Statsbudgeten 2023

Förklaring:

Globaliseringen, utarmningen av den biologiska mångfalden, klimatförändringen, den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen, förändringarna i arbetslivet, i befolkningen och i delaktigheten i samhället samt den ökade ojämlikheten inverkar i högt tempo på samhället. De strukturella förändringarna inom ekonomin och på arbetsmarknaden, de ökande åldersrelaterade utgifterna och balansmålet för de offentliga finanserna sätter ramar för förvaltningsområdet. Befolkningsförändringarna och den ojämna geografiska fördelningen av dessa medför ett betydande förändringstryck i fråga om ordnandet av offentlig service. Genom arbetet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde går det att i betydande grad påverka den riktning som dessa förändringar tar och skapa förutsättningar för en positiv utveckling.

Finländarnas utbildnings- och kompetensnivå är fortfarande hög i internationell jämförelse, men utvecklingen är oroväckande. Utbildningsnivån för unga vuxna har legat under medelnivån för utvecklade länder, uppgången i befolkningens utbildningsnivå håller på att stanna av och det mänskliga kapitalet förutspås börja minska. Inlärningsresultaten bland unga sjunker och den finländska forskningen håller på att bli efter de konkurrerande ländernas. Parallellt med att inlärningsresultaten försämrats har elevers olika bakgrund i ökande mån återspeglats i resultaten, och i fråga om barns och ungas välbefinnande har utvecklingen inte till alla delar varit positiv. Det kontinuerliga lärande som bör ske under arbetskarriärerna förverkligas inte på ett sätt som motsvarar de ökande behoven och det inriktas inte effektivt eller ändamålsenligt. Den låga graden av fysisk aktivitet hos befolkningen och kostnaderna för en stillasittande livsstil försämrar funktionsförmågan på såväl individ- som samhällsnivå. Osäkerheten ökar till följd av växande klyftor inom politiskt deltagande och en generell skärpning av attityder. Hatretorik och olika alternativa sanningar utgör ett hot mot demokratin och förtroendet.

Utvecklingsutsikterna är osäkra inom sysselsättning och ekonomi, och bristen på utbildad arbetskraft gör det svårare att idka företagsverksamhet och producera offentlig service. Medborgarnas välfärd är hotad och ojämlikheten i samhället har ökat, även på utbildningsområdet. Alla effekter av covid-19-pandemin är ännu inte synliga, men undantagsarrangemangen inom fostran och utbildning har påverkat barns och ungas inlärningsresultat och välbefinnande. Det har uppstått ett inlärningsunderskott som måste åtgärdas. Pandemin medförde restriktioner till följd av vilka verksamhetsförutsättningarna har blivit sämre inom kultur, de kreativa branscherna, idrott och ungdomsarbete. Samtidigt har de pågående kriserna gjort det både möjligt och nödvändigt att på ett nytt sätt granska hur åtgärderna och praxis inom förvaltningsområdet fungerar och hur verkningsfulla de är.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde stärker och förnyar samhällets bildningsgrund och skapar förutsättningar för ökad delaktighet i ett samhälle baserat på hållbar tillväxt. Den ekonomiska tillväxten bygger i första hand på högre produktivitet möjliggjord av teknisk utveckling och kompetens. Genom främjande åtgärder inom småbarnspedagogik, utbildning och kontinuerligt lärande underbygger vi tillgången på kompetent arbetskraft, en hög sysselsättning och en växande produktivitet. Genom stärkande insatser inom forskning, utveckling och innovation stöder vi den tekniska utvecklingen, produktiviteten och den ekonomiska strukturomvandlingen. De kreativa branscherna och olika immateriella innehåll bidrar till välbefinnande och hållbar tillväxt. Vetenskapliga rön bidrar till bildning och bygger upp världsbilden, genererar välfärd och välbefinnande och utgör grunden för beslutsfattande och utveckling.

Kunskap, kompetens och kreativitet är viktiga också för vår psykiska kristålighet som nation. Bildning, utbildning och kultur skapar förtroende och respekt mellan människor samt en förmåga att tänka kritiskt. För att man ska kunna höja befolkningens kompetensnivå och stärka den sociala samhörigheten, delaktigheten och jämställdheten krävs samarbete inom förvaltningsområdet samt en förvaltningsövergripande politik. Utgångspunkterna i all verksamhet är jämlikhet, hållbar utveckling och globalt ansvar.

Centrala mål under regeringsperioden är att höja utbildningsnivån och hela befolkningens kompetensnivå, öka välbefinnandet bland studerande och minska kompetensklyftorna. Genom jämlikhetsskapande utbildning stärks också jämställdheten och jämlikheten i samhället. Av den utvidgade läroplikten följer att unga har bättre förutsättningar än tidigare att klara sig i fortsatta studier, i arbetet och i livet i allmänhet. Finland blir en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och investeringar. Antalet arbetsplatser inom kreativa branscher ökas och tillgången till kulturtjänster förbättras. Barns och ungas välbefinnande ska tryggas, utslagningen ska minskas och delaktigheten stärkas. Graden av fysisk aktivitet bör ökas. Dessa mål och åtgärder inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är centrala också när målet är att främja psykisk välfärd och kristålighet.

Genom att arbeta målinriktat har Finland alla förutsättningar att behålla sin plats bland världens mest ansedda kultur- och välfärdsstater. Institutioner och politik som upprätthåller kompetens, kreativitet, social sammanhållning, jämlikhet och förtroende får allt större betydelse och stärker samhället inför nuvarande och framtida utmaningar.

Mål som avser jämställdheten mellan könen ingår som ett led i åtgärderna för att utveckla utbildningen på andra stadiet. Utvecklingsåtgärderna är inriktade på att främja målen inom reformerna för utvidgning av läroplikten och kontinuerligt lärande. Centralt för reformerna är att trygga likabehandlingen av och jämlikheten mellan individer och regioner när det gäller tillgången till utbildningstjänster. Dessa mål främjas också i genomförandet av kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet för gymnasieutbildningen, i tillgänglighetsplaneringen inom högskoleutbildningen och i prioriteringarna i fråga om vetenskapspolitiska forskningsprojekt. Undervisnings- och kulturministeriet har inlett ett projekt för att främja jämställdhet, likabehandling och mångfald bland högskolepersonal. Syftet med projektet är att ta fram förslag till konkreta insatser och nationella politiska åtgärder som ökar jämställdheten och likabehandlingen vid de finländska högskolorna.

Åtgärder som bidrar till jämställdheten mellan könen på områdena kultur och konst, idrott och ungdomsarbete är bl.a. reformen av statsandelssystemet för konst, utvidgad fritidsverksamhet för skolbarn, genomförandet av åtgärderna i den idrottspolitiska redogörelsen och utvidgad verkstadsverksamhet för unga. Finlands filmstiftelse arbetar dessutom för att kvinnor ska bli sysselsatta och vara verksamma inom branschen samt söka understöd hos stiftelsen.

Målet att integrera jämställdhetsperspektivet och fullfölja regeringens jämställdhetspolitik främjas genom att förvaltnings- och arbetsmönster etableras som beaktar jämställdheten i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Könskonsekvensanalyser tas med i lagberedningsprocesserna. Mekanismer för att följa upp åtgärdernas effekt integreras i resultatstyrningen och i verksamhets- och ekonomiplaneringen. Jämställdhetsåtgärder beaktas i processerna för ansökan och beviljande av statsunderstöd och verksamheterna inom förvaltningsområdet följs upp ur jämställdhetssynvinkel med hjälp av statistik och undersökningar.

Högre bildning och kompetens är förutsättningar för att målen för hållbar utveckling ska nås. Undervisnings- och kulturministeriet arbetar för hållbar utveckling genom utbildnings-, forsknings-, kultur-, ungdoms- och idrottspolitiska åtgärder. Dessa medför bland annat jämlikhet i hur de kulturella rättigheterna tillgodoses, en högklassig småbarnspedagogik, en höjning av kompetens- och utbildningsnivån, ett kontinuerligt lärande, tillgång till information och kunskap, kulturella rättigheter samt välfärd och delaktighet. Dessa faktorer möjliggör en kulturell omställning mot en genomgående hållbar utveckling.

Undervisnings- och kulturministeriet har riktlinjer för hållbar utveckling med vilka verksamheten inom förvaltningsområdet styrs mot hållbarhet. Led i detta arbete är bl.a. att man i styrningen av förvaltningsområdets ämbetsverk, inrättningar och verksamhetsområden beaktar målen för hållbar utveckling och målen i den på Agenda 2030 baserade strategin för 2022—2030 utarbetad av Finlands kommission för hållbar utveckling samt att man följer upp och utvärderar hur dessa mål uppnås.

I läroplanerna betonas värdegrunden för hållbar utveckling och kompetens inom hållbar utveckling. Färdplanen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet anger vägen till en hållbar tillväxt och välfärd baserade på kompetens, bildning, forskning och innovationer.

Högskolorna har i de avtal som ingåtts med ministeriet för åren 2021—2024 åtagit sig att inkludera studier i hållbar utveckling i sina utbildningsprogram. De utvecklar också uppföljningen av koldioxidavtrycket hos sina verksamheter och strävar genom aktiva åtgärder efter att deras campus och verksamheter ska vara koldioxidneutrala före 2030. Finlands Akademi förutsätter att principerna för hållbar utveckling beaktas i de projekt som Akademin finansierar, som ett led i arbetet för ansvarsfull forskning.

Ministeriet främjar ansvarsfull produktion och konsumtion av tjänster och evenemang inom kultur- och idrottssektorn samt hållbar kulturturism som stöder den lokala kulturen. Genom åtgärderna i den nya kulturarvsstrategin främjas skydd, bevarande och en hållbar användning av kulturarvet. Att utforma hållbara livsmiljöer är ett nyckelområde i det nya arkitekturpolitiska programmet. Till stöd för hållbar kulturturism finns en ny färdplan för den nationella utvecklingen av kulturturismen.

Undervisnings- och kulturministeriet förutsätter att de organisationer som får statsunderstöd beaktar målen för hållbar utveckling i sin verksamhet. När idrottsanläggningar byggs arbetas det för att energieffektivitet, cirkulär ekonomi och andra hållbarhetsprinciper införs och iakttas. Hållbar utveckling ingår i värdegrunden för ungdomslagen och att främja hållbar utveckling utgör därmed en av grunderna för statlig finansiering av ungdomsarbete. Uppsökande ungdomsarbete är en av flera verksamhetsformer som hjälper unga till utbildning, arbete och livskompetens.

Ministeriet fortsätter utveckla sin ansvarsrapportering som en del av statsförvaltningen.

Målet är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund, att underbygga möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. Inom begravningsväsendet är de allmänna operativa utgångspunkterna religionsfrihet, jämlikhet, värdighet och vördnad.

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning 2023 utgör enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 54,82 procent ökat med 16,39 euro per kommuninvånare på grund av bortfallet av kommunens finansieringsandel vid finansieringen av yrkeshögskolorna. Kommunens andel av finansieringen av yrkesutbildning är det belopp som fås när det i 9 § 1 mom. i den ovannämnda lagen avsedda statliga anslaget multipliceras med 1,3461. Kommunernas finansieringsandel är dock högst det belopp som motsvarar andelen 2017. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och av lagen om fritt bildningsarbete, enligt vilken kostnadsfördelningen och kostnadsnivån mellan staten och kommunerna inte justeras inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2023 på grund av coronapandemin och de restriktioner som härrör från den.

Veikkaus Ab:s intäktskalkyl för främjandet av idrott, fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete uppgår till 384,25 miljoner euro. Utöver den ordinarie intäktskalkylen intäktsförs outdelade vinstmedel till ett belopp på sammanlagt 2 miljoner euro. Därtill kompenseras minskningen av avkastningen med sammanlagt 29,05 miljoner euro. Sammanlagt 415,3 miljoner euro av vinstmedlen från penningspelsverksamheten står därmed till förfogande. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna i enlighet med 17 a § i lotterilagen (1047/2001). I intäktskalkylen beaktas den uppskattade effekten av sänkningen av lotteriskatten, 42,4 miljoner euro. Nedgången i de beräknade intäkterna kompenseras dessutom med tillägg på sammanlagt 118,3 miljoner euro under budgetmomenten.