Statsbudgeten 2023

Förklaring:Välfärdsområdena beviljas statlig finansiering utifrån välfärdsområdets invånarantal, faktorer som beskriver behovet av social- och hälsovårdstjänster, befolkningstätheten, inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål, tvåspråkigheten, karaktären av skärgård, samiskspråkigheten, åtgärder som främjar hälsa och välfärd samt riskfaktorerna inom räddningsväsendet.

Bestämningsfaktorernas andelar ändras årligen i enlighet med bestämningsfaktorerna och förändringarna i finansieringen på basis av ändringarna i välfärdsområdenas uppgifter.

Varje välfärdsområde beviljas statlig finansiering till ett belopp som fås genom addering av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården enligt 13 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering och de kalkylerade kostnaderna för räddningsväsendet enligt 21 § i den lagen. Dessutom får områdena en övergångsutjämning eller så dras från områdenas finansiering av en post motsvarande övergångsutjämningen i enlighet med 35 § i den lagen.

Välfärdsområdenas statliga finansiering med allmän täckning uppgår till sammanlagt ca 22,5 miljarder euro på 2023 års nivå, varav ca 1,86 miljarder euro betalas till områdena i december 2022. Dessutom får välfärdsområdena in kundavgifter och andra verksamhetsintäkter samt finansiella intäkter.

Välfärdsområdenas finansiering utgörs i huvudsak av överföringar av finansiering från kommunerna som motsvarar nettokostnaderna för social- och hälsovården och räddningsväsendet. Från statsandelen för kommunal basservice överförs till välfärdsområdenas finansiering ca 5,36 miljarder euro, från ersättningarna för kommunernas förlorade skatteinkomster ca 1,94 miljarder euro och från kommunernas skatteinkomster ca 13,93 miljarder euro. Av överföringen av skatteinkomster är kommunalskattens andel ca 13,11 miljarder euro och samfundsskattens andel ca 0,82 miljarder euro. Alla kommuners kommunalskattesatser sänks med 12,64 procentenheter till följd av överföringen av kommunalskatten.

Nivån på den kalkylmässiga finansiering för social- och hälsovården som staten beviljar välfärdsområdena höjs årligen på riksnivå med beaktande av den förväntade ökningen av servicebehovet, höjningen av kostnadsnivån och uppgiftsändringarna. Indexhöjningen av finansieringen av välfärdsområdena är 3,52 % och dess inverkan på välfärdsområdenas finansiering är 756 miljoner euro. Kostnaderna för det ökade servicebehovet inom social- och hälsovården beräknas uppgå till 253 miljoner euro 2023. I den uppskattade ökningen av servicebehovet har beaktats den separata höjningen enligt lagen om välfärdsområdenas finansiering på 0,2 procentenheter bl.a. på grund av ökade kostnader under övergångsperioden. Ökningen av servicebehovet (inklusive höjningen på 0,2 procentenheter) kommer att beaktas fullt ut 2023 och 2024. Från och med 2025 beaktas 80 % av ökningen av servicebehovet.

Nivån på välfärdsområdenas finansiering justeras i efterhand så att den på riksnivå motsvarar de faktiska kostnaderna enligt bokslutsuppgifterna för finansieringen för följande räkenskapsperiod.

På grund av de ändringar som följer av lagen om ändring av socialvårdslagen och lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre samt till lagar som har samband med dem har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 37 000 000 euro.

I samband med budgetpropositionen har regeringen överlämnat till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och till lagar som har samband med den (RP 74/2022 rd), och därför har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 71 000 000 euro. Syftet med lagen är att försnabba tillgången till vård och att skärpa den s.k. vårdgarantin inom primärvårdens öppenvård och mun- och tandvård.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en ny lag om funktionshinderservice samt till lagar om ändring av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, socialvårdslagen, lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården och lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken, och därför har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 22 000 000 euro.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av socialvårdslagen, hälso- och sjukvårdslagen och vissa andra lagar i syfte att förtydliga tillhandahållandet av mentalvårds-, missbrukar- och beroendetjänster, och därför har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 18 000 000 euro.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av ändring av lagen om social kreditgivning, och därför har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 600 000 euro.

Stärkandet av barn- och familjetjänsterna och fortsättandet av utvecklingsprogrammet ökar dessutom välfärdsområdenas finansiering med 4 000 000 euro och personaldimensioneringen inom barnskyddet med 4 200 000 euro.

Välfärdsområdenas finansiering påverkas också av de lagändringar som riksdagen redan tidigare godkänt och vars ikraftträdande delvis infaller under 2023. Övergångsperioden för dimensioneringen av personalen i samband med ändringen av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (565/2020) löper ut den 1 april 2023, vilket innebär att dimensioneringen av personalen (minst 0,7 anställda per klient) träder i kraft fullt ut, och därför ökar välfärdsområdenas finansiering med 128 200 000 euro 2023. Utvidgningen av eftervården inom barnskyddet ökar välfärdsområdenas finansiering med 12 000 000 euro 2023. Till följd av ändringarna i lagen om elev- och studerandevård ökas finansieringen av välfärdsområdena med 8 600 000 euro 2023.

Med hänvisning till förklaringen under momentet 26.10.01 har ändringen av polislagen så, att den handräckning som polisen ger ska vara avgiftsfri i uppgifter inom barnskyddet och socialjouren, beaktats under momentet.