Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         02. Tillsyn
         03. Forskning och utveckling
         30. Sjukförsäkring
         40. Pensioner
         50. Stöd till veteranerna

Statsbudgeten 2012

33. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

För temporär betalning av förmåner ur allmänna fonden för social trygghet enligt 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten får användas anslag som reserverats för betalning av andra förmåner ur samma fond under följande moment: 33.10.50, 51, 52, 53, 54, 55, 60 och 33.20.51, 52, 56.

Förklaring:

Omvärlden

Viktiga utmaningar under de närmaste åren när det gäller socialskyddet är befolkningens ändrade åldersstruktur, den globaliserade ekonomin och den tekniska utvecklingen, som förändrar verksamhetsfältet för socialskyddet och tränger undan gamla verksamhetsformer. Den ändrade åldersstrukturen medför ökade kostnader för den offentliga ekonomin. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen och samhällsekonomins tillväxtpotential försvagas. Världsekonomins utveckling blir allt minde förutsägbar. Verksamhetsmiljön är mångfasetterad och nationalstatliga gränser minskar i betydelse. Den europeiska integrationen fördjupas och utvidgas, rörligheten över gränserna ökar och den kulturella mångfalden innanför gränserna ökar. Naturens försämrade bärkraft på det globala planet påverkar både människor och miljö. Den ändrade verksamhetsmiljön påverkar samhället i stort.

Alla ska ha tillgång till social- och hälsovårdsservice, pensioner och det övriga socialskyddet, även om trycket på den offentliga ekonomin ökar. Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt en verkningsfull och effektiv social- och hälsovårdsservice.

Budgetpropositionens utgångspunkter

Regeringens mål är att minska fattigdom, ojämlikhet och utslagning, stabilisera den offentliga ekonomin och stärka en hållbar ekonomisk tillväxt samt förbättra sysselsättningen och konkurrenskraften. För att minska skillnaderna i inkomster, välfärd och hälsotillstånd stärks och reformeras basservicen, tryggas en människovärdig ålderdom och satsas resurser på förebyggande av sociala och hälsorelaterade problem samt på mentalvård och missbrukarvård. Utkomstskyddet förbättras och differentieringen av bostadsområden förhindras. I anslutning till dessa åtgärder höjs bl.a. grunddagpenningen enligt utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet samt utkomsstödets grunddel, och en äldreomsorgslag kommer att beredas.

Största delen, två tredjedelar, av socialutgifterna finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialskyddsavgifter, kommunala skattemedel samt klientavgifter. Den andel som finansieras under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör ungefär en femtedel. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Slutsumman för huvudtiteln ökar enligt budgetpropositionen med ca 592 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011.

De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

  • En stadig grund för välfärden
  • Tillgång till välfärd för alla
  • En livsmiljö som stöder hälsa och välfärd

Inom ramen för social- och hälsovårdsministeriets strategiska projekt genomförs en analys av könskonsekvenserna.

Social- och hälsovårdsministeriet genomför i tillämpliga delar principerna för lagen om utveckling av regionerna (1651/2009). Vid den regionala fördelningen av Europeiska unionens strukturfondsmedel (ERUF- och ESF-programmen) förhandlas de regionala resurserna för projekt inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fram med det ansvariga ministeriet, dvs. arbets- och näringsministeriet. Med hjälp av en dispositionsplan ser man till att resurserna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.

Samhälleliga effektmål strategivis

En stadig grund för välfärden

Välfärd och välstånd skapas med hjälp av arbete och genom en delaktighet som omfattar alla. Finansieringen av det finländska välfärdssamhället vilar på en balanserad ekonomisk utveckling. Den ändrade åldersstrukturen medför ökade kostnader för den offentliga ekonomin. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen och samhällsekonomins tillväxtpotential försvagas. Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt en verkningsfull och effektiv social- och hälsovårdsservice.

