Statsbudgeten 2023

Förklaring:

Det att rättssystemet fungerar säkert och tillförlitligt är en grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av samhället och samhällsekonomin. Ett rättvist samhälle baserar sig på förtroende och samverkan.

Det förändrade internationella säkerhetsläget, den internationaliserade brottsligheten, den ökande differentieringen och värdepluralismen i samhället samt det att verksamheten förflyttas till datanäten skapar utmaningar också för sådana lagstiftningslösningar som har uppfattas som bra och ändamålsenliga både nationellt och inom EU. Det blir allt viktigare att sörja för rättssystemets entydighet, rättssäkerheten och konsekvensen i lagstiftningslösningarna samt för att medborgare har mångsidiga möjligheter att delta, att den reglering som gäller företag i alla storlekar är konkurrenskraftig och att de som är i en svagare ställning skyddas. Av lagstiftningslösningar förutsätts nu inom flera sektorer ett fördomsfritt och innovativt nytänkande.

Förändringarna i omvärlden kan vara en utmaning också för demokratin och de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt internationella organisationers undersökningar med omfattande jämförelser av demokrati, mänskliga rättigheter, pressfrihet, korruption och förvaltningen i olika länder hör Finland till föregångarländerna. Allmänheten är intresserad av att påverka på fler sätt än tidigare. Utöver ojämlikheten när det gäller det samhälleliga deltagandet medför också riskerna med cyberhot och desinformation och störningar vid val nya utmaningar. Behovet av att sörja för informationssäkerheten och beakta dataskyddsrisker har ökat. Det finns oroväckande skillnader mellan vissa minoritetsgrupper och den övriga befolkningen när det gäller tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna, medvetenheten om rättigheterna och rättsskyddet samt förtroendet för myndigheterna. Ett särskilt problem är diskrimineringen av synliga etniska minoriteter. Också i tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna finns det fortfarande brister.

Domstolsväsendets grundläggande uppgift är att behandla och avgöra anhängiga ärenden på ett sätt som tillgodoser de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Ett högklassigt och effektivt rättsväsende ökar välfärden samt samhällets konkurrenskraft och förvaltningens funktion. Det besparar också kostnader inom andra förvaltningsområden och främjar samhällets ekonomiska funktion och kan för sin del även hindra utslagning. Rättsväsendets funktionsförmåga tillgodoses.

Utnyttjandet av tekniken i större utsträckning än tidigare fortsätter inom många delområden av samhället. Inom statsförvaltningen använder till exempel Skatteförvaltningen, FPA och Migrationsverket i stor utsträckning digitalt material i sin verksamhet. Också domstolarna har inlett en digitalisering av sin verksamhet. Utnyttjandet av distansförbindelser har blivit vardag.

Behovet av juridiska tjänster ökar på grund av befolkningens stigande medelålder, den marginalisering som beror på det försämrade ekonomiska läget och den allt mer internationella kundkretsen, vilket kräver större sakkunskap än tidigare inom rättshjälpen, den ekonomiska rådgivningen, skuldrådgivningen och den allmänna intressebevakningen. Det försämrade ekonomiska läget gör att antalet klienter inom ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning ökar.

Det höga antalet ärenden och gäldenärer i utsökning påverkar utsökningsväsendets verksamhet och kostnaderna för verksamheten. De ekonomiska konsekvenserna av covid-19-epidemin, såsom betalningssvårigheter, avspeglas med fördröjning i utsökningen, vilket sannolikt med en viss fördröjning leder till att även antalet utsökningsgäldenärer ökar. Även antalet konkurser förväntas öka. Då ökar också behovet av konkursbevakning och offentliga utredningar.

Vid Åklagarmyndigheten har den kraftiga ökningen av svårighetsgraden hos brottmålen, utvidgningen av förundersöknings- och rättegångsmaterialet och de allt mångsidigare juridiska problemen ökat åklagarnas arbetsmängd avsevärt. Den anhopning av ärenden som orsakats av åtgärderna för att begränsa covid-19-pandemin har ökat antalet anhängiga ärenden och medfört utmaningar för Åklagarmyndighetens verksamhet.

Vid Brottspåföljdsmyndigheten innebär internationaliseringen, brottspåföljdsklienternas problem med missbruk och mental hälsa och den allt aktivare verksamheten inom organiserade kriminella grupper utmaningar för verksamheten. Under covid-19-epidemin har man varit tvungna att skjuta fram inledandet av verkställigheten av straff, vilket bidrar till att fångtalet kommer att stiga under de kommande åren. På längre sikt väntas antalet brottspåföljdsklienter öka bl.a. till följd av reformen av lagstiftningen om bötesfångar och häktade samt reformen av lagstiftningen om sexualbrott.

Den tredje nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter har godkänts. Uppföljningsindikatorer har utarbetats inom ramen för handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter. Handlingsplanen mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupperna har godkänts. Genomförandet av handlingsprogrammet har inletts och fortsätter fram till slutet av regeringsperioden. Jämställdheten beaktas i åtgärderna som ett övergripande tema. Verkställandet av åtgärderna i handlingsplanen mot människohandel ska främja likabehandling och jämlikhet och de ska ha en genomgående aspekt som identifierar mångfalden i könet samt beaktar barnets rättigheter, prioriterar barnets bästa och barnets rätt till särskilt skydd.

En totalreform av lagstiftningen om sexualbrott genomförs. Lagstiftningen som gäller besöksförbud reformeras och besöksförbudets effekt förbättras, överträdelserna av besöksförbud minskas samt säkerheten ökas särskilt för offer för våld i nära relationer.

Medborgarnas överskuldsättning syns i ökningen av antalet utsökningsgäldenärer och antalet indrivningsärenden. Under det senaste årtiondet har kvinnornas andel av utsökningsgäldenärerna ökat. Skillnaderna i den genomsnittliga utsökningsskulden har jämnats ut mellan könen, då männens skuld har hållits på rätt samma nivå medan kvinnornas skuld har ökat. Man strävar efter att minska problemen med överskuldsättning genom att skärpa konsumentkreditlagstiftningen, öka tillgången till social kreditgivning och förbättra gäldenärernas ställning i skuldsaneringen. Också underlättandet av ställningen för utsökningsgäldenärer med låga inkomster utreds.

Av fångarna är cirka 8 % kvinnor och av dem som avtjänar samhällspåföljder är cirka 11 % kvinnor. Arbetet med att stärka säkerheten för kvinnliga fångar fortsätter genom att verksamheten vid kvinnliga fängelser och avdelningar för kvinnor utvecklas. Personal som arbetar med kvinnor fortsätter utbildas i arbetssätt som tar särskild hänsyn till kvinnor. De tjänster som de kvinnor som avtjänar straff behöver utvecklas och i synnerhet hälsotjänsterna och missbrukartjänsterna utökas.

Den finländska demokratin vilar på rättsstaten där grundlagen och internationella åtaganden ger ett starkt skydd för varje individs grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter. Rättsstatens kärna består av en högklassig lagstiftning som tryggar de grundläggande och de mänskliga rättigheterna och som tillämpas av oberoende domstolar. Finland är jämlikt. Justitieministeriet har fastställt följande mål för hållbar utveckling.

Ett demokratiskt och jämlikt samhälle som tryggar de grundläggande och mänskliga rättigheterna

En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar justitieförvaltning

Dessutom minskar vi klimatavtrycket särskilt i fråga om upphandling och resor.