Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2023

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Miljöministeriet arbetar för en hållbar livsmiljö och grön tillväxt. De strategiska prioriteringarna i verksamheten är 1) Finland är klimatneutralt och har hejdat förlusten av biologiskt mångfald och nedsmutsningen, 2) Den gröna omställningen utgör grunden för tillväxt, 3) Livsmiljöerna och nya lösningar bidrar till en smidig vardag i alla livssituationer och 4) Det samhälleliga beslutsfattandet styr oss mot en grön omställning. Förvaltningsområdet har ett nära samarbete med andra förvaltningsområden och intressentgrupper.

Begränsningen av klimatförändringar, deras konsekvenser och de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten är att man ska spara naturresurser och utnyttja dem material- och energieffektivt. Man strävar efter ett slutet kretslopp för materialåtervinning som minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella ändringar, styrmedel och försöksverksamhet genom vilka en koldioxidsnål cirkulär ekonomi och bioekonomi samt ren teknik främjas. De lösningar som genomförs på nationell nivå betjänar också den exportfrämjande verksamheten.

Begränsningen av klimatförändringarna och anpassningen till dem i syfte att nå klimat- och energimålen 2020—2050 kräver effektiva åtgärder. Finland verkar för att genomförandet av Parisavtalet och det övriga klimatsamarbetet framskrider enligt överenskommelse såväl i EU som inom ramen för FN:s klimatkonvention. Finland deltar aktivt i revideringen och genomförandet av EU:s klimat- och energipaket fram till 2030, genom vilket man säkerställer utsläppsminskningar som följer målet på 1,5 grader. Genom en översyn av klimatlagen säkerställer man tillräckligt ambitiösa nationella mål och förutsägbarhet i klimatpolitiken. Genom den klimatpolitiska planen på medellång sikt, som sträcker sig fram till 2030, främjas kostnadseffektivare utsläppsminskande åtgärder. Genom de ambitiösa klimatmålen skapas en ny slags tillväxt och en marknad för koldioxidsnåla teknologier och lösningar. Klimatpanelen stöder planeringen av klimatpolitiken och beslutsfattandet om den.

Den nationella klimat- och energipolitiken syftar bland annat till att förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt till att öka produktionen och användningen av förnybar energi. Självförsörjning i fråga om energi samt trygg energiförsörjning är allt viktigare. En tätare struktur i stadsregionerna främjas genom att man samordnar markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken samtidigt som man beaktar livsmiljöns kvalitet, de sociala konsekvenserna och kostnadseffektiviteten.

En åtgärdshelhet genomförs som syftar till att stödja ett minskat klimatavtryck i boende och förbättra energieffektiviteten i det befintliga byggnadsbeståndet. Genomförandet av åtgärdsprogrammet för avstående från fossil oljeuppvärmning och den långsiktiga renoveringsstrategin 2020—2050 fortsätter. Arbetet med att verkställa färdplanen för koldioxidsnålt byggande fortsätter och författningsstyrning som baserar sig på klimatavtrycket under en byggnads livscykel utvecklas.

Utsläppen i miljön minskas i enlighet med nollföroreningsmålet. Åtgärderna för att begränsa klimatförändringar verkar i synergi med varandra när det gäller att minska föroreningar. Man sörjer för en effektiv förhands- och efterhandskontroll inom miljöskyddet, vilket också främjar en smidig tillståndsprocess i fråga om investeringsprojekt med anknytning till grön omställning. Samtidigt tryggas en hög miljöskyddsnivå samt medborgarnas möjligheter till medinflytande i beslut som gäller miljön. Man sörjer för genomförandet av den lagstiftning om miljöskadefonden som utfärdas i samband med budgeten. Den nationella strategin för riskhantering i anslutning till förorenade markområden genomförs, och man främjar cirkulär ekonomi och hållbar iståndsättning i synnerhet i fråga om masshantering. Det nationella luftvårdsprogrammet för 2030 genomförs.

Den biologiska mångfalden, vatten- och havsskyddet, en hållbar användning av naturresurserna och möjligheterna att nyttja naturen för rekreation beaktas allt mer i beslutsfattandet genom ett övergripande samarbete såväl på nationell nivå som på EU-nivå och globalt.

För att en god status i yt- och grundvattnen och i Östersjön ska kunna uppnås och upprätthållas måste man minska trycket på i synnerhet dessa miljöer, minska belastningen av näringsämnen och skadliga ämnen, hantera de risker som dessa medför och skydda mångfalden i vatten- och havsnaturen. Genomförandet av de vatten- och havsförvaltningsplaner som uppdaterats för 2022—2027 stärks genom programmet för effektiviserat vattenskydd på så sätt att de effektivaste åtgärderna införs på ett bredare plan bland annat inom jord- och skogsbruket och den byggda miljön. Lösningar för återvinning av näringsämnen utvecklas för att minska eutrofieringen av vattendragen och öka självförsörjningen när det gäller näringsämnen. För att minska belastningen på ytvattnen och miljöbelastningen och spridningen av farliga ämnen krävs ett gränsöverskridande mellanstatligt samarbete. Även skyddet av Östersjön förutsätter internationellt samarbete och ett gemensamt genomförande av aktionsplanen för Östersjön (HELCOM BSAP).