Inom ramen för socialskyddet ökas människors välfärd genom att deras hälsa och funktionsförmåga stöds, deras föränderliga livssituationer beaktas, den sociala samhörigheten stärks och samhällsförhållandena stabiliseras. Den sociala tryggheten främjas också av en stabil ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft som uppnås genom att arbetsförmågan stärks och sysselsättnings-, utbildnings- och rehabiliteringsmöjligheter erbjuds.

Beskattning, avgifter, sociala förmåner, inkomstöverföringar och service ska bilda en helhet som uppmuntrar till arbete och säkerställer att arbetstagaren är frisk vid sin pensionering. Ett sporrande och rättvist socialskydd uppmuntrar människor att själva främja sin hälsa. Målet är att

  • hälsa och välbefinnande beaktas i allt beslutsfattande
  • arbetskarriärerna förlängs genom god arbetshälsa
  • livets olika delområden balanseras
  • finansieringen av socialskyddet är hållbar.
En stadig grund för välfärden, nyckeltal
  2000
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
uppskattning
2012
uppskattning
           
Delmål: hälsa och välbefinnande beaktas i allt beslutsfattande          
En prognostiseringsmetod används i kommunen, andel % av kommunerna viktad med befolkningen .. .. 39 .. 55
Friskvård främjas aktivt i kommunen (% av målvärdet)          
— i kommunledningen .. .. 59 .. 65
— inom primärvården .. .. 59 .. 65
— i idrottsverksamheten .. .. 59 .. 65
— inom den grundläggande utbildningen .. 63 .. .. 65
Delmål: arbetskarriärerna förlängs genom god arbetshälsa          
Förväntad pensioneringsålder för 50-åringar 60,6 61,7 62,3 62,6 62,8
— män 60,6 61,6 62,3 62,5 62,7
— kvinnor 60,6 61,8 62,4 62,6 62,8
Inledd åldersstandardiserad sjuk- eller invalidpension1) bland 25—62-åringar (arbetspensioner), sammanlagt 8,7 7,6 7,2 7,0 6,8
— män 9,1 7,7 7,2 7,0 6,8
— kvinnor 8,3 7,5 7,2 7,0 6,8
Andel sjukdagar av arbetsdagar och sjukdagar (löntagare), % 4,0 4,6 4,5 4,4 4,3
— män 3,6 4,1 4,0 3,9 3,8
— kvinnor 4,5 5,2 4,9 4,8 4,7
Andel arbetstagare av den avlönade personalen som omfattas av företagshälsovård, % 92 92 .. .. 94
Frekvensen av olycksfall på arbetsplatsen (löntagare, per miljon arbetstimmar) 30 28,6 302) 28,6 27,8
Yrkessjukdomar och misstänkta yrkessjukdomar som ersatts (löntagare) 5 567 5 691 4 8012) 4 750 4 700
Delmål: livets olika delområden i jämvikt          
Andel dagar av föräldradagpenningen som betalats till fäder, % 4,2 6,7 7,1 7,5 7,9
Delmål: finansieringen av socialskyddet är hållbar          
Socialutgifter/BNP, % 25,1 30,6 30,53) 30,5 31,1
Socialutgifter, €/invånare (2010 års prisnivå) 7 462 9 916 10 2003) 10 200 10 300
Finansiering av socialutgifterna, %          
— av skattemedel 43,1 45,0 46,33) 46,3 46,4
— av arbetsgivarna 37,6 37,3 36,03) 36,2 36,3
— annan 19,2 17,7 17,73) 17,5 17,3
Social- och hälsovårdsväsendets utgifter i förhållande till kommunernas totala utgifter, % 50,9 55,0 55,23) 55,5 55,6

1) Inledda sjuk- eller invalidpensioner avspeglar hur stor del av de icke-pensionerade arbetspensionsförsäkrade som under året har gått i sjukpension (anges oftast i promille). Att indikatorn är åldersstandardiserad anger i fråga om förändringar i inledda sjuk- eller invalidpensioner att befolkningens åldersstruktur inte påverkar den.

