Hoppa till innehåll

Statsbudgeten 2018

4. Budgetpropositionens inkomstposterPDF-versio

År 2018 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 52,7 miljarder euro. Andelen för skatterna och avgifterna av skattenatur är ca 44,0 miljarder euro (83 %). Statens skatteinkomster uppskattas öka med 4,4 % år 2018, dvs. med 1,8 miljarder euro jämfört med vad som har budgeterats för 2017 (budgeten inklusive tilläggsbudgeten).

Inkomstposterna avdelningsvis åren 2016—20181)

    År 2016
bokslut
År 2017
ordinarie
budget
År 2018
budgetprop.
 
Förändring 2017—2018
Kod Avdelning mn € mn € mn € mn € %
             
11. Skatter och inkomster av skattenatur 41 787 41 663 43 997 2 334 6
12. Inkomster av blandad natur 5 615 5 298 5 522 224 4
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 1 638 2 485 2 769 284 11
15. Lån, exkl. nettoupplåning och skuldhantering 498 459 413 -46 -10
  Sammanlagt 49 538 49 906 52 702 2 796 6
 
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 2 474 5 586 2 973 -2 613 -47
  Sammanlagt 52 012 55 492 55 675 183 0

1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

Efter en långvarig svag ekonomisk utveckling började samhällsekonomins totalproduktion växa 2015. Konjunkturuppgången beräknas vara som kraftigast under 2017, då den ekonomiska tillväxten väntas nå upp till 2,9 %. Tillväxten stimuleras såväl av den inhemska efterfrågan som av återhämtningen av exporten. Utvecklingen av den inhemska efterfrågan stöds av ett fortsatt starkt förtroende hos konsumenterna, medan utsikterna i fråga om exporten förbättras av en starkare konkurrenskraft.

Jämfört med den ordinarie budgeten för 2017 uppskattas skatteinkomsterna öka med ca 2,3 miljarder euro och inkomsterna utan upplåning med 2,8 miljarder euro. Behovet av upplåning i budgetpropositionen är ca 3,0 miljarder euro. I den första tilläggsbudgeten för 2017 höjdes nettobeloppet av de ordinarie inkomsterna med sammanlagt 482 miljoner euro. Det här berodde delvis på att den ekonomiska aktiviteten hade utvecklats i positivare riktning än förväntat.

Av figuren nedan framgår utvecklingen av statens skatteinkomster enligt skatteslag 2004—2018. Till följd av finanskrisen minskade totalproduktionen med mer än 8 % 2009. I och med ekonomins omstrukturering har återhämtningen inom totalproduktionen varit relativt anspråkslös. I syfte att stävja statens skuldsättning har beskattningen skärpts. Höjningar har särskilt riktats mot indirekta skatter såsom mervärdes- och energiskatter. En anspråkslös utveckling i skattebasen har dämpat de effekter ändringarna i grunderna för energiskatterna har på inkomsterna.

När det gäller beskattningen har avsikten varit att motverka en skärpning av beskattningen av arbete. I anknytning till detta har man årligen gjort indexjusteringar i beskattningen för att den inte ska skärpas till följd av en höjning av den allmänna inkomstnivån. Intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster minskar under regeringsperioden till följd av skattelättnaden för låg- och medelinkomsttagare 2016 samt den skattelättnad som överenskommits i konkurrenskraftsavtalet och som genomförts 2017. Under de senaste åren har intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster ökat endast lite.

Samfundsskatten är den mest konjunkturkänsliga delen av skatteinkomsterna. På lång sikt har intäkterna av samfundsskatten minskat delvis därför att samfundsskattesatsen har sänkts på grund av skattekonkurrens, eftersom målet har varit att säkerställa att Finland förblir ett konkurrenskraftigt investeringsobjekt. Under prognosperioden ökar intäkterna från samfundsskatten till följd av att företagens lönsamhet höjs och den ekonomiska tillväxten återhämtar sig.

Figur 3. Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2004—2018 (mn euro)

Figur 3. Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2004—2018 (mn euro)

4.1. Centrala ändringar i skattegrunderna

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

  • — Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.
  • — Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och linjeändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden.
  • — Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska åtgärdas. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå.
  • — Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter.
  • — Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt.
  • — Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information.

