Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2018

5.2. Anslagen enligt förvaltningsområdePDF-versio

Konkurrenskraftsavtalet

Syftet med konkurrenskraftsavtalet är att förbättra de finländska företagens priskonkurrenskraft och på så sätt öka exporten och sysselsättningen. Avtalet förlänger den årliga arbetstiden med 24 timmar, minskar semesterpengen inom den offentliga sektorn samt sänker arbetsgivarens socialskyddsavgifter och överför dem delvis på löntagarna. Konkurrenskraftsavtalets effekt på statens budgetekonomi 2018 är räknat i nettobelopp i samma storleksklass som 2017. Statsandelarna till kommunerna minskas i och med de besparingar som förlängningen av arbetstiden ger. Behovet av anslag ökar den statliga finansieringen till Folkpensionsanstalten på grund av ändringen av socialförsäkringsavgiften för den privata sektorn.

Besparingar som gäller omkostnaderna

Utöver den inverkan konkurrenskraftsavtalet har på samtliga omkostnadsmoment inom statsförvaltningen påverkas också omkostnaderna av ett flertal inbesparingar. Omkostnadsbesparingen enligt regeringsprogrammet ökar med 30 miljoner euro 2018. Andra omkostnadsbesparingar som den nuvarande regeringen fattat beslut om är effektiviseringen av upphandlingsprocessen i syfte att spara ytterligare 5 miljoner euro 2018. Som ett arv från den föregående valperioden görs dessutom en årlig produktivitetsbesparing 0,5 procent i omkostnaderna som ökar inbesparingarna med ca 20 miljoner euro 2018.

Utgifter som anknyter till asylsökande

Anslagen för de årliga utgifterna för asylsökande minskar med 132 miljoner euro jämfört med anslagen för 2017 på grund av den förändrade flyktingsituationen. Antalet asylsökande väntas uppgå till 7 000 sökande åren 2017 och 2018. Andelen asylsökande som beviljas asyl uppskattas vara 41 procent. Antalet personer som omfattas av mottagningsverksamheten berökas vara i genomsnitt 9 500 personer. Minskandet av anhopningen av asylansökningen fortsätter i rättsinstanserna under 2018 och för detta ändamål anvisas 1,9 miljoner euro i tilläggsfinansiering för justitieministeriets förvaltningsområde. För ersättning för kostnader som uppstår för brådskande socialvård för personer som uppehåller sig illegalt i landet anvisas 5,3 miljoner euro för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

Under huvudtiteln för statsrådets kansli föreslås anslag på sammanlagt 210,3 miljoner euro, vilket är ca 1 miljon euro mindre än i budgeten för 2017.

Spetsprojektet ”Införande av en försökskultur” i regeringsprogrammet hör till statsrådets kanslis ansvar. Statsrådets kansli ska också genomföra grundläggande projekt för hållbar utveckling och regeringens framtidsarbete.

Finland är ordförande i Europeiska unionen 1.7—31.12.2019. Statsrådets kansli leder förberedelserna inför ordförandeskapsperioden och sköter samordningen av de ärenden som gäller planeringen och genomförandet. För detta ändamål föreslås ett anslag på 6,8 miljoner euro för 2018. För de totala utgifterna för EU-ordförandeskapsperioden finns det beredskap för sammanlagt 70 miljoner euro 2018—2020. Utöver detta finns det under inrikesministeriets huvudtitel ett tillägg till anslaget för säkerhetsutgifter under ordförandeskapsperioden.

Ett anslagstillägg av engångsnatur på 1,4 miljoner euro reserveras för totalrenovering av statsrådets festvåning, som förvaltas av statsrådets kansli.

År 2018 fortsätter statsrådets kansli att genomföra statsrådets gemensamma utvecklingsprojekt, där man övergår från ministeriers egna informationssystem till statsrådets gemensamma system och samtidigt effektiviserar de gemensamma förfarandena och processerna. För projekten föreslås ett anslag på 4,2 miljoner euro för 2018. Dessutom föreslås det ett anslag på 0,7 miljoner euro för utveckling av den elektroniska distributionen av säkerhetklassificerade EU-handlingar. Övergången från ett förfarande med pappersbaserad distribution till elektronisk distribution av handlingar förbättrar Finlands möjligheter att påverka inom EU.

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot föreslås ett anslag på 0,8 miljoner euro. Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot inrättades 2017 och dess syfte är att stödja medlemsländernas strävanden att effektivisera sin beredskap och motståndskraft i fråga om hybridhot.

För utgifterna på grund av firandet av 100-årsjubileet av Finlands självständighet reserveras ytterligare 0,2 miljoner euro för 2018. Dessutom föreslås ett anslag på 0,6 miljoner euro för ordnandet av minnesåret för händelserna 1918.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

Ett anslag på 1,1 miljarder euro föreslås för förvaltningsområdet, vilket motsvarar anslagsnivån i den ordinarie budgeten för 2017. Av anslagen under huvudtiteln utgör andelen för utrikesförvaltningen 22 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbetet 63 % andelen för krishantering 6 % och andelen för övriga utgifter 9 %.

Utrikesförvaltningen

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås ett anslag på 218,6 miljoner euro. Utrikesförvaltningens resurser riktas huvudsakligen till de länder vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland växer. Strukturerna och tillvägagångssätten i Finlands utrikesrepresentation utvecklas också med beaktande av samarbetsmöjligheterna med de nordiska länderna, de baltiska länderna och med EU:s utrikestjänst samt verksamhetsmodellen Team Finland Representationernas roll vid främjandet av att exporten stärks i nära samarbete med den framtida Business Finland-organisationen. För kostnaderna på grund av att Finlands ständiga representation vid FN och generalkonsulatet i New York byter fastigheter föreslås en anslagsökning på 2,5 miljoner euro, varav 1 miljon euro utgör en överföring från andra moment under huvudtiteln. Finland är ordförande i Arktiska rådet 2017—2019 och i Europarådet 2018—2019.

Krishantering

Den andel för utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna som faller inom utrikesministeriets förvaltningsområde utgör 52,6 miljoner euro, vilket är 2,8 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. För civil krishantering föreslås ett anslag på 15,4 miljoner euro. I anslaget ingår en andel på 0,5 miljoner euro för fredsförmedling. Enligt uppskattning kommer det att finnas högst ca 520 avlönade anställda i militära krishanteringsinsatser 2018. Enligt uppskattning anställs 2018 ca 120 sakkunniga för civil krishantering.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 0,9 miljarder euro. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete uppskattas år 2018 vara 0,38 % i förhållande till bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås anslag på 546,3 miljoner euro samt fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 411,5 miljoner euro så, att utgifterna för dem infaller efter 2018. För en höjning av Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro och för finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet 130 miljoner euro.

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

För medlemsavgifterna till internationella organisationer och finansieringsunderstöd föreslås 90 miljoner euro och för samarbetet med Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen 1,8 miljoner euro. Verksamhetens fokus ligger i första hand på policyn för den nordliga dimensionen, multilateralt samarbete i de nordliga regionala råden och genomförandet av regeringens Rysslandspolitik samt projekt som stöder Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på 941 miljoner euro. Om man bortser från valutgifterna, som varierar från år till år, är anslaget för förvaltningsområdet ca 13 miljoner euro mindre än anslagsnivån 2017. Minskningen beror bl.a. på att tilläggsfinansiering avsedd för IKT-projekt minskar, att den beräknade tidpunkten för utbetalningarna av ersättningar i anslutning till WinCapita-fallet i huvudsak kommer att infalla 2019 och på att besparingarna ökar. Av anslagen under huvudtiteln anslås 13 % för ministeriet och förvaltningen, 44 % för domstolarna och rättshjälpen, 11 % för utsökningsväsendet och konkursbevakningen, 5 % för åklagarna, 23 % för verkställighet av straff och 5 % för valutgifter.