2) Förhandsuppgift.

3) Uppskattning.

Tillgång till välfärd för alla

Alla har rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad och att få tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Ett människovärdigt liv i alla förhållanden ska tryggas. Dessa rätttigheter och likställighetsprincipen finns inskrivna i grundlagen. Trots samhällets ansvar för de grundläggande fri- och rättigheterna ansvarar individen för de val han eller hon gör. När individens och samhällets rättigheter och skyldigheter befinner sig i jämvikt främjas den sociala hållbarheten.

Den som lever endast på socialskydd löper stor risk att att glida in i fattigdom. Utslagningen bland unga, ojämlikheten bland barn och barnfamiljer och utslagningen över generationsgränserna är oroväckande. När befolkningens ålderstruktur ändras leder det till att antalet åldringar ökar, sjukdomar som demens och andra kroniska sjukdomar blir allt vanligare och antalet patienter som lider av flera sjukdomar samtidigt ökar. Det innebär att utgifterna för social- och hälsovårdsservice och behovet av personal ökar, om inte servicens produktivitet förbättras. Social- och hälsovården kommer att förbli en arbetskraftsintensiv bransch. Produktiviteten kan förbättras genom att serviceorganisationer och produktionssätt förnyas. Målet är att

  • minska välfärds- och hälsoskillnader
  • placera kunden i centrum för servicen
  • revidera servicestrukturer och arbetssätt
  • stärka den sociala samhörigheten.
Tillgång till välfärd för alla, nyckeltal
  2000
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
uppskattning
2012
uppskattning
           