Förändringar 2018

En ansenlig del av skattegrundsändringarna enligt regeringsprogrammet genomfördes redan 2016 och 2017. År 2018 fortsätter regeringen lindra beskattningen av arbete för att kompensera höjningarna av löntagaravgifterna. I syfte att finansiera skattelättnaden skärps beskattningen av alkohol samt uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen.

Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster lindras 2018 så att de motsvarar förändringen i konsumentprisindexet. Dessutom lindras beskattningen av arbete med sammanlagt 300 miljoner euro. Giltighetstiden för den temporära sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten förlängs. I enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag omstruktureras rundradioskatten så att de som har de lägsta inkomsterna befrias från skatten. Begränsningen av rätten att dra av ränta på bostadslån fortsätter i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Det tidsbegränsade barnavdraget upphör att gälla vid utgången av 2017.

Höjningarna av tobaksskatten fortsätter i överensstämmelse med regeringsprogrammet åren 2018—2019. Höjningarna genomförs stegvis för att dämpa effekterna på beteendet. År 2018 höjs tobaksskatten två gånger, den 1 januari 2018 och den 1 juli 2018. Bilskatten lindras i överensstämmelse med regeringsprogrammet och tidigare lagstiftning med sammanlagt ca 182 miljoner euro åren 2016—2019. Alkoholskatten höjs med 100 miljoner euro och skatterna för uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen med ett nettobelopp på 45 miljoner euro år 2018. Slopandet av banskatten och halveringen av farledsavgifterna är i kraft till utgången av 2018. I enlighet med regeringsprogrammet slopas överlåtelseskatten i samband med vissa ändringar av bolagsformen.

Kommunerna kompenseras via samfundsbeskattningen med 60 miljoner euro för konsekvenserna av de sänkta avgifterna för den småbarnspedagogik som kommunerna ordnar. Kompensationen genomförs genom att kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs och statens utdelning minskas i motsvarande grad.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2018 (total skattegrad)

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2018 (total skattegrad)

4.2. Utvecklingen i fråga om de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen

Förutom av ändringarna i beskattningsgrunderna, påverkas skatteutfallet även av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. De bedömningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (vidstående tablå) har härletts ur prognoserna i den Ekonomiska översikt som är bilaga till budgetpropositionen.

Uppskattningar av utvecklingen i fråga om vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

    2015 2016 2017 2018
     
  förändring per år, %  
Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster   1,8 1,6 2,3 2,4
— löneinkomster   1,1 1,5 1,8 2,2
— pensioner och andra sociala förmåner   3,1 1,7 1,2 2,0
— kapitalinkomster   4,9 1,5 7,6 4,1
Inkomstnivåindex   1,4 1,1 0,3 1,4
Rörelseöverskott   6,3 5,3 10,7 9,1
Skattebasen för hushållens skattepliktiga konsumtionsutgifter   0,2 1,8 2,9 2,4
Mervärdesskattebasen   0,5 2,8 3,1 2,8
Bensinförbrukning   -1,4 -0,2 -2,7 -2,4
Förbrukning av dieselolja   1,6 4,8 0,3 0,9
Elförbrukning   -0,9 2,0 1,5 0,4
Konsumtion av skattebelagd alkohol   -3,6 0,1 -0,8 1,9
Nya beskattningsbara personbilar (st.)   105 700 115 300 118 000 122 000
Konsumentprisindex   -0,2 0,4 0,9 1,5

4.3. Analys av risker och känslighet i anslutning till uppskattningarna av skatteinkomsterna

Den uppskattade skatteinkomsten i budgetpropositionen grundar sig på finansministeriets ekonomiska prognos och på bedömning av utvecklingen av skattebaserna enligt prognosen. Om den ekonomiska utvecklingen avviker från prognosen är konsekvenserna av detta för skatteintäkterna beroende av vilka faktorer avvikelsen grundar sig på. Ju mer prognosavvikelsen vad gäller makroutvecklingen har sitt ursprung i den inhemska efterfrågan jämfört med förändringar som sker via den yttre efterfrågan, desto större blir konsekvenserna. På basis av den utveckling som skett bedöms det att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet försämras statens finansiella ställning med ca 0,3 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta beror till största delen på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2018 påverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten statens finansiella ställning med 0,7 miljarder euro.

