Statsbudgeten 2023

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt ställt upp följande resultatmål för Strålsäkerhetscentralen för 2023. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.

En hög nivå på säkerheten i fråga om joniserande och icke-joniserande strålning har upprätthållits och säkerställts. En berättigandebedömning av remisspraxis för diagnosmetoder som använder joniserande strålning enligt kraven i EU:s direktiv om grundläggande säkerhetsnormer har påskyndats. Strålsäkerhetscentralens verksamhet strävar efter att stödja regeringens mål att uppnå en koldioxidneutral ekonomi genom att upprätthålla en hög nivå på kärnsäkerheten och genom att förbereda sig för beviljandet av tillstånd för värmeproducerande minikärnkraftverk.

Strålsäkerhetscentralen strävar bland annat genom att stödja icke-spridningsavtalet för kärnvapen och främja kärnavfallshantering efter att uppfylla regeringsprogrammets mål att Finland ska vara en mer inflytelserik europeisk och global aktör än landets storlek ger vid handen.

Målet för den offentligrättsliga och övriga avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet.

Strål- och kärnsäkerhetssamarbetet inriktas på för den finländska säkerheten viktiga objekt i Finlands och Europeiska unionens närområden. Samarbetet genomförs tillsammans med myndigheterna i de länder där objekten finns och med myndigheterna i andra länder och internationella organisationer.

De projekt som genomförs tillsammans med myndigheter omfattar kärnsäkerhetsövervakningen, radioaktivt avfall, övervakning av strålning i miljön och beredskap inför olyckor, nukleärt säkerhetsskydd och övervakning av kärnmaterial samt strålningsanvändning. Samarbetet omfattar informationsutbyte, utveckling av regelverk, praxis och kompetens, underhåll och utveckling av systemen för informationsutbyte och larmsystem och beredskap att lämna och ta emot internationellt bistånd, inklusive materiella och tekniska förhandsarrangemang.

De projekt som genomförs tillsammans med verksamhetsutövare omfattar dessutom säkerhetsanalyser, förbättringar av den tekniska säkerheten, leveranser av utrustning och utveckling av metoder för kontroll av utrustningen vid kärnkraftverk och andra kärnanläggningar samt andra objekt där strålning används.

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär en procent och konsumtionsutgifterna ungefär 99 procent. Variationen i fråga om andelarna föranleds av innehållet i och sättet att genomföra pågående kärn- och strålsäkerhetsprojekt samt de mål som ställts upp för dem.

Förklaring:Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården främjar befolkningens hälsa och funktionsförmåga med hjälp av den styrning tillsynen kräver samt förhands- och efterhandstillsyn.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för 2023. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.

Budgeten för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården baserar sig på partiell nettobudgetering. De bruttobudgeterade inkomsterna har budgeterats under moment 12.33.02. De inkomster som bokförs under omkostnadsmomentet är beslut om yrkesrättigheter för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och socialvården och avgifter för prestationer som gäller riksomfattande tillstånd för privata serviceproducenter inom social- och hälsovården och sådana avgifter för verkets prestationer som fastställs enligt företagsekonomiska grunder.

Vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården upprätthålls, stöds och utvecklas personalens kompetens och arbetsförmåga:

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om tillsynen över social- och hälsovårdstjänster.

Förklaring:Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har lokaler som vid behov kan tas i bruk i städer som är centrala med tanke på verksamheten.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet för 2023. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.

Avsikten är att prestationerna inom centrets avgiftsbelagda verksamhet ska produceras på ett kostnadsmotsvarigt sätt. Centret följer upp produktivitetsutvecklingen med hjälp av Statistikcentralens produktivitetsindikatorer.

Vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet upprätthålls, stöds och utvecklas personalens kompetens och arbetsförmåga genom att

Av anslaget är 150 000 euro avsett för finansiering av forskningsprojekt. Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten beaktats inkomsterna av offentligrättsliga prestationer enligt lagen om grunderna för avgifter till staten och sådana inkomster som avses i 84 b § i läkemedelslagen (595/2009).

Budgeten för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet baserar sig på nettobudgetering. Utgifterna täcks i huvudsak genom de avgifter som tas ut för tillsyns- och serviceverksamheten. Tjänsterna inom den avgiftsbelagda verksamheten produceras till självkostnadspris. De avgifter som tas ut för prestationerna är sådana som avses i lagen om grunderna för avgifter till staten. Kostnaderna för kvalitetskontroll av läkemedel täcks av de avgifter som tas ut enligt 84 b § i läkemedelslagen (595/2009).

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet för 2023. De preciserade resultatmålen fastställs i det resultatavtal som ministeriet och regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet ingår.