Delmål: minska välfärds- och hälsoskillnader          
Andelen som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller medelmåttligt (25—64 år), %          
— män 37,6 35,0 36,8 36,6 36,4
— 0—12 års utbildning 42,3 40,4 38,8 .. ..
— 13 eller fler års utbildning 29,3 27,0 30,1 .. ..
— kvinnor 33,7 34,0 32,9 32,7 32,5
— 0—12 års utbildning 38,5 36,3 36,5 .. ..
— 13 eller fler års utbildning 29,4 30,4 29,4 .. ..
Upplevd hälsa hos unga: minst två symptom dagligen (klass 8—9), % 16 19 181) 18 18
Förväntad livslängd hos nyfödda 77,7 79,8 79,95) 80,1 80,1
— män 74,1 76,5 .. .. ..
— kvinnor 81,0 83,1 .. .. ..
Förväntad livslängd hos 25-åringar          
— män 50,5 51,62) .. .. ..
— grundskolutbildning 47,8 48,42) .. .. ..
— utbildning på mellanstadiet eller högre nivå 52,8 53,62) .. .. ..
— kvinnor 57,1 58,12) .. .. ..
— grundskolutbildning 55,3 55,92) .. .. ..
— utbildning på mellanstadiet eller högre nivå 58,6 59,62) .. .. ..
Andel 75—84-åringar som obehindrat kan röra sig ute ensamma, %          
— män 763) 84 .. 85 86
— kvinnor 723) 78 .. 79 80
Andel som röker dagligen, %          
— män (25—64-åringar) 28,3 23,3 24,1 23 22
— kvinnor (25—64-åringar) 19,9 16,5 15,3 15 14
— pojkar (klass 8—9) 25 17 171) 16 15
— flickor (klass 8—9) 22 14 141) 14 13
Total alkoholkonsumtion, l/pers. 8,8 10,2 10,01) 10,2 10,3
Andel överviktiga (BMI 25 eller högre) av 25—64-åringar, %          
— män 58,4 65,5 62,7 62 62
— kvinnor 41,2 46,8 48,3 48 47
Potentiellt förlorade levnadsår (PYLL) på grund av självmord i åldrarna 25—80 (per 100 000 inv.)          
— män 947 7903) .. .. ..
— kvinnor 276 2393) .. .. ..
Andel låginkomsttagare4), %          
— befolkningen som helhet 11,3 13,1 13,25) 13,1 13,0
— barn 11,6 13,1 13,35) 13,2 13,1
Mottagare av allmänt bostadsbidrag (hushåll), antal 170 352 161 842 164 154 171 000 170 200
Mottagare av utkomststöd, antal          
— hushåll 271 686 238 755 241 5005) 260 000 260 000
— personer 454 353 377 688 382 0005) 378 000 378 000
— andel 25—64-åringar som fått stöd under en längre tid, % 2,4 2,1 2,05) 1,9 1,9
— män 2,7 2,4 .. .. ..
— kvinnor 2,0 1,7 .. .. ..
Ginikoefficient (disponibla inkomster)6), % 26,7 25,9 25,85) 25,8 25,9
Unga som inte har fått någon utbildning efter grundskolan och inte arbetar eller studerar (eller är vårdlediga, pensionerade eller fullgör bevärings- eller civiltjänst), % 4,1 4,71)7) 4,85) 4,9 4,8
— 18—24-åriga pojkar 5,2 5,47) .. .. ..
— 18—24-åriga flickor 3,0 4,07) .. .. ..
Kvinnors inkomst för ordinarie arbetstid i förhållande till mäns motsvarande inkomster, % 80,6 81,8 81,81) 81,8 82,0
Hälsoskillnader mellan befolkningsgrupperna följs upp inom primärvården, andel hälsocentraler viktad med befolkningen, % .. .. 26 .. 30
Delmål: placera kunden i centrum för servicen          
Tillgång till vård          