I vidstående tablå anges en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

Konsekvenserna för statens skatteintäkter av en förändring i vissa skattebasposter

Skatteslag Skattebas/efterfrågepost Förändring Förändring i skatteintäkterna, mn euro
       
Skatt på förvärvsinkomster Löneinkomster 1 procentenhet 385 (inkl. avgifter), varav staten 126
  Pensionsinkomster 1 procentenhet 122, varav staten 31
Skatt på kapitalinkomster Kapitalinkomster 1 procentenhet 11
Samfundsskatt Rörelseöverskott 1 procentenhet 45, varav staten 31
Moms Värdet av den privata konsumtionen 1 procentenhet 120
Bilskatt Försäljning av nya personbilar, st. 1 000 st. 7
Energiskatt Förbrukning av el i elklass I 1 % 9
  Bensinförbrukning 1 % 13
  Dieselförbrukning 1 % 14
Punktskatt på alkoholdrycker Alkoholkonsumtion 1 % 14
Punktskatt på tobak Cigarettkonsumtion 1 % 9

4.4. Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds.

För närvarande har över 180 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp läggas fram och för en del kan endast en uppskattning av storleksklassen göras. Skatteutgifternas totalbelopp 2018 uppskattas till ca 26,8 miljarder euro, varav 17,5 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna har behandlats enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten.

År 2018 minskar begränsningen av rätten att dra av räntan på bostadslån beloppet av skatteutgifterna. Den skattefrihet i fråga om utbildning som arbetsgivarna erbjuder är en ny skatteutgift, men det går inte att uppskatta beloppet i euro. Av de tidsbegränsade skatteutgifterna upphör barnavdraget och den skattefria införseln av bilar som förs in i landet som flyttgods vid utgången av 2017.

4.5. Övriga inkomstposter

  2016 bokslut 2017 uppskattning 2018
budgetprop.
2017—2018 förändr., %
         
Inkomster av blandad natur, mn euro 5 615 5 298 5 522 4
— överföring från statens pensionsfond 1 790 1 827 1 866 2
— inkomster från EU 1 168 1 079 1 081 0
— Avkastning av penningspelsverksamhet (SHM) 543 552 565 2
— Avkastning av penningspelsverksamhet (UKM) 427 455 467 3
— överföring från statens bostadsfond 47 27 12 -55
— övriga 1 640 1 357 1 532 13
  2016 bokslut 2017
uppskattning
2018 budgetprop. 2017—2018 förändr., %
         
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst, mn euro 1 638 2 478 2 769 12
— ränteinkomster 109 96 95 -1
— utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 1 194 2 110 2 404 14
— andel i Finlands Banks vinst 98 91 90 -1
— intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 237 181 180 -1

Statens inkomster av blandad natur 2018 beräknas uppgå till 5 522 miljoner euro, dvs. ca 226 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för 2017. Inkomsterna från EU beräknas förbli oförändrade. Av inkomsterna från Europeiska unionen består de viktigaste posterna av utvecklingsstöd för lantbruket och landsbygden samt av strukturpolitiska stöd. Från statens pensionsfond intäktsförs enligt uppskattning 1 866 miljoner euro i statens budgetekonomi. Inkomsterna av blandad natur i budgetpropositionen ökar till följd av att de återtaganden av överförda anslag som gjorts på basis av de senaste årens genomsnittliga utveckling antas uppgå till 300 miljoner euro, vilket är klart mer än vad som har budgeterats för 2017.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 2 769 miljoner euro, vilket är ca 291 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för 2017. I ränteinkomster beräknas det inflyta 95 miljoner euro, vilket påverkas av den exceptionellt låga räntenivån i euroområdet. Statens ränteinkomster inflyter av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det dagliga behovet. På grund av den låga räntenivån blir avkastningen av statens kassareserv liten.

Utdelningsinkomsterna och inkomsterna av försäljning av aktier beräknas vara 2 404 miljoner euro. Den intäktsföring som baserar sig på utdelning och inkomster av försäljning beräknas jämfört med 2017 öka med 294 miljoner euro till följd av de engångsåtgärder som ökar intäktsföringen och som det fattats beslut om som en del av finansieringen av regeringens spetsprojekt. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. För 2018 antas intäktsföringen uppgå till 90 miljoner euro, vilket på grund av den exceptionellt låga räntenivån är mindre än intäktsföringen under de senaste åren. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 180 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel är 95 miljoner euro och Senatfastigheters andel 85 miljoner euro.