Statsbudgeten 2023

Förklaring:Funktionen för barnstrategin har följande uppgifter:

Förklaring:Vid större olyckor och exceptionella situationer räcker enskilda kommuners eller områdens resurser och kunnande inte till för vare sig hantering eller ledning av situationen. För allvarliga olyckor och störningar har Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och Vanda stads social- och krisjour (Vanda) utsetts till nationella aktörer och de har agerat vid störningar och har beredskap för medicinsk evakuering och psykosocialt stöd. HNS och Vanda har deltagit med betydande resurser i sådan verksamhet som överskrider deras egna verksamhetsområdens gränser. Avsikten är att anslaget ska ersätta i synnerhet sådana kostnader som inte har beaktats vid dimensioneringen av aktörernas basfinansiering.

Förklaring:Barnhusmodellen, som utvecklats inom LASTA-projektet, utvidgas till resten av landet. Inom ramen för barnhusmodellen görs det i en barnvänlig omgivning en multiprofessionell utredning i fråga om barn och unga som misstänks vara offer för sexualbrott och det säkerställs i samarbete en trygg uppväxt och utveckling för barnet. I utvecklingsarbetet utnyttjas de verksamhetsmodeller som redan tillämpas i Seri-stödcentren samt den samarbetsmodell som utvecklats vid universitetssjukhusens enheter för rättspsykiatri för barn samt annan verksamhetspraxis.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara cirka en fjärdedel och överföringsutgifternas andel cirka tre fjärdedelar.

Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas till finansiering av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå samt forskning inom socialt arbete. När det gäller den hälsovetenskapliga forskningen fastställer social- och hälsovårdsministeriet insatsområdena och målsättningarna för forskningen vart fjärde år och beviljar specialupptagningsområdenas forskningskommittéer forskningsfinansiering. Dessa fattar beslut om hur medlen ska fördelas på olika forskningsprojekt inom specialupptagningsområdena på basis av ansökan. När det gäller forskningen inom socialt arbete fastställer social - och hälsovårdsministeriet årligen forskningens insatsområden och åtgärder och beviljar forskningsfinansiering för forskningsprojekt som bedöms vara förenliga med insatsområdena och målen för forskningen inom socialt arbete. Insatsområdena och målen bereds i en utvärderingsgrupp som tillsätts av social- och hälsovårdsministeriet och som också ska följa genomförandet av projekten.

Förklaring:Avsikten är att 61 600 000 euro av anslaget används till betalning av ersättning för läkar- och tandläkarutbildning till samkommuner som är huvudmän för ett universitetssjukhus, 29 900 000 euro till andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, 4 500 000 euro till universitet som anordnar specialistläkar- och specialisttandläkarutbildning samt specialiseringsutbildning på universitetsnivå för yrkesutbildade personer inom socialvården och 12 000 000 euro till betalning av ersättning för praktik som ingår i yrkeshögskoleexamina inom social- och hälsovård.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen där det föreslås att ersättning för praktik som ingår i yrkeshögskoleexamina inom social- och hälsovård ska betalas till välfärdsområdena, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen och privata tjänsteproducenter av statens medel.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har 5 560 000 euro beaktats som ersättningar för kostnader orsakade av sinnesundersökningar och kostnader för utredning av förutsättningarna för vård oberoende av patientens vilja när det gäller personer för vilka vårdpåföljd har bestämts, 9 500 000 euro som ersättningar för rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga och 140 000 euro som ersättningar för kostnader för patientöverföringar, varav 25 000 euro är engångsersättningar till stöd för patientöverföringar.

Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.

Förklaring:Folkpensionsanstalten ska svara för ordnandet av studerandehälsovård för högskolestuderande i hela landet. Folkpensionsanstalten svarar för en tillräcklig tillgång till tjänsterna och för tjänsternas tillgänglighet samt godkänner servicenätet för studerandehälsovård. Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet. Stiftelsen producerar tjänsterna i huvudsak som egen verksamhet. Om den lagstadgade produktionsskyldigheten inte kan genomföras på något annat sätt, kan stiftelsen köpa kompletterande tjänster av en annan tjänsteproducent.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och till lagar som har samband med den (RP 74/2022 rd), och därför har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 700 000 euro. Syftet med lagen är att snabba upp tillgången till vård och att skärpa den så kallade vårdgarantin inom den öppna sjukvård och mun- och tandvård som ges inom primärvården.

Med hänvisning till förklaringen under moment 33.30.50 har ändringen av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård till den del den gäller studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande beaktats under det momentet.

Dimensioneringen av anslaget grundar sig på en uppskattning om 273 000 studerande.

Förklaring:Syftet med verksamheten är att trygga tillgången på social- och hälsovårdstjänster på samiska och för att trygga patient- och klientsäkerheten.

Momentets rubrik har ändrats.

Förklaring:År 2015 ansökte cirka 32 500 personer om internationellt skydd i Finland medan antalet registrerade ansökningar år 2016 var cirka 5 600. År 2020 ansökte 3 958 personer om skydd och år 2021 var antalet 3 349 personer. År 2020 fattades sammanlagt 4 721 beslut om asyl och 2021 var antalet sammanlagt 4 086. Av de personer som ansöker om internationellt skydd har cirka 40 % fått avslag på ansökan sedan 2015. Andelen negativa beslut var 25 procent 2020 och 22 procent 2021. En del av de personer som fått avslag lämnar inte landet, och uppehåller sig därmed illegalt i Finland. Dessa personer kan i kommunerna få brådskande socialservice med stöd av socialvårdslagen. Välfärdsområdena kan hos Folkpensionsanstalten ansöka om ersättning för kostnader för tillfällig inkvartering, mat och nödvändiga mediciner.

