Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         20. Yrkesutbildning
         30. Vuxenutbildning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
              04. Museiverkets omkostnader
              50. Vissa understöd
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2012

80. Konst och kulturPDF-versio

Förklaring:Kulturpolitiken har som mål att stärka kulturgrunden i den nationella och internationella omvärlden, förbättra verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete, öka medborgarnas möjligheter till kulturellt deltagande och att stödja kulturekonomin. Undervisnings- och kulturministeriet genomför dessa mål med medel inom konst- och konstnärs-, kulturarvs-, biblioteks-, kulturexport- och upphovsrättspolitiken samt den audiovisuella politiken.

I Finland har deltagandet i kulturella aktiviteter ökat ständigt under de senaste tio åren och skillnaderna i deltagande mellan befolkningsgrupperna har jämnats ut. Hushållens satsningar på kultur och masskommunikation är mer än sex gånger större än statens och kommunernas sammanlagda stöd till kulturen. Andelen av hela befolkningen som besöker bibliotek och teatrar är störst av EU-länderna och andelen finländare som ser inhemska filmer är klart över genomsnittet jämfört med den nationella andelen i andra länder. I takt med att utbildningsnivån höjs ökar också efterfrågan på kultur.

Utmaningar när det gäller att stärka kulturgrunden är att hitta lösningar som gäller konstadministrationen, göra konstnärernas inkomstförutsättningar mångsidigare och att främja kvalitetsutvecklingen inom konsten. Andra utmaningar är främjandet av en lika tillgång till allmänna bibliotek och informationstjänster i olika delar av landet, främjandet av tillgången till och förvaringen av kulturarvsmaterial i digital form samt lösningar som gäller upphovsrätt i syfte att stödja undervisningen och forskningen samt bibliotekens, arkivens och museernas verksamhet.

Det är en stor utmaning att utveckla högklassiga konst- och kulturtjänster som passar områden med olika befolkningsstrukturer. För att trygga tillgången på och tillgängligheten till kulturella tjänster ser man till att statsandelssystemet för teatrar, orkestrar och museer har en sporrande effekt, att de kulturella bastjänsterna på ett jämlikt sätt är tillgängliga i de olika regionerna, att en trygg mediemiljö skapas samt att olika befolkningsgruppers kultur stöds. Ytterligare utmaningar är de ekonomiska och utbildningsmässiga frågor som gäller de fria yrkesgrupperna inom scenkonst samt konstnärers försörjning i allmänhet.

Utmaningar inom kulturen och den kreativa ekonomin är att stärka den inhemska marknaden och kulturexporten inom konst och kultur samt den audiovisuella branschen, öka samarbetet inom kultur och turism, tillhandahålla stödarrangemang i samband med kulturella internationella storevenemang och att förbättra förutsättningarna för finansiering av produktutveckling och för företagsamhet inom den audiovisuella branschen och andra kultur- och konstbranscher.

Målen för resultatet av verksamheten och centrala åtgärder inom kulturpolitiken 2012 är:

Kulturpolitiska mål Centrala åtgärder
   
Stärkande av kulturgrunden: Riktlinjerna i undervisnings- och kulturministeriets kulturpolitiska strategi 2020 och i statsrådets redogörelse om kulturens framtid genomförs.
En proposition om Centralen för främjandet av konst bereds och de arrangemang som lagändringen förutsätter beaktas.
Centralen för mediefostran och bildprogram utvecklas och medieläskunnighet, medie- och filmfostran och mediefostran i de allmänna biblioteken stöds.
Ställningen och uppgifterna för Institutet för Ryssland och Östeuropa utreds.
De nationella konstinstitutionernas verksamhet styrs och stöds för att stärka rollen som internationellt konkurrenskraftiga nationella huvudscener.
Digitaliseringen av kulturarvsmaterial främjas och tillgången till och långtidsförvaringen av kulturarvs- och biblioteksmaterial i digital form förbättras som en del av det nationella digitala biblioteket.
Programmet Bibliotekspolitik 2015 genomförs och ett ibruktagande av kvalitetsrekommendationer för de allmänna biblioteken främjas. Revideringen av bibliotekslagstiftningen inleds.
Statens konstmuseums och Museiverkets funktioner utvecklas och samarbetet inom museibranschen stärks. Beredningen av ombildandet av Statens konstmuseum till en stiftelse inleds.
De regionala aktörerna inom konst och kultur stärks liksom samarbetet mellan myndigheter och andra aktörer.
Kulturens och den kreativa ekonomins ställning främjas i det nordiska samarbetet och närområdessamarbetet och den nordliga dimensionens kulturpartnerskap utvecklas.
Den internationella rörligheten för konstnärer, aktörer inom kultursektorn och verk stärks och den internationella nätverksbildningen bland aktörerna främjas.
Förbättrande av verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete: Konstnärers förutsättningar för försörjning och arbete samt pensionsskydd förbättras.
Stödstrukturerna för konst och kultur utvecklas med beaktande av den fria konstnärsbranschens behov.
En agenda för filmkulturen i den digitala tidsåldern genomförs i enlighet med riktlinjerna i den audiovisuella politiken för 2012—2015.
Ökande av alla befolknings- och medborgargruppers förutsättningar för kulturdeltagande: Utvecklandet av statsandelssystemet för museer, orkestrar och teatrar i en mer sporrande riktning fortsätter.
Ombyggnadsprojekt som ökar sysselsättningen i kulturlokaler och omvandlandet av byggnadsbestånd som frigörs från annan användning till kulturändamål stöds.
Ett förnyande av servicestrukturen för kommunernas kulturverksamhet stöds.
Tillgången på och tillgängligheten till kulturtjänster förbättras med beaktande av behoven hos olika ålders- och befolkningsgrupper.
Biblioteks- och informationstjänsterna utvecklas som en del av invånarnas kommunala bas- och närservice.
Konstens och kulturens ställning stärks för att öka hälsan och välfärden och sektorsöverskridande samarbete utvecklas.
Främjande av kulturen och den kreativa ekonomin: Kulturföretagande och skapandet av arbetsplatser inom de kreativa branscherna stöds med beaktande av branschens särdrag.
Upphovsrättslagen görs tydligare och strategin för industriella rättigheter och upphovsrätt (IPR-strategin) genomförs.
Utbudet av lagliga onlinetjänster främjas och olaglig nätdistribution minskas.
Kulturexporten främjas i enlighet med förslaget i slutrapporten om utvecklingsprogrammet för kulturexport 2007—2011 och åtgärderna för att utveckla kulturturismen effektiviseras.
Åtgärderna för att få stora internationella kulturevenemang till Finland effektiviseras och stödsystemet för kulturevenemang utvecklas.

Fördelningen av finansieringen av konst och kultur mellan budgetmedel och tippningsvinstmedel
  Tippningsvinstmedel Budgetmedel Sammanlagt
       
Främjande av konstarter 53 676 000 36 774 000 90 450 000
Nationella konstinstitutioner 87 764 000 86 976 000 174 740 000
Biblioteksväsendet 5 150 000 16 600 000 21 750 000
Museer och kulturarvet 29 102 000 50 065 000 79 167 000
Regionalt främjande av konsten 23 500 000 106 000 23 606 000
Främjande av kulturpolitiken1) 11 100 000 939 000 12 039 000
Internationell verksamhet inom konst och kultur 9 783 000 7 522 000 17 305 000
Kommunikationskultur 2 520 000 7 545 000 10 065 000
Sammanlagt 222 595 000 206 527 000 429 122 000

1) I tippningsvinstmedlen ingår punkten Till undervisnings- och kulturministeriets förfogande och finansieringen av kulturella storevenemang.

01. Omkostnaderna för centralkommissionen för konst och konstkommissionerna (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 4 820 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till utgifter för avlönande av konstnärsprofessorer

2) till betalning av stipendier och understöd för främjande av konsten

3) till forskning och information inom konst- och kulturpolitiken

4) till stöd till den avgiftsbelagda servicen, högst 10 000 euro.

De stipendier och understöd som beviljas av anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring:Centralkommissionen för konst har som mål för sin verksamhet att höja kvaliteten och den internationella nivån på finländsk konst och att stärka konstens förnyelseutveckling och dess status som en mångsidig resurs i egenskap av moderniserare av samhället och betydelseskapare. Kommissionens arbete främjar välfärden, kulturen och dess mångfald. Arbetet inverkar också på miljöns kvalitet och har betydande direkta och indirekta ekonomiska verkningar. Förberedelser inleds för att omvandla Centralkommissionen för konst till Centralen för främjandet av konst i syfte att utveckla den nuvarande verksamheten genom att utvidga uppgifterna, utöka självständigheten och stärka och effektivisera förvaltningsstrukturen.

Centralkommissionen för konst är en sakkunnig- och finansieringsorganisation som stöder utövande av högklassig konst särskilt genom att dela ut stipendier och statsunderstöd. Finansieringen är tidsbunden och baserar sig på en jämförelsebedömning av den konstnärliga kvaliteten och på en omfattande konstnärspolitisk sakkunskap. Centralkommissionen för konst använder de resurser som står till förfogande till att

  • finansiera högklassig och innovativ konstnärlig verksamhet och stärka konstens mångfacetterade roll i samhället
  • satsa på en ökad jämlik tillgång på och tillgänglighet till konst, större kulturell mångfald och ökad tillämpad användning av konst
  • beakta sökandegruppens kön, ålder, språk och boendeort i stipendiepolitiken, med särskild betoning på unga konstnärers ställning som sökande och mottagare av stipendier
  • skapa förutsättningar för konstnärer till rörlighet och internationalisering
  • stärka stödet till den multikonstnärliga och mångkulturella verksamheten
  • följa, utvärdera och utveckla kvaliteten på och effektiviteten i sin verksamhet och göra strukturerna effektivare och tydligare samt utveckla de elektroniska tjänsterna för kunderna i enlighet med utvecklingsförslagen
  • resultatstyra de regionala konstkommissionerna
  • för sin del stärka konstens ställning och betydelse i samhället och till undervisnings- och kulturministeriets förfogande producera forskningsrön, utvärderingsinstrument och informationstjänster som är relevanta med tanke på konstpolitiken.

Av kulturpolitiska skäl täcks ca 33 % av de särskilda utgifterna för den avgiftsbelagda verksamheten med prisstödet.

Nyckeltal för resultatet 2009
utfall
2010
utfall
2012
mål
       
Produktion och kvalitetsledning      
Statsunderstöd      
— ansökningar, st. 9 091 9 371 9 300
— beviljningar, st. 2 953 3 162 3 100
Utlåtanden om ansökningar om statsunderstöd till UKM 832 841 840
Publikationer 3 5 6
Regionala konstkommissioner      
Statsunderstöd      
— ansökningar, st. 3 965 3 951 4 000
— beviljningar, st. 1 099 1 006 1 000
Projekt 250 216 240
Residens utomlands, st. 7 9 8
Utlåtanden, ställningstaganden och initiativ 46 62 45
Hantering av mänskliga resurser      
Årsverken 64,5 66,5 60

Sökande och mottagare av1)stipendier från statens konstkommissioner enligt kön, region, språk och ålder 2010
  Sökande Stödmottagare
     
Beviljningar, antal2) 4 728 2 144
     
  % av de sökande % av mottagarna
     
Kvinnor 52 50
Huvudstadsregionen 53 56
Svenskspråkiga 7 6
Annat modersmål 4 4
Under 35-åringar 24 19

1) Centralkommissionen för konst, statens konstkommissioner och stipendienämnder och stipendieutskott.

2) Inbegriper privatpersoner och arbetsgruppers kontaktpersoner, inte sammanslutningar. Överlappningar strukna.

Sökande och mottagare av stipendier från de regionala konstkommissionerna enligt kön, region och ålder 2010
  Sökande Stödmottagare
     
Beviljningar, antal1) 2 139 452
     
  % av de sökande % av mottagarna
     
Kvinnor 56 51
Regionens centrumstad2) 57 61
Under 35-åringar 30 32

1) Inbegriper privatpersoner och arbetsgruppers kontaktpersoner, inte sammanslutningar. Överlappningar strukna.

2) Centrumstäder = S:t Michel, Tavastehus, Kouvola, Jyväskylä, Rovaniemi, Uleåborg, Tammerfors, Joensuu, Vasa, Kuopio, Björneborg, Helsingfors, Åbo.

Stödform Ansökningar Sökande Beviljningar Stödmottagare Stödmottagare % av de sökande
           
Antal ansökningar, sökande, beviljningar och stödmottagare hos statens konstkommissioner 2010 9 371 6 009 3 162 2 747 46
Antal ansökningar, sökande, beviljningar och stödmottagare hos regionala konstkommissioner 2010 3 951 3 521 1 006 993 28

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
  2010
utfall
2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 5 243 5 105 4 840
Bruttoinkomster 39 20 20
Nettoutgifter 5 204 5 085 4 820
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 265    
— överförts till följande år 382    

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Lönejusteringar 52
Förenhetligande av prissättningen inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) -19
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) -49
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) -13
Överföring till moment 29.80.51 (Ändring av konstnärsprofessurer till statens konstnärsstipendier) -226
Överföring till moment 29.80.02 (förvaltningsutgifter för Statens konstverkskommission) -10
Sammanlagt -265


2012 budget 4 820 000
2011 III tilläggsb. 28 000
2011 budget 5 085 000
2010 bokslut 5 321 000

02. Statens konstmuseums omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 19 221 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av utgifter som civiltjänstgörare föranleder

2) till anskaffning av utrustning och anordningar

3) till stödjande av utställningsverksamhet och annan avgiftsbelagd service, högst 2 600 000 euro.

Förklaring:Statens konstmuseum är en kulturinstitution som bygger upp en nationell konstsamling, ordnar mångsidiga utställningar och gör konst tillgänglig för allmänheten. Som landets centralkonstmuseum svarar det för informationsmaterial om bildkonst och utvecklandet av konstmuseibranschen.

Effektmålet vid vården av kulturarvet är att öka det visuella kulturarvet för kommande generationer. Målen vid utökningen av konstsamlingarna är så gott som enbart kvalitativa. Samtidigt beaktas de innehållsmässiga prioriteringarna.

Målet för utställnings- och programproduktionen samt den övriga verksamhet som riktas till allmänheten är att hålla kulturarvet levande genom att stärka Statens konstmuseums enheters roll som tillhandahållare av mångsidiga och högklassiga kulturtjänster. Syftet är att hålla utställnings- och programproduktionens utbud mångsidigt samtidigt som man genom besökarenkäter följer hur tillfredsställda kunderna är och strävar efter att tillmötesgå deras önskemål. Särskild uppmärksamhet fästs vid att utställningsutbudet är aktuellt. Det ekonomiska målet för den avgiftsbelagda verksamheten är att inkomsterna täcker 18 % av de totala kostnaderna och 57 % av särkostnaderna.

Inom konstmuseibranschen och resultatområdet för forskningssamarbete och övrigt samarbete fortsätter man att tillsammans med landets övriga konstmuseer genomföra utvecklingsprojekt som gäller hela konstmuseifältet samt tar fram forskning till stöd för publikorienterat museiarbete.

Tillsammans med UKM inleds förberedelser för att ombilda Statens konstmuseum till en stiftelse.

Av kulturpolitiska skäl täcks ca 40 % av de särskilda utgifterna för den avgiftsbelagda verksamheten med prisstödet.

