Statsbudgeten 2018

Staten, de statliga fonderna utanför statsbudgeten och de statliga affärsverken upprättar inte något officiellt mellanbokslut över situationen i slutet av juni. Verksamhetens underskott enligt den totala intäkts- och kostnadskalkylen för tidsperioden 1.1.—30.6.2017 är således inte direkt jämförbart med skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna under hela året. Exempelvis vissa utgifter som ska betalas i slutet av året har inte periodiserats som kostnader för början av året.

Den ekonomiska utvecklingen för budgetekonomin, fonderna och affärsverken har svängt till det bättre i början av 2017. Enligt statens totala intäkts- och kostnadskalkyl uppgick verksamhetens underskott 1.1—30.6.2017 till 1 063 miljoner euro (1 848 miljoner euro år 2016). Verksamhetens underskott i de totala kalkylerna har minskat med 785 miljoner euro. Enligt den totala intäkts- och kostnadskalkylen är underskottet på grund av de elimineringar som görs i den totala kalkylen dock 711 miljoner euro (698 miljoner år 2016) större än det direkt sammanräknade underskottet för statens budgetekonomis, fondernas och affärsverkens separata rapportering.

Den positiva utvecklingen i början av året syntes i form av något ökade intäkter och en kostnadskontroll. De viktigaste förändringarna i posterna i statens totala intäkts- och kostnadskalkyl när man jämför början av 2017 med början av 2016 var

Mellan 30.6.2016 och 30.6.2017 har statens totala balansräkning ökat med 500 miljoner euro, vilket syns genom en ökning av främmande kapital och exempelvis finansieringstillgångarna. Satsningarna på trafikledsprojekt syns i den totala balansräkningen som en ökning av anläggningsposten på 224 miljoner euro i början av 2017.

Den totala balansräkningens egendomsstruktur avviker från egendomsstrukturen i balansräkningen för statens budgetekonomi. Affärsverkens tillgångsposter, såsom byggnader och jordområden, syns i balansräkningen för statens budgetekonomi som placeringar i affärsverkens grundkapital. I den totala balansräkningen rapporteras de däremot enligt tillgångspostens karaktär.

Utomstående totalansvar för balansräkningarna för budgetekonomin, fonderna utanför budgeten och de statliga affärsverken var enligt statsbokslutet 2016 sammanlagt 175,4 miljarder euro. Statens pensionsansvar, dvs. ca 93 miljarder euro, utgjorde det största enskilda ansvaret.

Gällande statliga borgensförbindelser och statsgarantier som belastar staten uppgick 30.6.2017 till 47,5 miljarder euro. Tillväxten under början av året var 1,5 miljarder euro. Det maximibelopp som är disponibelt för statsborgen och statsgarantier uppgick 30.6.2017 till sammanlagt 71,1 miljarder euro.

Det på anskaffningskostnaderna baserade balansvärdet för infrastrukturen i anslutning till trafikleder uppgick till ca 19,8 miljarder euro 31.12.2016. Trafiklederna utgjorde 44,4 % av statens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, som tillsammans utgjorde 44,7 miljarder euro.

Åren 2000—2016 har det investerats ca 14,4 miljarder euro i trafikledskonstruktioner och mark i anslutning till dem. Avskrivningarna har under motsvarande tidpunkt uppgått till ca 12,5 miljarder euro. Balansvärdet byggt på anskaffningskostnaderna för trafikledsegendomen har därmed ökat med ca 1,9 miljarder euro under perioden i fråga.

Investeringarna i trafikledsegendom innehåller både nyinvesteringar och ersättnings- och reparationsinvesteringar. Trots att det på anskaffningskostnaderna för hela trafikledsegendomen baserade balansvärdet ökat är trafiklederna föremål för eftersatt underhåll. Avskrivningarna för vägtrafiklederna har under granskningsperioden varit ca 232 miljoner euro större än investeringarna, och i fråga om vattenlederna är motsvarande summa ca 53 miljoner euro. Skillnaden mellan investeringarna i och avskrivningarna för trafiklederna kan vid en granskning som baserar sig på anskaffningskostnaderna anses som det lägsta eftersatta underhåll som uppkom på 2000-talet. Investeringarna i banleder har i sin tur varit ca 2,1 miljarder euro större än avskrivningarna på 2000-talet.

I anläggningstillgångarna och de övriga långfristiga placeringarna ingår sådana offentligt noterade aktier i Finnair Abp, Fortum Abp och Neste Abp som omfattas direkt av budgetekonomin. Deras bokföringsvärde uppgick den 31 december 2016 till ca 5,7 miljarder euro och deras marknadsvärde till 11,5 miljarder euro. Aktiernas marknadsvärde uppgick den 1 augusti 2017 till ca 11,6 miljarder euro.

Statens eget kapital är negativt såväl enligt balansräkningen för statens budgetekonomi som enligt statens totala balansräkning. Det negativa egna kapital som statens totala balansräkning visar 30.6.2017 (-32,2 miljarder euro) är på grund av fondernas och affärsverkens positiva egna kapital väsentligt mindre än budgetekonomins negativa egna kapital (-60,2 miljarder euro).

Det egna kapitalet enligt den ingående balansen för statens budgetekonomi den 1 januari 1998 var ca 30 miljarder euro negativt. Situationen var en följd av såväl statens svåra skuldsättning i början av 1990-talet som av de avgöranden som hade fattats i samband med att den ingående balansen upprättades. En del av nationalförmögenheten lämnades utanför balansräkningen och statens bolagsförmögenhet fastställdes enligt en synnerligen försiktig uppskattning.

Åren 1998—2008 var statens intäkts- och kostnadskalkyler i regel positiva. Detta stärkte statens ekonomiska ställning och 2008 var statens eget kapital inom budgetekonomin bara 8,1 miljarder euro negativt.

Boksluten över statens budgetekonomi har uppvisat förlust sedan 2009. Detta har försvagat statens ekonomiska ställning och lett till att statens negativa egna kapital ökat. Sedan 2012 har statens ekonomiska ställning till det nominella värdet varit sämre än i den ingående balansen för 1998. Statens tillgångar har inte ökat i samma förhållande som det främmande kapitalet, vilket innebär att även löpande kostnader har finansierats med lån.