Statsbudgeten 2023
40. Högskoleundervisning och forskning
För Finlands Akademis forskningsprojekt, programvaru- och apparaturanskaffningar som hänför sig till forskningsfinansieringen, utvärderingar och av Akademin finansierat forskningsfrämjande, vilka finansieras under momenten 29.40.51 och 29.40.53, får det 2023 ingås förbindelser till ett värde av 427 526 000 euro. Av fullmakten är 20 000 000 euro avsett för att stärka forskningsinfrastrukturerna och 50 000 000 euro för att stärka universitetens profilering. Om en del av bevillningsfullmakten för 2022 är oanvänd, får förbindelser som gäller den oanvända delen ingås ännu 2023.
Av fullmakten har 4 750 000 euro reserverats för betalning av utgifter och understöd som föranleds av den helhet som stöder en grön omställning och gäller främjande av nyckelsektorer och stärkande av kompetens (RRF pelare 3/FoU-finansiering) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.
Lokaler kan alltjämt överlåtas utan vederlag till Vetenskapliga samfundens delegation.
Förklaring:
- — Nivån på den finländska vetenskapen i internationell jämförelse och vetenskapens kunskaps- och kompetensgrund stärks och därigenom främjas en hållbar ekonomisk tillväxt och uppkomsten av nya arbetsplatser.
- — Tillgången till en högt utbildad och kompetent arbetskraft och forskarkår tryggas så att samhället, kulturen och arbetslivet kan förändras.
Yrkeshögskolorna, universiteten, Finlands Akademi, Riksarkivet, Institutet för de inhemska språken och Depåbiblioteket skapar förutsättningar för att stärka bildningen, den hållbara tillväxten och välfärden samt Finlands konkurrenskraft. Verksamheten är högklassig, internationell, effektiv och etisk och stöder en jämlik och mångkulturell samhällsutveckling.
- — Genom vetenskapspolitik och åtgärder inom högskolorna främjar man uppkomsten av starka och nätverkande forsknings- och kompetenscenter, internationalisering och kontakter till globala nätverk av föregångare.
- — Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och nationella forskningsinfrastrukturer samt för sådan forskning och innovationsverksamhet som sammanför olika aktörer och branscher.
- — Högskolorna stöder växande forskningsområden och skapar konkurrenskraftiga förutsättningar för forskning som siktar på den internationella toppen.
- — Ett omfattande utnyttjande av samt öppenhet i fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande, inklusive kommersialisering och kompetensexport, främjas inom det offentliga beslutsfattandet och utvecklandet av näringslivet.
- — Utvecklandet av forskningsverksamheten och informationssamhället tryggas genom högklassiga stödtjänster med hjälp av digitaliseringen.
- — Öppen vetenskap och innovationsverksamhet främjas som ett samarbete mellan förvaltningsområdena och tillsammans med forskarsamhället.
- — Medie- och medborgarsynligheten samt vetenskapsfostran stärks inom den evidensbaserade kunskapen.
Yrkeshögskolorna och universiteten utvecklar själva sin verksamhet så att de är jämlika, tillgängliga, mångkulturella och attraktiva arbets- och lärmiljöer. Högskolorna leds väl, man satsar på välbefinnandet i arbetet och sörjer systematiskt för kompetensutvecklingen. Högskolorna främjar dessa mål också i samhället i stort. Högskolorna samarbetar på riksnivå för att bygga upp öppna, tillgängliga och flexibla studiemöjligheter. Högskolorna är studerandecentrerade och stöder kontinuerligt lärande i olika livssituationer så att arbetskarriärerna förlängs och det blir möjligt att kontinuerligt utveckla kompetensen.
- — Andelen högskoleutbildad arbetskraft ökas genom ett ökat utbud av högskoleutbildning för inhemska och utländska studerande, bättre genomströmning och utvecklande av flexibla studiemöjligheter.
