Statsbudgeten 2018

Världshandeln har utvecklats positivt sedan slutet av förra året. Handeln har särskilt stimulerats av tillväxtekonomierna, men i framtiden kommer den positiva utvecklingen i euroområdet att få större betydelse. Skuldkrisen i euroområdet står inte längre i fokus i och med att de flesta krisländerna har lämnat de ekonomiska anpassningsprogrammen och även Grekland har fått fart på tillväxten. Förenta staternas goda ekonomiska utveckling fortsätter och centralbankens penningpolitik normaliseras. Världshandeln förväntas öka med 3,5 % 2017 och med 3,8 % 2018.

Det förutspås att Finlands BNP kommer att växa med 2,9 % år 2017. Den privata konsumtionen fortsätter att öka tack vare den förbättrade sysselsättningen. Tyngdpunkten inom de privata investeringarna håller på att förflyttas från byggande mot produktionsmässiga investeringar inom industrin. Tillväxtförutsättningarna förbättras inom exporten, eftersom exportefterfrågan växer och företagens kostnadskonkurrenskraft förbättras. Utrikeshandeln börjar stödja tillväxten av BNP efter en negativ period som varat i flera år.

År 2018 är den ekonomiska tillväxten fortsatt stark, även om BNP-tillväxten avtar till 2,1 %. Att tillväxten avtar beror i stor utsträckning på den privata konsumtionsefterfrågan, eftersom köpkraften ökar långsammare än i år. Att inflationen ökar till 1,5 % minskar löntagarnas köpkraft, även om den förbättrade sysselsättningen stöder dess tillväxt. Investeringarna ökar snabbare än i år tack vare maskin- och anordningsupphandlingar. Även bygginvesteringarna fortsätter att öka snabbt, även om ökningen av investeringarna i bostadsbyggande avtar.

Inom exporten upphör förlusten av marknadsandelar och exporten ökar i jämn takt tack vare tillväxten inom världshandeln. Största delen av exporttillväxten står varuexporten för, vilket även ökar importen av insatsvaror. Tillväxten i bruttonationalprodukten förbättrar sysselsättningen och antalet arbetslösa minskar långsamt. Arbetslöshetsgraden förväntas sjunka till 8,1 % och sysselsättningsgraden stiga till 70 % år 2018.

Åren 2017—2019 är den ekonomiska tillväxten som helhet mer positiv än under de föregående åren. I de ekonomiska strukturerna har det dock inte inträffat några sådana förändringar till följd av vilka ekonomins tillväxtpotential skulle ha ökat. Den ekonomiska tillväxten, som grundar sig på att arbetets produktivitet ökat kraftigt, medför att sysselsättningsläget förbättras måttligt.

Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1990—2018

Det stora underskottet i den offentliga ekonomin har minskat gradvis under de senaste åren. Den offentliga ekonomin har stärkts av de anpassningsåtgärder som regeringen beslutat om samt av den begynnande ekonomiska tillväxten förra året. Den offentliga skulden har ökat betydligt under de senaste åtta åren. Under de närmaste åren avtar skuldsättningstakten, och skulden i förhållande till BNP minskar.

Problemen i den offentliga ekonomin är strukturella. Trots det positiva konjunkturläget uppvisar den offentliga ekonomin dock fortfarande ett underskott. Dessutom kommer det på grund av den åldrande befolkningen på lång sikt att finnas en betydande obalans mellan inkomster och utgifter inom den offentliga ekonomin. För att den offentliga ekonomin på lång sikt ska vila på en hållbar grund och för att ökningen av utgifterna för pensioner och för vård och omsorg ska kunna finansieras utan åtgärder som stärker den offentliga ekonomin eller ytterligare skuldsättning måste saldot i början av nästa årtionde uppvisa ett klart överskott.

Den offentliga ekonomin i Finland består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna, som ytterligare indelas i arbetspensionsanstalter och i övriga socialskyddsfonder. Från ingången av 2020 förändras den offentliga ekonomins struktur när de nya landskapen inleder sin verksamhet. Statistikcentralen beslutar först senare om sektorklassificeringen av landskapsförvaltningen i nationalräkenskaperna. I den av finansministeriet hösten 2017 gjorda prognos för den offentliga ekonomin och bedömning på medellång sikt är landskapsförvaltningen en självständig sektor under statsförvaltningen.

Underskottet i statsfinanserna minskade 2016. Inkomsterna inom statsfinanserna ökade särskilt till följd av att skatteinkomsterna ökade mycket. Samtidigt var utgiftsutvecklingen måttfull. Motsvarande utveckling fortsätter även under de närmaste åren inom statsfinanserna. Även underskottet i lokalförvaltningen minskade 2016 och fortsätter att förbättras 2017. Under 2018 börjar saldot i lokalförvaltningen dock åter försämras på grund av att efterfrågan på social- och hälsovårdstjänsterna till följd av den åldrande befolkningen ökar. I och med social- och hälsovårds- och landskapsreformen kommer utgiftstrycket inom social- och hälsovårdstjänsterna att riktas till landskapen, vilket underlättar ekonomin för lokalförvaltningen från och med 2020. Det sammanräknade underskottet i statsförvaltningen, lokalförvaltningen och senare i landskapsförvaltningen beräknas vara betydande i början av nästa årtionde.

Arbetspensionsanstalternas överskott har minskat under de senaste åren till följd av de ökade pensionsutgifterna och den låga räntenivån. Överskottet fortsätter att minska under prognosperioden, eftersom den förväntade räntehöjningen inte är tillräcklig för att täcka de ökande pensionsutgifterna. Saldot för övriga socialskyddsfonder började uppvisa ett överskott förra året till följd av höjningen av arbetslöshetsförsäkringspremien. Under prognosperioden förbättrar de minskade arbetslöshetsutgifterna saldot för övriga socialskyddsfonder.

Utgiftsgraden, dvs. utgifterna i förhållande till BNP, steg 2014 till sin högsta nivå under detta årtusende. Sedan dess har den sjunkit i jämnt takt bl.a. till följd av anpassningsåtgärder. Skattegraden, dvs. skatter och avgifter av skattenatur i förhållande till BNP, sjunker under detta år bl.a. till följd av de ändringar i avgiftsgrunderna och de skattelättnader som konkurrenskraftsavtalet medför. Under de kommande åren sjunker skattegraden något även av den orsaken att en del av skattebaserna växer långsammare än BNP.