— antal som köat till specialiserad sjukvård i över 6 mån 66 000 3 700 1 200 1 000 700
— väntetiden till hälsocentralläkares mottagning är längre än 14 dagar (% av befolkningen) .. 66 72 75 70
— mun- och tandvård: antal som köat längre än 6 månader .. 7 500 12 000 15 000 14 000
— psykiatrisk specialiserad sjukvård, antal yngre än 23 år som köat längre än 3 månader   84 136 120 90
Antal patientskador som ersatts av patientförsäkringscentralen .. 2 341 2 167 2 400 2 400
Infektioner i anslutning till hälso- och sjukvård:8)          
— fall/år av smitta från resistenta mikrober (MRSA i blod/likvor)   30 28 35 30
— fall/år av antibiotikarelaterad diarré (Clostridium diff.)   5 700 4 813 5 200 5 000
Delmål: revidera servicestrukturer och arbetssätt          
Andel som fyllt 75 år och som får service för äldre personer, %          
— regelbunden hemvård 12,13) 11,4 11,65) 11,7 11,8
 — män 9,03) 8,5 .. .. ..
 — kvinnor 13,53) 13,0 .. .. ..
— serviceboende med heldygnsomsorg 1,7 5,1 5,45) 5,7 6,0
 — män 1,1 3,3 .. .. ..
 — kvinnor 2,0 6,0 .. .. ..
— ålderdomshem och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar 8,3 5,4 5,15) 4,7 4,2
 — män 5,6 3,8 .. .. ..
 — kvinnor 9,7 6,3 .. .. ..
— stöd för närståendevård 3,0 4,1 4,2 4,3 4,4
Serviceboende för gravt handikappade 1 894 4 008 4 310 4 700 5 200
Antal gemensamma ansvarsområden .. 38 48 53 55
— befolkningsunderlaget mindre än 20 000 inv. .. 10 13 14 12
Antal hälsocentraler .. 194 172 155 145
— befolkningsunderlaget mindre än 20 000 inv. .. 122 97 60 40
Bristen på läkare vid hälsovårdscentralerna, % 11 6,8 6,0 5,5 5
Bristen på andra viktiga grupper av yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården än läkare, % .. .. 3,6 3,0 2,8
Personalresurser för förebyggande hälsovårdsservice, % av nationella rekommendationer          
— rådgivningsläkare .. .. 73,7 .. 80
— skolhälsovårdsläkare .. .. 39,3 .. 60
— rådgivningshälsovårdare .. .. 84,1 .. 90
— skolhälsovårdare .. .. 94,3 .. 95
Omfattande hälsoundersökningar genomförs (% av hälsocentralerna)          
— inom mödrarådgivningen .. 50 .. 94 98
— inom barnrådgivningen .. 45 .. 94 98
— inom skolhälsovården .. 61 .. 92 98
Delmål: stärka den sociala samhörigheten          
Arbetslösa längre än ett år, antal 86 800 41 300 54 000 55 000 52 000
— män 47 500 23 800 32 900 .. ..
— kvinnor 39 300 17 500 21 100 .. ..
0—17-åringar placerade utom hemmet, % 0,9 1,3 1,35) 1,2 1,2
— pojkar 1,0 1,3 .. .. ..
— flickor 0,9 1,2 .. .. ..
Bostadslösa, antal 10 000 8 150 7 880 7 200 6 600
— män 8 250 6 560 6 490 6 000 5 600
— kvinnor 1 750 1 590 1 390 1 200 1 000
Antal brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom 30 408 35 753 35 715 37 000 38 000
Andel invandrare av social- och hälsovårdspersonalen, % 1,9 3,27) 3,35) 3,4 3,5