På grund av det kulturella områdets karaktär ökar inte antalet resultatmål kontinuerligt. Vid sidan av de numeriska nyckeltalen måste vikt också fästas vid effekterna på lång sikt, vilket bl.a. ska beaktas i valet av utställningsinnehåll och i sättandet av mål. Vid jämförandet av mängden prestationer ska deras varierande omfattning beaktas.

Nyckeltal 2009
utfall
2010
utfall
2012
mål
       
Effekt, produktion och kvalitetsledning      
Kundtillfredsställelse (kundservice), % 92 89 92
Samlings- och specialutställningar, st. 32 25 16
Forsknings- och utställningspublikationer, st. 10 8 8
Konserverade verk 826 726 550
Funktionell effektivitet      
Antal besökare inom utställningsverksamheten      
— totalt antal besökare 584 979 423 224 528 550
— andelen betalande besökare, % 63 60 65
Genomsnittsintäkt av utställningsbesök 6,7 5,8 5,6
Genomsnittspris för utställningsbesök 7,7 6,2 4,3
Utställningspublikationer, sålda exemplar/upplagor, % 53 13 60
Administrativa tjänsters andel av totalkostnaderna, % 14 16 16
Avgiftsbelagd verksamhet (kostnadsmotsvarighet)      
— inkomster/totala kostnader, % 29 21 18
— inkomster/särkostnader, % 68 57 57
— prisstöd/särkostnader, % 22 40 40
Hantering av mänskliga resurser      
Årsverken 241 229 225

Inkomster av och utgifter för verksamheten (1 000 euro)
  2010
utfall
2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 22 900 22 209 23 274
Bruttoinkomster 4 310 3 480 4 053
Nettoutgifter 18 590 18 729 19 221
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 279    
— överförts till följande år 1 694    

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Lönejusteringar 151
Indexjustering av hyrorna 2011 175
Indexjustering av hyrorna 2012 193
Hyra för samlingslager i Vanda 200
Precisering av omfördelningen 1
Återföring från moment 28.20.06 av överföringen av omkostnaderna för IT-servicecentralen 6
Förenhetligande av prissättningen inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) 46
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) -195
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) -50
Överföring från moment 29.80.01 (förvaltningsutgifter för Statens konstverkskommission) 10
Produktivitetsfrämjande åtgärder -45
Sammanlagt 492


2012 budget 19 221 000
2011 III tilläggsb. 346 000
2011 budget 18 729 000
2010 bokslut 19 004 000

03. Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 2 851 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till finansiering av ombyggnadsprojekt

2) till anskaffning av utrustning och anordningar.

Förklaring:Förvaltningsnämnden för Sveaborg ansvarar för restaurering, underhåll och användning av det byggnadskulturella monumentet Sveaborg, som finns med på Unescos världsarvslista och som är av nationell betydelse. Nämnden svarar också för produktionen och spridningen av basinformation om Sveaborg till allmänheten.

Målet är att höja profilen för att skydda fastighetsförmögenheten i området och monumentets värden, främja medborgarnas möjligheter att bli delaktiga i det kulturellt betydelsefulla världsarvsobjektet, upprätthålla en autentisk fästningsarkitektur och bevara boendesamhällets livskraft. Vid restaureringen, underhållet och förbättrandet av områdets nåbarhet är utgångspunkten att bevara fastighetsförmögenhetens värde och trygga användbarheten så att lokalerna kan hyras för boende och annan användning och den övriga förmögenheten användas för kulturturism som passar områdets karaktär. För att bevara en bra bild utåt kan också kulturevenemang som är lämpliga med tanke på världsarvsobjektets status ordnas på området.

För att nå de mål som ställts upp för restaurerings- och underhållsarbeten fortsätter man i enlighet med renoveringsprogrammet (2012—2015) underhållet och ombyggnaden av befästningsanläggningarna och fastigheterna liksom även ombyggnaden och utvidgningen av fängelset på Sveaborg. Vid iståndsättningen utnyttjas arbetskraften i det fängelse som finns på ön, men på grund av fångarnas utbildningsprogram används även utomstående entreprenörer i arbetet. I arbetet med att göra världsarvsobjektet känt följs åtgärderna i den förvaltnings- och användningsplan som Unesco förutsätter. Dessutom betonas utvecklande av turismen under vintersäsongen och ökande av den breda allmänhetens kunskap. Uppnåendet av dessa mål bedöms i undersökningar som gäller besökare och service på Sveaborg. För att bevara boendesamhällets livskraft strävar man efter att stödja en mångsidig invånarstruktur och tillhandahålla tillräcklig service på området. Målet är att intäkterna från bostads- och lokalhyror ska öka med en procent.

Nyckeltal 2009
utfall
2010
utfall
2012
uppskattning
       
Produktion och kvalitetsledning      
Antal besökare under månader utanför säsongen (oktober—april) 170 000 165 200 175 000
Funktionell effektivitet      
Nyttjandegraden av förvaltningsnämndens mötes- och festlokaler, % 26 26 29
Av alla fästningsmurar (52 800 m2) andelen fästningsmurar som klassas som varande i bästa skick av murarna, % 43,6 46 46
Hyresintäkter, ökning % 5,7 5,0 1
Hantering av mänskliga resurser      
Årsverken 89 88 87

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
  2010
utfall
2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 7 112 7 085 7 551
Bruttoinkomster 4 790 4 400 4 700
Nettoutgifter 2 322 2 685 2 851
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 28    
— överförts till följande år 753    

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Lönejusteringar 37
Nivåförhöjning 100
Återföring från moment 28.20.06 av överföringen av omkostnaderna för IT-servicecentralen 2
Precisering av omfördelningen -3
Förenhetligande av prissättningen inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) -33
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) -29
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) -8
Överföring från moment 29.80.75 280
Produktivitetsfrämjande åtgärder -180
Sammanlagt 166


2012 budget 2 851 000
2011 III tilläggsb. -2 000
2011 budget 2 685 000
2010 bokslut 3 047 000

04. Museiverkets omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 19 438 000 euro.

Anslaget får även användas till anskaffning av utrustning och anordningar.

Inkomster av försäljning av virke från markområden som Museiverket har i sin besittning får nettobudgeteras under momentet.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget
   
Nationalmuseets omkostnader 7 906 000
Museiverkets övriga omkostnader 11 532 000
Sammanlagt 19 438 000

Museiverket ansvarar för myndighetsuppgifter i anslutning till värnandet om kulturmiljön på nationell nivå. Museiverket leder och utvecklar landets allmänna museiverksamhet, skyddar och vårdar kulturarvet och kulturmiljön samt producerar och förmedlar forskningsinformation. Museibranschen utvecklas på riksomfattande nivå genom förhandlingar med museerna, utvärdering och uppföljning. Museiverket deltar aktivt i det internationella myndighets-, intressentgrupps- och projektsamarbetet inom branschen.

I Museiverkets verksamhet betonas kundorientering samt fysisk, kunskapsmässig och kulturell tillgänglighet. Genom kulturarvsfostran stärks medborgarnas delaktighet i kulturarvet. Flyttningen till nya lokaler 2011 ökar tillgången till arkiv-, biblioteks- och samlingstjänster och förbättrar verksamhetens produktivitet.

Kulturmiljön vårdas genom metoder för bevarande av fasta fornminnen, byggd miljö och kulturlandskapet samt genom satsningar på restaurering, vård och presentation av sådana slott, museifastigheter och fornminnen som Museiverket har i sin besittning. I samarbete med undervisnings- och kulturministeriet och miljöministeriet tas en kulturmiljöstrategi fram. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på att utveckla styrmedel, guide- och instruktionsmaterial och uppföljningen av kulturmiljöns tillstånd och att prioritera nationellt betydelsefulla objekt och samarbetet med statens fastighetsenheter. I verksamheten strävar man efter en tydlig och programenlig skyddspolitik och till en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan centralförvaltning och regionnivå. Till de prioriterade områdena hör kvalitetskraven inom arkeologin och principerna för ledning av arkeologisk verksamhet, byggnadsarvet efter kriget och behovet av skydd för det, datasystemtjänsten för inventeringar av kulturmiljön och uppföljningen av kulturmiljöns tillstånd. Omorganiseringen av det arkeologiska fältarbetet följs upp.

Finlands nationalmuseum främjar bevarandet av finländarnas materiella kulturarv och stärker dess betydelse i samhället. Finlands nationalmuseum upprätthåller inte bara Nationalmuseet utan också Kulturernas museum, Finlands sjöhistoriska museum, Fölisö friluftsmuseum och andra museiobjekt i olika delar av landet. Museernas mångsidiga upplevelsemässiga utställnings- och besökarverksamhet fördjupar finländarnas kunskap om sin egen historia och kultur, som en del av världens kulturarv.

Nationalmuseet utökar sina samlingar i samarbete med nationella specialmuseer och landskapsmuseerna. Tyngdpunkten ligger på att bevara det materiella kulturarvet från närhistorien och i dag och den information som hänför sig till det.

Avsikten är att i enlighet med den tredje tilläggsbudgeten för 2010 överföra Nationalmuseets nuvarande fastighet till Senatfastigheter och under 2012 övergå till ett hyressystem som föranleder hyresutgifter på högst 1 900 000 euro på årsnivå. I syfte att förbättra Nationalmuseets serviceförmåga och effekter inledde Senatfastigheter dessutom byggandet av underjordiska serviceförbindelser och servicelokaler som nybygge på Nationalmuseets tomt i enlighet med tredje och fjärde tilläggsbudgeten för 2010, vilket föranleder hyresutgifter på 1 400 000 euro på årsnivå. Nybyggnaden väntas bli färdig i juni 2012, varvid hyresbetalningen inleds.

År 2012 är det fritt inträde till Kulturernas museum, vilket troligen kommer att minska det totala antalet betalande museibesökare. Anjala herrgårdsmuseum är stängt liksom Urajärvi herrgårdsmuseum, som genomgår en grundlig renovering. Ekudden öppnas våren 2012 med ett förnyat koncept som "presidenternas museum", även om inredningen bevaras som den var under president Kekkonens tid.

Personalens välbefinnande och organisationens kompetens främjas genom personalplanering och utbildning, utveckling av lönesystemet och genom projekt som avser arbetshälsa.

Nyckeltal 2009
utfall
2010
utfall
2012
mål
       
Produktion och kvalitetsledning      
Besök på Museiverkets webbsidor 3 537 829 3 166 698 5 290 000
Behandlingstid för utlåtanden, dagar 43 35 37
Antal besökare i museer      
— totalt antal besökare 347 476 323 322 340 000
— andelen betalande besökare, % 59,0 46 50
— andelen besökare under 18 år, % 21,4 24 22
Antal besökare på slott      
— totalt antal besökare 202 500 168 707 170 000
— andelen betalande besökare, % 82 89 82
Forsknings- och utställningspublikationer, st. 6 7 6
Föremålsuppgifternas digitaliseringsgrad, % 28,4 30 50
Funktionell effektivitet      
Genomsnittspris för museibesök, euro 4,35 4,04 4,5
Intäkter av museibesök i genomsnitt, euro 2,51 2,41 2,4
Genomsnittspris för slottsbesök, euro 1,36 1,45 1,4
Intäkter av slottsbesök i genomsnitt, euro 2,15 2,46 2,1
Hantering av mänskliga resurser      
Årsverken (årsv.) 409 385 387

Inkomster av och utgifter för verksamheten (1 000 euro)
  2010
utfall
2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 23 418 22 938 22 638
Bruttoinkomster 4 612 3 125 3 200
Nettoutgifter 18 806 19 813 19 438
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 407    
— överförts till följande år 1 233    

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Lönejusteringar 254
Indexjustering av hyrorna 90
Hyra för Finlands sjöhistoriska museum 185
Tillägg för hyra för nya lokaler 100
Nationalmuseets underjordiska serviceutrymmen (½ år) 700
Hyra till följd av besittningsöverlåtelse av Nationalmuseet 1 400
Nivåförhöjning 200
Förenhetligande av prissättningen inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) 52
Precisering av omfördelningen 2
Återföring av överföringen av omkostnaderna för IT-servicecentralen 9
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) -222
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) -57
Inbesparing (regeringsprogr.) -3 000
Produktivitetsfrämjande åtgärder -135
Nivåförändring 47
Sammanlagt -375


2012 budget 19 438 000
2011 III tilläggsb. 261 000
2011 budget 19 813 000
2010 bokslut 19 632 000

05. Omkostnader för biblioteket för synskadade(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 412 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till anskaffning av utrustning och anordningar

2) till prisstöd för avgiftsbelagd service, högst 4 000 euro.

Förklaring:Biblioteket för synskadade har som mål för sin verksamhet att synskadade och andra personer med läshinder ska behandlas jämlikt i fråga om tillgång till litteratur, skolgång och studier. Biblioteket genomför sin uppgift genom att producera och tillhandahålla specialmaterial för sina kunder, såsom talböcker, punktskriftsböcker och elektroniska böcker samt genom att fungera som en sakkunniginrättning för talboks- och punktskriftstjänster.

Inom resultatområdet för läromedelstjänster producerar biblioteket nästan alla de läroböcker som synskadade och andra läshandikappade skol- och gymnasieelever behöver samt de böcker som examensstuderande behöver enligt examenskraven, sammanlagt ca 900 nya titlar. I enlighet med beslutet om grunderna för avgifter säljs omkring 7 350 läroböcker för att användas av personer med läshinder.

Inom resultatområdet för skön- och facklitteraturtjänster producerar biblioteket nya skön- och facklitterära verk i en form som lämpar sig för synskadade och andra personer med läshinder i en omfattning (1 500 titlar) som utgör ca 33 % av den allmänlitteratur som årligen publiceras i Finland. Biblioteket förmedlar litteratur till kunderna som lokala tjänster, per post och via nätet 1 066 000 gånger. Den potentiella kundkretsen uppgår till minst 50 000 personer.

Ett centralt mål är att öka tjänsternas effekter genom nya kunder samt genom att skapa ett nätbibliotek och utvidga nättjänsterna. Under verksamhetsåret fortsätter utvecklandet av tillverkningsprocessen för kombinationsböcker, medan möjligheterna att vidareutveckla bokproduktionen inom ramen för utvecklandet av det internationella Daisy/Epub-formatet följs upp.

Nyckeltal 2009
utfall
2010
utfall
2012
uppskattning
       
Produktion och kvalitetsledning      
— bokproduktion/st. 2 231 2 277 2 300
— antal lån 947 945 978 161 1 066 000
— läroboksleveranser/st. 9 049 9 788 11 500
— antal kunder 15 000 15 500 17 500
— kundtillfredsställelse (vitsord 1—5) 4,13 4,38 4,1
Funktionell effektivitet      
— genomsnittspris för boklån/euro 5,97 5,60 5,85
— genomsnittspris för läroboksleverans/euro 208 179 198
Hantering av mänskliga resurser      
— Årsverken 58 56 52

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
  2010
utfall
2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 7 344 6 837 6 567
Bruttoinkomster 178 140 155
Nettoutgifter 7 166 6 697 6 412
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 967    
— överförts till följande år 1 302    

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Lönejusteringar 39
Ersättning för ordlistor 341
Återföring från moment 28.20.06 av överföringen av omkostnaderna för IT-servicecentralen 6
Indexjustering av hyrorna 10
Förenhetligande av prissättningen inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) -5
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) -62
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) -16
Bortfall av engångsutgift -600
Nivåförändring 2
Sammanlagt -285


2012 budget 6 412 000
2011 III tilläggsb. 27 000
2011 budget 6 697 000
2010 bokslut 6 501 000

06. Omkostnader för Nationella audiovisuella arkivet(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 860 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till anskaffning av utrustning och anordningar

2) till prisstöd för visningsverksamhet och annan avgiftsbelagd service, högst 160 000 euro.