- — Högskolorna förutser arbetskrafts- och utbildningsbehoven i samarbete med olika intressentgrupper.
- — För att samla kompetensen och avveckla oändamålsenliga och överlappande funktioner kommer högskolorna att fortsätta det operativa och strukturella utvecklandet inom och mellan de olika sektorerna.
- — Högskolorna profilerar sig inom sina egna starka områden, förtydligar och effektiviserar samarbetet och arbetsfördelningen både sinsemellan och med forskningsinstituten.
- — Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att se över utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, lärmiljöerna och lärarnas pedagogiska kompetens. Med digitaliseringen förbättras förutom kvaliteten även den ändamålsenliga användningen av resurser.
- — Högskolorna ökar möjligheterna till kontinuerligt lärande, gör handledningen av de studerande mångsidigare och ökar samarbetet med arbetslivet
- — I högskolornas verksamhet betonas internationalisering och ett företagarmässigt tillvägagångssätt samt samhällsansvar och globalt ansvar.
Antal studerande vid yrkeshögskolor och universitet
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 uppskattning |
2023 uppskattning |
|
| Grundexamina vid yrkeshögskolor | |||||
| — studerande som inlett sina studier | 34 212 | 39 198 | 40 722 | 41 200 | 39 200 |
| — avlagda examina | 24 315 | 24 372 | 24 240 | 25 000 | 25 500 |
| — antal studerande | 126 279 | 131 154 | 136 056 | 139 000 | 139 000 |
| Högre yrkeshögskoleexamina | |||||
| — studerande som inlett sina studier | 5 376 | 6 735 | 8 073 | 8 300 | 8 300 |
| — avlagda examina | 3 330 | 3 870 | 4 335 | 5 000 | 5 100 |
| — antal studerande | 14 208 | 15 981 | 18 432 | 19 000 | 19 000 |
| Grundexamina vid universitet1) | |||||
| — nya studerande | 22 074 | 24 870 | 26 739 | 27 000 | 25 400 |
| — avlagda lägre högskoleexamina | 13 419 | 15 096 | 13 461 | 14 500 | 15 000 |
| — avlagda högre högskoleexamina | 16 128 | 18 513 | 15 963 | 17 000 | 17 200 |
| — antal studerande | 134 364 | 136 929 | 139 143 | 141 000 | 143 100 |
| Doktorsexamina vid universitet | 1 719 | 1 839 | 1 608 | 1 700 | 1 700 |
1) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.
Andelen utgifter för forsknings-och utvecklingsverksamhet av bruttonationalprodukten (%)
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 uppskattning |
2022 uppskattning |
2023 uppskattning |
|
| FoU-utgifternas andel av BNP (%) | 2,73 | 2,76 | 2,80 | 2,94 | 2,88 | . | . |
Utgifter som användningen av bevillningsfullmakterna för forskningsprojekt föranleder staten (mn euro)
| Bevillningsfullmakt i enligt med budgeten | |||||||||
| År | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| 2015 | 318,8 | 0,6 | 0,1 | ||||||
| 2016 | 338,4 | 3,3 | 0,2 | ||||||
| 2017 | 348,3 | 19,0 | 3,5 | 0,1 | |||||
| 2018 | 343,3 | 58,1 | 14,9 | 3,3 | 0,1 | ||||
| 2019 | 368,4 | 99,8 | 68,7 | 21,0 | 4,8 | ||||
| 2020 | 438,1 | 106,8 | 85,3 | 61,1 | 19,7 | 5,0 | |||
| 2021 | 406,3 | 87,0 | 108,4 | 100,1 | 68,2 | 20,5 | 2,9 | ||
| 2022 | 390,5 | 27,9 | 76,8 | 107,8 | 101,9 | 54,1 | 16,5 | 2,0 | |
| 2023 | 427,5 | 26,4 | 77,5 | 125,9 | 111,6 | 66,2 | 19,0 | 0,9 | |
| Sammanlagt | 402,5 | 384,3 | 370,9 | 320,6 | 191,2 | 85,6 | 21,0 | 0,9 | |
Vid ändringen av bevillningsfullmakten har som tillägg beaktats ökningen av FoU- och EuroHPC-finansieringen samt som avdrag ändringen av fullmakten för återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 3).
01. Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 11 935 000 euro.
Förklaring:Finlands Akademi är en viktig finansiär av vetenskaplig forskning i Finland och verkar aktivt inom den nationella och internationella vetenskaps- och innovationspolitiken. Genom sin konkurrensutsatta och referentgranskade forskningsfinansiering och sin vetenskapspolitiska verksamhet höjer Akademin forskningens kvalitet och genomslag och stöder aktivt vetenskaplig förnyelse. I anslutning till Finlands Akademi finns rådet för strategisk forskning. Förvaltningsämbetet för Akademin producerar rådets administrativa tjänster.
- — Akademin producerar forskningspolitisk data och analyser av hög kvalitet som kan användas öppet på nätet av olika aktörer samt utvecklar metoder för utvärdering av forskningens och forskningsverksamhetens genomslag.
- — De som ansöker om forskningsfinansiering får aktuell information om Akademins finansieringsprinciper och finansieringsmöjligheter samt om beslutsfattandet.
- — Material, metoder och resultat från undersökningar som finansieras av Akademin är tillgängliga i enlighet med principerna för öppen vetenskap.
- — Akademins verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv och beaktar de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
- — Finlands Akademi utvecklar och leder sin arbetsgemenskap med målet att personalen ska ha god arbetsförmåga och arbetshälsa, sakkunskap, stark kompetens och utveckling av kompetensen, främja rörligheten samt förnya statens arbetsgivarbild.
Nyckeltal för resultat
| 2020 utfall |
2021 utfall |
2022 mål |
2023 mål |
|
| Samhälleliga effekter | ||||
| Akademins samarbetsförmåga (förfrågan till intressenter, max 4) | 3,06 | - | 3,2 | - |
| Andelen referentgranskade publikationer som är öppna för allmänheten i Akademins projekt (%) | 55,7 | 57 | 90 | 90 |
| Andelen kvinnor (%) av utvärderingens experter | 36 | 34 | 45 | 50 |
| Verksamhetens resultat | ||||
| Finansieringsverksamheten, behandlade ansökningar (st.) | 4 814 | 5 077 | 4 200 | 4 200 |
| Finansieringsverksamhetens kostnadsandel av den beviljade finansieringen (%) | 2,2 | 2,2 | < 3,5 | < 3,5 |
| Akademiprojektens handläggningskostnad (euro/ansökan) | 1 622 | 1 476 | 1 450 | 1 450 |
| Hantering av mänskliga resurser | ||||
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,67 | 3,71 | >= 3,65 | >= 3,65 |
| Årsverken | 140,8 | 147,6 | 146—150 | 147 |
För att resultatmålen för Finlands Akademi ska nås används även anslagen under momenten 29.40.51, 29.40.53, 29.40.54 och 29.40.66.
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för Finlands Akademis prestationer (1410/2015).
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2021 utfall |
2022 ordinarie budget |
2023 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 13 842 | 12 375 | 12 335 |
| Bruttoinkomster | 582 | 400 | 400 |
| Nettoutgifter | 13 260 | 11 975 | 11 935 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 5 134 | ||
| — överförts till följande år | 3 844 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Besparing som gäller kontorslokaler | -123 |
| Lönejusteringar | 200 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -56 |
| Resebesparing | -61 |
| Sammanlagt | -40 |
| 2023 budget | 11 935 000 |
| 2022 II tilläggsb. | 111 000 |
| 2022 budget | 11 975 000 |
| 2021 bokslut | 11 970 000 |
02. Riksarkivets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 19 658 000 euro.
Anslaget får också användas
1) till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till organisationer och program inom Riksarkivets internationella samarbete
2) till betalning av utgifter för projekt som godkänts av EU.