Rättssäkerhet

Effektmålet är att rättssystemet bildar en ändamålsenlig helhet som stöder förutsebarheten och likabehandlingen och att rättssäkerheten omsätts i praktiken. Rättsskyddet ska utvecklas utifrån reformprogrammet för rättsvården, som utarbetades 2013 och gäller åren 2013—2025, och utifrån uppdateringar av programmet. Åtgärder ska garantera medborgarnas rättssäkerhet, göra det möjligt för sektorerna inom rättsvården att koncentrera sig på sina kärnuppgifter, minska brottsligheten och utveckla påföljdssystemet samt påverka de rättsliga samarbetet inom EU.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) och av ändring av körkortslagen (386/2011). Inbesparingarna i anslagen för 2018 i fråga om domstolarna och åklagarväsendet på grund av den utvidgade tillämpningen av bötesförfarande uppgår till sammanlagt 2,2 miljoner euro.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Avsikten är att uppgifterna i samband med ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning ska överföras från regionförvaltningsverken och kommunerna till rättshjälpsbyråerna i rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten 2019. År 2018 bereds överföringen av dessa uppgifter till rättshjälpsbyråerna, och för det ändamålet föreslås ett anslag på 4 miljoner euro.

För domstolarna föreslås ett tillägg på 2,5 miljoner euro i anslagen för asylsökandes rättssäkerhet, för att domstolarna ska kunna minska anhopningen av besvär som gäller asylsökande.

I samband med den strukturella reformen av utsökningsväsendet genomförs planmässiga ändringar i datasystemen, arbetsförloppen, organisationen och lagstiftningen. Enligt de mål som ställts upp av justitieministeriet ska projektet vara slutfört 2018.

Bekämpning av brottsligheten

Effektmålet är att det straffrättsliga ansvaret ska realiseras effektivt, att brottsligheten och dess negativa följder ska minska och att säkerheten och känslan av säkerhet ska öka.

Organisationsstrukturen inom åklagarväsendet ändras med målet att en ny lag ska träda i kraft 2018. Åklagarmyndighetens verksamhetsmöjligheter ska förbättras när det gäller bekämpning av terroristbrott och utkrävande av straffrättsligt ansvar vid sådana brott.

Vid verkställigheten av straff ska samarbetet med de aktörer utanför fängelset som producerar tjänster utökas, särskilt i fråga om aktörerna inom social- och hälsovården, arbetskraftsmyndigheterna och utbildningsanordnare. Som en del av regeringens åtgärdsprogram för förebyggande av långtidsbostadslöshet ska boendekunskaperna hos brottspåföljdsklienter stärkas och deras boendesituation efter frigivningen förbättras. Alkohol- och drogarbetet, mentalvårdsarbetet och det sociala arbetet under verkställigheten av straff och kontinuiteten för tjänsterna vid återintegreringen i samhället ska utvecklas. Våldsbejakande radikalisering och extremiströrelsers verksamhet ska förebyggas i fängelserna.

Valutgifter

I anslaget för valutgifter föreslås ett tillägg på 15,9 miljoner euro för beredskap inför landskapsval.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 1,5 miljarder euro, vilket är ca 56 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Anslagsändringen är till största delen en följd av att de förslagsanslag som behövs för mottagandet av flyktingar och asylsökande har minskat i förhållande till året innan. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för polisväsendet 52 %, andelen för Gränsbevakningsväsendet 17 %, andelen för räddningsväsendet och Nödcentralsverket 5 % och andelen för invandringen 16 %. Servicenivån inom de kärnfunktioner som sköts av aktörerna inom den inre säkerheten bibehålls 2018. Finlands inre säkerhet påverkas av säkerhetsläget i de andra EU-medlemsstaterna och grannländerna. Centrala teman är migrationen, gränssäkerheten, cybersäkerheten, brottsbekämpningen och bekämpningen av terrorism. De internationella förpliktelserna ställer krav på verksamheten. Det föreslås att anslaget för nationell beredskap inom den civila krishanteringen höjs.

Polisväsendet

Anslaget för polisväsendets omkostnader föreslås bli höjt till 721 miljoner euro. Höjningen föranleds bl.a. av tillägg som gjorts i syfte att förbättra prestationsförmågan. Det är möjligt att bibehålla polisens operativa verksamhet och antalet poliser på nuvarande nivå också 2018. Antalet poliser är således omkring 7 200 (exklusive Skyddspolisen). Antalet nybörjarplatser inom polisutbildningen kommer fortfarande att vara 400 för att antalet poliser som utbildas ska motsvara behoven enligt det rådande säkerhetsläget också under de kommande åren. För att bevara servicenivån och trygga den operativa verksamhetens kapacitet görs nödvändiga investeringar i materiel. Bland annat genom tekniska lösningar ökas dels synligheten för polisens uppgifter när det gäller upprätthållandet av säkerheten, dels tillgången till polistjänster. Samtidigt säkerställs att polisens kapacitet att bemöta behovet av brådskande hjälp förblir på nuvarande nivå. Målet är att upprätthålla en god aktionsberedskapstid.

När det gäller polisväsendet kommer verksamheten att koncentreras på tillhandahållandet av nödvändig service i enlighet med såväl redogörelsen och strategin för den inre säkerheten som det operativa programmet för strategin, så att det råder jämvikt mellan prestationsförmågan och de förväntningar som ställs på polisens verksamhet. Åtgärderna för att bekämpa terrorism stärks.

För att den nationella säkerheten ska kunna garanteras i en verksamhetsmiljö som är stadd i ständig förändring krävs det att Skyddspolisens verksamhetsförutsättningar säkerställs och kapaciteten utvecklas genom såväl ökade personalresurser som större teknisk beredskap. När den nya underrättelselagstiftningen träder i kraft kommer den att öka förutsättningarna för att lagstiftningsvägen svara på de nya kraven. Skyddspolisens centrala mål är att förbättra säkerheten i samhället genom att för statsledningens och myndigheternas räkning inhämta föregripande och viktig information i syfte att förhindra sådana gärningar och förehavanden som kan utgöra hot mot den nationella säkerheten.

Gränsbevakningsväsendet

För utgifterna för Gränsbevakningsväsendet föreslås ca 247 miljoner euro, vilket är 7 miljoner euro mer än året innan. Prioriteringarna i fråga om Gränsbevakningsväsendets uppgifter grundar sig på redogörelsen för den inre säkerheten och på de krav som säkerheten i vår omvärld ställer. Gränsbevakningsväsendet koncentrerar sig på att sörja för tillsynen över den grundläggande säkerheten vid östgränsen, säkerheten vid gränsövergångarna och ledningen av sjöräddningen. Dessutom sköter Gränsbevakningsväsendet sina åligganden inom det militära försvaret fullt ut. De ökade EU-förpliktelserna och verksamheten för att garantera smidigheten i den snabbt växande utrikestrafiken till och från Helsingfors-Vanda flygplats kräver resurser.

Vid förnyandet av kustbevakningens båtar är syftet att skaffa en kostnadseffektiv båttyp som utöver kapacitet att fungera som såväl menföres-, räddnings- och släckningsbåt som bogserbåt också ska ha oljebekämpningsberedskap.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

Som anslag för inrikesministeriets omkostnader för räddningsväsendet och nödcentralerna föreslås 67 miljoner euro. Enligt regeringsprogrammet ska den riksomfattande ledningen, planeringen, styrningen, övervakningen och samordningen av räddningsväsendet och beredskapen stärkas och förbättras. År 2018 fortsätter inrikesministeriets projekt för beredningen av den reform av räddningsväsendet som ska träda i kraft i början av 2020. För räddningsväsendets informationssystem avsätts tilläggsfinansiering på 3 miljoner euro, och systemen ska utvecklas i samarbete med finansministeriet så att de är kompatibla med de informationssystem som införs i samband med social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Genom reformen överförs räddningsväsendets uppgifter från kommunerna till 18 landskap. År 2018 förbereder sig inrikesministeriet inför uppgiften att samordna den gemensamma regionala beredskapen på centralförvaltningsnivå, som ändrar karaktär från och med 2020 i samband med landskapsreformen.