Förklaring:Nationella audiovisuella arkivets mål är att vara ett center för deponering, förvaring och visning av film-, televisions- och radiohistoria samt att verka som museum. Genom kund- och informationstjänsterna tjänar arkivet befolkningens kulturella, kunskapsmässiga och forskningsmässiga behov och den kreativa industrin. Dessutom tryggar Nationella audiovisuella arkivet det audiovisuella kulturarvets synlighet genom att visa konstnärligt, historiskt eller på annat sätt betydelsefulla filmer och program samt genom att bedriva utställnings- och publikationsverksamhet.

År 2012 fortsätter digitaliseringen av arkivets samlingar i enlighet med den övergripande planen. Nationella audiovisuella arkivet deltar i införandet av kundgränssnitt och planeringen av ett system för långtidsbevaring för det nationella digitala biblioteket samt i det internationella samarbetet kring digital teknik för arkivering.

Till samlingarna anskaffas visningskopior och extra material inom den film- och videoproduktion från 2009 som är föremål för den lagstadgade depositionsförpliktelsen samt originalmaterialet i fråga om filmer som granskades 2007. Dessutom tas ca 300 kopior av utländska långfilmer emot som frivilliga depositioner och video- och dvd-samlingen utökas med ca 3 500 nya upptagningar.

Radio- och tv-programflödet lagras digitalt enligt den plan som undervisnings- och kulturministeriet har godkänt i samarbete med CSC. Det digitalt lagrade programflödet är ca 50 terabyte. Som lagstadgade depositioner mottas dessutom inhemska radio- och tv-program som kan betraktas som originalinspelningar. Användargränssnitt för forskare och andra finns tillgängliga på de ställen som anges i lag. Servicen görs känd genom utveckling av tjänsterna, genom stödjande och bedrivande av forskningsarbete och genom kulturverksamhet.

Man främjar filmkulturen genom att visa högklassiga filmer i biograferna Orion och Kino Tulio i Helsingfors liksom även på regional nivå på nio universitetsorter. Dessutom stöder och bedriver man filmforskning och publicerar filmografisk information på Internetadressen www.elonet.fi och annan filmkunskap på de egna webbsidorna www.kava.fi.

Museiföremålssamlingen utökas genom donationer och inköp. Museet för levande bilder visar basutställningar och andra temporära utställningar i Helsingfors.

Av kulturpolitiska skäl täcks ca 30 % av de särskilda utgifterna för den avgiftsbelagda verksamheten med prisstödet.

Nyckeltal för resultatet 2009
utfall
2010
utfall
2012
uppskattning
       
Produktion och kvalitetsledning      
— Vård av samlingar/arkiverade filmer, antal 154 430 145 998 153 000
— Museet för levande bilder/museiföremål, antal 13 150 15 500 14 000
— Biblioteks-, informations-, låne- och kundtjänster, antal 28 950 34 885 38 000
— Avgiftsbelagda tjänster/visningsverksamhet, antal besökare 59 409 54 607 60 000
— Avgiftsbelagda arkivtjänster/bild- och filmtjänster 3 186 3 227 4 200
— Digitalt lagrat programflöde i terabyte (radio- och televisionsarkivet) 49,2 95 160
Funktionell effektivitet      
— Samlings- och arkivverksamhet sammanlagt, euro/antal filmer 17,53 17,82 17,20
— Museet för levande bilder, euro/föremål 33,11 23,76 32,18
— Bibliotek, euro/bibliotekstjänst 11,65 8,72 6,61
— Avgiftsbelagd service: subvention av visningsverksamheten 231 156 255 534 198 700
— Radio- och televisionsarkivet sammanlagt euro/lagrat programflöde terabyte 28 158 13 542 13 300
Hantering av mänskliga resurser      
— Årsverken 71 68 73

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
  2010
utfall
2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 6 094 7 154 7 200
Bruttoinkomster 385 340 340
Nettoutgifter 5 709 6 814 6 860
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 803    
— överförts till följande år 1 803    

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Lönejusteringar 45
Indexjustering av hyrorna 25
Effekter på hyran av renoveringen av slutarkivlokaler 110
Återföring av överföringen av omkostnaderna för IT-servicecentralen 1
Förenhetligande av prissättningen inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) -5
Precisering av omfördelningen 1
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) -70
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) -18
Produktivitetsfrämjande åtgärder -45
Nivåförändring 2
Sammanlagt 46


2012 budget 6 860 000
2011 III tilläggsb. 32 000
2011 budget 6 814 000
2010 bokslut 6 709 000

07. Omkostnader för Centralen för mediefostran och bildprogram(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 645 000 euro.

Anslaget får även användas till anskaffning av utrustning och anordningar.

Förklaring:Statens filmgranskningsbyrå blir genom en totalreform av lagstiftningen om bildprogram Centralen för mediefostran och bildprogram vid ingången av 2012. Lagstiftningen förpliktar ämbetsverket att med motiveringen att skydda barn övervaka utbudet av filmer, upptagningar, tv-program samt dator- och videospel och att upprätthålla ett system för åldersklassificering och att sköta helt nya uppgifter i anknytning till mediefostran, forskning och information. Syftet med Centralen för mediefostran och bildprograms verksamhet är att säkerställa barns utveckling och välmåga i mediemiljön. För att nå målen ska Centralen för mediefostran och bildprogram främja mediefostran, barns mediefärdigheter, forskning och informerande som hänför sig till förändringar i barns mediemiljö tillsammans med aktörer inom branschen. Centralen för mediefostran och bildprogram svarar för utbildningen av klassificerare av bildprogram, registrerar åldersklassificerade program, tar emot publikrespons och övervakar klassificerarna av bildprogram, iakttagandet av åldersgränser och programmens märkningar om åldersgräns och innehåll. Centralen för mediefostran och bildprogram utvecklar systemet för åldersklassificering och andra informationssystem samt samordnar mediefostran, sådana projekt för mediefostran som främjar barns mediefärdigheter, forskning som hänför sig till förändringar i barns mediemiljö och informationen till föräldrar, lärare och andra fostrare.

Fungerande offentliga register och nättjänster, en omfattande informationsverksamhet och samarbete med aktörer inom mediebranschen utgör en del av verkningsfullheten i den verksamhet som bedrivs av Centralen för mediefostran och bildprogram. Detta mäts genom enkäter till allmänheten, fostrare, klassificerare av bildprogram, tillhandahållare av bildprogram och andra samarbetspartner genom vilka det utreds hur systemet för åldersklassificering fungerar, hur väl informationsverksamheten är känd och förhållningssättet till den verksamhet centralen bedriver.

Nyckeltal för resultatet 2009
utfall
2010
utfall
2012
uppskattning
       
Produktion och kvalitetsledning      
Statens filmgranskningsbyrå (fram till 31.12.2011)      
Granskade långa bildprogram, st. 821 709  
Granskade korta bildprogram, st. 944 606  
Antal granskare i genomsnitt/bildprogram 1,67 1,5  
Beviljade förevisningstillstånd, st. 23 24  
Utlåtanden till myndigheter 16 10  
Anmälda bildprogram, st. 42 770 60 022  
Centralen för mediefostran och bildprogram (fr.o.m. 1.1.2012)      
Projekt för mediefostran, st.     5
Informationskampanjer, st.     5
Undersökningar om barns mediemiljö, st.     1
Utbildade klassificerare av bildprogram, st.     30
Registrerade tillhandahållare av bildprogram, st.     1 600
Klassificerade och anmälda bildprogram, st.     21 000
Godkända bildprogram som klassificerats i EU, st.     1 200
Begäran om omprövning av klassificering av bildprogram, st.     300
Kontakter som hänför sig till tillsyn, st.     500
Stickprov som hänför sig till tillsyn, st.     210
Klassificering av bildprogram, st.     500
Funktionell effektivitet      
Genomsnittligt pris för granskning, euro/h 256 281  
Hantering av mänskliga resurser      
Årsverken 14 13,5 16,5

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
  2010
utfall
2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 1 046 844 1 095
Bruttoinkomster 300 230 450
Nettoutgifter 746 614 645
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 151    
— överförts till följande år 25    

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Lönejusteringar 10
Höjning av hyresnivån till följd av en ändring av statens lösningar avseende verksamhetslokaler 30
Förenhetligande av prissättningen inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) -1
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) -7
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) -2
Återföring från moment 28.20.06 av överföringen av omkostnaderna för IT-servicecentralen 1
Sammanlagt 31

Momentets rubrik har ändrats.