Förklaring:Riksarkivet är en sakkunnig- och serviceorganisation samt en infrastruktur för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som i sin verksamhet har som mål att det arkivmaterial som är av betydelse för samhället och individen förvaras i begränsad användbar form och så att det kan användas effektivt med tanke på kunderna. Riksarkivet har till uppgift att säkerställa att handlingar som hör till vårt nationella kulturarv bevaras och hålls tillgängliga, att stödja forskningen, att göra informationen mera tillgänglig samt att utveckla arkivfunktionen samtidigt som digitalisering främjas.
- — Riksarkivet effektiviserar sin verksamhet genom digitala verksamhetssätt.
- — Riksarkivets verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv och beaktar de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
- — Riksarkivet utvecklar och leder sin arbetsgemenskap med målet att personalen ska ha god arbetsförmåga och arbetshälsa, sakkunskap, stark kompetens och utveckling av kompetensen, främja rörligheten samt förnya statens arbetsgivarbild.
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för Riksarkivets prestationer (1190/2021).
Nyckeltal för resultat
| 2020 utfall |
2021 utfall |
2022 mål |
2023 mål |
|
| Samhälleliga effekter | ||||
| Det totala arkivmaterialet (hyllkilometer) | 222,0 | 224,5 | 227,5 | 225,5 |
| Den totala mängden digitaliserat material (mn filer/år) | 96 | 121 | 154 | 230 |
| Användning av digitalt material på nätet (mn besök/år) | 1,9 | 1,8 | 2,2 | 2,0 |
| Andelen e-tjänster av begärandena om information | 72 | 78 | 75 | 80 |
| Verksamhetens resultat | ||||
| Behandlade begäranden om information (st.) | 27 599 | 33 774 | 26 000 | 26 000 |
| Kundtillfredsställelse med webbtjänsterna (min 1—max 5) | 3,7 | >3,5 | >3,5 | |
| Hantering av mänskliga resurser | ||||
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,5 | 3,6 | >= 3,7 | >= 3,7 |
| Årsverken | 205 | 225 | 225 | 227 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2021 utfall |
2022 ordinarie budget |
2023 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 23 092 | 20 748 | 22 158 |
| Bruttoinkomster | 2 123 | 1 200 | 2 500 |
| Nettoutgifter | 20 969 | 19 548 | 19 658 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 2 804 | ||
| — överförts till följande år | 1 770 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Besparing som gäller kontorslokaler | -27 |
| Lönejusteringar | 216 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -55 |
| Resebesparing | -24 |
| Sammanlagt | 110 |
| 2023 budget | 19 658 000 |
| 2022 II tilläggsb. | 120 000 |
| 2022 budget | 19 548 000 |
| 2021 bokslut | 19 935 000 |
03. Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 4 459 000 euro.
Förklaring:Institutet för de inhemska språken är en sakkunnig- och serviceorganisation vars verksamhet syftar till att öka kännedomen om de inhemska språken och deras betydelse i kulturen och samhället. Genom sin verksamhet skapar den förutsättningar för jämställdheten i Finland. Institutet producerar tjänster och publikationer som främjar användningen och utvecklingen av det finska och svenska språket. Centret erbjuder sina tjänster och sitt material öppet på webben och främjar öppenhet och digitalisering i fråga om information. Centret skapar förutsättningar för integration av invandrare. Centrets verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv och beaktar de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för prestationer av Institutet för de inhemska språken (1209/2016).
Nyckeltal för resultat
| 2020 utfall |
2021 utfall |
2022 mål |
2023 mål |
|
| Publikationer (viktat styckeantal) | 3 493 | 3 224 | 4 500 | 4 500 |
| Språkrådgivning (svar), st. | 7 673 | 7 070 | 6 500 | 6 500 |
| Antal besökare i webbtjänsten | 6 014 431 | 5 363 157 | 4 400 000 | 4 400 000 |
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,6 | 3,6 | 3,4 | >=3,4 |
| Årsverken | 73,6 | 71,2 | 71 | 71 |
För att resultatmålen för Institutet för de inhemska språken ska nås används även anslag under moment 29.40.53.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2021 utfall |
2022 ordinarie budget |
2023 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 4 787 | 4 997 | 4 909 |
| Bruttoinkomster | 446 | 450 | 450 |
| Nettoutgifter | 4 341 | 4 547 | 4 459 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 483 | ||
| — överförts till följande år | 573 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av ett tillägg av engångsnatur | -100 |
| Besparing som gäller kontorslokaler | -52 |
| Lönejusteringar | 75 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -7 |
| Resebesparing | -4 |
| Sammanlagt | -88 |
| 2023 budget | 4 459 000 |
| 2022 II tilläggsb. | 42 000 |
| 2022 budget | 4 547 000 |
| 2021 bokslut | 4 431 000 |
04. Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 2 181 000 euro.
Förklaring:Depåbiblioteket minskar genom sin verksamhet de allmänna och vetenskapliga bibliotekens samlingsbehov och säkerställer att det material som ingår i samlingen finns tillgängligt för dem som behöver informationen. Depåbibliotekets verksamhet stöder främjandet av öppen vetenskap och utvecklandet av kunnandet i samhället som en del av forskningsinfrastrukturen och informationsinfrastrukturen för medborgarna. Depåbibliotekets verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv och beaktar de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för prestationer vid Depåbiblioteket (1346/2006).
Nyckeltal för resultat
| 2020 utfall |
2021 utfall |
2022 mål |
2023 mål |
|
| Mängd material som tagits emot (hyllmeter/år) | 1 655 | 2 920 | 2 000 | 2 000 |
| Katalogiserade poster (titlar) | 59 727 | 64 871 | 50 000 | 50 000 |
| Antal beställningar (st./år) | 62 750 | 66 716 | 85 000 | 85 000 |
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,9 | 3,9 | >= 4 | >= 4 |
| Årsverken | 17,5 | 17,6 | 18 | 18 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2021 utfall |
2022 ordinarie budget |
2023 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 1 562 | 1 682 | 2 185 |
| Bruttoinkomster | - | 3 | 4 |
| Nettoutgifter | 1 562 | 1 679 | 2 181 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 88 | ||
| — överförts till följande år | 208 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Hyrestillägg | 500 |
| Besparing som gäller kontorslokaler | -3 |
| Lönejusteringar | 16 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -9 |
| Resebesparing | -2 |
| Sammanlagt | 502 |
| 2023 budget | 2 181 000 |
| 2022 II tilläggsb. | 9 000 |
| 2022 budget | 1 679 000 |
| 2021 bokslut | 1 682 000 |
20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 39 746 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter och understöd för försöks-, forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet som gäller yrkeshögskolor, universitet och forskningsinstitut
2) till finansiering av gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolor, forskningsinstitut och vetenskap samt till centraliserad finansiering av datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten inom högskolorna och vetenskapen och av andra motsvarande gemensamma utgifter
3) till ett belopp av högst 7 663 000 euro för finansiering av byggande och upprätthållande av infrastrukturer för datahantering och högpresterande datorsystem
4) till ett belopp av högst 10 000 000 euro för att öka högskolornas studieplatser inom livskraftsområdena och stärka forsknings- och utvecklingsverksamheten
5) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna
6) avlönande av personal motsvarande högst 186 årsverken i uppgifter för viss tid.
Av anslaget har 1 000 000 euro reserverats för betalning av utgifter och understöd som föranleds av investeringshelheten för programmet för digitalisering av det kontinuerliga lärandet (RRF pelare 3) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.
Förklaring:Genom forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsåtgärder stöds uppnåendet av de högskole- och vetenskapspolitiska målen. Målet är att höja servicenivån för stödfunktionerna, sänka kostnaderna och främja elektronisk kommunikation med hjälp av gemensamma eller enhetliga datatekniska tjänster inom högskolorna och vetenskapen. Genom åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 3) genomförs system-, service- och processreformer som främjar digitalisering och flexibelt lärande inom högskoleutbildningen. Samtidigt stöder reformerna höjningen av sysselsättningsnivån och kompetensnivån på lång sikt samt digitaliseringsmålet i programmet för hållbar tillväxt i Finland. Östra Finlands livskraft stärks genom att antalet studieplatser i högskoleutbildningen i regionen ökas och forsknings- och utvecklingsverksamheten stärks.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet | 2 083 000 |
| Gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolorna och vetenskapen | 19 000 000 |
| För att skapa och underhålla en infrastruktur för datahantering och högpresterande datorsystem (högst) | 7 663 000 |
| Studieplatser vid högskolorna samt forsknings- och utvecklingsverksamhet i östra Finland (högst) | 10 000 000 |
| Programmet för digitalisering av det kontinuerliga lärandet (RRF pelare 3) | 1 000 000 |
| Sammanlagt | 39 746 000 |
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra 97 procent och konsumtionsutgifterna tre procent.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av engångsutgifter | -850 |
| Digital infrastruktur till stöd för invandring av experter (RRF pelare 3) | -725 |
| Finansiering av CSC:s forskningsinfrastruktur | 7 500 |
| Programmet för digitalisering av det kontinuerliga lärandet (RRF pelare 3) | -6 000 |
| Projektet Euro QCI (överföring från moment 32.01.49) | 163 |
| Servicehelhet för elektronisk arkivering (SAPA) | -200 |
| Stärkning av forskningsinfrastrukturen bl.a. genom ökad finansiering till forsknings- och utvecklingsverksamhet | 4 000 |
| Ökning av studieplatserna på områden med dragningskraft vid högskolorna i östra Finland | 6 000 |
| Resebesparing | -86 |
| Sammanlagt | 9 802 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
| 2023 budget | 39 746 000 |
| 2022 II tilläggsb. | 5 450 000 |
| 2022 budget | 29 944 000 |
| 2021 bokslut | 31 789 000 |
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 992 888 000 euro.
Anslaget får användas till finansiering i enlighet med universitetslagen (558/2009) enligt följande:
1) 1 813 954 000 euro för universitetens basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder
2) 173 741 000 euro i ersättning till universiteten för de kostnader som universiteten föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet
3) högst 5 193 000 euro för prövningsbaserad finansiering av universiteten.
Förklaring:Den statliga finansieringen av universiteten bestäms med stöd av 49 § i universitetslagen (558/2009), statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (119/2019).
Ersättningen enligt punkt 2 justeras årligen utifrån det senaste mervärdesskatteintaget i euro för varje universitet.
I anslaget under punkt 3 ingår 265 000 euro till Aalto-universitetet för finansiering av ett datarum och 200 000 euro till stärkande av forskningen och kompetensen i trafikekonomi samt 1 128 000 euro till universitetens övningsskolor för utvidgning av läroplikten.
I anslutning till Helsingfors universitet verkar Nationalbiblioteket. Bestämmelser om Nationalbibliotekets uppgifter finns i universitetslagen (558/2009) och lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial (1433/2007). Målet är att stärka Nationalbibliotekets roll som en nationell utvecklare inom biblioteksbranschen och som tillhandahållare av bastjänster inom hela biblioteksnätet.
Vid de universitet som ordnar lärarutbildning finns övningsundervisning och för utvecklingen av lärarutbildningen finns övningsskolor. Målet för övningsskolorna är en hög nivå på den verksamhet som tjänar lärarutbildningen och en nära växelverkan med universitetets övriga verksamhet. Antalet elever i övningsskolorna är ungefär 8 800, varav cirka 2 300 är gymnasieelever.
Universitetens kvantitativa mål
| 2017 utfall |
2019 utfall |
20211) utfall |
20232) |
|
| Lägre högskoleexamina | 13 893 | 13 419 | 13 461 | 16 995 |
| Högre högskoleexamina | 14 910 | 16 128 | 15 963 | 18 236 |
| Doktorsexamina | 1 749 | 1 719 | 1 608 | 1 906 |
| Vetenskapliga publikationer (jufo 2 och 3)/undervisnings- och forskningspersonal3) | 0,57 | 0,61 | 0,62 | 0,63 |
| Andelen gemensamma, internationella publikationer av de vetenskapliga publikationerna (jufo 1—3), % | 48,9 | 53,1 | 54,5 | 54,6 |
| Andel lägre högskoleexamina 4) som avlagts inom målsatt tid, % | 32,3 | 36,6 | 51,0 | 55,0 |
| Andel högre högskoleexamina som avlagts inom målsatt tid, % | 27,5 | 30,3 | 34,9 | 40,0 |
| Andel som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % | 43,3 | 43,9 | 47,4 | 50,0 |
1) Antal examina utfall, i övrigt uppskattning.
2) I fråga om målen för examina är siffran för år 2023 det genomsnittliga målet för åren 2021—2024.
3) Publikationsforumet är ett klassificeringssystem som stöder kvalitetsbedömningen av vetenskaplig publikationsverksamhet. I klassificeringen som består av tre nivåer placeras de centrala utländska och inhemska publiceringskanalerna mellan basnivån (1) och den högsta nivån (3).
4) I fråga om lägre och högre högskoleexamina avses med målsatt tid den målsatta tid som anges i 40 § i universitetslagen.
Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)
| Kalkylerad basfinansiering av universiteten | 1 813 954 000 |
| — Nationalbiblioteket | 20 184 000 |
| — Övningsskolor | 52 497 000 |
| — Övrig kalkylerad basfinansiering av universiteten | 1 741 273 000 |
| Andel mervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen av universitetens kostnader | 173 741 000 |
| — Uppskattning av moms-kompensationen år 2023 | 166 565 000 |
| — Justering enligt skillnaden mellan den moms-kompensation som gäller ersättningarna 2021 och utfallet | 7 176 000 |
| Prövningsbaserad finansiering av universiteten (högst) enligt universitetslagen (558/2009) | 5 193 000 |
| Sammanlagt | 1 992 888 000 |
Kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för gymnasieutbildning i övningsskolorna, 9 378 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.20.35.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Datarum | 265 |
| Justering av universitetsindexet för 2021 | 21 892 |
| Precisering av moms-kompensationen | 37 687 |
| Universitetsindex (3,6 %) | 62 428 |
| Utvidgning av läroplikten vid övningsskolorna | 451 |
| Ökning av antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen (RRF pelare 3) | -5 000 |
| Sammanlagt | 117 723 |
| 2023 budget | 1 992 888 000 |
| 2022 II tilläggsb. | 1 250 000 |
| 2022 budget | 1 875 165 000 |
| 2021 bokslut | 1 893 903 000 |
51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 345 566 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av forskning, uppgifter i olika skeden av forskarkarriären, utveckling av forskningsinfrastrukturerna och forskningsförutsättningarna, främjande av utnyttjandet av forskningen, statsunderstöd och stipendier samt internationellt samarbete
2) till betalning av utgifter som föranleds av finansiella bidrag till internationella organisationer, inklusive forskningsinfrastrukturer
3) till betalning av utgifter för forsknings- och utbildningsprojekt som godkänts av EU
4) till utgifter för anskaffning av programvara och utrustning för Finlands Akademis forskningsfinansiering
Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.