Ansvarsområdena för arbetarskyddet är tillsynsmyndigheter som har förnyelseförmåga och snabbt reagerar på fenomen i samhället. Vid tillsynsutvecklingen prioriteras ständig förnyelse, informationsanvändning och digitalisering. Identifierade fenomen i verksamhetsomgivningen som inverkar på tillsynen sammanhänger med arbetsförhållandena, det allt mer splittrade arbetslivet och faktorer som gäller arbetsbelastning. Målet är att arbetarskyddstillsynen stöder och främjar arbetsplatsens egna säkerhetsåtgärder för att arbetet ska vara sunt och säkert på alla arbetsplatser oberoende av hur arbetet utförs.

I fråga om de helheter och fenomen som är föremål för tillsynen fastställs de tillsynssätt som tillsammans gör att tillsynen blir så effektiv som möjligt. Utöver arbetarskyddsinspektioner utför ansvarsområdena andra påverkansåtgärder som indelas i evenemangs- och kommunikationsåtgärder. Genom andra påverkansåtgärder eftersträvas motsvarande antal arbetsplatser som de som omfattas av arbetarskyddsinspektioner. Inom den tillsyn över utländsk arbetskraft som sker ute på fältet och vid myndighetssamarbetet etableras nya verksamhetssätt och rådgivningen och styrningen effektiveras tillsammans med andra aktörer.

Utöver inom tillsynen uppfyller också ansvarsområdena inom arbetarskyddet fullt ut målen för leveranstiderna för kundförfrågningar, vilket innefattar utlåtanden och tillstånd.

För inspektionsverksamheten ställs följande mål upp:

De möjligheter digitaliseringen medför utnyttjas djärvt i försöksverksamhet med samarbetsparter och kunder. Befintlig information utnyttjas bättre inom tillsynsverksamheten och tillgänglig informations- och kommunikationsteknik tillämpas inom de tjänster som riktar sig till arbetsplatserna. Arbetarskyddstillsynens produktivitet, omfattning och effekt förbättras i betydande grad.

Ansvarsområdena för regionförvaltningsverkens ansvarsområde för arbetarskyddet främjar uppfyllandet av de riksomfattande resultatmålen genom samarbete som överskrider ansvarsområdesgränserna och riksomfattande gemensamma uppgifter samt utvecklar personalens kunnande. Ansvarsområdena är en konkurrenskraftig arbetsplats med god personalpolitik som utvecklas kontinuerligt och där man sörjer för personalens välbefinnande.

Med hjälp av handledande ledning och chefsarbete säkerställs det att personalen deltar i utvecklingen av verksamheten och identifieringen av behövliga förändringar på ett sätt som skapar mervärde.

Förklaring:Anslaget används för utvecklande och underhåll av tillståndsmyndighetens basservice och infrastruktur. De som får dataanvändningstillstånd betalar för tillstånden och materialtjänsterna, såsom för kostnaderna för insamling, samkörning och bearbetning av uppgifter och användningen av en informationssäker driftsmiljö i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och Findatas avgiftsförordning som utfärdats av SHM. Tillståndsmyndigheten ersätter den personuppgiftsansvariga för den andel av avgiften som tagits ut av tillståndshavarna som tillkommer den. Tillståndsmyndigheten betalar leverantörerna av systemet en avtalsenlig ersättning för användningen av en informationssäker driftsmiljö. I lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019) föreskrivs det om de uppgifter som ankommer på Tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata.

Följande mål har ställts upp för verksamheten för fyraårsperioden 2020—2023:

Social- och hälsovårdsministeriet ställer upp resultatmålen för tillståndsmyndigheten och dess verksamhet utifrån det förslag som tillståndsmyndighetens styrgrupp utarbetat.

Förklaring:Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ska läkemedelsförsörjningen utvecklas i enlighet med färdplanen för läkemedelsärenden (SHM:s rapporter 5/2019). Vid genomförandet av färdplanen för läkemedelsärenden är det fråga om en strukturell reform av systemet för distribution av läkemedel, stärkande av styrningen av läkemedelsbehandlingen, förbättrande av kunskapsunderlaget i anslutning till läkemedelsbehandlingen samt effektivisering av användningen av information. Genom bättre styrning och ett bättre kunskapsunderlag kan man säkerställa ett kontrollerat ibruktagande av nya läkemedel och främja en förnuftig användning av läkemedlen.

Förklaring:I lagen om utredande av dödsorsak (459/1973) anges grunderna för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak. Av anslaget under momentet betalas också arvoden enligt förordning 133/2020 till rättsläkare som utför obduktioner.

År 2021 utfördes 8 220 rättsmedicinska obduktioner, år 2022 utförs uppskattningsvis 8 200 obduktioner och år 2023 uppskattningsvis 8 200 obduktioner.

Målet med verksamheten är att