1) Förhandsuppgift.

2) Enligt 2007 års uppgifter.

3) Enligt 2001 års uppgifter.

4) Medlemmar i hushåll som underskridit fattigdomsgränsen (den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet understiger 60 % av den ekvivalenta medianinkomsten för samtliga hushåll).

5) Uppskattning.

6) Ginikoefficienten beskriver ojämn fördelning av variabeln (i detta fall disponibel inkomst). Ju större ginikoefficienten är, desto ojämnare är inkomsterna fördelade.

7) Enligt 2008 års uppgifter.

8) Indikatorn ersätts senare med en som bättre beskriver patientsäkerheten.

En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet

Livsmiljöns tillstånd påverkar människors hälsa och välbefinnande. Sämre naturförhållanden, upprepade naturkatastrofer och tillståndet i ekosystemet totalt sett minskar möjligheterna att må bra. Social och ekologisk hållbarhet förutsätter att ett gott liv kan tryggas också när det finns allt mindre resurser att fördela. Varje generation borde lämna efter sig en mera livsduglig miljö.

En rättvis fördelning av välfärden är en utmaning såväl lokalt som globalt. Förändringarna i den globala befolkningsstrukturen, de ekonomiska störningarna, fattigdomen och ojämlikheten utgör prövningar för homogeniteten i samhället. En ökande ojämlikhet och bostadsområdenas differentiering för också med sig säkerhetsrisker.

Klimatförändringen, miljöproblemen och de allt knappare naturresurserna kan ge upphov till många slags hot mot människors hälsa, såsom pandemier och epidemier. De tar ingen hänsyn till gränser, kan sprida sig snabbt och bekämpningen av dem kräver samarbetsförmåga och beredskap av myndigheterna.

Världsomfattande ekonomiska kriser har visat hur viktigt det är med fungerande skyddsnät och finans- och försäkringsmarknadens betydelse. Samhällets vitala funktioner måste tryggas också i undantagsförhållanden. Målet är att

  • stärka miljöns livsduglighet
  • garantera samhällets funktion i specialsituationer.
En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet, nyckeltal
  2000
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
uppskattning
2012
uppskattning
           
Delmål: stärka miljöns livsduglighet          
Olyckor i hemmet och på fritiden, antal döda 1 835 2 121 2 1001) 2 090 2 080
— män .. 1 359 .. .. ..
— kvinnor .. 762 .. .. ..
Epidemier som sprids via vatten          
— antal epidemier 7 4 1 5 5
— antal insjuknade 6 428 213 16 500 500
Halter av miljögifter i bröstmjölk (totala mängden toxiska ekvivalenter av PCDD/F- och PCB-föreningar) 15,3 .. .. 8,0 5,0
Delmål: garantera samhällets funktion i specialsituationer          
Arbetspensionsförsäkringsbolags, arbetspensionsförsäkringsstiftelsers och arbetspensionskassors kapitaltäckningsgrad .. 24,13 29,64 - -
Arbetspensionsfonder/BNP, % 50,1 72,9 772) 79 80

1) Uppskattning.

