Statsbudgeten 2018

Polisväsendet

Anslaget för polisväsendets omkostnader föreslås bli höjt till 721 miljoner euro. Höjningen föranleds bl.a. av tillägg som gjorts i syfte att förbättra prestationsförmågan. Det är möjligt att bibehålla polisens operativa verksamhet och antalet poliser på nuvarande nivå också 2018. Antalet poliser är således omkring 7 200 (exklusive Skyddspolisen). Antalet nybörjarplatser inom polisutbildningen kommer fortfarande att vara 400 för att antalet poliser som utbildas ska motsvara behoven enligt det rådande säkerhetsläget också under de kommande åren. För att bevara servicenivån och trygga den operativa verksamhetens kapacitet görs nödvändiga investeringar i materiel. Bland annat genom tekniska lösningar ökas dels synligheten för polisens uppgifter när det gäller upprätthållandet av säkerheten, dels tillgången till polistjänster. Samtidigt säkerställs att polisens kapacitet att bemöta behovet av brådskande hjälp förblir på nuvarande nivå. Målet är att upprätthålla en god aktionsberedskapstid.

När det gäller polisväsendet kommer verksamheten att koncentreras på tillhandahållandet av nödvändig service i enlighet med såväl redogörelsen och strategin för den inre säkerheten som det operativa programmet för strategin, så att det råder jämvikt mellan prestationsförmågan och de förväntningar som ställs på polisens verksamhet. Åtgärderna för att bekämpa terrorism stärks.

För att den nationella säkerheten ska kunna garanteras i en verksamhetsmiljö som är stadd i ständig förändring krävs det att Skyddspolisens verksamhetsförutsättningar säkerställs och kapaciteten utvecklas genom såväl ökade personalresurser som större teknisk beredskap. När den nya underrättelselagstiftningen träder i kraft kommer den att öka förutsättningarna för att lagstiftningsvägen svara på de nya kraven. Skyddspolisens centrala mål är att förbättra säkerheten i samhället genom att för statsledningens och myndigheternas räkning inhämta föregripande och viktig information i syfte att förhindra sådana gärningar och förehavanden som kan utgöra hot mot den nationella säkerheten.

Gränsbevakningsväsendet

För utgifterna för Gränsbevakningsväsendet föreslås ca 247 miljoner euro, vilket är 7 miljoner euro mer än året innan. Prioriteringarna i fråga om Gränsbevakningsväsendets uppgifter grundar sig på redogörelsen för den inre säkerheten och på de krav som säkerheten i vår omvärld ställer. Gränsbevakningsväsendet koncentrerar sig på att sörja för tillsynen över den grundläggande säkerheten vid östgränsen, säkerheten vid gränsövergångarna och ledningen av sjöräddningen. Dessutom sköter Gränsbevakningsväsendet sina åligganden inom det militära försvaret fullt ut. De ökade EU-förpliktelserna och verksamheten för att garantera smidigheten i den snabbt växande utrikestrafiken till och från Helsingfors-Vanda flygplats kräver resurser.

Vid förnyandet av kustbevakningens båtar är syftet att skaffa en kostnadseffektiv båttyp som utöver kapacitet att fungera som såväl menföres-, räddnings- och släckningsbåt som bogserbåt också ska ha oljebekämpningsberedskap.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

Som anslag för inrikesministeriets omkostnader för räddningsväsendet och nödcentralerna föreslås 67 miljoner euro. Enligt regeringsprogrammet ska den riksomfattande ledningen, planeringen, styrningen, övervakningen och samordningen av räddningsväsendet och beredskapen stärkas och förbättras. År 2018 fortsätter inrikesministeriets projekt för beredningen av den reform av räddningsväsendet som ska träda i kraft i början av 2020. För räddningsväsendets informationssystem avsätts tilläggsfinansiering på 3 miljoner euro, och systemen ska utvecklas i samarbete med finansministeriet så att de är kompatibla med de informationssystem som införs i samband med social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Genom reformen överförs räddningsväsendets uppgifter från kommunerna till 18 landskap. År 2018 förbereder sig inrikesministeriet inför uppgiften att samordna den gemensamma regionala beredskapen på centralförvaltningsnivå, som ändrar karaktär från och med 2020 i samband med landskapsreformen.

Verksamheten vid nödcentralerna och hos de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå vad gäller larmtjänsterna. Syftet är att förbättra nödcentralernas verksamhet och myndighetssamarbetet och därigenom säkerhetstjänsterna för allmänheten. Nödcentralsverksamheten och datasystemen förnyas under 2018 så att nödcentralernas nätverk kan stödja varandra vid arbetstoppar och störningar.

Invandring

Som anslag för inrikesministeriets omkostnader för invandring föreslås 252 miljoner euro. I anslaget ingår också medlen till EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond, för vilken preliminärt reserveras drygt 12 miljoner euro för olika åtgärder 2018. Dessutom föranleder migrationen också utgifter för bl.a. polisen. Anslagen för 2018 har dimensionerats för 7 000 nya asylsökande, och därutöver avhjälper Migrationsverket anhopningen av tidigare ärenden. Behovet av anslag för mottagning av flyktingar och asylsökanden påverkas till största delen av antalet personer som omfattas av mottagningsverksamheten, vilket varierar på grund av antalet nyanlända sökanden och det antal som inte längre omfattas av verksamheten. Kalkylerna över anslagsbehovet grundar sig dessutom på antaganden om det genomsnittliga antalet personer inom mottagningsverksamheten 2018 och på det beräknade genomsnittliga riktpriset för ett inkvarteringsdygn.

Mottagningspenning beviljas för att trygga den oundgängliga försörjning som en person behöver för ett människovärdigt liv samt för att främja personens möjligheter att klara sig på egen hand, om personen är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete, andra inkomster eller tillgångar.

Flyktingkvoten för 2018 är 750 personer.