Statsbudgeten 2023

Förklaring:Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, stärka Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska bygga på goda bilaterala förbindelser, aktiv påverkan inom Europeiska unionen (EU) och effektivt multilateralt samarbete grundat på respekt för och stärkande av internationell rätt. Den centrala värdegrunden för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är arbete för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet.

Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en grundläggande förändring i Finlands och Europas omvärld och säkerhetspolitiska omgivning. Den ryska invasionen bryter grovt mot internationell rätt och utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet. Den ryska invasionen har lett till en omfattande humanitär kris och till flyktingskap. Rysslands invasion av Ukraina har långvariga konsekvenser för den säkerhetspolitiska miljön i Europa och i Finlands närområden. Rysslands krav på att ändra den europeiska säkerhetsordningen ifrågasätter OSSE:s grundprinciper. Den ökade spänningen försvagar också säkerhetssituationen och dess förutsägbarhet i Östersjöområdet.

Till följd av en säkerhetspolitisk omvärdering har Finland beslutat att ansöka om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Ett finskt Natomedlemskap både ökar säkerheten för Finland i den förändrade omvärlden och stärker stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet och Nordeuropa. Finlands starka försvarsförmåga och resiliens stärker också Nato och alliansens kollektiva försvar. Ett medlemskap i försvarsalliansen Nato skulle innebära att Finland blir en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Ett Natomedlemskap ger Finland möjlighet att vara med och fatta beslut om säkerhetspolitiska frågor som är centrala för Finland.

När det gäller yttre förbindelser är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram, kanal för påverkan samt värde- och säkerhetsgemenskap. Finland reagerar på Rysslands invasion som en del av unionen. I en instabil internationell omvärld blir ett övergripande samarbete mellan de nordiska länderna allt viktigare. Konsekvenserna av den ryska invasionen avspeglas inte bara på säkerheten utan i stor utsträckning också på den globala utvecklingen. Rysslands invasion av Ukraina påverkar Finlands och Rysslands bilaterala relationer och samarbetsmöjligheter.

Rysslands invasion av Ukraina inverkar också på de redan spända relationerna mellan stormakterna. Kinas positionering när det gäller den ryska invasionen kommer att påverka Kinas internationella ställning. Afrika får ökad betydelse som granne och strategisk partner till EU, och samarbetet måste utvecklas. Att främja stabiliteten i Mellanöstern förblir en faktor som påverkar Europa. På grund av det förändrade säkerhetsläget krävs det att vi särskilt följer utvecklingen i Europas östra grannskap. Den arktiska regionens geopolitiska, miljörelaterade och ekonomiska betydelse fortsätter att öka.

Globala utmaningar såsom klimatförändringen, pandemier och omvälvningen i den tekniska utvecklingen påverkar vår omvärld som självständiga fenomen. Klimatavtalet från Paris och Agenda 2030 som sätter målen för hållbar utveckling ger grunderna för de närmaste årens internationella samarbete och för Finlands agerande. De ökade utmaningarna för den globala utvecklingen till följd av klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och covid-19-pandemin försvårar uppnåendet av de mål för hållbar utveckling som fastställts i Agenda 2030. Utvecklingsländerna är en viktig del av den internationella lösningen för att uppnå hållbar utveckling. Samtidigt ökar behovet av humanitärt bistånd. Globala frågor som gäller tryggad livsmedelsförsörjning och energi- och naturresurseffekter kommer att vara centrala.

Återhämtningsfinansieringen efter pandemin, såsom EU:s återhämtningsinstrument, erbjuder nya möjligheter att stödja en hållbarare utveckling och handelsekonomiskt samarbete. Den tilltagande protektionismen, misstron mot globala produktionskedjor och det kritiska förhållningssättet till den multilaterala handelspolitiken är en utmaning för det internationella handelssystemet och för Världshandelsorganisationens (WTO) verksamhet. För att EU ska kunna bevara sin konkurrenskraft måste unionen bättre än hittills kunna ingripa i olika slags snedvridningar av marknaden. Förändringarna i det allmäneuropeiska läget och de omfattande sanktionerna till följd av Rysslands invasion av Ukraina inverkar avsevärt på arbetsfältet för internationell handel.

De samhälleliga effektmålen inom förvaltningsområdet är 2023

Ett centralt mål för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att systematiskt främja jämställdheten mellan könen och tillgodoseendet av flickors och kvinnors rättigheter. Garanterandet och främjandet av jämställdheten mellan könen samt förbudet mot diskriminering på grund av kön är också en skyldighet som grundar sig på de människorättskonventioner som gäller i Finland och på EU-rätten.

