Statsbudgeten 2023

Förklaring:Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde bygger upp Finland till ett land med förmåga att utvecklas — med ett hållbart livsmedelssystem och en hållbar naturresursekonomi som har förmåga att förnya sig samt ett innovativt system för geografisk information.

Finlands framtid påverkas i hög grad av Rysslands invasion av Ukraina, som hotar säkerheten och försörjningsberedskapen. Även många globala förändringsfaktorer, vars styrka och tempo vi egentligen inte kan inverka på, bidrar till helheten. Vi måste anpassa oss till följderna av dessa. Förutom hot kan även många nya möjligheter skönjas i dem. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har det identifierats sex förändringsfaktorer i verksamhetsmiljön som är oberoende av förvaltningsområde och som under det kommande årtiondet mest väntas ändra verksamhetsmiljön för den finska livsmedels- och naturresurssektorn. Förändringsfaktorerna är 1) klimatförändringen, 2) den snabba tekniska utvecklingen, 3) konkurrensen om de sinande naturresurserna, 4) omvälvningen i den globala ekonomin, 5) förändringen i värderingar och attityder samt 6) befolkningsstrukturen och urbaniseringen.

De grundläggande uppgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde blir allt viktigare när det gäller att garantera livsmedelstryggheten, livsmedelssäkerheten, ett konkurrenskraftigt inhemskt livsmedelssystem, försörjningsberedskapen och tillgången till rent vatten, att hålla djur- och växtsjukdomar under kontroll, att säkerställa en hållbar naturresursekonomi och konkurrenskraften för de näringar som baserar sig på den samt att utveckla landsbygdens livskraft. Dessa uppgifter har fortsättningsvis en framträdande roll i och med den utdragna covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.

Geografisk information av hög kvalitet samt analyseringen av den är av central betydelse vid utvecklingen av framtida tekniklösningar. Digitaliseringen och den kraftigt ökande betydelse som informationen har framhäver vikten av att främja samanvändningen av tillförlitliga basregister, geografisk information och naturresursdata som en del av ministeriets verksamhetsområde. Geografisk information och information om fastigheter och lägenheter som är tillförlitlig och kan användas på bred basis möjliggör ny företagsverksamhet och säkrar ägarskap.

Finland är en ansvarsfull global aktör och engagerat i att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. I takt med att den internationella konkurrensen ökar växer också förvaltningens betydelse då det gäller att avlägsna hinder för fri konkurrens och att möjliggöra bioekonomi, nya innovationer, affärsmodeller och metoder för värdeskapande. En möjliggörande förvaltning arbetar i nära samverkan med den privata sektorn och har förståelse för den allt snabbare utvecklingen och de utmaningar och möjligheter som denna medför. Det går att rikta de begränsade resurserna mer effektivt i syfte att uppnå ett optimalt ekonomiskt klimat och att genom samordning av hållbar utveckling och riskhantering skapa en internationellt konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för en allt modernare och globalare bioekonomi. De uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet och dess förvaltningsområde i nuläget svarar för utgör en naturlig grund för att genomföra nästa fas av bioekonomin och den cirkulära ekonomin.

Näringarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är verksamheter som i stor utsträckning utnyttjar förnybara naturresurser. Bioekonomin, som på ett hållbart sätt utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energi, olika produkter och tjänster, ger betydande affärsmöjligheter. Målet är att med hjälp av bioekonomin minska beroendet av fossila naturresurser, förhindra utarmningen av ekosystemen samt främja den biologiska mångfalden. Framgången för ministeriets ansvarsområde är beroende av framstående och mångsidig kompetens och raskt utnyttjande av innovationer för en hållbar användning av förnybara naturresurser. Forskningen inom förvaltningsområdet är föregripande och producerar fakta, kompetens och innovationer till stöd för beslutsfattandet, utvecklandet av näringarnas konkurrenskraft och främjandet av välfärden.

Jord- och skogsbruksministeriet ställer preliminärt upp de samhälleliga effektmål för förvaltningsområdet som nämns nedan. I motiveringen till kapitlen beskrivs de mål inom politiksektorn som stöder de samhälleliga effektmålen samt de nyckeltal som beskriver deras utveckling.

Jord- och skogsbruksministeriet fortsätter att främja likabehandling samt att integrera regeringens jämställdhetsperspektiv i lagberedningen, i styrningen av verksamheten och ekonomin och i andra funktioner som är väsentliga med tanke på jämställdheten. Ungefär 90 % av utgifterna under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är överföringsutgifter som stöder uppnåendet av effektmålen för de olika politiksektorerna. Stödens inverkan på jämställdheten mellan könen är i regel inte en grund för beviljande av stöd.

På landsbygden är största delen av befolkningen i arbetsför ålder män, och i synnerhet i glesbygden är antalet män betydligt större än antalet kvinnor. Skillnaderna är störst bland unga vuxna. En av de saker man strävar efter i genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen är att beakta olika befolkningsgruppers behov, även om stödordningarna eller grunderna för beviljande av stöd inte har gjorts upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel när det gäller startstöd som beviljas unga jordbrukare följer man med könsfördelningen bland dem som inlett företagsverksamhet. I synnerhet i projekt som genomförs genom lokala aktionsgrupper inom Leader är målet i många fall att olika grupper, såsom unga, äldre, invandrare och arbetslösa, ska delta i utvecklingen av regionen. Detta ökar känslan av samhörighet, förebygger utslagning och stärker jämställdheten och jämlikheten. Inom Leader-modellen följer man exempelvis med könsfördelningen i det beslutande organet, det vill säga regeringen.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde genomför målen för FN:s handlingsplan för hållbar utveckling Agenda 2030 som en del av sin strategi. Förvaltningsområdet främjar särskilt målet som gäller klimatneutralitet, genom att skapa hållbara lösningar för bioekonomi och cleantech.

Till exempel anvisas knappt 60 miljoner euro för finansiering av investeringar som förbättrar miljöns tillstånd och främjar den gröna omställningen och användningen av grön energi. Ett anslag på 275,6 miljoner euro avsätts för miljöersättningar och ekologisk produktion, ett anslag på 86 miljoner euro för ekosystemstöd (tidigare förgröningsstöd) och ett anslag på 30 miljoner euro för klimatåtgärder som hänför sig till torvmarker (främjande av våtmarksodling). För främjande av naturresurs- och bioekonomi anvisas 15 miljoner euro. Genom anslaget genomförs bland annat den nationella bioekonomiska strategin samt markanvändningssektorns klimatpolitik inom jord- och skogsbruket. För främjande av vården av skogsnaturen anvisas 8 miljoner euro. Utvecklingen av vattenbaserade affärsverksamheter och återetableringen av vandrande och hotade fiskbestånd stöds med sammanlagt 6 miljoner euro. Ett anslag på 51 miljoner euro avsätts för att trygga en hållbar virkesproduktion.