2012 budget 645 000
2011 III tilläggsb. 7 000
2011 budget 614 000
2010 bokslut 620 000

08. Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 969 000 euro.

Anslaget får även användas till anskaffning av utrustning och anordningar.

Förklaring:Institutet för Ryssland och Östeuropa är en internationell stödenhet inom kulturen och konsten.

Målet för institutets verksamhet är att främja integrationen av ryskspråkiga i det finländska samhället. För att nå målet erbjuder institutet biblioteks- och kulturtjänster samt integrationsfrämjande tjänster. Institutet ökar med hjälp av seminarie-, utbildnings- och publikevenemang finländarnas kännedom om Ryssland liksom det kulturella kunnandet hos myndigheter som producerar integrationsfrämjande tjänster. Dessutom genomför det projekt för kulturpartnerskap inom ramen för närområdessamarbetet och den nordliga dimensionen i syfte att stärka konkurrenskraften inom de kreativa branscherna. I samarbete med UKM utreds vilken ställning och vilka uppgifter Institutet för Ryssland och Östeuropa har.

Vissa nyckeltal för Institutet för Ryssland och Östeuropa 2009
utfall
2010
utfall
2012
uppskattning
       
Produktion och kvalitetsledning      
Utlåningar, st 17 961 21 612 19 000
Användning av informationstjänsten, ggr 193 76 100
Besökare vid offentliga tillställningar, personer 1 127 1 615 1 700
Funktionell effektivitet      
Genomsnittspris på lån, euro 26 19 19
Hantering av mänskliga resurser      
Årsverken 15 16 16

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
  2010
utfall
2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 1 118 986 989
Bruttoinkomster 146 15 20
Nettoutgifter 972 971 969
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 29    
— överförts till följande år 40    

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Lönejusteringar 11
Förenhetligande av prissättningen inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) -2
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) -10
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) -3
Återföring från moment 28.20.06 av överföringen av omkostnaderna för IT-servicecentralen 1
Precisering av omfördelningen 1
Sammanlagt -2


2012 budget 969 000
2011 III tilläggsb. 7 000
2011 budget 971 000
2010 bokslut 983 000

16. Extra konstnärs- och journalistpensioner(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 18 563 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av extra konstnärs- och journalistpensioner och familjepensioner i anslutning till konstnärspensioner i enlighet med gällande statsrådsbeslut och till betalning av extra konstnärs- och journalistpensioner som har beviljats tidigare

2) till nya konstnärs- och journalistpensioner och familjepensioner i anslutning till konstnärspensioner, högst 1 145 000 euro, så att högst 51 extra konstnärspensioner och 10 extra journalistpensioner får beviljas till ett belopp som motsvarar full pension.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring:Anslaget har beräknats enligt den uppskattade APL-indexnivån för 2012 (2402).

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Arbetspensionsindex (3,4 %) 588
Nivåjustering enligt det uppskattade utfallet 2011 -575
Nivåförhöjning 700
Sammanlagt 713


2012 budget 18 563 000
2011 budget 17 850 000

30. Statsunderstöd för de allmänna bibliotekens verksamhet(fast anslag)

Under momentet beviljas 4 613 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsunderstöd till bibliotek enligt bibliotekslagen (904/1998) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

2) till köp av databas- och materialtjänster som producerats för allmänna bibliotek och till betalning av statsunderstöd till allmänna biblioteks specialuppgifter samt till betalning av statsunderstöd till bibliotekens innehållsproduktion

3) till inrättande av ett bibliotek för teckenspråkig litteratur och till betalning av statsunderstöd som hänför sig till verksamheten.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget
   
Understöd till centralbibliotek och landskapsbibliotek 3 263 000
Understöd till bibliotekens innehållsproduktion 336 000
Produktion av databas- och materialtjänster för allmänna bibliotek och understöd till andra specialuppgifter 1 014 000
Sammanlagt 4 613 000

Målet för de allmänna biblioteken är att erbjuda befolkningen lika möjligheter till bildning, kunskaper och kunnande, medborgarfärdigheter, litteratur och konst, internationalisering och livslångt lärande. Bibliotekets uppgift är också att erbjuda möjligheter att använda virtuella och interaktiva nättjänster och att ge handledning i användningen av dem.

Genom statsunderstöden stöds en regionalt jämlik produktion och utveckling av biblioteks- och informationstjänster. Syftet är att säkerställa att servicenätet fungerar, trygga kvaliteten på biblioteks- och informationstjänsterna liksom även tillgången och tillgängligheten till information och kultur för hela befolkningen.

Biblioteksväsendets effektivitet bedöms utifrån indikatorer för användning av bibliotek, materialanskaffningar, personalresurser och tillgång.

Vissa nyckeltal för biblioteksväsendet 2009
utfall
2010
utfall
2012
uppskattning
       
Bokanskaffningar, st./1 000 invånare 334 339 340
Övriga materialanskaffningar, st./1 000 invånare 62 62 62
Årsverken, årsv./1 000 invånare 0,8 0,8 0,8
Öppethållningstimmar, 1 000 timmar 1 392 1 394 1 396
Fysiska besök, st./invånare 10,3 9,9 10
Nätbesök, antal/invånare 9,7 10.7 11
Utlåningar, st./invånare 18,7 18,1 18,2
Kostnader för verksamheten, euro/invånare 54,6 56 58

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Förändring i kostnadsnivån (3,7 %) 118
Ändring i bestämningsgrunderna 24
Sammanlagt 142

Anslaget under momentet har ombildats till ett fast anslag.


2012 budget 4 613 000
2011 budget 4 471 000
2010 bokslut 4 413 330

31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 40 420 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).

Antalet årsverken som används som beräkningsgrund för statsandelen är högst 2 469 för teatrar och högst 1 033 för orkestrar.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) så att priset per enhet för museer sänks 2012—2015 för att utgiftsbesparingen ska nås.

Det genomsnittliga mervärdesskattefria pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen är 54 439 euro per årsverke för teatrar och 53 965 euro per årsverke för orkestrar.

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Förändring i kostnadsnivån (3,7 %) 2 836
Justering av kostnadsbasen 544
Ändring i bestämningsgrunderna -69
Utgiftsinbesparing (regeringsprogr.) -5 000
Sammanlagt -1 689

För lagstadgade statsandelar och statsunderstöd har dessutom beviljats 37 998 000 euro under moment 29.80.52.


2012 budget 40 420 000
2011 budget 42 109 000
2010 bokslut 40 868 000

32. Statsandelar och statsunderstöd för museer(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 17 683 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd för museer enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

2) till betalning av understöd för överföring av uppgifter om museernas samlingar till elektronisk form, högst 252 000 euro.

Antalet årsverken som används som beräkningsgrund för statsandelen är högst 1 183.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) så att priset per enhet för museer sänks 2012—2015 för att utgiftsbesparingen ska nås.

Det genomsnittliga mervärdesskattefria pris per enhet som används som grund för statsandelen är 67 313 euro.

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Förändring i kostnadsnivån (3,7 %) 1 454
Justering av kostnadsbasen 1 233
Ändring i bestämningsgrunderna -82
Inbesparing (regeringsprogr.) -5 000
Sammanlagt -2 395

För lagstadgade statsandelar och statsunderstöd har dessutom beviljats 18 162 000 euro under moment 29.80.52.


2012 budget 17 683 000
2011 budget 20 078 000
2010 bokslut 19 480 000

33. Statsunderstöd för utveckling av kulturverksamheten i kommunerna och regionerna(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 106 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd enligt 44 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och till sådan försöksverksamhet som inleds i syfte att utveckla servicen inom kommunernas kulturverksamhet och göra servicens produktionsstrukturer mångsidigare samt till verksamhetens riksomfattande samordning.

Förklaring:Till statsandelar enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) beviljas finansiering under moment 28.90.30.


2012 budget 106 000
2011 budget 106 000
2010 bokslut 106 000

34. Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 300 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd för de allmänna bibliotekens anläggningsprojekt enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och till betalning av statsandelar som beviljats för de allmänna bibliotekens anläggningsprojekt med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998).

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen. Av anslaget betalas även lagenliga räntor på de årliga poster av statsandelar och statsunderstöd som beviljats i efterhand.

Fullmakt

År 2012 får statsunderstöd beviljas för de allmänna bibliotekens anläggningsprojekt så att de statsunderstöd som projekten föranleder uppgår till sammanlagt högst 4 500 000 euro. Av statsunderstöden får högst 1 000 000 euro beviljas som andel under den tid projektet genomförs.

Förklaring:Med de statsunderstöd som beviljas beräknar man kunna förnya åtta bokbussar och bygga eller renovera tre huvudbibliotek och ett närbibliotek (sammanlagt 2 872 m2).

Utgifter för beviljade statsandelar och statsunderstöd (1 000 euro)
  2013 2014 2015 2016— Sammanlagt fr.o.m 2013
           
Finansieringsbeslut som fattats före 2012 4 100 3 400 3 300 7 400 18 200
Finansieringsbeslut som fattas 2012 - 500 500 2 500 3 500
Sammanlagt 4 100 3 900 3 800 9 900 21 700


2012 budget 5 300 000
2011 budget 5 000 000
2010 bokslut 6 000 000

40. Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 252 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg.

Förklaring:I enlighet med ett avtal som staten och Helsingfors stad ingick den 30 december 2010 om skötseln av trafiken till Sveaborg står staten och staden tillsammans för driftsförlusterna för servicetrafiken till Sveaborg.

Momentets rubrik har ändrats.


2012 budget 252 000
2011 III tilläggsb. -12 000
2011 budget 252 000
2010 bokslut 206 400

50. Vissa understöd(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 8 276 000 euro.

Anslaget får användas

1) till stödjande av kulturinstituten

2) till stödjande av vänskapsföreningar

3) med stöd av byggnadsskyddslagen (60/1985) och lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) för restaurering och sanering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

4) för restaurering och reparation av kulturhistoriskt värdefulla fartyg

5) för skydd, forskning och upplysning enligt världsarvskonventionen och Haagkonventionen 1954

6) till reparationsarbeten på föreningshus samt utrednings-, rådgivnings- och granskningsarbete i anslutning till dem

7) för främjande av fredsarbete

8) till föreningen Suomen Islamilainen Neuvosto (SINE) ry:s utgifter

9) för främjande av den samiskspråkiga kulturen och till sameorganisationernas arbete

10) till betalning av understöd, stipendier och pris inom det kulturella området och till understöd till publikationer.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget
   
Understöd till kulturinstituten 4 471 000
Stöd till vänskapsföreningarnas kultursamarbete, varav 1 096 000 euro till Samfundet Finland-Ryssland 2 009 000
Underhåll eller förbättring av kulturhistoriskt värdefulla byggnader 381 000
Skydd, restaurering, forskning och upplysning enligt världsarvskonventionen och Haagkonventionen 1954 293 000
Journalistpris 30 000
Främjande av fredsarbete 560 000
Till sametinget för främjande av den samiskspråkiga kulturen och till sameorganisationernas arbete, varav 10 650 euro till underhåll av samiska kyrkstugor i Utsjoki 182 000
Vissa medborgarorganisationers verksamhet 121 000
Suomen Islamilainen Neuvosto (SINE) ry 53 000
Sibelius samlade verk 76 000
Stödjande av Förbundet för mänskliga rättigheter rf:s verksamhet 100 000
Sammanlagt 8 276 000

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Inbesparingar i stöd till och medlemsavgifter i organisationer (regeringsprogr.) -1 599
Nivåförändring 400
Sammanlagt -1 199


2012 budget 8 276 000
2011 budget 9 475 000
2010 bokslut 10 375 000

51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 13 391 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av konstnärsstipendier motsvarande 545 stipendieår enligt 3 § i lagen om statens konstnärsstipendier (734/1969, ändr. 1135/2010) och till betalning av statens konstnärsstipendier för särskilt meriterade konstutövare enligt 3 § 2 mom. i den lagen

2) till betalning av tidigare beviljade långvariga konstnärsstipendier

3) till stipendier och understöd enligt lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare (1080/1983).

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget
   
Statens konstnärsstipendier (545 st.) 10 060 000
Stipendier och understöd till författare och översättare 3 100 000
Konstnärsprofessorsstipendier (12 st.) 231 000
Sammanlagt 13 391 000

Från och med den 1 februari 2011 är konstnärsstipendiet 1 587,49 euro/mån., i vilket ingår konstnärens avgift för finansieringen av social trygghet enligt LFöPL. Storleken på statens långvariga konstnärsstipendier och de femåriga statliga konstnärsstipendier vilka är förenade med social trygghet enligt lagen om statens konstnärsstipendier (734/1969, ändr. 1135/2010) är 1 398,39 i månaden euro fr.o.m. den 1 februari 2011. Ovan nämnda stipendier justeras enligt justeringarna av lönerna för statstjänstemän genom beslut av undervisnings- och kulturministeriet. Totalbeloppet av stipendier till författare och översättare utgör 10 % av det belopp som under det föregående kalenderåret använts för litteratur som anskaffats till allmänna bibliotek som upprätthålls av kommunerna.

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Överföring från moment 29.80.01 (Ändring av konstnärsprofessurer till statens konstnärsstipendier) 226
Lönejusteringar som gäller de konstnärsprofessurer som överförs 5
Sammanlagt 231


2012 budget 13 391 000
2011 budget 13 160 000
2010 bokslut 12 887 160

52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 222 595 000 euro.

Anslaget får användas

1) till finansiering av konst- och kulturfrämjande åtgärder och evenemang, till betalning av löneutgifter och andra utgifter för konst- och kulturpolitisk forsknings-, utrednings- och informationsverksamhet samt till försöks- och forskningsprojekt kring kultur vid statliga ämbetsverk och inrättningar

2) till anskaffning av konstverk till statens och universitetens fastigheter och byggnader som används av dem samt till anskaffning av kvalitetslitteratur med liten spridning till allmänna bibliotek

3) till i lagen om organisering av konstens främjande (328/1967) avsedda stipendier och understöd som centralkommissionen för konst och statens konstkommissioner beviljar, till konstnärs- och projektstipendier och andra understöd som de regionala konstkommissionerna beviljar samt till stipendier enligt lagen om vissa stipendier åt bildkonstnärer (115/1997) till ett belopp av högst 960 000 euro

4) till betalning av statsandelar och statsunderstöd för museer enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt till annat stödjande av musei- och kulturarvsområdet

5) till betalning av statsunderstöd till bibliotek enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och till annat stödjande av biblioteksbranschen, till statens regionala förvaltning av de allmänna biblioteken för regional utveckling och annan utveckling av biblioteksväsendet, till de allmänna bibliotekens nationella utvecklingsprojekt och internationella samarbete samt till och stärkande av de allmänna bibliotekens kunskapsbas, högst 4 850 000 euro

6) till betalning av statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt till betalning av statsunderstöd enligt 6 a § i teater- och orkesterlagen (730/1992) till ett belopp av högst 3 984 000 euro, varav högst 3 341 000 euro till teatrar och högst 643 000 euro till orkestrar

7) till nationellt stöd för projekt inom EU:s kulturprogram och omkostnader för programmens kontaktpunkter samt till utgifter för statsförvaltningens internationella samarbete inom kulturens område

8) till betalning av statsunderstöd till stiftelsen Suomen Kansallisoopperan säätiö, högst 38 260 000 euro, och till betalning av statsunderstöd för Suomen Kansallisteatterin Osakeyhtiös driftskostnader, högst 11 506 000 euro

9) till omkostnader som det upphovsrättsråd som anges i 55 § i upphovsrättslagen (404/1961) har och till upphovsrättskommissionens kostnader och kostnader för andra upphovsrättsutredningar

10) till avlönande av högst 49 personer i tidsbundna uppgifter som främjar konsten vid konstkommissionerna.

