Hoppa till innehåll

Statsbudgeten 2018

3. Regeringens finanspolitikPDF-versio

Tyhjä elementti, POISTA

3.1. Den finanspolitiska linjen

Statsminister Sipiläs regering har ställt som mål att den offentliga ekonomins skuldsättning i förhållande till BNP bryts före utgången av valperioden, och att vi från och med 2021 inte längre ska leva på kredit. Vid sidan av och för att konkretisera målet i fråga om skuldsättningen har regeringen för saldot i de offentliga finanserna ställt upp mål som gäller å ena sidan saldot för staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna under regeringsperioden och å andra sidan det sammanlagda strukturella saldot för de offentliga samfunden på medellång sikt. Om målen nås borde saldot för de offentliga samfunden så gott som balanseras under regeringsperioden.

Utöver de finanspolitiska målen har regeringen ställt som mål att sysselsättningsgraden stiger till 72 % och antalet sysselsatta ökar med 110 000 personer under regeringsperioden. Åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten främjar tillväxten och stärker den offentliga ekonomin.

Målen för finanspolitiken

Regeringen har fattat beslut om följande nominella mål för saldot under valperioden:

  • —  underskottet i statsfinanserna högst ½ % i förhållande till BNP
  • —  underskottet i den kommunala ekonomin högst ½ % i förhållande till BNP
  • —  arbetspensionsfondernas överskott ca 1 % i förhållande till BNP
  • —  saldot för övriga socialskyddsfonder ca 0 % i förhållande till BNP.

EU-lagstiftningen uppställer tre finanspolitiska regler för skötseln av de offentliga finanserna. Underskottet i de offentliga finanserna får vara högst 3 % och skuldens andel högst 60 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Dessutom uppställs ett medelfristigt mål för det strukturella saldot i de offentliga finanserna (MTO).

Det medelfristiga mål som sattes i stabilitetsprogrammet våren 2013 och fastställdes våren 2016 för det strukturella saldot, dvs. -0,5 % i förhållande till BNP, kvarstår. Regeringen strävar efter att nå MTO senast 2019. I en central ställning är konkurrenskraftsavtalet och sysselsättningsfrämjande åtgärder samt de åtgärder som eventuellt vidtas för att komplettera dessa och som ska säkerställa att regeringens åtgärder för att stärka den offentliga ekonomin genomförs enligt målsättningen i regeringsprogrammet. Dessutom förbättras läget för de offentliga finanserna genom reformerna av skötseln av de offentliga finanserna.

Finland beviljades våren 2017 flexibilitet på sammanlagt 0,6 % i förhållande till BNP i enlighet med strukturreforms- och investeringsklausulerna i stabilitets- och tillväxtpakten för genomförande av reformer som bidrar till hållbara offentliga finanser och av EU:s samfinansierade investeringsprojekt. Finland har redan tidigare beviljats flexibilitet på grund av de ökade kostnaderna för invandring. Mot bakgrund av kommissionens prognos våren 2017 och med beaktande av den flexibilitet som beviljats kan det strukturella saldot för Finland försämras med 0,5 % i förhållande till bruttonationalprodukten 2017. År 2018 bör Finland uppnå det medelfristiga målet med beaktande av den flexibilitet som redan beviljats Finland.

3.2. Finanspolitiska åtgärder

Åtgärder i syfte att nå de finanspolitiska målen

Den pågående konjunkturuppgången bidrar till uppnåendet av de finanspolitiska målen. Skatteinkomsterna ökar och den minskande arbetslösheten sänker arbetslöshetsutgifterna. Det förbättrade konjunkturläget hindrar dock inte den strukturella ökning av de åldersrelaterade utgifterna som försvagar den offentliga ekonomin. Den åldrande befolkningen medför att utgifterna för pensioner och vård och omsorg ökar och att förbättringen av de offentliga finanserna bromsas upp. Även under konjunkturuppgången är utgifterna inom den offentliga ekonomin klart högre än inkomsterna.

De extra inkomster som följer av konjunkturuppgången är dessutom tillfälliga. Utan åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt kommer den ekonomiska tillväxten att bli 1—1,5 % på medellång och lång sikt. Till följd av den åldrande befolkningen minskar befolkningen i arbetsför ålder och den ekonomiska tillväxten blir beroende av produktivitetstillväxten. Produktivitetstillväxten har däremot bromsats upp av ekonomins tjänstefiering.

Att varaktigt skapa snabbare ekonomisk tillväxt förutsätter en reform av samhällsstrukturerna så att dessa bättre än tidigare stöder en ökning av ekonomins produktionspotential, sysselsättningen och produktiviteten. En högre produktionspotential skapar utrymme för snabbare ekonomisk tillväxt utan att pris- och kostnadstrycket ökar.

En hörnsten i den ekonomiska politik som fastställts i regeringsprogrammet är att hållbarhetsunderskottet ska fås att minska. Hållbarhetsunderskottet beräknades uppgå till ca 10 miljarder euro i början av regeringsperioden. Hållbarheten i de offentliga finanserna stärks genom åtgärder som direkt förbättrar de offentliga finanserna, åtgärder som stöder tillväxt och sysselsättning samt genom reformer som stärker de offentliga finanserna.

De omedelbara anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet har tagits in i ramarna för statsfinanserna och de ingår för år 2018 i budgetpropositionen. I och med de omedelbara anpassningsåtgärderna har man i fråga om åtgärdshelheten på 10 miljarder euro uppnått ca 4 miljarder euro, men osäkerhetsfaktorer ingår i fråga om effekterna av åtgärder som är beroende av kommunernas beslut samt konsekvensbedömningarna av vissa åtgärder. Regeringen har beslutat att fortsätta beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen så att reformen träder i kraft vid ingången av 2020. Social- och hälsovårds- och landskapsreformen samt de övriga åtgärderna för att reformera den offentliga förvaltningen kan, om de är framgångsrika, stärka de offentliga finanserna med 4 miljarder euro på lång sikt.

Konkurrenskraftsavtalet och den därmed sammanhängande lindringen av beskattningen stöder sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Staten stöder tillväxten också med investeringar och garantier. De offentliga investeringarna ligger på en hög nivå och den offentliga sektorns garantier har ökat mycket snabbt under de senaste åren. Det ser dock ut som om att de mål som ställts upp för sysselsättningsgraden och antalet sysselsatta inte kommer att nås och att saldot i de offentliga finanserna inte kommer att öka som planerat utan ytterligare åtgärder.

I budgetpropositionen ingår nya åtgärder för att främja sysselsättningen utöver de åtgärder som det redan beslutats om. Regeringen stöder sysselsättningen bl.a. genom att undanröja flitfällor, fortsätta utveckla arbetskraftsservicen och utkomstskyddet för arbetslösa samt genom att säkerställa att beskattningen inte skärps för löntagare.

Utsikterna för att nå de finanspolitiska målen

Underskottet i de offentliga finanserna var 1,8 % av BNP 2016. Enligt finansministeriets prognos från september uppgår underskottet 2017 till 1,2 % och 2018 till 1,4 % av BNP. Således uppfyller Finland det kriterium som gäller underskottet, såsom Europeiska kommissionen bedömde i maj 2017.

Kommissionen konstaterade samtidigt att Finland också uppfyller skuldkriteriet, trots att skuldsättningen inom den offentliga sektorn översteg gränsen 60 %. Motiveringen till att skuldkriteriet uppfylldes var å ena sidan att den s.k. konjunkturjusterade skulden fortfarande hålls något under gränsen 60 % och å andra sidan iakttagandet av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Enligt finansministeriets prognos minskar skuldförhållandet 2017 till 62,5 % och 2018 till 61,9 %.

Finland uppfyllde kraven i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del 2016.

Enligt finansministeriets prognos finns det under de närmaste åren en risk för att Finland avviker från kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, men avvikelsen väntas inte bli betydande. Ärendet behandlas närmare i det utkast till budgetplan för 2018 som ska godkännas i oktober och lämnas till EU.

Till följd av konjunkturuppgången bedöms det att regeringens mål att skuldkvoten upphör att öka 2019 kommer att nås. Statsförvaltningen och lokalförvaltningen uppvisar dock fortfarande ett underskott 2021, dvs. vi fortsätter att leva på kredit.

När det gäller de mål för undersektorerna som regeringen sätter i fråga om saldot i de offentliga finanserna 2019 kommer statsfinanserna enligt finansministeriets prognos inte att nå sina mål. Socialskyddsfonderna är på väg att inte riktigt uppnå sitt mål. Målet för saldot för lokalförvaltningen ser ut att nås.