Statsbudgeten 2005

20. Yrkeshögskoleundervisning

Förklaring:Utvecklingen av yrkeshögskolorna baserar sig på de riktlinjer och mål som uppställts i den plan för utveckling av utbildningen och forskningen för åren 2003—2008 som statsrådet godkände den 4 december 2003. Målet är att öka handlingsförmågan inom yrkeshögskolenätet, höja utbildningens kvalitetsnivå, och att förbättra yrkeshögskolornas regionala verkan. Yrkeshögskolorna stärker sina kontakter med närings- och det övriga arbetslivet samt med högskolorna och de övriga läroanstalterna. Yrkeshögskolornas roll i innovationssystemet stärks genom att effektivera det tillämpade forsknings- och utvecklingsarbete som tjänar undervisningen och stöder arbetslivet och en regional utveckling. Enligt yrkeshögskolelagen (351/2003) kommer undervisningsministeriet och yrkeshögskolans upprätthållare tillsammans med yrkeshögskolan för ett visst antal år åt gången överens om vilka mål som är av central betydelse i yrkeshögskolornas verksamhet och om uppföljning av målen. Innevarande avtalsperiod gäller åren 2004—2006.

Yrkeshögskolorna ansvarar för ordnandet av tillräckligt mångsidiga studier och praktikperioder och fäster särskild vikt vid individuella studieplaner, förfarandet vid tillgodoräknandet av studier och utexamineringen. Tyngdpunkten ligger på utvecklandet är handlednings- och rådgivningstjänsterna, arbetspraktiken och den virtuella undervisningen. Alla yrkeshögskolor deltar i de utvecklingsnätverk som skapats till stöd för dessa under avtalsperioden. Nätverken stöds genom undervisningsministeriets projektfinansiering. På längre sikt kommer åldern då studierna inleds och examen avläggs att sjunka. Enligt planen för utveckling kan alla ubildningsprogram erbjuda minst 20 studieveckor virtuella studier före utgången av 2008.

Yrkeshögskolorna utvecklar och inriktar sitt forsknings- och utvecklingsarbete i enlighet med de riktlinjer som den arbetsgrupp som utrett frågan har dragit upp.

Undervisningsministeriet stödjer yrkeshögskolornas utvecklingsverksamhet genom projektfinanansiering som riktas till forsknings- och utvecklingsarbete, yrkeshögskolornas gemensamma utvecklingsprojekt, innehållsproduktion vid den virtuella yrkeshögskolan, understöd till praktik samt till genomförande av stödprogrammet för yrkeshögskolereformen. Yrkeshögskolornas gemensamma utvecklingsprojekt som följer en nätverksprincip är utveckling av praktiken, utveckling av lärdomsproven och en nationell lärdomsprovstävling, utveckling av studiehandledningen, utveckling av karriär- och rekryteringstjänsterna, utveckling av den virtuella yrkeshögskolan samt samarbetsnätverket för Ost- och Sydostasien. En del av projektfinansieringen riktas som finansiering av särskilda projekt till projekt som stöder verksamheten inom sektorn för små och medelstora företag, till projekt som främjar regionala innovationssystem, till yrkeshögskolornas och universitetens gemensamma projekt inom det regionala högskolesamarbetet samt till projekt som stöder bildandet av nätverk mellan yrkeshögskolorna och med universiteten. Yrkeshögskolorna ökar i enlighet med sina avtal den externa finansieringen av verksamheten och forsknings- och utvecklingsarbetet.

Yrkeshögskolorna stärker internationaliseringen av verksamheten och deltar aktivt i utvecklandet av den europeiska och internationella högskolegemenskapen.

Undervisningsministeriet beviljar årligen yrkeshögskolorna resultatbaserad finansiering enligt allmänna resultatkriterier och därutöver vartannat år enligt kriterierna för utbildningens kvalitetsenheter och kriterierna för regionutvecklingens spetsenheter. Syftet med den resultatbaserade finansieringen är att sporra yrkeshögskolorna till att bedriva en ekonomisk verksamhet och till att förbättra kvaliteten och effektiviteten. Allmänna kriterier för premiering är utveckling av undervisningen och undervisningsmetoderna, utbildningens dragningskraft och studiegången, kontakter till arbetslivet, forsknings- och utvecklingsarbete, regional verkan och yrkeshögskolornas funktionsförmåga och förmåga att förnya sig.

Genom att öka antalet nybörjarplatser inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen stärks mindre lärarhögskolors ställning och utbildningen av speciallärare och studiehandledare. Antalet nybörjarplatser i utbildning som leder till examen för unga uppgår 2005 till 24 775 och i lärarutbildningen till 1 745.

Regeringen överlämnar till riksdagen en proposition om permanenta påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna så att den utbildning som leder till examen blir permanent fr.o.m. den 1 augusti 2005. Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen fokuseras i synnerhet på ökad utbildning inom maskin- och metallbranschen samt inom byggnadsbranschen. Specialiseringsstudierna riktas till utveckling av kunnandet hos dem som har avlagt yrkeshögskoleexamen i synnerhet inom sektorn för små- och medelstora företag och i fråga om välfärdstjänster. Den öppna yrkeshögskoleundervisningen utvecklas enligt det åtgärdsprogram som har utarbetats.

¹⁾ Uppgifterna inte tillgängliga

I målavtalen mellan undervisningsministeriet och yrkeshögskolorna för åren 2004—2006 har avtalats om de kvantitativa målen för: det internationella studerandeutbytet, andelen studerande som kommer yrkesutbildningsvägen, antalet studieveckor vid öppna yrkeshögskolan, studieutbudet vid den virtuella yrkeshögskolan, utvecklingen av lärarutbildningens struktur samt ökningen av den externa finansieringen av verksamheten och forsknings- och utvecklingsverksamheten.

¹⁾ Antalet studerande har angivits som årsstuderande i genomsnitt.

22. Yrkeshögskoleväsendets gemensamma utgifter(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 4 886 000 euro.

Anslaget får användas till central finansiering av yrkeshögskolornas teleförbindelser och datanät (FUNET), högskolornas bibliotekssystem, databasen för uppföljning och utvärdering av yrkeshögskolorna (AMKOTA), yrkeshögskolornas system för antagning av studerande samt andra motsvarande gemensamma utgifter som yrkeshögskolorna har. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst fyra årsverken.

25. Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 2 068 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av planeringsutgifter, utgifter för inledande av verksamheten och omkostnader samt understöd som föranleds av utvärdering av yrkeshögskolor, yrkeshögskoleundersökningar och andra utrednings- och utvecklingsprojekt. Anslaget får även användas till andra EU-godkända forsknings- och utvecklingsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst fyra årsverken.

Förklaring:Avsikten är att företagsamhetsprogrammet skall finansieras med anslaget.

30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 341 357 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel och statsunderstöd enligt yrkeshögskolelagen (351/2003) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) samt till betalning av statsunderstöd för lärarutbildning vid yrkeshögskolor.

Av anslaget får högst 24 349 000 euro användas som projektfinansiering enligt yrkeshögskolelagen till utvecklande och stödjande av verksamheten samt till finansiering av resultatrik verksamhet.

Förklaring:Avsikten är att informationssamhällsprogrammet och företagsamhetsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Anslaget har dimensionerats enligt ett genomsnittligt pris per enhet om 6 316 euro (exkl. moms).

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 156 000 euro till yrkeshögskoleundervisningen inom brottpåföljdsområdet och 444 000 euro på grund av en ökning av lärarutbildningen.