Momentets rubrik har ändrats.

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

Förklaring:För administrationen av läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten svarar FinnHEMS Oy. FinnHEMS Oy är ett i fråga om beskattningen allmännyttigt, icke-vinstdrivande aktiebolag som ägs av staten och som svarar för produktionen av Finlands läkar- och sjukvårdshelikopterverksamhet. Centralerna för prehospital akutsjukvård i samarbetsområdena svarar enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) för den behövliga läkar- eller sjukvårdshelikopterns medicinska verksamhet.

Den största utgiftsposten är den egentliga flygverksamheten. Den service som tillhandahålls omfattar dessutom de markenheter, dvs. ambulanser, som används vid uppdrag i närområden och som tillfälligt ersätter flygdriften på grund av väderleksförhållanden eller tekniska orsaker, de baser helikoptrarna behöver, underhållet av baserna och kostnaderna för administreringen av verksamheten.

Ändringen i anslagsnivån föranleds av att flygtjänsterna övergår till egen produktion och av att nya baser inrättas.

Förklaring:Syftet med lagen om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster är att säkerställa nationellt högklassiga och heltäckande skyddshemstjänster för personer som är utsatta för våld i nära relationer eller som lever under hot om sådant våld. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för den riksomfattande samordningen av skyddshemsverksamheten och väljer producenter av skyddshemstjänster.

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär 98 procent och konsumtionsutgifterna ungefär två procent.

Förklaring:Av anslaget avsätts 8 500 000 euro till investeringar för att höja sysselsättningsgraden och kunskapsnivån i syfte att påskynda en hållbar tillväxt (pelare 3). Genom att utvidga programmet för arbetsförmåga och IPS-modellen (Individual Placement and Support/”Individanpassat stöd till arbete”) utvecklas ett mångsidigt block av tjänster för stödjande av arbetsförmågan bestående av social-, hälso- och rehabiliteringstjänster samt arbets- och näringstjänster och sysselsättningstjänster. Målet är att tillgången till och kvaliteten på tjänster som stöder arbetsförmågan ska motsvara de arbetslösas servicebehov och att tjänsternas effekt ska förbättras. Genom investeringarna stärks dessutom den psykiska hälsan och arbetsförmågan genom att verkningsfulla medel och metoder införs på arbetsplatserna och inom företagshälsovården. Dessutom riktas åtgärder för att stödja arbetsförmågan till de sektorer som drabbats värst av coronavirussituationen.

Av anslaget reserveras 110 000 000 euro för investeringar som stärker tillgången till social- och hälsovårdstjänster och ökar kostnadseffektiviteten (pelare 4). Målet med investeringarna är att avveckla den vård-, rehabiliterings- och serviceskuld inom social- och hälsovården som coronavirussituationen orsakar och permanent snabba upp tillgången till vård i hela landet genom nya verksamhetsmodeller och ibruktagande av nya digitala tjänster samt främja genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Målet är att göra tjänsterna tillgängliga för alla och att modernisera dem på ett kostnadseffektivt och människoorienterat sätt.

Finansieringen kan delas ut i form av statsunderstöd till välfärdsområden, kommuner, samkommuner, näringslivet samt aktörer inom tredje sektorn. Dessutom kan finansieringen anvisas institutioner inom den offentliga sektorn för att på basis av avtal användas för åtgärder som stöder programmet och för den nationella samordningen och förvaltningen av programmet.

Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:De regionala kompetenscentrum som täcker hela landet är Södra Finlands kompetenscentrum inom det sociala området, Kompetenscentrumet inom det sociala området i Tavastland och Satakunta samt Östra Finlands, Sydöstra Finlands, Mellersta Finlands, Österbottens, Norra Finlands och Egentliga Finlands kompetenscentrum inom det sociala området. Dessutom har man särskilt utgående från de svenskspråkiga områdenas behov bildat Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Grunderna för statsunderstöd till vart och ett av kompetenscentrumen anges i statsrådets förordning om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1411/2001).

Målet med verksamheten är att trygga högklassig socialservice regionalt i samarbete med välfärdsområdena och kommunerna och den forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet som ordnas.

Förklaring:Enligt lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005, 7 §) är Institutet för hälsa och välfärd skyldigt att ordna medlingsverksamhet så att tjänsten är tillgänglig och ändamålsenligt genomförd i hela landet.

Den statliga ersättningen bedöms täcka utgifterna för att avlöna personal som deltar i medlingsverksamhet samt övriga utgifter som verksamheten kräver. Ersättningens sammanlagda belopp betalas till Institutet för hälsa och välfärd för de kostnader som ordnandet av medlingsverksamhet medför för en kommun eller annan tjänsteleverantör som ingått avtal med institutet i enlighet med statsrådets förordning om medling vid brott och i vissa tvister (267/2006). Institutet för hälsa och välfärd ska betala ersättningen i förskott till tjänsteleverantörerna och övervaka användningen av ersättningen.

Av användningen av anslaget beräknas överföringsutgifternas andel vara cirka 6 950 000 euro och konsumtionsutgifternas andel cirka 150 000 euro.