Statsbudgeten 2018

Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslås anslag på 4,3 miljarder euro, vilket är cirka 200 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Tillägget föranleds i huvudsak av att de studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget och av att effekten av den årliga nivån på det allmänna bostadsbidraget beaktas.

Inom bostadsbidraget har man beaktat att boendeutgifterna binds till levnadskostnadsindex istället för till hyresindex och av frysningen av de maximala boendekostnaderna för 2018 och införandet av principen om bostadsbidrag för del av en bostad. Reformerna minskar bostadsstödsutgifterna med sammanlagt 28 miljoner euro 2018 och 46,7 miljoner euro från och med 2019. Reformerna minskar utgifterna för grundläggande utkomststöd med sammanlagt 11,6 miljoner euro 2018 och 18,7 miljoner euro från och med 2019. Den frysning av de maximala boendeutgifterna till 5 % som trädde i kraft 2017 minskar dessutom behovet av anslag för bostadsbidraget med 21,6 miljoner euro 2018.

För en höjning av barnbidraget för ensamförsörjare anvisas 9,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på cirka 5 euro i månaden. För uppdatering av moderskapsbidraget ökas anslaget med 1,65 miljoner euro på årsnivå. Med detta kan bl.a. innehållet i moderskapsförpackningen utvecklas.

Sysselsättningsfrämjande åtgärder

För utkomstskydd för arbetslösa föreslås anslag på 2,7 miljarder euro, vilket är 168 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Avdraget föranleds i huvudsak av att arbetslöshetsgraden har minskat enligt förväntningarna.

För att öka sysselsättningen och förkorta arbetslöshetens längd införs en aktiveringsmodell med självriskdagar. Arbetslösa uppmuntras till att arbeta och delta i sysselsättningsfrämjande tjänster även om det är fråga om en kort tid. Antalet självriskdagar i början av arbetslösheten minskar från sju dagar till fem dagar. Granskningsperioden för arbetslösheten är tre månader och utkomstskyddet för arbetslösa ska under varje granskningsmånad innefatta en månatlig självriskdag som kan undvikas genom att vara aktiv. Kravet på aktivitet uppfylls om man i en vecka har varit i arbete som inräknas i arbetsvillkoret eller har varit i arbete sammanlagt 18 timmar under granskningsperioden eller har deltagit i sysselsättningsfrämjande service under sammanlagt fem dagar. Reformen beräknas minska behovet av anslag under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel med 9,5 miljoner euro år 2018.

För att främja sysselsättningen underlättas inledandet av företagsverksamhet under arbetslöshetstiden samt främjas studier som förbättrar yrkeskunskaperna och studier som stöder inledande av företagsverksamhet genom en möjlighet att kortvarigt bedriva studier utan att det inverkar på arbetslöshetsförmånen. Ändringarna ökar anslagsbehovet med 13,5 miljoner euro år 2018. Dessutom har det reserverats 4,0 miljoner euro för utvecklande av den yrkesinriktade rehabiliteringen och förnyande av kriterierna för den.

För lönesubventioner föreslås ett tilläggsanslag på 14,1 miljoner euro för 2018.

Socialförsäkringsavgifter

Sjukförsäkring

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslås anslag på 2,1 miljarder euro, vilket är 169 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Tillägget föranleds huvudsakligen av effekterna av konkurrenskraftsavtalet. Sänkningen av arbetsgivares socialskyddsavgift och lindringen av avgiftsbelastningen på de löntagare som har de lägsta inkomsterna ökar behovet av anslag med 136 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017.

Minimibeloppen av sjukdagpenningen, föräldradagpenningen och rehabiliteringspenningen höjs så att dagpenningen i netto i alla situationer är tillräckligt stor, för att stödmottagarna inte ska behöva söka grundläggande utkomststöd. På det här sättet tillgodoses att grundtryggheten är det primära i förhållande till utkomstskyddet. Höjningen av minimidagpenningarna ökar statens utgifter med 8 miljoner euro 2018.

Reseersättningarna och förmedlingen av resor reformeras till följd av att taxitrafiken öppnas för konkurrens från och med den 1 juli 2018. För detta har det reserverats ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro.

Pensioner

För pensionerna föreslås anslag på 4,6 miljarder euro, vilket är 73 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017.

