Statsbudgeten 2023

Förklaring:Genom åtgärderna inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde stöds ekonomisk tillväxt, som ska vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.

Hållbar tillväxt binder samman enskilda politikområden inom förvaltningsområdet, särskilt innovations- och näringspolitiken, sysselsättnings-, företagsamhets-, konsument-, konkurrens-, region-, naturresurs-, energi- och klimatpolitiken samt de politikområden som gäller arbetskraftsinvandring, utveckling av arbetslivet och integration av invandrare.

Att bekämpa klimatförändringen, utnyttja arbetsutbudet fullt ut och främja produktivitetstillväxt är viktiga målsättningar inom förvaltningsområdet. Den viktigaste utmaningen är att uppnå de ambitiösa klimat- och energipolitiska målen. Förändringarna i de globala värdenätverken har lett till att tryggandet av försörjningsberedskapen blivit en allt viktigare strategisk fråga.

Företagens tillträde till världsmarknaden och deras konkurrenskraft där är av avgörande betydelse. Framgångsrika företag sysselsätter, betalar konkurrenskraftiga löner och investerar i förutsättningar för framtida tillväxt. Arbets- och näringsministeriet arbetar för att få Europas inre marknad att fungera bättre och främjar via åtgärder inom förvaltningsområdet även företagens tillträde till tillväxtmarknader i tredjeländer. Arbets- och näringsministeriet främjar en fungerande och konkurrensutsatt hemmamarknad, vilket bidrar till att stärka företagens förmåga att ha framgång också på den internationella marknaden.

Företagens framgång grundar sig på en kompetent och tillräcklig arbetskraft och på förmågan att utnyttja teknologiska och andra nya möjligheter för att öka sin internationella affärsverksamhet. Ett förutsägbart nationellt innovationssystem som sporrar till verksamhet och samarbete inom forskning, utveckling och innovationer på lång sikt ger företagen förutsättningar att lyckas och är en lockande verksamhetsmiljö för såväl finländska som och utländska investerare och aktörer inom forskning, utveckling och innovationer. Aktörerna inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde stöder företagens FoUI-verksamhet och samarbetet med forskningsorganisationer. Målet är att utveckla och tillämpa ny teknik samt att kombinera och i stor utsträckning utnyttja olika kompetenser i verksamhet med högt mervärde till stöd för den samhällsekonomiska tillväxten.

Företagens framgång grundar sig på en kompetent och tillräcklig arbetskraft och på förmågan att kommersiellt utnyttja teknologiska och andra nya möjligheter. Ett fungerande nationellt innovationssystem ger företagen förutsättningar att lyckas och är en lockande verksamhetsmiljö för såväl finländska som och utländska investerare och aktörer inom forskning, utveckling och innovationer. Aktörerna inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde stöder företagens FoUI-verksamhet och därutöver samarbetet med forskningsorganisationer. Målet är att tillämpa och skapa ny teknik samt att kombinera och i stor utsträckning utnyttja olika kompetenser till stöd för den samhällsekonomiska tillväxten.

Tillgången till finansiering och en fungerande kapitalmarknad stöder tillväxten. Ett mål inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde är att med hjälp av specialfinansieringsbolag och särskilda finansiella instrument komplettera den privata finansierings- och kapitalmarknadsverksamheten inom branscher med marknadsbrist. Målet med den offentliga exportfinansieringen är att garantera jämlika konkurrensförhållanden för finländska företag och främja export och sysselsättning.

Att stora företag har framgång är viktigt med tanke på hela ekonomins tillväxt, men det att man tryggar förutsättningarna för företagsverksamhet i företag av alla storlekar stöder i lika mån tillväxten inom hela ekonomin. Arbets- och näringsministeriet främjar på bred front företagande och tillväxt. I ett ekosystembaserat tillvägagångssätt som betonar multilateralt samarbete är det viktigt att företag av olika storlek och forskningsorganisationer förbinder sig till ett långsiktigt samarbete.

Att stora företag har framgång är viktigt med tanke på hela ekonomins tillväxt, men det att man tryggar förutsättningarna för företagsverksamhet i företag av alla storlekar stöder i lika mån tillväxten inom hela ekonomin. Arbets- och näringsministeriet främjar på bred front företagande och tillväxt. I ett ekosystembaserat tillvägagångssätt som betonar multilateralt samarbete är det viktigt att det finns nätverk och växelverkan mellan företag av olika storlek och forskningsorganisationer.