2) Förhandsuppgift.

Effektivitet och resultat

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde genomförs effektivitets- och resultatprogrammet enligt regeringens riktlinjer med hjälp av åtgärder som reellt ökar effektiviteten. De nämnda åtgärderna för att öka effektivitet och resultat omfattar alla ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet som bereder en plan för genomförande av programmet. Överföringen till Kuopio av verksamheten vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet fortsätter stegvis.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer omfattningen av de mål som ställts upp för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser.

Förvaltningsområdets anslag 2010—2012

    År 2010
bokslut
1000 €
År 2011
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2012
budgetprop.
1000 €

Ändring 2011—2012
    1000 € %
             
01. Förvaltning 67 760 87 231 89 062 1 831 2
01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 37 266 39 261 39 613 352 1
02. Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) 2 131 2 143 2 327 184 9
03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) 5 204 4 475 4 039 - 436 - 10
04. Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) -282 691 600 - 91 - 13
05. Omkostnader för de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 464 551 548 - 3 - 1
21. Produktivitetsanslag för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 703 703 0
25. Nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år) 16 400 16 700 300 2
29. Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 19 667 19 500 20 000 500 3
66. Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 3 310 4 210 4 532 322 8
02. Tillsyn 41 159 42 024 43 638 1 614 4
03. Strålsäkerhetscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 13 791 13 850 13 748 - 102 - 1
05. Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) 14 655 14 718 13 991 - 727 - 5
06. Omkostnader för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (reservationsanslag 2 år) 4 020 4 056 4 099 43 1
20. Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag) 8 693 9 400 10 300 900 10
66. Samarbete mellan Finland och Ryssland om strål- och kärnsäkerhet (reservationsanslag 3 år) 1 500 1 500 0
03. Forskning och utveckling 109 585 111 537 112 994 1 457 1
04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 64 977 66 809 68 025 1 216 2
50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år) 37 268 37 628 36 939 - 689 - 2
63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) 7 340 7 100 8 030 930 13
10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 2 287 987 2 398 200 2 464 776 66 576 3
28. Omkostnader för allmänna fonden för social trygghet och servicefonden som betalas till Folkpensionsanstalten (förslagsanslag) 131 600 140 400 143 970 3 570 3
50. Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag) 10 960 11 700 11 700
51. Barnbidrag (förslagsanslag) 1 425 000 1 427 600 1 483 500 55 900 4
52. Vissa familjeförmåner som ska ersättas av staten (förslagsanslag) 952 1 500 1 500
53. Militärunderstöd (förslagsanslag) 18 800 21 800 22 200 400 2
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 530 400 608 000 602 306 - 5 694 - 1
55. Underhållsstöd (förslagsanslag) 163 180 169 800 171 400 1 600 1
60. Tolktjänster för gravt handikappade (förslagsanslag) 7 095 17 400 28 200 10 800 62
20. Utkomstskydd för arbetslösa 1 836 649 1 918 026 2 179 200 261 174 14
31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) 11 080 19 726 23 000 3 274 17
50. Statsandel till inkomstrelaterad dagpenning (förslagsanslag) 810 767 768 100 865 000 96 900 13
51. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) 150 405 154 400 168 000 13 600 9
52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) 807 687 911 400 1 056 000 144 600 16
55. Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag) 21 200 24 500 33 000 8 500 35
56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) 35 511 39 900 34 200 - 5 700 - 14
30. Sjukförsäkring 1 232 946 1 252 780 1 342 400 89 620 7
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 1 232 946 1 252 780 1 342 400 89 620 7
40. Pensioner 4 029 181 4 260 153 4 431 740 171 587 4
50. Statens andel av sjömanspensionskassans utgifter (förslagsanslag) 48 849 50 900 54 500 3 600 7
51. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare (förslagsanslag) 508 332 530 150 569 000 38 850 7
52. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare (förslagsanslag) 105 300 121 900 114 200 - 7 700 - 6
53. Statens pensionsersättning för tiden för vård av barn och för tiden för studier (förslagsanslag) 963 910 1 850 940 103
54. Statens andel i kostnaderna för lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring (förslagsanslag) 14 460 15 500 15 000 - 500 - 3
(57.) Särskilt understöd till invandrare (förslagsanslag) 24 410 4 343 - 4 343 - 100
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) 3 326 868 3 536 450 3 677 190 140 740 4
50. Stöd till veteranerna 355 310 346 600 307 633 - 38 967 - 11
30. Statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen (förslagsanslag) 1 549 1 750 1 650 - 100 - 6
50. Fronttillägg (förslagsanslag) 55 728 49 800 44 300 - 5 500 - 11
51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag) 192 029 190 553 163 200 - 27 353 - 14
52. Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år) 65 207 65 207 65 207
53. Statsunderstöd för rehabilitering av makar till krigsinvalider (reservationsanslag 2 år) 3 100 3 100 3 100
54. Frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontmän (reservationsanslag 2 år) 100 94 80 - 14 - 15
55. Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år) 3 500 3 500 3 500
56. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) 34 088 30 588 26 588 - 4 000 - 13
57. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) 8 2 008 8 - 2 000 - 100
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 466 396 545 440 561 070 15 630 3
30. Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården (reservationsanslag 3 år) 200 200
31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år) 27 900 22 000 17 500 - 4 500 - 20
32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) 39 997 40 000 35 000 - 5 000 - 12
33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag) 101 188 109 170 109 170
34. Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar (förslagsanslag) 7 313 9 570 10 000 430 4
35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet (förslagsanslag) 279 598 342 300 357 000 14 700 4
36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag) 600 600 600
37. Statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt (reservationsanslag 3 år) 10 000 10 000 0
40. Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten (reservationsanslag 3 år) 11 800 11 800
63. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag) 3 500 3 500 3 500
64. Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år) 6 300 6 300 6 300
70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga 53 421 62 598 60 777 - 1 821 - 3
01. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år) 21 721 25 648 27 005 1 357 5
20. Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år) 22 540 25 390 22 890 - 2 500 - 10
21. Hälsoövervakning (reservationsanslag 2 år) 1 000 1 000 1 000
22. Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år) 1 360 1 360 1 360
50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år) 4 100 5 200 4 700 - 500 - 10
51. Statlig ersättning för kostnaderna för utbildning av specialister i företagshälsovård (reservationsanslag 3 år) 2 700 2 900 2 900
52. Statsunderstöd för verksamheten vid UKK-instituutti (reservationsanslag 2 år) 1 100 922 - 178 - 16
80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare 213 156 218 740 226 340 7 600 3
40. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag) 194 116 199 700 207 300 7 600 4
41. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år) 2 600 2 600 2 600
42. Statlig ersättning för kostnaderna för försöket med vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år) 300 300 300
50. Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag) 16 140 16 140 16 140
90. Understöd från Penningautomatföreningen 278 200 275 005 291 000 15 995 6
50. Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag) 278 200 275 005 291 000 15 995 6
  Sammanlagt 10 971 751 11 518 334 12 110 630 592 296 5

  Det totala antalet anställda1) 4 059 3 969 3 940    

1) Innehåller inte den andel som gäller Arbetshälsoinstitutet. År 2012 uppgår den avgiftsbelagda verksamhetens andel till 1 533 årsverken och den samfinansierade verksamhetens andel till 390 årsverken.