Förlusten av biologisk mångfald hejdas och en gynnsam bevarandestatus tryggas före år 2030 genom genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi och METSO-programmet och genom en effektivisering av andra åtgärder för att skydda arter och naturtyper. För att åtgärderna ska få större genomslag verkställs den reviderade naturvårdslagstiftningen. Klimatsmarta åtgärder för att förbättra skyddet och livsmiljöernas tillstånd bereds och genomförs som en del av genomförandet av de nationella åtagandena i EU:s strategi för biologisk mångfald samt av den nya nationella strategin och handlingsprogrammet för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Man minskar trycket på den biologiska mångfalden och främjar ett hållbart nyttjande av naturresurserna samt en bioekonomi som tar hänsyn till den biologiska mångfalden.

De förändringar som gäller markanvändningen avser bland annat klimat- och energifrågor, differentiering av regionstrukturen, befolkningsförändringar, stadsregionernas tillväxt och urbanisering och nya sätt att röra sig samt digitalisering. Med hjälp av digitalisering förbättras tillgången till informationen om planeringen av områdesanvändningen och om byggandet, och planeringen görs tydligare. Dessutom främjas delaktighet och ett kunskapsbaserat beslutsfattande. En central metod är att samla information om den byggda miljön med hjälp av nationellt interoperabla serviceplattformar och informationsstrukturer.

I de stora tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, har det otillräckliga utbudet av bostäder höjt hyrorna och priserna till en hög nivå. Rimliga boendekostnader har en central betydelse om man vill trygga goda verksamhetsförutsättningar för näringslivet samt regionernas och medborgarnas välfärd. Partnerskapet mellan staten och de stora stadsregionerna i fråga om stadsutvecklingen kommer att fortsätta genom avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). MBT-avtalen verkställs med sju stadsregioner (Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Jyväskylä, Kuopio och Lahtis). Det ska byggas klimatneutrala stadsregioner, bostadsproduktionen ska utökas och de hållbara färdsättens andel av färdmedlen ska utökas.

Den cirkulära ekonomin blir grunden för Finlands ekonomi. Miljöförvaltningens åtgärder enligt statsrådets principbeslut om ett program för cirkulär ekonomi som godkändes 2021, den uppdaterade riksomfattande avfallsplanen och den nationella färdplanen för plast genomförs. Man följer även annars aktivt upp hur den cirkulära ekonomin framskrider, och vidareutvecklar avfalls- och produktinformationssystemet. Användningen av Materialtorget utvidgas. Man bereder och genomför sådan avfalls- och produktlagstiftning på EU-nivå och nationell nivå som stöder den cirkulära ekonomin när det gäller redan anhängiga lagstiftningsprojekt och initiativ för kommissionens handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Man fortsätter arbetet för en hållbarare offentlig upphandling och tar i bruk nya frivilliga green deal-avtal.

Jämställdhet mellan könen

Med hjälp av utveckling av datasystem som hänför sig till bostadslöshetsstatistik och bostadslöshet kan man bidra till att såväl kvinnors som mäns specialbehov beaktas i allt högre grad. Genom samarbete mellan flera aktörer säkerställer man minskad bostadslöshet bland kvinnor och vägar till boende för kvinnor. År 2021 var 77 procent av de bostadslösa män. Antalet bostadslösa män var 3 057, vilket var 219 färre än året innan.

Vid genomförandet av klimatplanen beaktas i fråga om jämställdhetskonsekvenser särskilt städernas trafikplanering och frågor som hänför sig till styrningen av konsumtionen, uppvärmning eller övriga tekniska medel, främjandet av kollektivtrafiken, trygghet eller otrygghet samt en analys av skillnaderna mellan kvinnors och mäns kostvanor som inverkar på klimatavtrycket.

Jämställdheten mellan könen främjas inom miljöministeriets förvaltningsområde genom författnings- och informationsstyrning bland annat vid styrningen av och beslutsfattandet om den byggda miljön. Anslagen i budgeten bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på jämställdheten mellan könen.

Hållbar utveckling

Miljöministeriet främjar begränsningen av klimatförändringar, den cirkulära ekonomin, skyddet av den biologiska mångfalden samt en hållbar stadsutveckling och träbyggande.

De åtgärder som ingår i den klimatpolitiska plan på medellång sikt som sträcker sig till 2030 genomförs.

Genom programmet för återvinning av näringsämnen och programmet för effektivisering av vattenskyddet begränsar man även klimatförändringarna och främjar klimatanpassning, en hållbar cirkulär ekonomi och stadsutveckling.

Miljöministeriet genomför i samarbete med de övriga ministerierna ett strategiskt program för cirkulär ekonomi. Målet är att cirkulär ekonomi ska utgöra den nya grunden för ekonomin.

Miljöministeriet strävar efter att hejda förlusten av biologisk mångfald bland annat genom revidering av naturvårdslagen, åtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi, pollineringsstrategin, andra skyddsåtgärder för hotade naturtyper och arter, METSO-handlingsplanen samt genom att utvidga nationalparker och inrätta nya nationalparker.