Verksamheten vid nödcentralerna och hos de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå vad gäller larmtjänsterna. Syftet är att förbättra nödcentralernas verksamhet och myndighetssamarbetet och därigenom säkerhetstjänsterna för allmänheten. Nödcentralsverksamheten och datasystemen förnyas under 2018 så att nödcentralernas nätverk kan stödja varandra vid arbetstoppar och störningar.

Invandring

Som anslag för inrikesministeriets omkostnader för invandring föreslås 252 miljoner euro. I anslaget ingår också medlen till EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond, för vilken preliminärt reserveras drygt 12 miljoner euro för olika åtgärder 2018. Dessutom föranleder migrationen också utgifter för bl.a. polisen. Anslagen för 2018 har dimensionerats för 7 000 nya asylsökande, och därutöver avhjälper Migrationsverket anhopningen av tidigare ärenden. Behovet av anslag för mottagning av flyktingar och asylsökanden påverkas till största delen av antalet personer som omfattas av mottagningsverksamheten, vilket varierar på grund av antalet nyanlända sökanden och det antal som inte längre omfattas av verksamheten. Kalkylerna över anslagsbehovet grundar sig dessutom på antaganden om det genomsnittliga antalet personer inom mottagningsverksamheten 2018 och på det beräknade genomsnittliga riktpriset för ett inkvarteringsdygn.

Mottagningspenning beviljas för att trygga den oundgängliga försörjning som en person behöver för ett människovärdigt liv samt för att främja personens möjligheter att klara sig på egen hand, om personen är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete, andra inkomster eller tillgångar.

Flyktingkvoten för 2018 är 750 personer.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2,9 miljarder euro, vilket är ca 42 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Ökningen beror främst på den höjning av beredskapen som den förändrade säkerhetspolitiska omgivningen kräver.

I utgifterna för försvarsmaktens omkostnader (exkl. löneutgifter), anskaffningen av försvarsmateriel samt utgifterna för den militära krishanteringen har det gjorts en föregripande kostnadsnivåjustering på 1,5 % i enlighet med etablerad praxis. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för det militära försvaret 84 %, varav de utgifter som hänför sig till den materiella beredskapen uppgår till 39 %. Andelen för militär krishantering är 2 %.

Försvarsmaktens nya beställningsfullmakter enligt budgetpropositionen för 2018 och de tidigare beviljade beställningsfullmakterna föranleder utgifter på sammanlagt 642 miljoner euro år 2018 och på sammanlagt 2 388 miljoner euro åren efter budgetåret.

Militärt försvar

För försvarsministeriets omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 1,9 miljarder euro, vilket är ca 27 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Omkostnadsanslagen ökar på grund av ett tillägg för den höjning av beredskapen som den förändrade säkerhetspolitiska omgivningen kräver och ett tillägg för anställning av avtalsbundna soldater.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag till ett belopp av 478 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. I anslaget har som tillägg beaktats den förändring av försvarsbudgetens nivå som grundar sig på regeringsprogrammet. Som avdrag har beaktats den effekt ändringar i tidsplanen för tidigare gjorda beställningsfullmakter har på utgifterna under 2018.

Budgetpropositionen innehåller två nya beställningsfullmakter. Utgifterna för anskaffningarna av försvarsmateriel enligt den beställningsfullmakt på 1,6 miljarder euro som föreslås för materiell utveckling av försvarsmakten 2018 infaller åren 2018—2027. Jämfört med de beställningsfullmakter som under de senaste åren beviljats under momentet är beställningsfullmaktens maximibelopp relativt stort. Detta beror på att projektet för utvecklande av den strategiska kapaciteten, Flottilj 2020, till övervägande del ingår i beställningsfullmakten. Övriga större projekt som ingår i beställningsfullmakten är bl.a. MLU-projektet inom Flottilj 2000, robotsystemet för ytbekämpning 2020, försvarets logistik, målidentifieringsstödet för den militära spaningen och utrustande av flygvapnets luftbaser. För Försvarsmaktens omkostnader föreslås en beställningsfullmakt på 166 miljoner euro för anskaffningar inom ramen för utvecklingsprogrammen och för anskaffning av reservdelar och underhållstjänster för materielen. Utgifterna för beställningsfullmakten infaller åren 2018—2022.

Militär krishantering

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 57,0 miljoner euro för materiel- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen, vilket innebär en ökning med 5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. Ökningen föranleds i huvudsak av den fortsatta utbildningsoperationen i Irak. Krishanteringen behandlas även i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde under rubriken krishantering.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 17,2 miljarder euro, vilket är ca 169 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Av förvaltningsområdets anslag är andelen för stöd till kommunerna 49 %, andelen för pensioner och ersättningar som staten betalar 29 % och andelen för EU-avgifter 12 %. Andelen för ämbetsverkens omkostnader är 5 %. Den enskilda faktor som ökar anslagen är det anslag på 180,5 miljoner euro som anvisats för beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen samt utgifterna för stödet för genomförandet och styrningen av reformen.

Beskattningen och tullväsendet

För Skatteförvaltningens omkostnader föreslås anslag på 369 miljoner euro, vilket är 37 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Av avdraget föranleds 24 miljoner euro av att finansieringsperioden för projektet Valmis har löpt ut. Skatteförvaltningen fortsätter det stegvisa införandet av informationssystemet enligt projektet Valmis och ibruktagandet av ett nationellt inkomstregister.

För Tullens omkostnader föreslås anslag på 163 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Ökningen föranleds huvudsakligen av tillägg som syftar till att trygga Tullens tullklareringsuppgifter och uppgifter för att skydda samhället.

Statens pensionsutgifter

För pensioner som betalas av staten föreslås anslag på 4,95 miljarder euro, vilket är 117 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Ökningen beror i huvudsak på att pensionsvolymen har ökat och på indexjusteringar av pensionerna.

Stöd till kommunerna

För statsandelen för kommunal basservice föreslås anslag på 8,5 miljarder euro, vilket är ca 140 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017.

Statsandelen minskar på grund av ett avdrag på 119 miljoner euro i samband med konkurrenskraftsavtalet och en justering av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på 177 miljoner euro. Statsandelen ökar på grund av en kompensering på 25 miljoner euro i anslutning till de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik. Kommunerna kompenseras för minskade skatteinkomster genom ett tillägg på 131 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Vid dimensioneringen av anslaget för statsandelen beaktas också regeringsprogrammet och andra åtgärder som inverkar på kommunernas utgifter. Kommunernas utgifter minskar bl.a. på grund av effektiviseringen av ordnandet av regional specialiserad sjukvård och den besparing som uppstår vid utvecklandet av familje- och närståendevården. Ett tillägg anvisas för utvecklande av familjevård och för ändringen av lagen om elev- och studerandevård som ett led i reformen av den yrkesinriktade utbildningen.

Den kommunala ekonomin, det statliga stödet till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas i avsnitt 7, Den kommunala ekonomin.

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

För beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen föreslås ett anslag på 180,5 miljoner euro, varav cirka 40 % fördelas på kommunerna och samkommunerna. Finansieringen anvisas för kostnaderna för de förberedande åtgärderna, förändringsledarskapet, utvecklande av informationssystem och informationsförvaltning och programändringar samt för inrättandet av landskapens gemensamma servicecenter.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 6,6 miljarder euro, vilket är 175 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Anslagsnivån sänks på grund av i synnerhet en minskning av engångsnatur i medlen för universitetens kapitalplaceringar och av att studerandena börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet

För den allmänbildande utbildningen och den småbarnspedagogiska verksamheten föreslås ett anslag på 943 miljoner euro, vilket är 1 miljon euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Beredningen av lagen om småbarnspedagogik fortsätter. Klientavgifterna inom småbarnspedagogiken sänks för familjer med små och medelstora inkomster samt för familjer som har fler än ett barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet. Dessutom inleds ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar. Från och med 2018 kommer den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen att gälla endast dem som omfattas av läroplikten. Den grundläggande utbildningen för dem som inte längre omfattas av läroplikten förändras i och med att läs- och skrivundervisningen samt den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen sammanslås. Reformen av gymnasieutbildningen inleds. Den utbildning inom det fria bildningsarbetet som är avsedd för invandrare utvecklas.

Yrkesutbildning

För omkostnaderna för yrkesutbildning föreslås anslag på 808 miljoner euro, vilket är 45 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Den examensinriktade arbetskraftsutbildningen och en del av den arbetskraftsutbildning som inte leder till examen flyttas över till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Av denna anledning ökas anslagen för yrkesutbildning med 50,7 miljoner euro. Anslaget minskar med 20 miljoner euro på grund av att kompetensprogrammet för unga vuxna stegvis avslutas. Utbildningsutbudet ökas med 1 000 studerandeår för att minska ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven.

Reformen av yrkesutbildningen träder i kraft vid ingången av 2018 i enlighet med riktlinjerna för den reform av yrkesutbildningen på andra stadiet som är ett av regeringens spetsprojekt. Samtidigt med de innehållsmässiga, operativa och strukturella reformerna ses också systemen för reglering, finansiering och styrning av yrkesutbildningen över. Genomförandet av reformen stöds med tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro.

Högskoleundervisning och forskning

För högskoleundervisning och forskning föreslås anslag på 3 303 miljoner euro, vilket är 21 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Största delen av minskningen föranleds av en minskning av engångsnatur i medlen för universitetens kapitalplaceringar. Anslagsökningarna gäller i synnerhet forskningsanslagen för Finlands Akademi och gemensamma utgifter inom högskoväsendet och på vetenskapens område.

Högskolorna fortsätter att utveckla den operativa och strukturella verksamheten i enlighet med regeringsprogrammet. Samtidigt profilerar högskolorna sig och förtydligar och effektiviserar samarbetet och arbetsfördelningen sinsemellan och tillsammans med forskningsinstituten. Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att de förnyar utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, inlärningsmiljöerna och lärarnas kunnande samt ökar samarbetet. De möjligheter digitaliseringen för med sig utnyttjas fullt ut. Högskolorna utvecklar antagningen av studerande, flexibla studiemöjligheter, förfarandena för tillgodoräkning av tidigare förvärvad kompetens samt examina i syfte att öka den nationella och internationella rörligheten och förlänga tiden i arbetslivet.

Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och forskningsinfrastrukturen samt forskning och innovationsverksamhet som stöder och genererar nationellt starka sidor.

Studiestöd

För studiestödet föreslås anslag på 589 miljoner euro, vilket är 193 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Minskningen föranleds av att studerandena överförs till att i huvudsak omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

Studiestödsreformen i enlighet med regeringsprogrammet och de årliga besparingar den medför genomförs till fullt belopp. En försörjarförhöjning för studerande som försörjer barn under 18 år fogas till studiestödet. Försörjarförhöjningen medför ett behov av tilläggsanslag på 10,0 miljoner euro.

Konst och kultur

För konst och kultur föreslås anslag på 457 miljoner euro, vilket är 7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Förfarandena för statsunderstödspolitiken och statsandelssystemen inom kultursektorn utvecklas för att bli mer strategiska. Den lagstiftning och de program som styr kulturarvspolitiken utvecklas till att svara mot den förändrade verksamhetsmiljön. Den digitala åtkomsten till och långtidsförvaringen av kulturarvsmaterial utökas. Genom utvidgningen av procentprincipen för konst utnyttjas de effekter för välbefinnandet som konst och kultur och tillgängligheten till konst och kultur har i vård- och klientarbetet inom social- och hälsovården. Barns och ungas aktivitet inom konst och kultur stöds genom att fritidsverksamhet ordnas i anslutning till skoldagen.

I anslutning till att Finland och Estland firar 100-årsjubileum föreslås det att det beviljas ett anslag för höjning av Finsk-estniska kulturstiftelsens kapital med 6 miljoner euro. Finsk-estniska kulturstiftelsen ska främja nätverkande och samarbete inom kultur och konst i Finland och Estland, ömsesidiga språkkunskaper och ekonomiska aktiviteter med direkt anknytning till kulturverksamhet.

Idrottsverksamhet

För idrottsverksamheten föreslås anslag på 166 miljoner euro, vilket är 4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Målet för verksamheten är att främja en motionsinriktad livsstil hos hela befolkningen, öka delaktigheten samt förbättra befolkningens välbefinnande och hälsa. Medborgarverksamhet, samhällsansvar och framgångsrik elitidrott, studier och träningsmöjligheter för idrottare och projektet för totalrenovering av Olympiastadion stöds. Stödet för programmet Skolan i rörelse utvidgas till att omfatta småbarnspedagogiken samt i försökssyfte även läroanstalter på andra stadiet.

Ungdomsarbete

För ungdomsarbetet föreslås anslag på 76 miljoner euro, vilket är 2 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Målet för verksamheten med ungdomsverkstäder och det uppsökande ungdomsarbetet är att förbättra de ungas livskompetens och minska ungdomsarbetslösheten, förebygga utslagning bland unga och utveckla befintliga processer för att stödja unga.

Användning av vinstmedel av penningspelsverksamhet

Den andel av vinstmedlen av penningspelsverksamhet som används inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde beräknas uppgå till 537,2 miljoner euro och därutöver avser man använda 27,3 miljoner euro av outdelade vinstmedel som fonderats. Av vinstmedlen används minst 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av utgifterna för vetenskap finansieras 21 % av avkastningen av penningspelsverksamheten och av utgifterna för konst, kultur, idrottsväsendet och ungdomsarbetet sammanlagt 65 %.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområdet (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2,6 miljarder euro, vilket är 10 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. De beräknade inkomsterna för 2018 är 853 miljoner euro, vilket är 82 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Av anslagen under huvudtiteln utgör andelen för utveckling av landsbygden 16 %, andelen för jordbruket och livsmedelsekonomin 69 %, andelen för naturresursekonomin 8 % och andelen för lantmäteriverksamhet och datalager 2 %.

Förvaltning och forskning

Anslagen för förvaltning och forskning ökar med 5 miljoner euro, vilket delvis beror på finansiering som reserverats för projekt som ökar förvaltningsområdets produktivitet (5 miljoner euro) och på besparingar i omkostnaderna för ämbetsverk och inrättningar.

Utveckling av landsbygden

Anslagen för utveckling av landsbygden ökar med 41 miljoner euro, främst på grund av att genomförandet av landsbygdsprogrammet fortskrider, samt på ökade anslag för räntestödsutgifter. Målet är att utnyttja landsbygdsområdenas potential och öka livskraften på ett hållbart sätt. Målen för utveckling av landsbygden stöds genom bl.a. företagsstöd för landbygden, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rådgivning till landsbygden. De centrala instrumenten är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 (landsbygdsprogrammet) och det arbete som bedrivs i landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen.

Jordbruk och livsmedelsekonomi

Anslagen minskar med 39 miljoner euro, vilket i huvudsak beror på ökade besparingar i enlighet med regeringsprogrammet under momentet för kompensationsersättningar (33 miljoner euro) och på att landsbygdsprogrammet framskider i enlighet med planen. Genom anslagen under kapitlet främjas en konkurrenskraftig tillväxt för affärsverksamhet som bygger på bioekonomi och livsmedel och säkerställs hälsan, välbefinnandet och säkerheten för människor, djur och växter genom ansvarsfull verksamhet. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom i form av spetsprojektfinansiering beaktats det strategiska insatsområdet Bioekonomi och ren teknik enligt regeringsprogrammets handlingsplan som en överföring på 49 miljoner euro till Gårdsbrukets utvecklingsfond och 1,5 miljoner euro för åtgärder som främjar export och användning av inhemska livsmedel i syfte att förbättra handelsbalansen.

Naturresursekonomi

Anslagen ökar med 4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. De viktigaste ökningarna gäller finansieringen av Metso-handlingsplanen och främjandet av fiskerihushållningen. Däremot minskar anslagen för bl.a. den verksamhet vid Finlands skogscentral som finansieras med statsbidrag och för genomförandet av spetsprojektet Bioekonomi och ren teknik.

Målet för naturresursekonomin är en hållbar skötsel och användning av förnybara naturtillgångar och hantering av risker i anslutning till dem. Genom förvaltningens åtgärder skapas förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser, samordnas de behov som gäller nyttjandet och skyddet av naturresurser skapas välmående genom användningen av naturen för rekreation.

Lantmäteri och datalager

Anslagen minskar med 2 miljoner euro på grund av inbesparingar. Fastighets- och terrängdatasystemet bidrar till att trygga grunden för det enskilda markägandet och det nationella garantisystemet och tillgången till information om fastigheter och terräng. Öppnandet av datalager fortsätter i enlighet med planerna.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde anvisas anslag på sammanlagt 3,4 miljarder euro, vilket är 135 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Av anslagen under huvudtiteln används 60 % för upprätthållande och utvecklande av trafiknätet, 2 % för myndighetstjänster för trafiken, 6 % för stöd till trafiken och köp av tjänster för trafiken, 16 % för kommunikationstjänster och kommunikationsnät och 1 % för väder-, havs- och klimattjänsterna.

Trafiknätet

För omkostnaderna för Trafikverket, som ansvarar för upprätthållandet av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten och som i samarbete med andra aktörer ansvarar för att trafiksystemet fungerar, anvisas 73 miljoner euro. Utgifterna för bastrafikledshållningen beräknas uppgå till 1 451 miljoner euro, varav 1 398 miljoner euro finansieras med anslag. För åtgärder för att minska eftersättningen av underhållet används 453 miljoner euro, varav 300 miljoner euro är tilläggsfinansiering och 143 miljoner euro en överföring från momentet för utveckling av trafikledsprojekt. För trafikinvesteringar, inklusive livscykelsfinansieringsprojekt, föreslås det 447 miljoner euro. År 2018 inleds projekt som gäller Ring I i Bredvik (20 miljoner euro), arrangemangen för anslutande trafik till utbyggnaden av västmetron (7 miljoner euro), havsfarleden till Karleby (45 miljoner euro, varav statens andel 35 miljoner euro) och havsfarleden till Nordsjö (12,5 miljoner euro).

Myndighetstjänster för trafiken

Trafiksäkerhetsverket ansvarar för de myndighetstjänster för trafiken som gäller trafiksystemets säkerhet, datalager, driftsäkerhet och marknaden. Utgifterna för verket beräknas uppgå till 133 miljoner euro, varav 86 miljoner euro finansieras med avgiftsintäkter och 47 miljoner euro med anslag. För åtgärder som främjar säkerhetsverksamheten inom vägtrafiken anvisas det ett anslag på 9,1 miljoner euro. En motsvarande inkomst har beaktats i inkomstposten. För att förnya personbilsbeståndet så att det medför mindre utsläpp och blir säkrare anvisas 8 miljoner euro för en premie för skrotning av fordon. För att främja målen för den nationella energi- och klimatstrategin anvisas 6 miljoner euro till stöd för anskaffning av eldrivna personbilar samt stöd för gas- och etanolkonverteringar av personbilar.

Stöd till trafiken och köp av tjänster

För stöd till trafiken och köp av tjänster för trafiken anvisas det 214 miljoner euro, varav 101 miljoner euro anvisas för att främja sjöfarten och den övriga sjötrafiken, 90 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom kollektivtrafiken samt 18 miljoner euro för upprätthållande av förbindelsefartygstrafiken i skärgården och för köp och avtal om köp inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården. Av anslaget för köp och utvecklande av tjänster inom kollektivtrafiken är 5,5 miljoner euro ett tillägg för främjande av energi- och klimatstrategins mål.

Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation

När det gäller kommunikationsnäten satsar man på att utbudet av trådlösa och fasta kommunikationsförbindelser som behövs för nya digitala tjänster och tjänster som utnyttjar automatisering utökas samt att den kommersiella tillgången till snabba bredband förbättras.

Kommunikationsverket, som sköter administrativa uppgifter, har omkostnader på 34,5 miljoner euro som i huvudsak finansieras med inkomsterna av de avgifter som Kommunikationsverket tar ut. Anslagsfinansieringens andel är 13,2 miljoner euro. Det riksomfattande projektet för bredband till glesbygdsområden genomförs med anslag som överförts från tidigare år. Till statens televisions- och radiofond överförs 508 miljoner euro i syfte att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Det görs inte någon indexhöjning för 2018 av finansieringen av Rundradion Ab.

För säkerställande av mångfald inom nyhetsverksamheten och alternativa nyhetskällor i linjär tv som når samtliga medborgare samt för förbättrande av konkurrenskraften och täckningen hos nyhets- och aktualitetsverksamheten vid de kanaler som betjänar allmänintresset och utvecklande av deras verksamhetsmodeller för produktionen av medieinnehåll anvisas 2 miljoner euro.

Väder-, havs- och klimattjänster

Meteorologiska institutets utgifter beräknas uppgå till 72 miljoner euro, varav 26 miljoner euro finansieras med inkomster och 46 miljoner euro med anslag. För finansieringen av reparationsinvesteringar i väderradarnätet anvisas det 1 miljon euro. Meteorologiska institutets omkostnadsanslag minskas av överföringar som hänför sig till reformen av statens forskningsstruktur.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag för sammanlagt 2,8 miljarder euro, vilket innebär en minskning med 209 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. Av anslagen under huvudtiteln används 10 % för förvaltning, 32 % för närings- och innovationspolitik, 17 % för sysselsättnings- och företagsamhetspolitik, 3 % för företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet, 14 % för regionutveckling och strukturfondspolitik, 16 % för energipolitik och 9 % för integration.

Förvaltningen

För förvaltningen föreslås anslag på 270,3 miljoner euro, vilket är 101,7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Avdraget föranleds till största delen av att det anslag på 100 miljoner euro som reserverats för aktieförvärv bortfaller. För stödjande av ägarväxlingar i företag föreslås ett tilläggsanslag på 0,4 miljoner euro.

Närings- och innovationspolitik

För närings- och innovationspolitiken föreslås anslag på 895,9 miljoner euro, vilket är 27 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2017. Tillägget föranleds bland annat av att funktionerna för främjande av innovationsverksamhet, internationalisering, utländska investeringar samt turism sammanförs under aktören Business Finland. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland. Vid reformen slås Innovationsfinansieringsverket Tekes och Finpros verksamheter samman till en helhet som ska bestå av ett ämbetsverk och ett bolag som tillhandahåller tjänster till bolaget.

Business Finlands biståndsfullmakt föreslås bli 270,5 miljoner euro, vilket är 30 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Tilläggsfullmakten riktas till samarbete mellan forskning och företag, innovativa anskaffningar samt stöd för innovationer och internationalisering.

Den maximala fullmakten för krediter som har beviljats för Finnvera Abp:s medelsanskaffning föreslås bli höjd från en nivå på 500 miljoner euro till 1 miljard euro.

