Hoppa till innehåll

Statsbudgeten 2018

8. Statsfinanserna utanför budgetenPDF-versio

8.1. Statliga fonder utanför budgeten

Staten har för närvarande elva fonder som står utanför budgeten. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas 2018 uppgå till ca 4,7 miljarder euro och utgifterna till ca 5,1 miljarder euro. Fondekonomins nettounderskott uppgår till ca 406 miljoner euro 2018. Inkomsterna från fondekonomin har minskat jämfört med året innan. Exempelvis inkomsterna för stabilitetsfonden minskade med 50 miljoner euro i och med att Nordea Bank blev en filial i Finland 2017. Inkomsterna för statens pensionsfond minskar i och med att antalet anställda inom statens pensionssystem minskar. Den exceptionellt låga räntenivån märks som minskade ränteinkomster och intäktsföringar av vinst för statens bostadsfond och statens pensionsfond. Den försämrade sammanlagda finansiella ställningen för fonderna påverkas också av att de återbetalningar av lån som kärnavfallshanteringsfonden beviljat är mindre än vanligt år 2018. Intäktsföringarna från fondekonomin till budgetekonomin växer något jämfört med året innan. Det föreslås att sammanlagt ca 1,8 miljarder euro från fonderna intäktsförs i statsbudgeten och att ca 0,6 miljarder euro överförs till fonderna år 2018. Enligt nationalräkenskaperna inräknas statens pensionsfond i sektorn för arbetspensionsanstalter, medan övriga fonder utanför statsbudgeten ingår i statsförvaltningssektorn. Nettounderskottet för fonderna utanför budgetekonomin uppgår till ca -160 miljoner euro, utan beaktande av statens pensionsfond.

Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

  2016 2017** 2018**
       
Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt 230 245 175
Inkomster av blandad natur 192 154 127
Pensionsavgifter 1 471 1 376 1 358
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 780 368 359
Överföringar från budgeten 522 541 560
Inkomster exkl. finansoperationer 3 194 2 685 2 579
Återbetalning av beviljade lån 2 762 2 433 2 080
Inkomster sammanlagt 5 956 5 118 4 659
       
Konsumtionsutgifter 101 102 111
Överföringsutgifter 929 907 847
Ränteutgifter 1 1 2
Överföringar till budgeten 1 902 1 854 1 878
Övriga utgifter 13 20 20
Utgifter exkl. finansoperationer 2 946 2 884 2 858
Beviljade lån samt övriga finansinvesteringar 2 094 2 108 2 207
Utgifter sammanlagt 5 041 4 992 5 065
       
Nettofinansieringsöverskott/ nettofinansieringsunderskott 916 125 -406

Statens bostadsfond (SBF)

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån, räntestöd och understöd som beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Utgifterna för eventuella skulder betalas också ur fondens medel.

Fonden får sina medel av räntor och amorteringar på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. Finansiering för fonden kan även tas som en del av statens upplåning. Vid ingången av budgetåret är fonden dock skuldfri och det finns inte något behov av medelsanskaffning. Kapitalbeloppet för statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vara ca 4,9 miljarder euro i början av 2018 (bokslut 2016: 5,2 miljarder euro) och den lånestock som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara ca 14,5 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 12 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 2,1 miljarder euro i fråga om borgen för delar av ägarbostadslån, ca 0,05 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån och ca 0,3 miljarder euro i fråga om konverteringsborgen för gamla aravalån. Dessutom beräknas fondens borgensansvar för lån för byggande av hyreshus uppgå till ca 0,5 miljarder euro. Borgensansvaret fortsätter att öka under de närmaste åren, då produktionsstöden ändrats till räntestödslån och olika modeller för borgen blir allmännare.

År 2018 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 460 miljoner euro. Av detta belopp hänför sig 450 miljoner euro till återbetalningar av aravalån. För närvarande återbetalas det årligen aravalån till ett belopp av ca 400 miljoner euro, vilket leder till att bostadsfondens likvida medel år 2018 ökar till ca 1,7 miljarder euro. Fondens inkomstkällor sinar dock när de gamla aravalånen har betalats tillbaka. Samtidigt betalas det med medlen understöd och räntestöd vars belopp till följd av de låga räntorna tillsvidare varit låga. Med stigande räntor ökar också det räntestöd som betalas från fonden. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån som beviljas är 1 410 miljoner euro, borgensfullmakten för byggnadslån för hyresbostäder är 285 miljoner euro och att borgensfullmakten för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag är 100 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för understöd, ackord och utvecklingspengar som betalas ur fonden är sammanlagt 171,2 miljoner euro. Det föreslås att 12 miljoner euro överförs från fonden till statsbudgeten 2018, vilket motsvarar den räntekostnad för fondens eget kapital som det ska finnas täckning för i statsbudgeten.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder i slutet av 2018 får uppgå till sammanlagt högst 2,6 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 143,1 miljarder euro.

Statens pensionsfond (SPF)

Med hjälp av statens pensionsfond bereder man sig på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som man strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. År 2018 insamlas det till fonden uppskattningsvis 998 miljoner euro i arbetsgivarens pensionsavgifter. Till fonden insamlas i arbetstagarens pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier uppskattningsvis sammanlagt 411 miljoner euro. Till fonden redovisas utöver dessa sammanlagt 21 miljoner euro i överföringsavgifter.

Värdet på statens pensionsfonds investeringstillgångar var vid utgången av mars 2017 19,2 miljarder euro, vilket motsvarar 21 % av statens pensionsansvar i slutet av 2016. Värdet på placeringsportföljen steg med 0,5 miljarder euro jämfört med samma tidpunkt året innan. Fonden har ett fonderingsmål som föreskrivs i lagen om statens pensionsfond. Enligt lagen får fonden växa tills dess värde motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Enligt den strategi som fondens styrelse har godkänt är syftet att nå målet senast 2033. I slutet av 2016 var statens pensionsansvar 93 miljarder euro.

Av fondens inkomster överförs årligen 40 % av statens årliga pensionsutgifter till statsbudgeten. Överföringen till budgeten är 1,9 miljarder euro 2018.

Enligt det strategiska resultatmål som finansministeriet har ställt upp ska statens pensionsfonds placeringsverksamhet på lång sikt ge större avkastning än ett ur statens synvinkel riskfritt placeringsalternativ, med vilket man avser kostnaden för statens nettoskuld. Resultatmålet för verksamheten är att uppnå en riskjusterad avkastning på placeringarna som är större än avkastningen på det jämförelseindex som fastställts i fondens investeringsplan.

Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA)

Enligt 3 § i lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond (1966/657) får utvecklingsfondens medel användas för att förbättra gårdsbrukets struktur, främja landsbygdsnäringarna, förbättra levnadsförhållandena och utkomstmöjligheterna på landsbygden samt främja utvecklande av dessa åtgärder.

År 2018 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till ca 137,9 miljoner euro, när de poster som bedöms bli överförda från 2017 har beaktats. Ett användningsområde är de nationellt finansierade investeringsbidrag som fonden har beviljat. Vid dimensioneringen av anslaget 2018 har i form av spetsprojektfinansiering enligt det strategiska insatsområdet Bioekonomi och ren teknik i regeringsprogrammets genomförandeplan beaktats en överföring på 49 miljoner euro (30 miljoner euro år 2017) till gårdsbrukets utvecklingsfond. Med de extra medlen tryggas finansieringen av investeringar som förbättrar produktionsstrukturen, minskar kostnaderna samt stöder införandet av ny teknik och nya processer och satsas det särskilt på finansieringen av investeringar som främjar miljöns tillstånd, djurens välbefinnande och användningen av förnybar energi. Det beräknas att 44,5 miljoner euro beviljas i understöd.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond består av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet med fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Industrins Kraft Abp och Fortum Power and Heat Oy samt Statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR-1-forskningsreaktor. Reserveringsfondens balansräkning är enligt bokslutet för 2016 ca 2,5 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk år 2017 uppgår till sammanlagt ca 8,8 miljoner euro, och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga till sammanlagt ca 3,4 miljoner euro. Man är medveten om att en del av de medel som är avsedda för forskningsprojekt som hänför sig till kärnavfallshantering blir oanvända och medlen återbetalas till de avfallshanteringsskyldiga i proportion till avgiften. År 2017 används således 3,3 miljoner euro för kärnavfallsforskning. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk och avfallshanteringsskyldiga 2018 beräknas ligga på ungefär samma nivå som 2017 och alltså uppgå till sammanlagt ca 12,2 miljoner euro.

Försörjningsberedskapsfonden

Till den försörjningsberedskapsfond som sköts av Försörjningsberedskapscentralen intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med punktskatten på bränslen och el. Till följd av den minskade elförbrukningen och förbrukningen av trafikbränslen på grund av den ekonomiska recessionen har avkastningen av avgiften sjunkit med ca 10 % och har stabiliserats på en nivå av knappt 45 miljoner euro per år.

Med fondens medel säkerställs för medborgarna, näringslivet och försvaret nödvändiga ekonomiska funktioner vid allvarliga störningar under normala förhållanden och vid undantagsförhållanden. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang, tryggande av kritisk infrastruktur samt beredskapsplanering för de mest centrala verksamhetställena inom försörjningsberedskapen.

Säkerhetsupplagen roteras genom handelstransaktioner vars avkastning varierar mycket. Inom säkerhetsupplagringen av olja pågår ett omfattande program för omsättning av lagret på grund av att miljöbestämmelserna ändras. Programmet fortsätter åtminstone till utgången av 2017.

I bokslutet för 2014 och 2015 var man tvungen att skriva ned värdet på oljelagren med sammanlagt 442 miljoner euro till följd av den kraftiga nedgången i världsmarknadspriserna på olja. Under den senaste räkenskapsperioden steg prisnivån, vilket ledde till att nedskrivningarna från tidigare räkenskapsperioder korrigerades med uppskrivningar på 337 miljoner euro.

På grund av att omsättningstillgångarnas värde ökade uppgick räkenskapsperiodens resultat till det rekordhöga 384 miljoner euro. Till följd av resultatet steg fondens balansomslutning med 312 miljoner euro till 1 919 miljoner euro.

Efter statsrådets sänkning av målet för säkerhetsupplagringen av olja och spannmål intäktsförde fonden 65 miljoner euro i statsbudgeten som intäkter av realiseringarna 2015. Sänkningen av lagernivåerna fortsätter och därför intäktsförs det 2018 och 2019 uppskattningsvis 100 miljoner euro till staten. Den summa som ska intäktsföras är på ett avgörande sätt beroende av världsmarknadspriset på olja och på förändringar i dollarns kurs mot euron.

Statsgarantifonden

Syftet med statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i 4 § i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Fondens medel används också till garantier, borgensförbindelser och andra ansvarsförbindelser som getts av den tidigare Statsgaranticentralen och av Exportgarantianstalten och Statsgarantianstalten som föregick centralen.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som Finnvera Abp har och som statsgarantifonden ansvarar för uppgick i slutet av 2016 till ca 18,4 miljarder euro. Ansvarsstocken växte från slutet av föregående år med ca 1 miljard euro. Beräknat branschvis var i slutet av 2016 varvens och rederiernas andel 49 %, medan telesektorn stod för 24 %. Den kraftiga ansvarsökningen berodde främst på att varvens och rederiernas ansvar fördubblades under 2015 och att de också ökade i någon mån 2016. De största ansvarsländerna är USA, Tyskland, Brasilien, Ryssland och Spanien. I slutet av 2016 fanns det i statsgarantifonden tillgångar på ca 666 miljoner euro. Till fonden flyter det årligen in inkomster huvudsakligen genom inkomster från återkravsfordringar till ett belopp av ca 5 miljoner euro.

Stora riskkoncentrationer och enskilda andra riskansvar för Finnvera Abp håller risknivån på en hög nivå, och även om de förväntade förlusterna på kort sikt är små så kan koncentrationerna leda till ökade kreditförluster under de följande åren. Under 2017 förväntas fondens totalansvar öka och det är möjligt att ansvarsstocken utvecklas i en mer riskfylld riktning i framtiden, med beaktande av inte bara andra aktörer utan också en ökning av den specialrisktagning som avses i 6 § i lagen om statliga exportgarantier samt de riktlinjer om en betydlig ökning av Finnveras fullmakter för finansiering av export- och fartygskrediter samt fullmakter för exportgarantier som riksdagen har godkänt i början av 2016. Under våren 2016 höjdes fullmakterna från 17 miljarder euro till 19 miljarder euro, och i slutet av 2016 från 19 miljarder euro till 27 miljarder euro. De stora branschspecifika riskkoncentrationerna och den instabila internationella ekonomin ökar behovet av att bibehålla fondens likvida medel på en nivå där likviditeten motsvarar riskpositionen.

Fonden för finansiell stabilitet

Verket för finansiell stabilitet som grundades 2015 förvaltar fonden för finansiell stabilitet, som står utanför statsbudgeten. Fonden består av resolutionsfonden som byggs upp med hjälp av stabilitetsavgifter och insättningsgarantifonden som byggs upp med hjälp av insättningsgarantiavgifter.

Kreditinstitutens stabilitetsavgifter redovisas vidare till EU:s gemensamma resolutionsfond. År 2018 beräknas det inflyta sammanlagt 55 miljoner euro i stabilitetsavgifter. Medel ur den gemensamma resolutionsfonden ska användas när ägar- och investeraransvaret inte är tillräckligt för att täcka ett instituts förluster.

Med hjälp av insättningsgarantiavgifter byggs insättningsgarantifonden upp under tio år till den miniminivå som insättningsgarantidirektivet förutsätter. Det beräknas inflyta 45 miljoner euro i insättningsgarantiavgifter per år. Verket för finansiell stabilitet fattar beslut om betalning av ersättningar och ansvarar för utbetalningen av ersättningar till insättare, om det för att skydda insättarna behöver betalas ut ersättningar ur insättningsgarantifonden.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond förvaltas av Kommunikationsverket. Sedan 2013 har det funnits en rundradioskatt för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten täcks genom en överföring till statens televisions- och radiofond. Överföringen uppgår år 2018 till 508 miljoner euro. Finansieringen står numera utanför ramarna för statsfinanserna i enlighet med det förslag som den parlamentariska arbetsgrupp som utvärderade Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet och finansieringen av bolaget lade fram. Det görs inte för 2018 någon indexhöjning av finansieringen av Rundradion Ab.

Interventionsfonden för jordbruket

Ur interventionsfonden för jordbruket finansieras av Europeiska kommissionen reglerad interventionsverksamhet inom jordbruket. Det bedöms att marknadspriserna på spannmål kommer att vara tillräckligt höga, så att det inte finns intresse för interventionslagring. Det fluktuerande marknadsläget inom mjölksektorn kan leda till att kommissionen tidvis fortsätter att öppna interventionslagringen av fettfritt mjölkpulver.

Med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcks sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket. År 2018 beräknas de utgifter som staten ska svara för uppgå till 0,23 miljoner euro, vilket närmast utgörs av utgifter för interventionslagring. Av beloppet täcks 0,20 miljoner euro genom en överföring från statsbudgeten och resten täcks av fondens eget kapital.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska det för att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten årligen betalas en brandskyddsavgift för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Inflödet av brandskyddsavgifter 2018 beräknas uppgå till ca 11,6 miljoner euro.

Brandskyddsfondens viktigaste understödsobjekt är upplysnings- och utbildningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom räddningsbranschen samt brandstations- och materielprojekt för räddningsområden och för kommuner och avtalsbrandkårer. Fonden spelar en viktig roll som finansiär av utvecklingsprojekt, brandstationer och materielanskaffning inom räddningsväsendet.

Oljeskyddsfonden

Ur oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs dessutom sådana inkomster i statsbudgeten som influtit i form av oljeavfallsavgifter. Det föreslås att 3,0 miljoner euro överförs från statsbudgeten till fonden år 2018. De ökande oljetransporterna på Finska viken medför en ökning av statens och de lokala räddningsväsendenas anskaffningar av bekämpningsmateriel och därav föranledda ersättningsbehov. År 2016 betalades det nästan 14 miljoner euro i ersättningar ur fonden. Oljeskyddsavgiften uppgår till 0,50 euro per ton olja.

8.2. Affärsverken

Staten har två affärsverk, Forststyrelsen och Senatfastigheter. På Senatfastigheter tillämpas lagen om statliga affärsverk (1062/2010). Forststyrelsen ombildades till ett statligt affärsverk den 15 april 2016 (lagen om Forststyrelsen 234/2016, lagen om statens skogsbruksaktiebolag 235/2016) vars verksamhet inte längre baserar sig på den tidigare lagen om statens affärsverk (1185/2002). Inte heller den gällande lagen om statliga affärsverk (1062/2010) ska tillämpas på Forststyrelsen.

Forststyrelsen bedriver affärsverksamhet och sköter lagstadgade offentliga förvaltningsuppgifter med budgetmedel. Forststyrelsen bedriver skogsbruk och annan affärsverksamhet som sker på marknadsvillkor genom de dotterbolag som den äger. Senatfastigheter är ett statligt affärsverk vars uppgift är att tillhandahålla lokalservice och andra tjänster i omedelbar anknytning till den för statliga ämbetsverk och inrättningar. Senatfastigheter kan tillhandahålla tjänster också för sådana sammanslutningar vars verksamhet främst finansieras med anslag som tagits in i statsbudgeten.

Intäktsföringen av Forststyrelsens vinst har i statsbudgeten budgeterats till 94,9 miljoner euro och intäktsföringen av Senatfastigheters vinst till 85 miljoner euro.

De statliga affärsverkens verksamhet år 2018

Affärsverk (koncern) Omsättning Räkenskapsperiodens resultat Avkastning på investerat kapital Soliditetsgrad Investeringsutgifter Personal i genomsnitt
  mn € förändr., % mn € % av omsättningen (%) (%) mn € antal
                 
Senatfastigheter 657,6 5,6 75,9 11,5 2,7 62,6 250 330
(koncern) 662,5 5,5 82,3 12,4 2,7 62,2   332
Forststyrelsen 101,5 1,7 98,8 97,3 3,4 98,0 20 147
(koncern) 346,2 3,0 111,1 32,0 4,4 98,0   730
Sammanlagt 759,1   174,7       270 477

Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2018 (mn euro)

Affärsverk Senat-
fastigheter
Forststyrelsen Sammanlagt
       
Intäktsföringar i budgeten      
— borgensavgifter 4,0 - 4,0
— räntor 6,4 - 6,4
— intäktsföring av vinst 85,0 94,9 179,9
— återbetalning av lån 21,0 - 21,0
Sammanlagt 116,4 94,9 211,3
       
Anslag för särskilda uppgifter - 36,7 36,7

8.3. Statens ägarpolitik

Utgångspunkten för statens ägarpolitik är ett samhälleligt och företagsekonomiskt hållbart resultat. Målet är att förstärka och stabilisera det inhemska ägandet i nationellt viktiga bolag och staten förbinder sig att långsiktigt öka ägarvärdet i de statsägda företagen. Statens bolagsinnehav utvecklas för att stödja tillväxt och sysselsättning. Innehavet används på ett effektivt sätt både till att aktivt utveckla det nuvarande ägandet och till att skapa ny företagsverksamhet.

I sin ägarstyrning fördelar staten uppgifter och ansvar mellan bolagets organ och ägare i enlighet med aktiebolagslagen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande fullmakter som riksdagen beviljat. Den statliga ägaren förutsätter att alla bolag ska fortsätta utveckla företagsansvaret som ett styrande tema för hela affärsverksamheten, som en del av strategin, riskbedömningarna och arbetet i styrelser och ledningsgrupper samt ställa upp mätbara mål för det.

8.4. Saldot för de offentliga samfunden och fördelningen av deras skulder

Saldot för de offentliga samfunden och deras skulder enligt saldot och skulderna för de centrala sektorerna och enheterna utanför sektorerna1)

En förteckning enligt undersektor över alla de enheter som har klassificerats som offentliga samfund i nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbplats på adress

http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/julkisyhteisot.html

Saldot för de offentliga samfunden uppvisar ett underskott 2016—2018 under hela granskningsperioden 2015—2021.

Största delen av underskottet är det underskott som statens centrala sektor, dvs. budgetekonomin, uppvisar, men också lokalförvaltningens centrala sektor, dvs. kommunerna och samkommunerna, uppvisar ett underskott. Socialskyddsfonderna uppvisar ett överskott. Det sammanräknade underskottet för enheterna utanför de centrala sektorerna är ca 0,5 % i förhållande till BNP.

De offentliga samfundens skulder i förhållande till BNP uppvisar en sjunkande trend. Skuldförhållandet minskar till under 60 procent 2018. Största delen av skulden utgörs av skulden inom statens budgetekonomi. Också kommunerna och samkommunerna har avsevärda skulder. Av enheterna utanför de centrala sektorerna har främst fastighetsbolagen skulder. Det beräknas inte att saldot för enheterna utanför de centrala sektorerna eller deras skulder ändras nämnvärt under granskningsperioden.

Saldot för de offentliga samfunden och deras skulder i förhållande till BNP enligt centrala sektorer och enheter utanför de centrala sektorerna

  2015 2016 2017 2018
         
Offentliga samfund sammanlagt        
Saldo i förhållande till BNP -2,7 -1,8 -1,2 -1,3
Skulder i förhållande till BNP 63,6 63,1 62,5 61,9
         
Centrala sektorer sammanlagt        
Saldo i förhållande till BNP -2,1 -1,5 -0,7 -0,8
Skulder i förhållande till BNP 61,4 60,7 60,3 59,6
         
Utomstående enheter sammanlagt        
Saldo i förhållande till BNP -0,7 -0,3 -0,5 -0,5
Skulder i förhållande till BNP 2,2 2,4 2,3 2,2