Syftet med färdplanen för koldioxidsnålt byggande är att före 2025 koppla byggnaders klimatavtryck till författningsstyrningen av byggandet. Byggnads- och fastighetsbranschens utveckling till en koldioxidsnål bransch stöds genom ett stödprogram. Förbättring av bostadsbyggnaders energiprestanda stöds genom ett system med understöd, och slopandet av olje- och naturgasuppvärmning av småhus och byggnader som ägs av kommuner understöds. Miljöministeriet främjar också en produktion av hyresbostäder med skäliga kostnader och förbättrar boendeförhållandena för olika befolkningsgrupper.

Miljöministeriet ställer upp följande fyra mål för ansvarsområdets samhälleliga effekter:

1) Finland är klimatneutralt och har hejdat förlusten av biologiskt mångfald och nedsmutsningen

2) Den gröna omställningen utgör grunden för tillväxt

3) Livsmiljöerna och nya lösningar bidrar till en smidig vardag i alla livssituationer

4) Det samhälleliga beslutsfattandet styr oss mot en grön omställning.

Riktlinjerna för miljöministeriets internationella samarbete 2021—2023 togs i bruk vid ingången av 2021. De förverkligar miljöministeriets strategiska effektmål i det internationella samarbetet. Målet är att miljöministeriet är en aktiv och stark påverkare i prioriterade frågor som gäller miljö- och naturvård och den byggda miljön. Riktlinjerna stöder målet enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering om ett Finland som är större än sin storlek i världen som främjare av ambitiösa miljö- och klimatåtgärder.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2022
ordinarie
budget
2023
budgetprop.
       
35.10.61 Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)    
  —fullmakt att ingå avtal 1,5 -
35.10.63 Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)    
  — bevillningsfullmakt 10 10

Förvaltningsområdets anslag 2021—2023

    År 2021
bokslut
1000 €
År 2022
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2023
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2022—2023
    1000 € %
 
01. Miljöförvaltningens omkostnader 67 920 73 233 72 322 -911 -1
01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 33 202 33 857 31 856 -2 001 -6
04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 24 177 24 461 25 901 1 440 6
29. Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 7 711 12 435 12 435 0
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 2 830 2 480 2 130 -350 -14
10. Miljö- och naturvård 217 628 183 653 186 020 2 367 1
20. Förebyggande och eftervård av miljöskador (reservationsanslag 3 år) 1 900 2 440 5 620 3 180 130
21. Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år) 37 642 25 720 15 740 -9 980 -39
22. Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år) 26 185 28 005 10 020 -17 985 -64
23. Främjande av skyddet av Östersjön och vattendragen (reservationsanslag 3 år) 11 635 11 635 0
31. Understöd för de kommunala klimatplanerna (reservationsanslag 3 år) 2 631 2 631 0
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 70 942 56 754 43 140 -13 614 -24
60. Överföring till oljeskyddsfonden (reservationsanslag 3 år) 4 000 4 000 4 000 0
61. Stöd för vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år) 19 067 20 722 47 842 27 120 131
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 56 130 44 130 43 630 -500 -1
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 1 762 1 882 1 762 -120 -6
20. Samhällen, byggande och boende 78 553 71 692 78 257 6 565 9
01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år) 6 563 6 792 6 827 35 1
04. Inrättande av ett digitalt register och en digital plattform för den byggda miljön (reservationsanslag 3 år) 9 300 3 000 2 300 -700 -23
06. Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö (reservationsanslag 3 år) 1 000 3 000 2 000 -1 000 -33
(30.) Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster (reservationsanslag 2 år) 750 0
31. Utveckling och utvidgning av boenderådgivningen (reservationsanslag 3 år) 3 000 4 000 1 000 33
(32.) Understöd för avskaffande av bostadslöshet och utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet (reservationsanslag 3 år) 3 300 3 400 -3 400 -100
(34.) Understöd för slopande av oljeuppvärmning av fastigheter i kommuner, församlingar och föreningar (reservationsanslag 3 år) 4 900 -4 900 -100
35. Understöd för digitalisering av områdesanvändningen och byggandet (reservationsanslag 3 år) 2 880 2 880 0
37. Understöd för byggande som stöder den gröna omställningen (reservationsanslag 3 år) 250 750 2 500 1 750 233
52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år) 15 000 8 500 9 000 500 6
53. Understöd för främjande av sådan infrastruktur på arbetsplatsfastigheter som krävs för eldriven transport (reservationsanslag 3 år) 1 500 1 000 -500 -33
55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 6 250 6 250 450 -5 800 -93
56. Understöd för att avstå från olje- och gasuppvärmning av bostadshus (reservationsanslag 3 år) 34 440 28 900 45 600 16 700 58
60. Överföring till Statens bostadsfond 0 0 0
64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år) 1 700 1 700 1 700 0
Sammanlagt 364 101 328 578 336 599 8 021 2
  Totalt antal årsverken 1 003 1 038 989