produktivitetstillväxt och hög sysselsättning. Också i internationella konkurrenskrafts- och välfärdsjämförelser placerar sig Finland i världstoppen. Denna framgång grundar sig på spetskompetens, innovationer, företagsamhet, kreativitet, en aktiv arbetskraftspolitik, utveckling av arbetslivet, en fungerande varumarknad, en målmedveten energi- och klimatpolitik, regional livskraft och internationalism.

I regeringsprogrammet ingår flera strukturella reformer inom förvaltningsområdet: det görs en utvärdering av resultaten av forskningen och produktutvecklingen, bl.a. utifrån de utvärderingar och rekommendationer som redan har gjorts, stödsystemen förnyas och arbetskraftspolitikens strukturer och innehåll utvärderas i syfte att förbättra sysselsättningsåtgärdernas kvalitet, effektivitet och resultat. Dessutom görs det en utvärdering av hur väl förvaltningen av EU:s region- och strukturpolitik fungerar, och arbetsmetoderna förenklas.

Omvärlden

Tillväxttakten inom produktionen väntas avta 2012. Sysselsättningsläget blir alltjämt bättre, om än takten även i fråga om den mattas av i jämförelse med 2011. Skuldkrisen i Europa tar sig uttryck i instabilitet i de ekonomiska utsikterna, och skillnaderna mellan EU-länderna är stora. Det ekonomiska läget lägger hinder i vägen för en gynnsam utveckling av exporten och exporttillväxten har avstannat. Inom världsekonomin håller tyngdpunkten på att förflyttas till Asien, med Kina och Indien i spetsen. Tillväxten kräver en strukturförändring; å ena sidan måste företagen hela tiden utvecklas och å andra sidan måste man frångå sådana branscher och funktioner som inte är konkurrenskraftiga. Servicebranschernas andel fortsätter att växa och de internationella transaktionerna ökar.

År 2010 fanns det i genomsnitt 2 447 000 sysselsatta i Finland. Även om recessionen var oväntat djup, var återhämtningen snabbare än vad man kunnat förutspå. I takt med att befolkningens medelålder stiger måste Finland satsa på ökad produktivitet och innovationer. När arbetskraftsutbudet minskar kommer den ekonomiska tillväxten huvudsakligen att skapas genom ökad arbetsproduktivitet. Finlands ekonomi ligger inom många sektorer nära den tekniska frontlinjen. Därför måste nyttoeffekterna av forskningen och innovationerna i fortsättningen i allt högre grad eftersträvas med hjälp av experimentella projekt som kräver större risktagning.

Kampen mot klimatuppvärmningen kräver att den ekonomiska utvecklingen globalt slås in på ett mer miljövänligt spår. Därför kommer ekologisk produktion, ibruktagande av kolsnål energi och biobränslen samt investeringar i teknik att utgöra snabbt växande delområden inom ekonomin under kommande år. I den globalt sett hårdnande konkurrensen finns det i de rika naturresurserna i Finland och i den finländska kompetensen avsevärda nya möjligheter att producera mervärde och välfärd. De viktigaste möjligheterna baserar sig på en utveckling av bioekonomin, mineralekonomin och vattenhushållningen.

Samhälleliga effektmål

Arbets- och näringsministeriet genomför regeringens arbets- och näringspolitik tillsammans med enheterna inom förvaltningsområdet och i samarbete med övriga ministerier. ANM-koncernen bygger upp verksamhetsbetingelserna för det finländska arbets- och näringslivet. Koncernens viktigaste mål är att skapa hög sysselsättning på hållbar grund. För att nå detta mål främjar koncernen produktivitet, kompetens och internationell konkurrenskraft inom ekonomin och i regionerna.

Arbets- och näringsministeriet ställer för sitt ansvarsområde upp följande samhälleliga effektmål, härledda ur riktlinjerna för koncernstrategins mål, för 2012:

— Företagsverksamhet med högt mervärde ökar.

— Ungdoms- och långtidsarbetslösheten minskar och arbetslivets kvalitet förbättras.

— De strukturella hindren för konkurrens minskar.

— Finlands energisjälvförsörjning ökar.

Konsekvenser för jämställdheten i anslutning till budgetpropositionen

Även om kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden numera redan i många avseenden är relativt lika, finns det dock fortfarande skillnader. Principen om lika lön för kvinnor och män förverkligas inte i praktiken och det finns fler män än kvinnor i ledande ställning. Kvinnor utför två tredjedelar av visstidsarbetena. Vissa grupper av kvinnor, bl.a. invandrare och romer, är i en sämre arbetsmarknadsställning än männen i motsvarande grupper. Framöver fäster man uppmärksamhet vid de rådande skillnaderna och lindrar dem med till buds stående medel.

Arbetsmarknadens indelning i kvinnliga och manliga yrken och branscher lindras genom bl.a. åtgärder för att främja sysselsättningen och företagsamheten. I syfte att förbättra utvärderingen av effekterna av servicen och förutsägbarheten i fråga om servicen (såsom arbetskraftspolitiska åtgärder) utbildar man personal för integrering av könsperspektivet.

På 2000-talet var ca hälften av de arbetslösa arbetssökandena hos arbetsförmedlingen kvinnor (år 2010 48 %). När det gäller de arbetskraftspolitiska åtgärderna 2010 var kvinnornas andel 46 % av de som inlett arbetskraftsutbildning och hälften av de som blev sysselsatta med hjälp av lönesubventionerat arbete. Av de personer som fick deltidstillägg stod kvinnorna för ca 87 %, vilket beror på att deltidstillägg används mest i social- och hälsovårdsuppgifter inom den kommunala sektorn. Andelen kvinnor som fick startpeng var 45 % och andelen kvinnor som inledde frivilliga studier med stöd av arbetslöshetsförmån 62 %.

Bland de speciallån som Finnvera Abp beviljar finns ett företagarlån till kvinnor, som kan beviljas till ett belopp av högst 35 000 euro per företag. Årligen har ca 25 miljoner euro beviljats i företagarlån till kvinnor. Lånet kan vid behov kompletteras med en startpeng. Kvinnligt företagande främjas också genom en utveckling av vikarieservicen för företagare.

Främjande av jämställdhet är en av de viktiga principerna vid genomförandet av Europas strukturfondsprogram. Andelen jämställdhetsprojekt och jämställdhetsorienterade projekt 2007—2010 var 20 % av alla projekt inom Europeiska socialfonden och 6 % av projekten inom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Främjandet och integreringen av jämställdhetsperspektivet (Valtava) är ett riksomfattande utvecklingsprogram under Europeiska socialfondens programperiod 2007—2013. Programmet samordnas av arbets- och näringsministeriet.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer omfattningen av de mål som ställts upp för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser.

Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment (mn euro)
    2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
32.20.40 Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)    
  — fullmakt för finansiering 486,040 437,140
32.20.43 Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 25,628 17,692
32.20.83 Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 102,823 116,823
32.30.42 Räntestöd till Finnvera Abpoch ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag)    
  — räntestödsfullmakt 262,644 262,644
32.30.45 Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 43,278 14,678
32.30.51 Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (reservationsanslag 2 år)    
  — fullmakt för upphandlingskontrakt 105,951 92,300
32.30.64 Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)    
  — fullmakt för upphandlingskontrakt 15,500 4,000
40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet    
  — fullmakt att godkänna lån (lån för skyddsupplag) 8,400 8,400
  — bevillningsfullmakt 0,034 0,034
32.50.63 Kajanalands utvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)    
  — bevillningsfullmakt 2,500 2,500
32.50.64 EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram och målprogrammet Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC) under programperioden 2007—2013 (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 533,926 322,955
32.60.40 Energistöd (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 149,500 79,850
32.60.43 Kyotomekanismerna (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 0,500 -

Förvaltningsområdets anslag 2010—2012

    År 2010
bokslut
1000 €
År 2011
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2012
budgetprop.
1000 €