Som anslag för kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab föreslås 35 miljoner euro. Avsikten är att anslaget används för att inrätta Fonden för tillväxtfonder III enligt regeringens spetsprojekt. Fonden för tillväxtfonder III gör marknadsbaserade investeringar i sådana kapitalinvesteringsfonder som investerar i finländska tillväxtföretag.

För genomförandet av spetsprojektet Turism 4.0 föreslås en tilläggsfinansiering på sammanlagt 8 miljoner euro, varav 5,4 miljoner euro anvisas under arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Tilläggsfinansieringen ska riktas till turismmarknadsföring, förbättring av resebolagens digikompetens och utvecklandet av tjänster som kan tillhandahållas året runt. För investeringar i kretsloppsekonomi, utveckling av tillväxtekosystem och främjandet av innovativa upphandlingar föreslås sammanlagt 7 miljoner euro.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

För sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken föreslås anslag på 489,6 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 107,3 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. Ändringen föranleds huvudsakligen av en minskning i anslagen för offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett anslag på 327 miljoner euro, vilket är 96,7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Minskningarna av anslaget under momentet föranleds av en anslagsöverföring på 59 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel i anslutning till reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet och av en anslagsöverföring på 13,4 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets och social- och hälsovårdsministeriets huvudtitlar i anslutning till minskandet av ungdomsarbetslösheten. Minskningen av anslagen för integrationsutbildning med 23 miljoner euro beror på att antalet asylsökande minskar. Anslaget under momentet ökas med 25 miljoner euro för genomförandet av den aktiveringsmodell som ska tas i bruk. De arbetssökandes roll vid arbetssökandet utökas. För att arbetslöshetsförmån ska beviljas krävs det av personer som är arbetslösa eller deltidsanställda att de aktivare och i enlighet med rapporteringsskyldigheten söker arbete på eget initiativ.

De privata arbetskraftstjänsternas roll utökas. Regelbundna intervjuer med arbetslösa genomförs oftare än tidigare ansikte mot ansikte, och de som behöver effektivare tjänster styrs till de tjänster som externa tjänsteproducenter erbjuder. De arbetslösas regionala rörlighet stöds genom arbetserbjudanden inom ett allt större område. Tillämpningsområdet för rörlighetsunderstöden utvidgas. Sanssi- och duuni-korten slås samman till ett lönesubventionskort.

De ungas etablering på arbetsmarknaden stöds genom ungdomsgarantin. Inom ramen för ungdomsgarantin utarbetas genom att etablera Navigator-verksamheten och vidareutveckla verksamheten en modell utan trösklar där unga får stöd i enlighet med sitt servicebehov. För etablerande av Navigator-verksamheten och för ett servicepaket med psykosocialt stöd föreslås ett tillägg på 8 miljoner euro i arbets- och näringsbyråernas omkostnadsanslag.

Regeringen bereder en överföring av ansvaret för ordnande av arbets- och näringstjänster till landskapen från och med ingången av 2020. I samband med reformen slås de nuvarande arbets- och näringstjänsterna och NTM-centralernas företagstjänster samman till en tillväxttjänst. Inom tillväxttjänsten samordnas målen och åtgärderna för en kompetent arbetskraft och utveckling av företagsamheten och företagen till en kundorienterad servicehelhet. Vid ordnandet av tillväxttjänsten ska modellen anordnare-producent utnyttjas. Som en del av landskapsreformen kommer anslagen för sysselsättnings- och företagsamhetspolitik år 2020 att överföras till den allmänna finansieringen av landskapen.

Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

För företagens omvärld, marknadsreglering och arbetsliv föreslås anslag på 79,7 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 3,3 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. För Konkurrens- och konsumentverkets resurser föreslås en anslagsökning med 280 000 euro för den tillfälliga tillsynen över företagsköp i anslutning till social- och hälsovårds- och landskapsreformen.

Regeringen överlämnar i samband med budgetpropositionen till riksdagen de lagförslag som möjliggör betalning av hemtransporter av och ersättning till resenärer i händelse av att leverantörer av kombinerade resetjänster blir insolventa. Hos researrangörerna tas det ut en avgift av skattenatur omfattande 0,024 % som grundar sig på omsättningen av försäljningen av kombinerade resetjänster. Staten bereder sig även på att betala sådana eventuella hemtransporter som ska skötas med kort varsel, och för detta reserveras ett anslag på 1 miljon euro i budgeten.

Företagens tillväxtförutsättningar stärks enligt regeringsprogrammet genom att regleringen avvecklas. Konkurrensen inom ekonomin utökas och förutsättningarna för affärsverksamhet på marknadsvillkor förbättras. Handelsregistret och den lagstiftning som gäller det ses över. En totalreform av varumärkeslagen och det nationella genomförandet av direktivet om skydd av företagshemligheter bereds. Förutsättningarna för lokala avtal förbättras. Genom att gallra bland tillstånds- och anmälningsförfarandena försöker man lätta på arbetsgivarnas administrativa börda.

Regionutveckling och strukturfondspolitik

För regionutveckling och strukturfondspolitik föreslås anslag på 390,4 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 47,5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. Avdraget föranleds främst av att statsunderstödet till Finpros verksamhet överförs till Business Finland som inleder sin verksamhet den 1 januari 2018, av de anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin som riktas till företags utvecklingsprojekt, av minskade utbetalningar. För det regionala transportstödet föreslås 5 miljoner euro.

Energipolitik

För energipolitiken föreslås anslag på 467 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 2,5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. Fullmakten för energistöd ökar med 20 miljoner euro. De anslag som reserverats för produktionsstödet för förnybar energi ökar med 40,7 miljoner euro. För främjande av infrasturkturen för eltrafik anvisas 3 miljoner euro och för främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi ett tillägg på 1 miljon euro. Regeringen bereder en proposition om förbud mot energianvändning av stenkol.

De anslag som reserverats för utbetalningarna av investeringsstöd för LNG-terminaler minskar med 13,5 miljoner euro, och anslagen för kompensationsstöd för indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter minskar med 16 miljoner euro.

Integration

För integrationen föreslås anslag på 248,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 14,7 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. Tillägget föranleds av att andelen positiva asylbeslut ökat från 36 % till 41 %.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 15,0 miljarder euro, vilket är 0,36 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. De största anslagstilläggen föranleds av försöken med valfrihet och av konkurrenskraftsavtalet samt av att studerande ska börja omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Dessutom förändras behovet av anslag på grund av justeringarna av behovskalkylerna för socialförsäkringsförmåner och förmåner i samband med utkomstskydd.

Av förvaltningsområdets anslag används 31 % för pensionsutgifter, 29 % för utjämning av familje- och boendekostnader och för grundläggande utkomststöd, 18 % för utkomstskydd för arbetslösa, 1 % för avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare, 14 % för sjukförsäkring, 2 % för understöd för främjande av hälsa och social välfärd, 1 % för stöd för veteraner, 2 % för den social- och hälsovård som kommunerna ordnar, 1 % för forskning och utveckling samt 1 % för förvaltning och tillsyn.

Som ett led i utvecklandet av hälsovårdssektorns forsknings- och innovationsverksamhet föreslås ett anslag på 1,8 miljoner euro för inrättande av en ny tillståndsmyndighet för administrering av användningen av social- och hälsovårdsuppgifter. De nationellt och internationellt värdefulla informationsresurserna på social- och hälsovårdsområdet har utnyttjats i liten omfattning i förhållande till den nytta som de erbjuder. Den nya tillståndsmyndigheten möjliggör tillstånd för utnyttjande av uppgifter enligt principen om en lucka för alla ärenden och ett bättre utnyttjande av uppgifter vid informationsledningen och användningen av uppgifter inom ramen för den kommande social- och hälsovårdsreformen. För att utveckla vården i livets slutskede föreslås ett anslag på 1,0 miljoner euro för att utarbeta enhetliga grunder för vår inom den palliativa vården och vården i livets slutskede oberoende av patientens bostadsort.

Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslås anslag på 4,3 miljarder euro, vilket är cirka 200 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Tillägget föranleds i huvudsak av att de studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget och av att effekten av den årliga nivån på det allmänna bostadsbidraget beaktas.

Inom bostadsbidraget har man beaktat att boendeutgifterna binds till levnadskostnadsindex istället för till hyresindex och av frysningen av de maximala boendekostnaderna för 2018 och införandet av principen om bostadsbidrag för del av en bostad. Reformerna minskar bostadsstödsutgifterna med sammanlagt 28 miljoner euro 2018 och 46,7 miljoner euro från och med 2019. Reformerna minskar utgifterna för grundläggande utkomststöd med sammanlagt 11,6 miljoner euro 2018 och 18,7 miljoner euro från och med 2019. Den frysning av de maximala boendeutgifterna till 5 % som trädde i kraft 2017 minskar dessutom behovet av anslag för bostadsbidraget med 21,6 miljoner euro 2018.

För en höjning av barnbidraget för ensamförsörjare anvisas 9,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på cirka 5 euro i månaden. För uppdatering av moderskapsbidraget ökas anslaget med 1,65 miljoner euro på årsnivå. Med detta kan bl.a. innehållet i moderskapsförpackningen utvecklas.

Sysselsättningsfrämjande åtgärder

För utkomstskydd för arbetslösa föreslås anslag på 2,7 miljarder euro, vilket är 168 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Avdraget föranleds i huvudsak av att arbetslöshetsgraden har minskat enligt förväntningarna.

För att öka sysselsättningen och förkorta arbetslöshetens längd införs en aktiveringsmodell med självriskdagar. Arbetslösa uppmuntras till att arbeta och delta i sysselsättningsfrämjande tjänster även om det är fråga om en kort tid. Antalet självriskdagar i början av arbetslösheten minskar från sju dagar till fem dagar. Granskningsperioden för arbetslösheten är tre månader och utkomstskyddet för arbetslösa ska under varje granskningsmånad innefatta en månatlig självriskdag som kan undvikas genom att vara aktiv. Kravet på aktivitet uppfylls om man i en vecka har varit i arbete som inräknas i arbetsvillkoret eller har varit i arbete sammanlagt 18 timmar under granskningsperioden eller har deltagit i sysselsättningsfrämjande service under sammanlagt fem dagar. Reformen beräknas minska behovet av anslag under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel med 9,5 miljoner euro år 2018.

För att främja sysselsättningen underlättas inledandet av företagsverksamhet under arbetslöshetstiden samt främjas studier som förbättrar yrkeskunskaperna och studier som stöder inledande av företagsverksamhet genom en möjlighet att kortvarigt bedriva studier utan att det inverkar på arbetslöshetsförmånen. Ändringarna ökar anslagsbehovet med 13,5 miljoner euro år 2018. Dessutom har det reserverats 4,0 miljoner euro för utvecklande av den yrkesinriktade rehabiliteringen och förnyande av kriterierna för den.

För lönesubventioner föreslås ett tilläggsanslag på 14,1 miljoner euro för 2018.

Socialförsäkringsavgifter

Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

  2015 2016 2017 2018
         
Arbetsgivare:        
Sjukförsäkring        
Alla arbetsgivare 2,08 2,12 1,08 0,87
         
Arbetslöshetsförsäkring1)        
lägre avgift 0,80 1,00 0,80 0,70
högre avgift 3,15 3,90 3,30 2,75
         
Arbetspensionsförsäkring2)        
Arbetsgivarnas genomsnittliga ArPL-avgift 18,00 18,00 18,00 17,80
         
De försäkrade:        
Sjukförsäkring        
Sjukvårdsförsäkring        
— Sjukvårdspremie        
Förmånstagare (pensioner och inkomster av förmåner) 1,49 1,47 1,45 1,53
Löntagare och företagare 1,32 1,30 0,00 0,00
         
Arbetsinkomstförsäkring        
— Dagpenningspremie        
Löntagare 0,78 0,82 1,58 1,54
Av årsinkomster under 14 000 euro     0,00 0,00
Företagare 0,91 0,91 1,64 1,79
Av årsinkomster under 14 000 euro     0,06 0,25
Arbetslöshetsförsäkring 0,65 1,15 1,60 1,90
         
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 5,70 5,70 6,15 6,35
personer över 53 år 7,20 7,20 7,65 7,85
         
Företagare och lantbruksföretagare:        
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 23,7 23,6 24,1 24,1
personer över 53 år 25,2 25,1 25,6 25,6

1) Arbetsgivares lägre premie betalas upp till en viss gräns för lönesumman. År 2016 är gränsen 2 044 500 euro och år 2017 är den 2 059 500 euro. För lönebelopp som överstiger detta betalas den högre premien.

2) I arbetspensionsförsäkringsavgifterna har beaktats den tillfälliga sänkning på 0,4 procentenheter som genomfördes 2016 och som riktades till såväl arbetstagarna som till de små arbetsgivarna.

Sjukförsäkring

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslås anslag på 2,1 miljarder euro, vilket är 169 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Tillägget föranleds huvudsakligen av effekterna av konkurrenskraftsavtalet. Sänkningen av arbetsgivares socialskyddsavgift och lindringen av avgiftsbelastningen på de löntagare som har de lägsta inkomsterna ökar behovet av anslag med 136 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017.

Minimibeloppen av sjukdagpenningen, föräldradagpenningen och rehabiliteringspenningen höjs så att dagpenningen i netto i alla situationer är tillräckligt stor, för att stödmottagarna inte ska behöva söka grundläggande utkomststöd. På det här sättet tillgodoses att grundtryggheten är det primära i förhållande till utkomstskyddet. Höjningen av minimidagpenningarna ökar statens utgifter med 8 miljoner euro 2018.

Reseersättningarna och förmedlingen av resor reformeras till följd av att taxitrafiken öppnas för konkurrens från och med den 1 juli 2018. För detta har det reserverats ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro.

Pensioner

För pensionerna föreslås anslag på 4,6 miljarder euro, vilket är 73 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017.

För en höjning av garantipensionen reserveras 18 miljoner euro. Garantipensionen höjs med uppskattningsvis 15 euro per månad. På motsvarande sätt höjer man i syfte att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra även rehabiliteringspenningen för unga och minimibeloppet av den rehabiliteringspenning som betalas ut för yrkesinriktad rehabilitering. Höjningen av garantipensionen påverkar också utgifterna för pensionstagares bostadsbidrag, pensionsstödet och utkomststödet. Grunddelen av vårdbidraget för pensionstagare höjs till ca 70 euro per månad. Stödet hjälper personer med en funktionsnedsättning eller en allvarlig sjukdom att klara av sitt dagliga liv. Höjningen av grunddelen av vårdbidraget för pensionstagare ökar statens utgifter med 10 miljoner euro 2018.

Förändringar i index och lönekoefficienten

I enlighet med regeringens tidigare beslut görs det förutom av utkomststödet inga indexförhöjningar år 2018 av de förmåner som är bundna till folkpensionslagen och konsumentprisindex.

  2015 2016 2017 2018
         
Arbetspensionsindex 2 519 2 519 2 534 2 551
FPL-index 1 637 1 631 1 617 1 617
Konsumentprisindex, % -0,2 0,4 0,9 1,5
Lönekoefficient 1,363 1,373 1,389 1,390

Veteranerna

För stödet för veteraner föreslås dryga 181 miljoner euro, vilket är knappt 46 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Av anslaget anvisas 88,0 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 40,0 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 12,6 miljoner euro för fronttillägg och 32,7 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 6,7 miljoner euro och som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen 1,3 miljoner euro.