För en höjning av garantipensionen reserveras 18 miljoner euro. Garantipensionen höjs med uppskattningsvis 15 euro per månad. På motsvarande sätt höjer man i syfte att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra även rehabiliteringspenningen för unga och minimibeloppet av den rehabiliteringspenning som betalas ut för yrkesinriktad rehabilitering. Höjningen av garantipensionen påverkar också utgifterna för pensionstagares bostadsbidrag, pensionsstödet och utkomststödet. Grunddelen av vårdbidraget för pensionstagare höjs till ca 70 euro per månad. Stödet hjälper personer med en funktionsnedsättning eller en allvarlig sjukdom att klara av sitt dagliga liv. Höjningen av grunddelen av vårdbidraget för pensionstagare ökar statens utgifter med 10 miljoner euro 2018.

Förändringar i index och lönekoefficienten

I enlighet med regeringens tidigare beslut görs det förutom av utkomststödet inga indexförhöjningar år 2018 av de förmåner som är bundna till folkpensionslagen och konsumentprisindex.

Veteranerna

För stödet för veteraner föreslås dryga 181 miljoner euro, vilket är knappt 46 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Av anslaget anvisas 88,0 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 40,0 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 12,6 miljoner euro för fronttillägg och 32,7 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 6,7 miljoner euro och som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen 1,3 miljoner euro.

I fråga om frontunderstödet till vissa utländska frivilliga frontmän föreslås att man ska beakta det att frontunderstödet till estniska frivilliga frontmän höjdes från 590 euro till 2 000 euro, vilket ökar behovet av anslag med 50 000 euro.

Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

För den social- och hälsovård som kommunerna ordnar föreslås anslag på 287 miljoner euro, vilket är 105 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Ökningen beror huvudsakligen på det anslag på 100 miljoner euro som föreslagits för pilotförsök med valfrihet.

För genomförandet av regeringens spetsprojekt för välfärd och hälsa anvisas det 51 miljoner euro år 2018, vilket innebär en ökning med 0,8 miljoner euro. Spetsprojekten omfattar bl.a. försök med servicesedlar och basinkomst och utvärdering av en bosättningsbaserad fördelning av den sociala tryggheten. Dessutom anvisas det 1,5 miljoner euro år 2018 för en översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården för unga i enlighet med ungdomsgarantin.

För att öka antalet platser på skyddshem föreslås för finansiering av sådan verksamhet ett anslag på sammanlagt 17,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 4,0 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. För vården av drogmissbrukande mödrar föreslås ett anslag på 3 miljoner euro. Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten föreslås förbli på samma nivå som året innan, dvs. 29 miljoner euro.

Finansieringen för att bereda och stödja servicestrukturreformen inom social- och hälsovården koncentreras från och med 2017 till det gemensamma momentet 28.70.05 under finansministeriets huvudtitel. Anslaget under momentet uppgår till ca 180,5 miljoner euro 2018.

För 2018 föreslås en ny statlig ersättning till kommunerna för kostnader på grund av brådskande socialvård för personer som uppehåller sig olagligt i landet. För detta ändamål föreslås det ett anslag på 5,3 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin, statsbidrag till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 7 i den allmänna motiveringen.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjande av hälsa och funktionsförmåga föreslås ett anslag på dryga 35 miljoner euro. För att trygga utvecklingen inom det sociala området inom ramen för social- och hälsovårdsreformen föreslås en höjning av finansieringen för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området på 1,0 miljoner euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 15 miljoner euro jämfört med nivån 2017, och uppgår till 163 miljoner euro. Minskningen föranleds av en ändring i behovskalkylen. För förvaltningsutgifterna för avbytarservicen föreslås ett anslag på 16,1 miljoner euro, vilket omfattar 1 miljon euro för projektverksamhet för att stödja lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete. Dessutom anvisas 1 miljon euro för en partiell avgiftssänkning inom lantbruksavbytarservicens vikariehjälp.

Ämbetsverk och inrättningar

Under omkostnadsmomenten för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 182 miljoner euro, i vilket har beaktats sparåtgärder till ett belopp av sammanlagt 3 miljoner euro. Besvärsnämnden för social trygghet och besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden slås samman till en besvärsnämnd för social trygghet.

Understöd för främjande av hälsa och social välfärd

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås ett anslag på 358 miljoner euro. Att anslaget ökar med 40 miljoner euro föranleds av en precisering av intäktskalkylen och av minskade behov av anslag under de övriga moment som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning.