Statsbudgeten 2018

Ekonomiska utsikter

Världshandeln har utvecklats positivt sedan slutet av förra året. Handeln har särskilt stimulerats av tillväxtekonomierna, men i framtiden kommer den positiva utvecklingen i euroområdet att få större betydelse. Förenta staternas goda ekonomiska utveckling fortsätter och centralbankens penningpolitik normaliseras. Världshandeln förväntas öka med 3,5 % 2017 och med 3,8 % 2018.

Finlands ekonomi är inne i en snabb tillväxtfas. Det förutspås att Finlands BNP kommer att växa med 2,9 % år 2017, dvs. klart snabbare än år 2016. Den privata konsumtionen fortsätter att öka tack vare den förbättrade sysselsättningen. Tyngdpunkten inom de privata investeringarna håller på att förflyttas från byggande mot produktionsmässiga investeringar inom industrin. Tillväxtförutsättningarna förbättras inom exporten, eftersom exportefterfrågan växer och företagens kostnadskonkurrenskraft förbättras. Utrikeshandeln börjar stödja tillväxten av BNP efter en negativ period som varat i flera år.

År 2018 är den ekonomiska tillväxten fortsatt stark, även om BNP-tillväxten avtar till 2,1 %. Att tillväxten avtar beror i stor utsträckning på den privata konsumtionsefterfrågan, eftersom köpkraften ökar långsammare än 2017. Att inflationen ökar till 1,5 % minskar löntagarnas köpkraft, även om den förbättrade sysselsättningen stöder dess tillväxt. Investeringarna ökar snabbare än år 2017 tack vare maskin- och anordningsupphandlingar. Att tillväxten i bruttonationalprodukten förblir relativt snabb förbättrar sysselsättningen, men antalet arbetslösa minskar ändå långsamt. Arbetslöshetsgraden beräknas sjunka till 8,1 % år 2018.

Den ekonomisk-politiska linjen

Statsminister Juha Sipiläs regering har som mål att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. Skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten bryts före utgången av valperioden, och från och med 2021 ska vi inte längre leva på kredit. Regeringen förbinder sig att under regeringsperioden fatta de beslut om besparingar och strukturella reformer som behövs för att täcka hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro i den offentliga ekonomin. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden. I enlighet med regeringsprogrammet har man omedelbart inlett balanserandet av den offentliga ekonomin.

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 55,7 miljarder euro, vilket är ca 0,2 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Med beaktande av höjningen av prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen minskar anslagen under förvaltningsområdena med 0,3 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2017.

Anslagsnivån höjs bl.a. av de ökande satsningarna på spetsprojekt samt de stigande pensionsutgifterna. Anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet samt de minskande utgifterna för invandring och utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa sänker däremot anslagsnivån.

Inkomstposter

År 2018 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 52,7 miljarder euro. Andelen för skatterna och avgifterna av skattenatur är 44,0 miljarder euro. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2017 uppskattas skatteinkomsterna öka med ca 2,3 miljarder euro och inkomsterna utan upplåning med 2,8 miljarder euro. I den första tilläggsbudgeten för 2017 höjdes nettobeloppet av de ordinarie inkomsterna med sammanlagt 482 miljoner euro. Det här berodde delvis på att den ekonomiska aktiviteten hade utvecklats i positivare riktning än förväntat.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Budgetpropositionen för 2018 uppvisar ett underskott på 3,0 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Underskottet minskar klart jämfört med det beräknade underskottet för 2017. Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottet inom statsfinanserna 2018 uppgå till ca 2,0 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 110 miljarder euro i slutet av 2018, vilket är ca 47 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till ca 1,2 miljarder euro, vilket är knappt 100 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017.

Sysselsättningen

För att öka sysselsättningen och förkorta arbetslöshetens längd införs en aktiveringsmodell med självriskdagar. Reformen beräknas minska behovet av anslag för utkomstskyddet för arbetslösa med 9,5 miljoner euro år 2018. Sysselsättningsanslagen ökas med 25 miljoner euro för genomförande av aktiveringsmodellen. Det blir möjligt att använda utkomstskyddet för arbetslösa till inledande av företagsverksamhet och till kortvariga studier, och därför anvisas ett tillägg på sammanlagt 13,5 miljoner euro för anslaget för utkomstskyddet för arbetslösa.

För att avhjälpa ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven ökas utbudet av yrkesutbildning med 1 000 studerandeår, för vilket det föreslås ett tilläggsanslag på 9,4 miljoner euro. För etablerande av Navigator-verksamheten och ett servicepaket med psykosocialt stöd föreslås ett anslag på 8 miljoner euro. Unga med tydligt nedsatt funktionsförmåga kan i fortsättningen utan diagnos få yrkesinriktad rehabilitering, och därför föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro till utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen. Lönesubventionen för personer under 30 år ökas. De unga hänvisas från arbets- och näringsbyråer exempelvis till tjänster som tillhandahålls av privata tjänsteproducenter. Tjänsteproducenterna får betalt enligt resultat, dvs. för de unga som övergår till utbildning eller arbete, för vilket det reserveras 15 miljoner euro.

Ojämlikhet

Minimibeloppen av sjukdagpenningen, föräldradagpenningen och rehabiliteringspenningen höjs så att dagpenningen i netto i alla situationer är tillräckligt stor, för att stödmottagaren inte ska behöva söka grundläggande utkomststöd. På det här sättet tillgodoses det att grundtryggheten är det primära i förhållande till utkomststödet. Höjningen av minimidagpenningarna ökar statens utgifter med 8 miljoner euro 2018. För höjning av garantipensionen med uppskattningsvis ca 15 euro i månaden anvisas 18 miljoner euro. Barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs med ca 5 euro per månad, vilket inverkar på anslaget med ca 9,5 miljoner euro.

Kompetens

För åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen föreslås ett tilläggsanslag på 25 miljoner euro. Genomförandet av reformen av yrkesutbildningen stöds med tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro.

Säkerhet

För polisens och skyddspolisens omkostnader föreslås tillägg för tryggande av kärnfunktionerna och förebyggande av terrorism. För den höjning av beredskapen som den förändrade säkerhetspolitiska omgivningen kräver föreslås ett tilläggsanslag på 50 miljoner euro för försvarsmaktens omkostnader.

Utgifter för invandringen

De beräknade utgifterna för asylsökande minskar med 132 miljoner euro jämfört med vad som budgeterats för 2017. Antalet asylsökande väntas uppgå till 7 000 sökande åren 2017 och 2018. Andelen asylsökande som beviljas asyl uppskattas vara 41 %.

Åtgärder för anpassning av statsfinanserna 2018

I anslagen har de anpassningsåtgärder som det beslutats om i regeringsprogrammet inklusive senare ändringar av dem beaktats. Spareffekten av flera åtgärder såsom t.ex. i fråga om studiestödet och omkostnaderna ökar 2018. De anpassningsåtgärder som redovisas i bilaga 6 till regeringsprogrammet sänker statens utgifter med ca 0,3 miljarder euro från och med 2017.

Ändringar i beskattningsgrunderna

Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster lindras 2018 så att de motsvarar förändringen i konsumentprisindexet. Dessutom lindras beskattningen av arbete med sammanlagt 300 miljoner euro. Giltighetstiden för den temporära sänkningen av den nedre gränsen för solidaritetsskatten förlängs.

Höjningarna av tobaksskatten fortsätter i överensstämmelse med regeringsprogrammet åren 2018—2019. Höjningarna genomförs stegvis för att dämpa effekterna på beteendet. År 2018 höjs tobaksskatten två gånger, den 1 januari 2018 och den 1 juli 2018. Bilskatten lindras i överensstämmelse med regeringsprogrammet och tidigare lagstiftning med sammanlagt 182 miljoner euro åren 2016—2019. Alkoholskatten höjs med 100 miljoner euro och skatterna för uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen med ett nettobelopp på 45 miljoner euro år 2018. Slopandet av banskatten och halveringen av farledsavgifterna är i kraft till utgången av 2018.

Kommunerna kompenseras via samfundsskatten med 60 miljoner euro för konsekvenserna av de sänkta avgifterna för den småbarnspedagogik som kommunerna ordnar. Kompensationen genomförs genom att kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs och statens utdelning minskas i motsvarande grad.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

Ramen för valperioden för 2018 är 44 453 miljoner euro. De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 44 043 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2018 uppgår således till 110 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Den kommunala ekonomin

För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 10,6 miljarder euro 2018, och dessa stiger jämfört med vad som budgeterats för 2017 med ca 0,1 %. För de kalkylerade statsandelarna föreslås sammanlagt 9,4 miljarder euro, vilket är 1,4 % mindre än vad som budgeterats för 2017. Flera faktorer inverkar på minskningen av statsbidragen, och de viktigaste är den minskning i statsandelen som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet och en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, vilket också minskar statsandelen. De åtgärder för att minska kommunernas uppgifter som avses i regeringsprogrammet minskar såväl kommunernas utgifter som deras statsandel. Den sammanlagda effekten av de statliga åtgärderna försvagar kommunernas ekonomi med ca 129 miljoner euro 2018. Den kommunala ekonomin påverkas 2018 i hög grad även av andra faktorer än statens beslut, såsom av konkurrenskraftsavtalet, som minskar kommunernas arbetskraftskostnader. Den kommunala ekonomin uppvisar ett litet underskott enligt nationalräkenskaperna år 2018, i och med att underskottet ökar något jämfört med 2017.

Den offentliga ekonomin

Det stora underskottet i den offentliga ekonomin har minskat stegvis under de senaste åren. Den offentliga ekonomin har stärkts av de anpassningsåtgärder som regeringen beslutat om samt av den begynnande ekonomiska tillväxten förra året. Trots det positiva konjunkturläget uppvisar den offentliga ekonomin dock fortfarande ett underskott. Problemen i den offentliga ekonomin är strukturella. Dessutom kommer det på grund av den åldrande befolkningen på lång sikt att finnas en betydande obalans mellan inkomster och utgifter inom den offentliga ekonomin.

Enligt finansministeriets prognos från september uppgår underskottet i den offentliga ekonomin 2017 till 1,2 % och ökar något och beräknas 2018 uppgå till 1,4 % av BNP. Således uppfyller Finland det kriterium som gäller underskott enligt EU-lagstiftningen.

Till följd av konjunkturuppgången bedöms det att regeringens mål att skuldkvoten upphör att öka 2019 kommer att nås. Statsförvaltningen och lokalförvaltningen uppvisar dock fortfarande ett underskott 2021, dvs. vi fortsätter att leva på kredit.