Arbets- och näringsministeriet har som mål att naturresurserna ska användas som bas för en hållbar ekonomisk verksamhet såväl vid första användningen som vid återanvändning. Genom utnyttjandet av naturresurser och genom cirkulär ekonomi eftersträvas en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar affärsverksamhet, bättre konkurrenskraft och produktivitet och nya sysselsättningsmöjligheter för företagen.

Arbets- och näringsministeriet främjar en fungerande arbetsmarknad och en utveckling av arbetslivet. Målet är att minska arbetslösheten, främja en snabb sysselsättning och påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens och genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutvecklingen, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i yrkeslivet stöds med hjälp av tjänster som beaktar företagens behov. Kompetensen hos arbetssökande uppdateras för att förbättra företagens tillgång till kompetent arbetskraft. Spelregler i arbetslivet är en viktig del av en fungerande arbetsmarknad. Sysselsättningen av personer med svag ställning på arbetsmarknaden stöds genom ett urval av arbetskraftspolitiska metoder.

För att företagens verksamhetsförutsättningar ska kunna säkerställas är det nödvändigt att trygga tillgången till kunnig arbetskraft. Utöver att höja sysselsättningsgraden för den finländska arbetskraften vill aktörerna inom förvaltningsområdet underlätta arbetskraftsinvandring för näringslivets behov. Det är viktigt att höja sysselsättningsgraden bland de utlänningar som redan finns i landet och att integrera dem.

För att bekämpa klimatförändringen och reagera på omvälvningen inom den cirkulära ekonomin behöver vi nytt kunnande som förenar olika branscher. Skapandet av nytt kunnande, smidighet i fråga om arbetskraftens kompetens och en tillräckligt stor kunnig arbetskraft kommer att utgöra kärnan i konkurrenskraften. Möjligheterna till sysselsättning i anslutning till naturresurser och kunnande ska utnyttjas också på det regionala planet.

Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde arbetar man för att utnyttja särskilda starka sidor som förbättrar den hållbara ekonomiska tillväxten och livskraften i landets olika regioner. Förvaltningsområdet ser också över sina tillvägagångssätt och främjar företagens verksamhetsförutsättningar genom att tillhandahålla sådana främst digitala affärsorienterade ekosystem av tjänster som är lätta att använda och genom att göra också företagen delaktiga i utvecklandet av tjänster. På det regionala planet ser man även till att det finns ett fungerande servicesystem för företag och arbetskraft. Användningen av europeiska finansiella instrument utgör en del av tillväxtstrategin.

Tryggad tillgång till energi till skäligt pris är en av grunderna för ekonomisk tillväxt. Minskade koldioxidutsläpp inom produktionen och användningen av energi och inom industrin spelar en central roll när det gäller att nå klimatneutralitet före 2035. Samtidigt ska kommersialiseringen av nya energilösningar och av ren teknik utgöra en del av den finländska tillväxtpolitiken.

Ekonomin måste uppmuntras till förnyelse med hjälp av verktyg inom innovationspolitiken och en förnyande näringspolitik. Med tanke på en hållbar tillväxt på lång sikt är det av avgörande betydelse att innovationssystemet kan stärkas och att en sund konkurrens på marknaden driver företagen till förnyelse. För närvarande har man som strategiska risker identifierat faktorer som hänför sig till t.ex. innovationssystemets och marknadens funktion, digitaliseringen och förnyelseförmågan. Konkurrenskraften på hemmamarknaden och i de globala funktionerna samt förmågan att anpassa till förändringar på marknaden avgör Finlands välfärd även i fortsättningen.

Kostnads- och priskonkurrenskraften har väsentlig betydelse när Finland konkurrerar om internationella marknadsandelar. Kostnadsnivån på hemmamarknaden bestämmer vår externa konkurrenskraft. Därför är det viktigt att den offentliga serviceproduktionen är effektiv och att priset på arbete bestäms i enlighet med produktivitetsutvecklingen.

Att arbetskraft flyttas från branscher och regioner på tillbakagång till ställen där det finns arbetstillfällen är väsentligt för att den ekonomiska anpassningsförmågan ska öka. För att kunna undvika att arbetslösheten blir ett strukturellt problem måste man sörja för att alla som deltar på arbetsmarknaden har incitament att arbeta.

För en liten öppen ekonomi som Finlands är det viktigt att tillträdet till den globala marknaden inte äventyras. När digitala servicelösningar blir allt vanligare förutsätter tillträdet till marknaden att det finns en möjlighet att skala upp lösningar också utanför de egna gränserna. På detta sätt främjas också en mer hållbar förändring av strukturerna i Finlands ekonomi.