Ändring 2011—2012
    1000 € %
             
01. Förvaltning 365 455 357 224 394 366 37 142 10
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 52 628 51 182 55 208 4 026 8
02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 221 486 208 406 203 938 - 4 468 - 2
20. Civiltjänst (förslagsanslag) 4 968 5 575 5 575
21. Produktivitetsanslag för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 2 140 3 725 4 426 701 19
29. Mervärdesskatteutgifter inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 73 927 78 266 78 192 - 74 - 0
60. Överföringar till förvaltningsområdets fonder (förslagsanslag) 20 37 020 37 000 185 000
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (reservationsanslag 2 år) 10 300 10 040 10 007 - 33 - 0
(95.) Jordägarnas andel av gamla utmålsavgifter (förslagsanslag) 6 10 - 10 - 100
20. Innovationspolitik och företagens internationalisering 689 825 827 382 814 006 - 13 376 - 2
01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 40 597 41 140 40 090 - 1 050 - 3
02. Teknologiska forskningscentralen VTT:s omkostnader (reservationsanslag 2 år) 85 936 86 720 93 327 6 607 8
03. Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 12 085 16 628 18 200 1 572 9
05. Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 5 965 6 507 5 858 - 649 - 10
06. Omkostnader för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (reservationsanslag 3 år) 46 466 47 686 42 322 - 5 364 - 11
07. Omkostnader för Centralen för turistfrämjande (reservationsanslag 2 år) 9 793 10 289 10 315 26 0
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 316 999 430 650 431 016 366 0
41. Allmänt understöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år) 43 917 40 052 40 172 120 0
42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år) 4 920 5 100 5 100
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) 20 390 27 710 20 941 - 6 769 - 24
45. Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt (reservationsanslag 3 år) 10 000 10 000 5 000 - 5 000 - 50
50. Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris (reservationsanslag 2 år) 1 000 1 000 1 000 0
83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 91 757 104 900 100 665 - 4 235 - 4
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 850 296 1 358 157 1 201 329 - 156 828 - 12
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 166 893 161 833 162 825 992 1
42. Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag) 35 103 53 486 40 611 - 12 875 - 24
44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år) 5 000 5 000 5 000
45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag) 25 551 41 900 38 600 - 3 300 - 8
46. Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år) 17 100 17 100 0
48. Räntestöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag) 19 291 13 400 15 800 2 400 18
50. Lönegaranti (förslagsanslag) 35 067 29 500 24 000 - 5 500 - 19
51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (reservationsanslag 2 år) 538 081 535 338 481 437 - 53 901 - 10
(63.) Betalningar som föranleds av skuldkonvertering (reservationsanslag 3 år)
64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag) 21 167 17 700 15 956 - 1 744 - 10
80. Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag) 4 144 500 000 400 000 - 100 000 - 20
40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet 25 046 21 004 21 776 772 4
01. Konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 4 979 4 839 4 837 - 2 - 0
02. Konkurrensverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 5 620 5 484 6 162 678 12
03. Patent- och registerstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 3 år) 4 612 1 394 1 370 - 24 - 2
04. Konsumentforskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 2 018 2 103 2 123 20 1
31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år) 6 011 4 711 4 511 - 200 - 4
50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag) 698 823 673 - 150 - 18
51. Vissa former av sjömansservice (förslagsanslag) 1 099 1 630 2 080 450 28
95. Vissa rättegångskostnader och ersättningar (förslagsanslag) 9 20 20
50. Regionutveckling och strukturfondspolitik 468 181 618 506 587 423 - 31 083 - 5
43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år) 30 156 32 156 13 566 - 18 590 - 58
62. Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år) 3 183 3 273 3 023 - 250 - 8
63. Kajanalands utvecklingspengar (reservationsanslag 3 år) 63 174 56 188 44 439 - 11 749 - 21
64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram och målprogrammet Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC) under programperioden 2007—2013 (förslagsanslag) 371 668 526 889 526 395 - 494 - 0
60. Energipolitik 57 299 137 409 235 059 97 650 71
01. Energimarknadsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 450 2 009 2 284 275 14
20. Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år) 3 400 3 900 3 400 - 500 - 13
28. Främjande av materialeffektiviteten (reservationsanslag 3 år) 500 700 500 - 200 - 29
40. Energistöd (förslagsanslag) 44 497 63 800 125 650 61 850 97
42. Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen (förslagsanslag) 100 125 25 25
43. Kyotomekanismerna (förslagsanslag) 7 402 11 500 5 300 - 6 200 - 54
44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag) 55 350 97 800 42 450 77
(50.) Energiekonomiska understöd till föreningar (reservationsanslag 3 år) 50 50 - 50 - 100
70. Integration 85 288 103 437 113 009 9 572 9
03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år) 1 859 1 381 661 - 720 - 52
30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag) 83 429 102 056 112 348 10 292 10
  Sammanlagt 2 541 390 3 423 119 3 366 968 - 56 151 - 2

  Det totala antalet anställda 12 933 12 560 12 295