De anskaffningar av konstverk som avses i punkt 2 och de understöd och stipendier som avses i punkt 3 budgeteras enligt kontantprincipen.

I fråga om de personer som avses i punkt 10 beaktas vid nettobudgetering de förmåner enligt sjukförsäkringen som betalats till arbetsgivaren såsom inkomster.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget
   
Filmproduktion och filmdistribution 23 300 000
Främjande av digitalisering av biograferna 1 450 000
Främjande av filmkulturen 4 500 000
Utveckling av filmkulturen för barn och unga 1 380 000
Främjande av litteraturen 2 685 000
Främjande av bildkonsten 2 230 000
Främjande av scenkonsten 4 011 000
Främjande av arkitekturen 425 000
Främjande av tonkonsten 4 700 000
Främjande av formgivningen 1 100 000
Främjande av danskonsten 1 420 000
Främjande av fotokonsten 800 000
Främjande av cirkuskonsten 550 000
Främjande av mediekonsten 220 000
Anskaffningar av konst till statens offentliga byggnader och vård av statens konstsamlingar 1 100 000
Främjande av andra konstarter 2 255 000
Stipendier och priser 1 550 000
Suomen Kansallisteatterin Osakeyhtiö 11 506 000
Stiftelsen Suomen Kansallisoopperan säätiö 38 260 000
Statsandelar och statsunderstöd till teatrar och orkestrar enligt finansieringslagen 37 998 000
Statsunderstöd till bibliotek och åtgärder för utveckling av biblioteksväsendet 5 150 000
Statsandelar till museer enligt finansieringslagen 18 162 000
Museer och kulturarvet 10 940 000
Regionalt främjande av konsten 15 970 000
Statsunderstöd till konstkommissionsväsendet och åtgärder för utveckling av konstkommissionsväsendet 7 330 000
Främjande av samekulturen 200 000
Främjande av kulturpolitiken 6 285 000
Kulturexport och internationellt samarbete 9 783 000
Kulturen i den digitala miljön 2 520 000
Kulturella, internationella storevenemang 1 805 000
Till undervisnings- och kulturministeriets förfogande 3 010 000
Sammanlagt 222 595 000


2012 budget 222 595 000
2011 budget 220 662 000
2010 bokslut 209 341 870

53. Statsunderstöd för lokalkostnader(fast anslag)

Under momentet beviljas 18 824 000 euro.

Anslaget får användas till beviljande av understöd för vissa konst- och kulturinstitutioners och samfunds lokalkostnader.


2012 budget 18 824 000
2011 budget 18 824 000
2010 bokslut 18 634 000

54. Statsunderstöd för konst- och kulturinstitutioners lokalinvesteringar(fast anslag)

Under momentet beviljas 7 402 000 euro.

Anslaget får användas till beviljande av understöd för amortering och betalning av ränta på Suomen Kansallisteatteris och Svenska Teaterns lån för grundlig renovering.

Förklaring:

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Understöd till Stiftelsen för Svenska Teatern i Helsingfors 4 300
Ändring i räntenivån för Kansallisteatteris låneskötselkostnader 6
Sammanlagt 4 306


2012 budget 7 402 000
2011 budget 3 096 000
2010 bokslut 3 253 059

55. Stöd till digitaliseringen av kulturarvet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) för kostnader för genomförande av programmet och handlingsplanen för ett nationellt digitalt bibliotek

2) för kostnader för planmässig digitalisering av viktigt prioriterat musei- och kulturarvsmaterial

3) till stöd för museernas innehållsproduktion

4) till utveckling av system och tjänster som förbättrar tillgången till och användningen och förvaringen av digitalt kulturarvsmaterial samt till utveckling av bibliotekens, arkivens och museernas gemensamma söktjänst och anslutning av den till Europeiska digitala biblioteket

5) för kostnader för utveckling och överföring av kunskap om digitalisering, digital tillgång och långtidsförvaring i fråga om kultur- och kulturarvsmaterial.


2012 budget 2 500 000
2011 budget 2 500 000
2010 bokslut 2 600 000

(56.) Främjande av kulturexport(reservationsanslag 3 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.


2011 budget 100 000
2010 bokslut 100 000

70. Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 825 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av verksamhets- och utställningsutrustning samt till betalning av planeringsutgifter för dem

2) till avlönande av personal motsvarande högst två årsverken i uppgifter för viss tid

3) för utrustning av Nationalmuseets underjordiska lokaler.

De ämbetsverk som nämns i dispositionsplanen kan även använda omkostnadsanslag för anskaffning av utrustning och anordningar.

Dispositionsplan
   
Statens konstmuseum 370 000
Museiverket 2 250 000
Centralen för mediefostran och bildprogram 10 000
Institutet för Ryssland och Östeuropa 20 000
Biblioteket för synskadade 175 000
Sammanlagt 2 825 000

Förklaring:

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Utrustning av Nationalmuseets underjordiska lokaler 750
Nivåförändring -25
Sammanlagt 725


2012 budget 2 825 000
2011 budget 2 100 000
2010 bokslut 1 500 000

72. Utökning av Statens konstmuseums samlingar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 739 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för Statens konstmuseums konstanskaffningar.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 200 000 euro på grund av tidsbegränsade utgifter.


2012 budget 739 000
2011 budget 939 000
2010 bokslut 739 000

75. Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 4 400 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av investeringsutgifter för grundlig förbättring och underhåll av fastighetsförmögenhet och för smärre nybyggnadsprojekt samt för kostnader för reparationsarbeten på museibåtar.

Dispositionsplan
     
1. Museiverket 2 400 000
2. Förvaltningsnämnden för Sveaborg 2 000 000
Sammanlagt 4 400 000

Anslaget får också användas till avlönande av personal motsvarande högst nio årsverken för tidsbundna uppgifter, varav förvaltningsnämnden för Sveaborgs andel är högst två årsverken.

Fullmakt

1) Förbindelser som hänför sig till de projekt som nämns i punkt 1 i dispositionsplanen får ingås så att de utgifter som föranleds efter 2012 uppgår till sammanlagt högst 600 000 euro.

2) Förbindelser som hänför sig till de projekt som nämns i punkt 2 i dispositionsplanen får ingås så att de utgifter som föranleds efter 2012 uppgår till sammanlagt högst 1 000 000 euro.

Förklaring:

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Överföring till moment 29.80.03 (dispositionsplanens punkt Sveaborg) -280
Nivåförhöjning av anslaget för grundlig förbättring och underhåll 780
Sammanlagt 500


2012 budget 4 400 000
2011 budget 3 900 000
2010 bokslut 8 321 000

95. Utgifter för skydd av kulturmiljö (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 17 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som verkställigheten av lagen om fornminnen (295/1963) medför samt ersättningar som betalas i enlighet med lagen.


2012 budget 17 000
2011 budget 17 000
2010 bokslut