Statsbudgeten 2023

Förklaring:

Säkerhetsläget i Europa och Finland är allvarligare och svårare att förutse än någonsin efter kalla kriget. Förändringen bedöms bli långvarig. Rysslands krav och militära åtgärder för att ändra den europeiska säkerhetsarkitekturen påverkar också Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska svängrum.

Den ökade spänningen försvagar också säkerhetssituationen och dess förutsägbarhet i Östersjöområdet. En eventuell militär konflikt som omfattar hela Europa eller Östersjöområdet skulle påverka Finland, och det skulle vara svårt för Finland att hålla sig utanför den.

Den militära situationen i vårt närområde är för närvarande lugn, och Finland utsätts inte för något omedelbart militärt hot. Men Finland måste dock ha beredskap om militära maktmedel används mot vårt land eller om vi ställs inför sådana hot eller utsätts för politisk påtryckning. Finland bereder sig också på att militära maktmedel riktas enbart mot Finland.

Förändringarna i omvärlden utmanar samhällets kristålighet och förutsätter förmåga att agera, förebygga och försvara sig i alla operativa verksamhetsmiljöer. Utöver upprätthållandet av förmågan att övervaka och trygga den territoriella integriteten och upprätthålla beredskapen måste man förbereda sig på en situation som liknar det krig som pågår i Ukraina, där krisens omfattning, varaktighet och mångdimensionella karaktär utgör en utmaning för försvarsförmågan. Behovet av beredskap och försörjningsberedskap har ökat.

Det militära försvaret av Finland och den övergripande säkerheten är allt närmare kopplade till varandra. Den nationella beredskapen utgör också grunden för tryggande av verksamheten och den materiella beredskapen och för anskaffningar i krissituationer. I verksamhetsmiljön betonas framförhållning, informationsutbyte och olika förvaltningsområdens beredskap att agera i situationer som utvecklas snabbt både nationellt och i samarbete med internationella partner.

Målet för utrikes- och säkerhetspolitiken är att stärka Finlands internationella ställning, trygga statens självständighet och territoriella integritet, stärka Finlands säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. För att stärka sin säkerhet ansöker Finland om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).

Finland sörjer för ett trovärdigt nationellt försvar och för tillräckliga resurser för det. Förändringarna i omvärlden förutsätter en långsiktig förstärkning av försvarskapaciteten samt brådskande tilläggsresurser i det militära försvarets anslag på kort och medellång sikt.

Finlands försvar ska också i fortsättningen grunda sig på värnplikten, en utbildad reserv, ett försvar som omfattar hela landet och en hög försvarsvilja. Samordning av försvaret med Natos gemensamma försvar verkställs stegvis när medlemskapet har trätt i kraft.

Genom försvarssamarbetet stärks Finlands förmåga att samarbeta med de viktigaste partnerna i alla sådana situationer som påverkar Finlands säkerhet. Man bereder sig på övergripande påverkan i samarbete med andra aktörer i enlighet med principerna för den övergripande säkerheten.

Utifrån de riktlinjer för statsfinanserna och verksamhetspolitiken som statsrådet godkänt ställs följande samhälleliga effektmål för försvarsministeriets förvaltningsområde samt resultatmål för ministeriets och Försvarsmaktens verksamhet som främjar uppnåendet av målen:

Resultatmål för försvarsministeriets verksamhet:

Resultatmål för försvarsmaktens verksamhet:

Försvarsministeriet bedömer genom självbedömning hur väl de samhälleliga effektmålen uppnås i enlighet med anvisningarna för upprättande av regeringens årsberättelse. Bedömningen bygger på en övergripande uppskattning av hur riktlinjerna och målen i regeringsprogrammet och statsrådets redogörelser har uppfyllts när det gäller utvecklandet av försvarsberedskapen och försvarskapaciteten samt förbättrandet av verksamhetsförutsättningarna.

Utgångspunkten inom försvarsministeriets förvaltningsområde är en jämställd verksamhetsmiljö och jämlika handlingssätt för alla som arbetar, studerar och fullgör sin militärtjänst i organisationen. Jämställdheten mellan könen och jämlikheten följs upp och man förbinder sig att utnyttja informationen i beslutsfattandet och vid utarbetandet av jämställdhets- och likabehandlingsplaner.

Likabehandling, jämlikhet och rättvisa i beväringstjänsten främjas genom utnyttjande av den information som fås från de förnyade responsenkäter för beväringar som tas i bruk 2023, genom ökning av utbildningen och kommunikationen om förebyggande och behandling av diskriminering och osakligt beteende samt genom utvecklande av ledarskapskompetensen. Försöket med gemensam inkvartering, som pågått inom försvarsmakten, upphör i slutet av 2022. Beslut om att införa gemensam inkvartering eller att avstå från den fattas utifrån erfarenheterna från försöket.

Försvarsförvaltningen genomför i alla militära krishanteringsinsatser principerna för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” och för det nationella handlingsprogram som stöder resolutionen. När det gäller försvarsförvaltningen är de huvudsakliga målen att balansera könsfördelningen inom säkerhetssektorn och krishanteringen samt att integrera jämställdhetsperspektivet i planeringen, genomförandet och utvärderingen av och utbildningen inom säkerhetssektorns och krishanteringens verksamhet. Målet är att kvinnornas andel av krishanteringspersonalen ska vara minst 7 % och att utbildade genuskontaktpersoner utses för alla insatser. Kvinnornas andel i insatserna var 6,5 % i maj 2022.

Försvarsförvaltningen deltar i försvarssamarbetet NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) där man utvecklar krishanteringsverksamhet som främjar jämställdhet och likabehandling. Försvarsmaktens anvisningar om de mål och det utvecklande som hänför sig till jämställdhetsperspektivet ska ses över med beaktande av uppdateringen av Finlands nationella handlingsprogram Kvinnor, fred och säkerhet.

Försvarsmakten säkerställer att jämställdhetsperspektivet integreras i Försvarsmaktens utbildning av värnpliktiga, stampersonal och krishanteringspersonal och att läroplanerna i fråga om detta ses över vid behov.

Antalet årsverken inom förvaltningsområdet ökar med ca 400 årsverken jämfört med 2022 främst på grund av den extra personal som anställs till följd av förändringarna i omvärlden. Av ökningen av antalet årsverken är cirka 125 årsverken en permanent ökning av Försvarsmaktens personal. Till övriga delar är det i huvudsak fråga om avtalssoldater och visstidsanställd civilpersonal.

Försvarsministeriets förvaltningsområde fortsätter att främja hållbar utveckling med fokus på stabilitet och säkerhet, välfärd, jämställdhet och likabehandling när det gäller personalen och de personer som utbildas, miljöansvar, energi- och klimatansvarsfull verksamhet samt stödjande av livscykeltänkandet och cirkulär ekonomi: