Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning och forskning
         10. Utveckling av landsbygden
         40. Naturresursekonomi
         64. Forststyrelsen

Statsbudgeten 2023

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde bygger upp Finland till ett land med förmåga att utvecklas — med ett hållbart livsmedelssystem och en hållbar naturresursekonomi som har förmåga att förnya sig samt ett innovativt system för geografisk information.

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Finlands framtid påverkas i hög grad av Rysslands invasion av Ukraina, som hotar säkerheten och försörjningsberedskapen. Även många globala förändringsfaktorer, vars styrka och tempo vi egentligen inte kan inverka på, bidrar till helheten. Vi måste anpassa oss till följderna av dessa. Förutom hot kan även många nya möjligheter skönjas i dem. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har det identifierats sex förändringsfaktorer i verksamhetsmiljön som är oberoende av förvaltningsområde och som under det kommande årtiondet mest väntas ändra verksamhetsmiljön för den finska livsmedels- och naturresurssektorn. Förändringsfaktorerna är 1) klimatförändringen, 2) den snabba tekniska utvecklingen, 3) konkurrensen om de sinande naturresurserna, 4) omvälvningen i den globala ekonomin, 5) förändringen i värderingar och attityder samt 6) befolkningsstrukturen och urbaniseringen.

De grundläggande uppgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde blir allt viktigare när det gäller att garantera livsmedelstryggheten, livsmedelssäkerheten, ett konkurrenskraftigt inhemskt livsmedelssystem, försörjningsberedskapen och tillgången till rent vatten, att hålla djur- och växtsjukdomar under kontroll, att säkerställa en hållbar naturresursekonomi och konkurrenskraften för de näringar som baserar sig på den samt att utveckla landsbygdens livskraft. Dessa uppgifter har fortsättningsvis en framträdande roll i och med den utdragna covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.

Geografisk information av hög kvalitet samt analyseringen av den är av central betydelse vid utvecklingen av framtida tekniklösningar. Digitaliseringen och den kraftigt ökande betydelse som informationen har framhäver vikten av att främja samanvändningen av tillförlitliga basregister, geografisk information och naturresursdata som en del av ministeriets verksamhetsområde. Geografisk information och information om fastigheter och lägenheter som är tillförlitlig och kan användas på bred basis möjliggör ny företagsverksamhet och säkrar ägarskap.

Finland är en ansvarsfull global aktör och engagerat i att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. I takt med att den internationella konkurrensen ökar växer också förvaltningens betydelse då det gäller att avlägsna hinder för fri konkurrens och att möjliggöra bioekonomi, nya innovationer, affärsmodeller och metoder för värdeskapande. En möjliggörande förvaltning arbetar i nära samverkan med den privata sektorn och har förståelse för den allt snabbare utvecklingen och de utmaningar och möjligheter som denna medför. Det går att rikta de begränsade resurserna mer effektivt i syfte att uppnå ett optimalt ekonomiskt klimat och att genom samordning av hållbar utveckling och riskhantering skapa en internationellt konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för en allt modernare och globalare bioekonomi. De uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet och dess förvaltningsområde i nuläget svarar för utgör en naturlig grund för att genomföra nästa fas av bioekonomin och den cirkulära ekonomin.

Näringarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är verksamheter som i stor utsträckning utnyttjar förnybara naturresurser. Bioekonomin, som på ett hållbart sätt utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energi, olika produkter och tjänster, ger betydande affärsmöjligheter. Målet är att med hjälp av bioekonomin minska beroendet av fossila naturresurser, förhindra utarmningen av ekosystemen samt främja den biologiska mångfalden. Framgången för ministeriets ansvarsområde är beroende av framstående och mångsidig kompetens och raskt utnyttjande av innovationer för en hållbar användning av förnybara naturresurser. Forskningen inom förvaltningsområdet är föregripande och producerar fakta, kompetens och innovationer till stöd för beslutsfattandet, utvecklandet av näringarnas konkurrenskraft och främjandet av välfärden.

Samhälleliga effektmål

Jord- och skogsbruksministeriet ställer preliminärt upp de samhälleliga effektmål för förvaltningsområdet som nämns nedan. I motiveringen till kapitlen beskrivs de mål inom politiksektorn som stöder de samhälleliga effektmålen samt de nyckeltal som beskriver deras utveckling.

  • — Konkurrenskraften och försörjningsberedskapen hos det livsmedelssystem som bygger på hållbara principer förbättras
  • — En hållbar naturresursekonomi tryggar försörjningsberedskapen, ökar välfärden och ersätter användningen av icke-förnybara råvaror och energikällor
  • — En diversifierad företagsverksamhet samt en blomstrande landsbygd och skärgård, multilokalitet och samarbetsnätverk stärker samhället
  • — Geografisk information och information om fastigheter och lägenheter som är tillförlitlig och kan användas på bred basis möjliggör ny företagsverksamhet och säkrar ägarskap.
Mål för resultatet av verksamheten och hanteringen av resurser
  • — Verksamheten ger resultat och resurserna riktas effektivt så att de samhälleliga effekterna uppnås. Man ser till att uppgifterna och resurserna är i balans.
Jämställdhet mellan könen

Jord- och skogsbruksministeriet fortsätter att främja likabehandling samt att integrera regeringens jämställdhetsperspektiv i lagberedningen, i styrningen av verksamheten och ekonomin och i andra funktioner som är väsentliga med tanke på jämställdheten. Ungefär 90 % av utgifterna under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är överföringsutgifter som stöder uppnåendet av effektmålen för de olika politiksektorerna. Stödens inverkan på jämställdheten mellan könen är i regel inte en grund för beviljande av stöd.

På landsbygden är största delen av befolkningen i arbetsför ålder män, och i synnerhet i glesbygden är antalet män betydligt större än antalet kvinnor. Skillnaderna är störst bland unga vuxna. En av de saker man strävar efter i genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen är att beakta olika befolkningsgruppers behov, även om stödordningarna eller grunderna för beviljande av stöd inte har gjorts upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel när det gäller startstöd som beviljas unga jordbrukare följer man med könsfördelningen bland dem som inlett företagsverksamhet. I synnerhet i projekt som genomförs genom lokala aktionsgrupper inom Leader är målet i många fall att olika grupper, såsom unga, äldre, invandrare och arbetslösa, ska delta i utvecklingen av regionen. Detta ökar känslan av samhörighet, förebygger utslagning och stärker jämställdheten och jämlikheten. Inom Leader-modellen följer man exempelvis med könsfördelningen i det beslutande organet, det vill säga regeringen.

Hållbar utveckling

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde genomför målen för FN:s handlingsplan för hållbar utveckling Agenda 2030 som en del av sin strategi. Förvaltningsområdet främjar särskilt målet som gäller klimatneutralitet, genom att skapa hållbara lösningar för bioekonomi och cleantech.

Till exempel anvisas knappt 60 miljoner euro för finansiering av investeringar som förbättrar miljöns tillstånd och främjar den gröna omställningen och användningen av grön energi. Ett anslag på 275,6 miljoner euro avsätts för miljöersättningar och ekologisk produktion, ett anslag på 86 miljoner euro för ekosystemstöd (tidigare förgröningsstöd) och ett anslag på 30 miljoner euro för klimatåtgärder som hänför sig till torvmarker (främjande av våtmarksodling). För främjande av naturresurs- och bioekonomi anvisas 15 miljoner euro. Genom anslaget genomförs bland annat den nationella bioekonomiska strategin samt markanvändningssektorns klimatpolitik inom jord- och skogsbruket. För främjande av vården av skogsnaturen anvisas 8 miljoner euro. Utvecklingen av vattenbaserade affärsverksamheter och återetableringen av vandrande och hotade fiskbestånd stöds med sammanlagt 6 miljoner euro. Ett anslag på 51 miljoner euro avsätts för att trygga en hållbar virkesproduktion.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2022
ordinarie
budget
2023
budgetprop.
       
30.10.40 Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt att bevilja medel för EU-projekt 118,3 1) 127,0
30.10.41 Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)    
  — fullmakt att bevilja räntestödslån 250,0 250,0
30.10.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt att bevilja medel för EU-projekt 109,031) 224,3
30.20.43 Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt att bevilja medel för EU-projekt 32,01) 1 115,0
30.40.44 Stöd för tryggande av en hållbar virkesproduktion (förslagsanslag)    
  — Fullmakt att bevilja understöd 60,2 54,51)
30.40.47 Stöd för beskogning av impedimentmark (reservationsanslag 3 år)    
  — Fullmakt att bevilja understöd 8,2 8,2

1) Dessutom kan en fullmakt som inte har använts föregående år användas.