Innovationssystemets uppgift är att utveckla nya lösningar med beaktande av det internationella marknadsläget. Att resurserna för FoUI-verksamhet tryggas är en förutsättning för konkurrenskraften på lång sikt.

Arbets- och näringsministeriet ställer preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde för 2023:

Inom systemet för planering av områdesanvändningen beaktas olika befolkningsgruppers behov inom regionutvecklingen som helhet. För att säkerställa jämställdheten mellan könen fästs särskild vikt vid att ett könsbalanserat deltagande i de organ som ingår i planeringssystemet tryggas. Till exempel ska de av landskapens samarbetsgrupper som är i central ställning med tanke på inriktningen och samordningen av utvecklingsåtgärderna inom regionerna följa jämställdhetslagen i fråga om sin sammansättning.

Med tanke på regionernas välfärd är främjandet av jämställdheten mellan könen också en fråga som anknyter till regionens konkurrenskraft och attraktivitet och till bevarandet av såväl en balanserad befolkningsstruktur som arbetsplatser, företagsverksamhet, tjänster och attraktivitet.

När det gäller regionutvecklingen är regionutvecklingsmyndighetens alla uppgifter till sin natur könsneutrala. Regionutvecklingsåtgärderna samlas i regel i planer och program. I beredningen av dem bör i fråga om främjandet av jämställdheten mellan könen beaktas såväl de krav som den nationella lagstiftningen ställer som de krav som EU-lagstiftningen ställer. I programarbetet för regionutveckling tas det hänsyn till könens behov och möjligheter. Jämställdhetsaspekten utsträcks till att även omfatta planeringen, genomförandet och utvärderingen av projekt.

Invandrarkvinnor lyfts upp som en särskild målgrupp för integrations- och sysselsättningsåtgärder i syfte att stärka deras delaktighet i arbetslivet och i samhället i övrigt.

Uppdelningen av arbetsmarknaden i kvinnodominerade respektive mansdominerade yrken och branscher luckras upp bl.a. genom åtgärder som främjar sysselsättningen och företagsamheten. Effektiv arbetskrafts- och företagsservice uppmuntrar till kompetensutveckling och rörlighet på arbetsmarknaden, vilket är av största vikt i synnerhet vid omstruktureringar.

Målet för Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020 är både att främja jämställdheten mellan könen och att eliminera könsdiskriminering. Könsmångfalden bör beaktas inom ramen för jämställdheten mellan könen. Inom programmet genomförs den dubbla strategin för främjande av jämställdheten mellan könen genom särskilda jämställdhetsprojekt med en egen investeringsprioritet. Dessutom främjas jämställdheten genom att genusperspektivet integreras i verksamheten inom alla projekt i alla dess faser. Med integreringsprincipen avses att jämställdheten ska beaktas i allt samhälleligt beslutsfattande och all samhällelig verksamhet. I strukturfondsprogrammet utgör likabehandling och jämställdhet mellan könen horisontella och övergripande teman.

Under de åtta åren som programmet genomfördes inleddes 486 ESF-delfinansierade projekt och 62 ERUF-delfinansierade projekt där likvärdighet är ett centralt utvecklingsområde inom projektet. Dessa projekt utgör 18 % (179 miljoner euro) av den reserverade offentliga ESF-finansieringen och 0,7 % (11 miljoner euro) av ERUF-finansieringen. Antalet projekt där likvärdighetsprincipen utgör det centrala temat är i fråga om de ESF-finansierade projekten 773 (offentlig finansiering 306 miljoner euro, 30 % av ESF-finansieringen) och i fråga om de ERUF-finansierade projekten 2 365 (offentlig finansiering 448 miljoner euro, 27 % av ERUF-finansieringen).

På motsvarande sätt hade man fram till den 31 december 2021 inlett 716 projekt där genusperspektivet har integrerats i fråga om ESF (offentlig finansiering 287 miljoner euro, 28 % av ESF-finansieringen) och 2 448 projekt i fråga om ERUF (offentlig finansiering 455 miljoner euro, 27 % av ERUF-finansieringen). Inom programmet har det inletts 129 projekt som förbättrar i synnerhet kvinnors ställning och 47 som förbättrar mäns ställning (ERUF och ESF sammanlagt).

I den nya programperioden för EU:s regional- och strukturpolitiska program för Finland Ett förnybart och kompetent Finland 2021—2027 har jämställdhet mellan könen beaktats som en övergripande princip. Utöver att jämställdhet främjas i samtliga projekt kan inom ramen för programmet också finansieras projekt vars huvudsakliga syfte är att främja jämställdhet mellan könen. Projekten ska iaktta de rättigheter och principer som följer av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive jämställdheten mellan könen. I samtliga medlemsländer ska dessutom finansieringsandelen för jämställdhetsfrämjande projekt övervakas i enlighet med ett enhetligt klassificeringssystem.

Arbets- och näringsministeriet främjar en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling samt globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030). Av de ovannämnda målen för hållbar utveckling (SDG) ingår i ministeriets ansvarsrapport följande: förnybar energi (SDG7), anständiga arbetsvillkor och hållbar tillväxt (SDG8), innovationer och hållbar industri (SDG9) samt bekämpning av klimatförändringen (SDG13). Ministeriets särskilda prioriteringar för hållbar utveckling är övergång till klimatresilient ekonomi, hållbar användning av naturresurser, främjande av anständiga arbetsvillkor och en rättvis arbetsmarknad, hållbar utveckling genom innovationer, regionutveckling och invånarnas delaktighet. Ministeriets olika finansieringsinstrument medverkar till genomförandet av dessa.

En konsekvent energi- och klimatstrategi och energi- och klimatpolitik är nyckelfaktorer för hållbar utveckling. Genom utsläppsfria och utsläppssnåla investeringar skapas en grund för ett klimatneutralt samhälle. Ministeriet stöder också innovationer som betjänar miljön och välfärden samt främjar nya och internationellt intressanta hållbarhetslösningar som gäller cirkulär ekonomi och koldioxidsnålhet. På lång sikt främjar koldioxidsnåla lösningar också hållbar ekonomisk tillväxt och hållbar sysselsättning.

Vid genomförandet av politiken tas största hänsyn till social och regional rättvisa. Ministeriet skyddar den kompetenta arbetskraften på en föränderlig arbetsmarknad, främjar mångfald och icke-diskriminering i arbetslivet, förebygger diskriminering vid rekrytering samt stärker kampen mot grå ekonomi.

Före utgången av 2020 hade i fler än vart fjärde ERUF-projekt och ESF-projekt som inletts inom ramen för strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020 hållbar utveckling betraktats som ett centralt utvecklingsområde inom projektet i antingen ett socialt, ekonomiskt, kulturellt eller ekologiskt perspektiv. Dessutom har man i nästan två tredjedelar av ERUF-projekten och i nästan en tredjedel av ESF-projekten beaktat hållbar utveckling vid genomförandet av projektet.

Statsrådet uppställde i början av programperioden som nationellt mål för ERUF-projekten att 25 % av finansieringen ska riktas till åtgärder som främjar koldioxidsnålhet. EU:s allmänna minimikrav var 20 %. I det nationella programmet togs det in två av ERUF:s specifika mål för koldioxidsnålhet: främjande av små och medelstora företags energieffektivitet samt utveckling av förnybar energi och energieffektiva lösningar. Under de första åren av programperioden såg det ut som om det kommer att bli en utmaning att uppnå dessa mål, men i takt med att det allmänna intresset och projektkompetensen har ökat har andelen projekt som främjar koldioxidsnålhet av all ERUF-projektfinansiering ökat stadigt så att andelen för sådana projekt vid årsskiftet redan var 26,8 % av reserveringarna för projekt och 23,8 % av utbetalningarna till projekt. För närvarande verkar det vara rätt sannolikt att det ambitiösa målet kommer att nås och kanske t.o.m. överskridas i någon mån.

Under den nya programperioden för EU:s region- och strukturpolitik, Ett förnybart och kompetent Finland 2021—2027, riktas 30 % av Finlands ERUF-finansiering till EU:s strategiska mål Ett grönare och koldioxidsnålare Europa. Dessutom bör 35 % av finansieringen av ERUF-åtgärderna riktas till klimatåtgärder, vilket innebär att målet är fem procentenheter mer ambitiöst än EU:s miniminivå. Dessutom betraktas alla projekt som finansieras med medel ur fonden för en rättvis omställning (JTF) i enlighet med kommissionens riktlinjer till fullo som klimatåtgärder.

År 2023 används 283 miljoner euro av fullmakten för energistöd för genomförande av energi- och klimatstrategin. Cirka 135 miljoner euro beräknas bli använt för produktionsstöd för förnybar energi.