I fråga om frontunderstödet till vissa utländska frivilliga frontmän föreslås att man ska beakta det att frontunderstödet till estniska frivilliga frontmän höjdes från 590 euro till 2 000 euro, vilket ökar behovet av anslag med 50 000 euro.

Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

För den social- och hälsovård som kommunerna ordnar föreslås anslag på 287 miljoner euro, vilket är 105 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Ökningen beror huvudsakligen på det anslag på 100 miljoner euro som föreslagits för pilotförsök med valfrihet.

För genomförandet av regeringens spetsprojekt för välfärd och hälsa anvisas det 51 miljoner euro år 2018, vilket innebär en ökning med 0,8 miljoner euro. Spetsprojekten omfattar bl.a. försök med servicesedlar och basinkomst och utvärdering av en bosättningsbaserad fördelning av den sociala tryggheten. Dessutom anvisas det 1,5 miljoner euro år 2018 för en översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården för unga i enlighet med ungdomsgarantin.

För att öka antalet platser på skyddshem föreslås för finansiering av sådan verksamhet ett anslag på sammanlagt 17,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 4,0 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2017. För vården av drogmissbrukande mödrar föreslås ett anslag på 3 miljoner euro. Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten föreslås förbli på samma nivå som året innan, dvs. 29 miljoner euro.

Finansieringen för att bereda och stödja servicestrukturreformen inom social- och hälsovården koncentreras från och med 2017 till det gemensamma momentet 28.70.05 under finansministeriets huvudtitel. Anslaget under momentet uppgår till ca 180,5 miljoner euro 2018.

För 2018 föreslås en ny statlig ersättning till kommunerna för kostnader på grund av brådskande socialvård för personer som uppehåller sig olagligt i landet. För detta ändamål föreslås det ett anslag på 5,3 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin, statsbidrag till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 7 i den allmänna motiveringen.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjande av hälsa och funktionsförmåga föreslås ett anslag på dryga 35 miljoner euro. För att trygga utvecklingen inom det sociala området inom ramen för social- och hälsovårdsreformen föreslås en höjning av finansieringen för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området på 1,0 miljoner euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 15 miljoner euro jämfört med nivån 2017, och uppgår till 163 miljoner euro. Minskningen föranleds av en ändring i behovskalkylen. För förvaltningsutgifterna för avbytarservicen föreslås ett anslag på 16,1 miljoner euro, vilket omfattar 1 miljon euro för projektverksamhet för att stödja lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete. Dessutom anvisas 1 miljon euro för en partiell avgiftssänkning inom lantbruksavbytarservicens vikariehjälp.

Ämbetsverk och inrättningar

Under omkostnadsmomenten för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 182 miljoner euro, i vilket har beaktats sparåtgärder till ett belopp av sammanlagt 3 miljoner euro. Besvärsnämnden för social trygghet och besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden slås samman till en besvärsnämnd för social trygghet.

Understöd för främjande av hälsa och social välfärd

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås ett anslag på 358 miljoner euro. Att anslaget ökar med 40 miljoner euro föranleds av en precisering av intäktskalkylen och av minskade behov av anslag under de övriga moment som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt ca 181,2 miljoner euro, vilket är 5,6 miljoner euro mindre än 2017. Avdraget föranleds av att EU:s miljöfonds deltagande i miljö- och naturvårdsprojekt faller bort och av att anslagen för Finlands miljöcentrals omkostnader minskar. Av anslagen under huvudtiteln används 32 % för miljöförvaltningens omkostnader, 55 % för miljö- och naturvård samt 13 % för samhällen, byggande och boende.

Miljö- och naturvård

Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) samt genomförandet av nätverket Natura 2000 och naturskyddsprogram som man beslutat om tidigare fortsätter. För Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter föreslås under miljöministeriets huvudtitel sammanlagt ca 31 miljoner euro.

Förbättrandet av Östersjöns och insjöarnas tillstånd fortsätter genom att vattenvårds- och havsvårdsåtgärder i internationellt och nationellt samarbete stöds gemensamt av olika förvaltningsområden, den privata sektorn och organisationer i syfte att skyddsåtgärderna ska ha så god effekt och vara så kostnadseffektiva som möjligt. Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet är av stor vikt med tanke på miljöpolitikens genomslagskraft.

Samhällen, byggande och boende

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner i Helsingforsregionen som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 20 miljoner euro. I de områden som omfattas av MBT-avtal främjas dessutom bostadsproduktionen genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 15 miljoner euro. Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen fördelas 1 410 miljoner euro, som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen hänför sig till de största tillväxtcentrumen och då särskilt Helsingforsregionen. Av statens bostadsfonds medel används dessutom 180 miljoner euro till betalning av understöd och räntestöd för bostäder. Från statens bostadsfond intäktsförs 12 miljoner euro i budgeten.

Byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 105 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. För reparationsunderstöd har det reserverats sammanlagt 35,5 miljoner euro, varav 20 miljoner euro av statens bostadsfonds medel. Reparationsunderstöden riktas huvudsakligen till stöd för installation av hissar i efterhand och till reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I och med reformen av bostadsrättssystemet överförs registret över ordningsnummer för dem som bor i bostadsrättsbostad och tillsynsuppgifterna i fråga om valet av boende i bostadsrättsbostäder, maximipriserna och boendeförvaltningen till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Centralen får också i uppgift att förebygga ekonomiska problem bland hyresgäster och främja bostadsbyggnaders infrastruktur för eltrafik.

Anslagen enligt ekonomisk art

Anslagen enligt ekonomisk art åren 2016—20181)

    År 2016
bokslut
År 2017
ordinarie
budget
År 2018
budgetprop.
 
Förändring 2017—2018
Kod Utgiftsart mn € mn € mn € mn € %
             
01-14 Omkostnader 6 550 6 417 6 558 141 2
15-17 Pensioner 4 505 4 601 4 697 96 2
18-19 Anskaffning av försvarsmateriel 562 480 483 3 1
20-28 Övriga konsumtionsutgifter 2 097 2 136 2 252 117 5
29 Mervärdesskatteutgifter 1 124 1 228 1 283 54 4
01-29 Konsumtionsutgifter 14 839 14 861 15 273 411 3
30-39 Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl. 11 327 11 085 11 045 -40 -0
40-49 Statsbidrag till näringslivet 3 576 3 718 3 630 -88 -2
50-59 Statsbidrag till hushåll och allmännyttiga samfund 12 878 13 288 13 169 -119 -1
60 Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten 5 576 6 423 6 531 108 2
61-65 EU:s strukturfondsfinansiering, finansieringen från andra EU:s fonder och den motsvarande statliga medfinansieringen och övriga överföringar inom landet 745 931 1 015 84 9
66-69 Överföringar till EU och utlandet 2 587 2 574 2 682 108 4
30-69 Överföringsutgifter 36 689 38 019 38 072 53 0
70-73 Anskaffning av inventarier 22 20 20 -1 -3
74-75 Husbyggen 54 61 24 -37 -61
76 Jordområden, byggnader och fastigheter 23 35 35 0 0
77-79 Jord- och vattenbyggen 515 434 447 13 3
70-79 Realinvesteringar 613 551 526 -25 -5
80-86 Lån som beviljas av statens medel 240 222 262 40 18
87-89 Övriga finansinvesteringar 438 461 250 -211 -46
80-89 Lån och övriga finansinvesteringar 677 684 512 -171 -25
70-89 Investeringsutgifter 1 291 1 235 1 038 -197 -16
90-92 Räntor på statsskulden 1 513 1 296 1 221 -75 -6
93-94 Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering2) 0 0 0 0
95-99 Övriga och icke specificerade utgifter 87 81 71 -10 -12
90-99 Övriga utgifter 1 600 1 377 1 292 -85 -6
Sammanlagt 54 419 55 492 55 675 183 0

1) Utgifterna har samlats i grupper enligt sin ekonomisk art på basis av momentets nummerkod. Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperatio­nerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.