Statsbudgeten 2018

Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet

För den allmänbildande utbildningen och den småbarnspedagogiska verksamheten föreslås ett anslag på 943 miljoner euro, vilket är 1 miljon euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Beredningen av lagen om småbarnspedagogik fortsätter. Klientavgifterna inom småbarnspedagogiken sänks för familjer med små och medelstora inkomster samt för familjer som har fler än ett barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet. Dessutom inleds ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar. Från och med 2018 kommer den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen att gälla endast dem som omfattas av läroplikten. Den grundläggande utbildningen för dem som inte längre omfattas av läroplikten förändras i och med att läs- och skrivundervisningen samt den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen sammanslås. Reformen av gymnasieutbildningen inleds. Den utbildning inom det fria bildningsarbetet som är avsedd för invandrare utvecklas.

Yrkesutbildning

För omkostnaderna för yrkesutbildning föreslås anslag på 808 miljoner euro, vilket är 45 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Den examensinriktade arbetskraftsutbildningen och en del av den arbetskraftsutbildning som inte leder till examen flyttas över till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Av denna anledning ökas anslagen för yrkesutbildning med 50,7 miljoner euro. Anslaget minskar med 20 miljoner euro på grund av att kompetensprogrammet för unga vuxna stegvis avslutas. Utbildningsutbudet ökas med 1 000 studerandeår för att minska ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven.

Reformen av yrkesutbildningen träder i kraft vid ingången av 2018 i enlighet med riktlinjerna för den reform av yrkesutbildningen på andra stadiet som är ett av regeringens spetsprojekt. Samtidigt med de innehållsmässiga, operativa och strukturella reformerna ses också systemen för reglering, finansiering och styrning av yrkesutbildningen över. Genomförandet av reformen stöds med tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro.

Högskoleundervisning och forskning

För högskoleundervisning och forskning föreslås anslag på 3 303 miljoner euro, vilket är 21 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Största delen av minskningen föranleds av en minskning av engångsnatur i medlen för universitetens kapitalplaceringar. Anslagsökningarna gäller i synnerhet forskningsanslagen för Finlands Akademi och gemensamma utgifter inom högskoväsendet och på vetenskapens område.

Högskolorna fortsätter att utveckla den operativa och strukturella verksamheten i enlighet med regeringsprogrammet. Samtidigt profilerar högskolorna sig och förtydligar och effektiviserar samarbetet och arbetsfördelningen sinsemellan och tillsammans med forskningsinstituten. Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att de förnyar utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, inlärningsmiljöerna och lärarnas kunnande samt ökar samarbetet. De möjligheter digitaliseringen för med sig utnyttjas fullt ut. Högskolorna utvecklar antagningen av studerande, flexibla studiemöjligheter, förfarandena för tillgodoräkning av tidigare förvärvad kompetens samt examina i syfte att öka den nationella och internationella rörligheten och förlänga tiden i arbetslivet.

Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och forskningsinfrastrukturen samt forskning och innovationsverksamhet som stöder och genererar nationellt starka sidor.

Studiestöd

För studiestödet föreslås anslag på 589 miljoner euro, vilket är 193 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Minskningen föranleds av att studerandena överförs till att i huvudsak omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

Studiestödsreformen i enlighet med regeringsprogrammet och de årliga besparingar den medför genomförs till fullt belopp. En försörjarförhöjning för studerande som försörjer barn under 18 år fogas till studiestödet. Försörjarförhöjningen medför ett behov av tilläggsanslag på 10,0 miljoner euro.

Konst och kultur

För konst och kultur föreslås anslag på 457 miljoner euro, vilket är 7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Förfarandena för statsunderstödspolitiken och statsandelssystemen inom kultursektorn utvecklas för att bli mer strategiska. Den lagstiftning och de program som styr kulturarvspolitiken utvecklas till att svara mot den förändrade verksamhetsmiljön. Den digitala åtkomsten till och långtidsförvaringen av kulturarvsmaterial utökas. Genom utvidgningen av procentprincipen för konst utnyttjas de effekter för välbefinnandet som konst och kultur och tillgängligheten till konst och kultur har i vård- och klientarbetet inom social- och hälsovården. Barns och ungas aktivitet inom konst och kultur stöds genom att fritidsverksamhet ordnas i anslutning till skoldagen.

I anslutning till att Finland och Estland firar 100-årsjubileum föreslås det att det beviljas ett anslag för höjning av Finsk-estniska kulturstiftelsens kapital med 6 miljoner euro. Finsk-estniska kulturstiftelsen ska främja nätverkande och samarbete inom kultur och konst i Finland och Estland, ömsesidiga språkkunskaper och ekonomiska aktiviteter med direkt anknytning till kulturverksamhet.

Idrottsverksamhet

För idrottsverksamheten föreslås anslag på 166 miljoner euro, vilket är 4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Målet för verksamheten är att främja en motionsinriktad livsstil hos hela befolkningen, öka delaktigheten samt förbättra befolkningens välbefinnande och hälsa. Medborgarverksamhet, samhällsansvar och framgångsrik elitidrott, studier och träningsmöjligheter för idrottare och projektet för totalrenovering av Olympiastadion stöds. Stödet för programmet Skolan i rörelse utvidgas till att omfatta småbarnspedagogiken samt i försökssyfte även läroanstalter på andra stadiet.

Ungdomsarbete

För ungdomsarbetet föreslås anslag på 76 miljoner euro, vilket är 2 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Målet för verksamheten med ungdomsverkstäder och det uppsökande ungdomsarbetet är att förbättra de ungas livskompetens och minska ungdomsarbetslösheten, förebygga utslagning bland unga och utveckla befintliga processer för att stödja unga.

Användning av vinstmedel av penningspelsverksamhet

Den andel av vinstmedlen av penningspelsverksamhet som används inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde beräknas uppgå till 537,2 miljoner euro och därutöver avser man använda 27,3 miljoner euro av outdelade vinstmedel som fonderats. Av vinstmedlen används minst 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av utgifterna för vetenskap finansieras 21 % av avkastningen av penningspelsverksamheten och av utgifterna för konst, kultur, idrottsväsendet och ungdomsarbetet sammanlagt 65 %.