Den periodiska rapporteringen om och uppföljningen av verkställigheten av de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter hör till utrikesministeriets uppgifter. Finland arbetar för att Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, dvs. Istanbulkonventionen, ska godkännas i så många länder som möjligt. Finland stöder att EU ska anslutas till Istanbulkonventionen.

Finland främjar stärkandet av kvinnors deltagande i militär krishantering bl.a. genom att stödja utbildning för och rekrytering av kvinnliga fredsbevarare. FN:s mål är att 15 % av fredsbevararna och 25 % av militärobservatörerna ska vara kvinnor före 2028. Andelen kvinnor som tjänstgör inom den militära krishanteringen utgör ca 5 % av alla finländska fredsbevarare och 20 % av militärobservatörerna. Målet är att öka kvinnornas deltagande till ca 7 % på väg mot FN:s mål. Över 40 % av experterna inom civil krishantering är kvinnor.

Finlands fredsmedlingsverksamhet främjar genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (Kvinnor, fred och säkerhet). Vid beredningen av den fjärde nationella handlingsplanen ”Kvinnor, fred och säkerhet” beaktas de observationer som ingår i den slutliga utvärderingsrapporten om den gällande handlingsplanen. Med de anslag som anvisats för fredsmedling främjas kvinnors deltagande i fredsprocesser och stöds arbetet i nätverken för kvinnliga fredsmedlare i Finland, i Norden och på internationell nivå.

Ett av Finlands primära mål i utvecklingspolitiken är att stärka flickornas och kvinnornas rättigheter och ställning. Detta syns bland annat i Finlands finansiering av FN-organisationer och civilsamhällesorganisationer och i Finlands landprogram. Utvecklingssamarbetsprojekt där ett delmål eller det huvudsakliga målet är att stärka kvinnors och flickors ställning och rättigheter stöds med utvecklingssamarbetsanslag till ett belopp av uppskattningsvis 376 miljoner euro.

För att stärka könsperspektivet i utvecklingssamarbetet siktar Finland i enlighet med EU:s handlingsplan stegvis till att 85 % av alla nya projekt ska ha jämställdhetsfrämjande mål och att jämställdhetsperspektivet ska integreras i allt utvecklingssamarbete. År 2023 ingår mål som främjar jämställdheten mellan könen i ca 50 % av de nya projekt som finansieras med utvecklingssamarbetsanslag.

Utrikesministeriet verkställer statsrådets redogörelse om hållbar utveckling framför allt när det gäller Finlands globala ansvar. Finlands utrikespolitik som helhet främjar hållbar utveckling. Verksamhetens samstämmighet förbättras i samarbete mellan alla förvaltningsområden. Utrikesministeriet arbetar aktivt för att målen för FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling ska uppnås samt främjar verkställigheten av klimatavtalen och deltar i det internationella samarbetet för att motverka klimatförändringen och främja anpassningen till den. I sin utvecklingspolitik stöder Finland utvecklingsländernas förmåga att uppnå målen för hållbar utveckling, även genom information om Finlands erfarenheter och praxis. Utrikesministeriet agerar i sin egen utvecklingspolitik och EU-påverkan så att privat finansiering och företag involveras i investeringar i hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Också inom EU:s handelspolitik ges stöd för lösningar och riktlinjer som främjar uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Utrikesministeriet främjar hållbar utveckling också genom att inom exportfrämjandet stödja exporten av lösningar för grön omställning och digitalisering. Utrikesministeriet stöder också förutsättningarna för hållbar utveckling med hjälp av civil krishantering, fredsbyggande och fredsmedling.

I budgetpropositionen för 2023 främjas koldioxidneutralitetsmålet globalt inom utrikesministeriets förvaltningsområde med uppskattningsvis ca 364 miljoner euro, vilket ungefär motsvarar nivån 2022. Utvecklingssamarbetsprojekt där ett delmål eller det huvudsakliga målet är tryggad livsmedelsförsörjning, tillgång till vatten och energi samt hållbar användning av naturresurser stöds med utvecklingssamarbetsmedel till ett belopp av uppskattningsvis 288 miljoner euro. Projekt och program som stöder FN:s mål för hållbar utveckling stöds med finansiella investeringar inom utvecklingssamarbetet till ett belopp av 130 miljoner euro. Avsikten är att cirka 75 % av de finansiella investeringarna riktas till klimatfinansiering. Med det anslag på 10 miljoner euro som anvisats för höjning av Finnfunds kapital stöds klimatprojekt till ett belopp av uppskattningsvis 5 miljoner euro. Utrikesministeriet arbetar också för att stärka forsknings- och innovationsverksamheten. Dessutom stöds andra projekt som stöder koldioxidneutralitetsmålet med medel ur andra anslag under huvudtiteln.