Förvaltningsområdets anslag 2021—2023

    År 2021
bokslut
1000 €
År 2022
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2023
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2022—2023
    1000 € %
 
01. Förvaltning och forskning 146 856 150 488 140 773 -9 715 -6
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 23 410 23 931 24 544 613 3
05. Naturresursinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 79 565 81 283 79 195 -2 088 -3
22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) 10 943 8 943 1 943 -7 000 -78
(23.) Administrativa arrangemang (reservationsanslag 2 år) 1 000 1 240 -1 240 -100
29. Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 27 830 30 652 30 652 0
66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag) 4 108 4 439 4 439 0
10. Utveckling av landsbygden 541 510 475 067 443 512 -31 555 -7
40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år) 71 500 110 245 139 500 29 255 27
41. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag) 13 158 15 000 15 000 0
42. Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år) 31 300 28 500 21 800 -6 700 -24
43. Ersättningar för djurens välbefinnande (reservationsanslag 3 år) 65 000 65 000 74 000 9 000 14
(44.) Tryggande av verksamhetsförutsättningarna för jordbruket och företagsverksamheten på landsbygden (reservationsanslag 3 år) 0
(45.) Åtgärder som medfinansieras av EU och nationella åtgärder som kompletterar dem inom ramen för GJP-planen under perioden 2023–2027 (reservationsanslag 3 år) 0
50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år) 5 326 5 566 5 356 -210 -4
51. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år) 1 843 1 843 1 843 0
54. Främjande av hästhushållning och hästsport med avkastningen av penningspelsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 39 892 39 892 39 192 -700 -2
55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år) 4 105 4 105 3 805 -300 -7
63. Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år) 15 800 2 300 4 000 1 700 74
64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (reservationsanslag 3 år) 293 586 202 616 139 016 -63 600 -31
20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 1 970 238 1 825 880 1 791 762 -34 118 -2
01. Livsmedelsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 86 204 79 360 81 205 1 845 2
20. Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare (förslagsanslag) 10 265 5 948 7 929 1 981 33
40. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) 332 000 330 200 350 000 19 800 6
41. EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag) 514 118 518 700 520 600 1 900 0
42. Klimatåtgärder som hänför sig till torvmarker (reservationsanslag 3 år) 30 000 30 000 0
43. Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 3 år) 387 190 350 396 286 560 -63 836 -18
44. Kompensationsersättningar (reservationsanslag 3 år) 617 764 518 394 495 884 -22 510 -4
46. Av EU finansierat utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år) 10 910 11 030 11 030 0
47. Utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år) 4 269 4 255 2 287 -1 968 -46
(48.) Utveckling av åkerstrukturen (reservationsanslag 3 år) 1 000 700 -700 -100
(49.) Främjande av återvinning av näringsämnen genom biogasproduktion (reservationsanslag 3 år) 0
60. Överföring till interventionsfonden (fast anslag) 400 400 400 0
(61.) Överföring till gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 3 år) 0
62. Vissa statsunderstöd och statsbidrag (reservationsanslag 2 år) 6 117 6 497 5 867 -630 -10
40. Naturresursekonomi 235 368 237 300 219 881 -17 419 -7
20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år) 3 300 3 100 2 800 -300 -10
21. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år) 14 259 14 491 15 847 1 356 9
22. Främjande av naturresurs- och bioekonomi (reservationsanslag 3 år) 33 497 30 477 14 966 -15 511 -51
31. Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år) 8 636 10 836 8 636 -2 200 -20
40. Vissa ersättningar inom naturresursekonomin (förslagsanslag) 7 672 1 874 1 632 -242 -13
41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 3 år) 5 600 4 760 4 760 0
42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år) 11 250 8 850 8 850 0
44. Stöd för tryggande av en hållbar virkesproduktion (förslagsanslag) 42 298 57 130 47 497 -9 633 -17
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 10 027 7 527 17 500 9 973 132
46. Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år) 42 421 40 674 44 989 4 315 11
47. Stöd för beskogning av impedimentmark (reservationsanslag 3 år) 2 260 6 060 5 400 -660 -11
50. Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 3 år) 13 878 14 498 13 059 -1 439 -10
51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 3 år) 9 980 11 975 10 775 -1 200 -10
53. Vissa statsunderstöd inom naturresursekonomin (reservationsanslag 2 år) 1 132 1 132 1 132 0
62. Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år) 29 158 23 916 22 038 -1 878 -8
64. Forststyrelsen 8 444 8 347 8 604 257 3
50. Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 8 444 8 347 8 604 257 3
70. Lantmäteri och registrering av bostadsaktier 48 262 47 878 48 005 127 0
01. Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 45 262 44 578 46 005 1 427 3
40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (reservationsanslag 2 år) 3 000 3 300 2 000 -1 300 -39
Sammanlagt 2 950 679 2 744 960 2 652 537 -92 423 -3
  Totalt antal årsverken 4 528 4 479 4 477