Av anslaget har reserverats
1) 13 000 000 euro för främjande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (RRF pelare 3)
2) 5 000 000 euro för nationella forskningsinfrastrukturer (RRF pelare 3)
3) 8 000 000 euro för lokala forskningsinfrastrukturer (RRF pelare 3)
som en del av planen för återhämtning och resiliens, varav högst 520 000 euro kan användas för verkställighetskostnader som föranleds av utlysningar om finansiering och för utgifter för avlönande av personal, inklusive tjänstemän som utnämnts till sin tjänst, motsvarande tre årsverken.
Förklaring:De åtgärder som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen hänför sig till målet för programmet för hållbar tillväxt i Finland att öka satsningarna på forskning och utveckling (RRF pelare 3). Åtgärderna gäller nationella och lokala forskningsinfrastrukturer samt främjande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen i syfte att öka samanvändningen av forskningsinfrastrukturer samt intensiteten inom forskning och utveckling. De mål för en grön och digital omställning som fastställts för åtgärderna säkerställs vid riktandet av finansieringen.
Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Anslagsbehov som föranleds av fullmakterna för 2023 | 26 378 |
| EuroHPC | 2 000 |
| Forskarmobilitet | 250 |
| Lokala infrastrukturer (RRF pelare 3) | -2 000 |
| Ändringar av tidpunkterna för utbetalningar | -53 542 |
| Ändring av kompensationen för den minskade avkastningen av penningspelsverksamheten | -3 416 |
| Sammanlagt | -30 330 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
| 2023 budget | 345 566 000 |
| 2022 II tilläggsb. | 250 000 |
| 2022 budget | 375 896 000 |
| 2021 bokslut | 307 774 286 |
53. Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av vetenskap (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 74 715 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av Finlands Akademis forskningsfinansiering i enlighet med lagen om Finlands Akademi (922/2009)
2) till betalning av andra EU-godkända forskningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna
3) till utgifter, medlemsavgifter och finansiella bidrag för det internationella vetenskapliga samarbetet
4) till utgifter som föranleds av Vetenskapscentret Heurekas verksamhet och andra projekt som stöder vetenskapsfostran
5) till statsunderstöd och till utgifter för utvecklande inom privat arkiveringsverksamhet i enlighet med lagen om statsbidrag till privata arkiv (1006/2006)
6) till utgifter som föranleds av verksamheten vid Institutet för de inhemska språken i enlighet med lagen om Institutet för de inhemska språken (1403/2011). Anslaget får tillsammans med anslagen under moment 29.40.03 användas för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 75 årsverken, inklusive tjänstemän som utnämnts till sin tjänst
7) till främjande av de vetenskapspolitiska målen
8) till finansiering av infrastrukturprojekt som gäller forskning i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001). Till betalning av statsunderstöd för förbättrande av tillgången till forskningsmaterial och för forskningsinfrastrukturprojekt samt till betalning av utgifter för motsvarande projekt vid statens ämbetsverk samt till avlönande av personal i uppgifter för viss tid motsvarande högst sju årsverken
9) till hyror för statens lokaler som används av vetenskapliga samfund.
Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.
Förklaring:
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Till Finlands Akademis förfogande för finansiering av forskningsprojekt och främjande av vetenskaplig forskning | 38 936 000 |
| Främjande av vetenskapspolitiska mål | 35 779 000 |
| Sammanlagt | 74 715 000 |
Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Upphörande av den temporära sänkningen av lotteriskatten | -1 629 |
| Ändring i de uppskattade intäkterna | 4 843 |
| Sammanlagt | 3 214 |
| 2023 budget | 74 715 000 |
| 2022 budget | 71 501 000 |
| 2021 bokslut | 71 997 924 |
54. Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 55 631 000 euro.
År 2023 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 55 631 000 euro.
Fullmakten och anslaget får användas
1) till strategisk forskning i enlighet med de temaområden och prioriteringar som statsrådet beslutat om
2) till betalning av forskningsprojekt och forskningsprogram som finansieras av rådet för strategisk forskning och till betalning av löneutgifter och andra utgifter och understöd som föranleds av forskningens infrastrukturer, stipendier och internationellt samarbete även till utländska organisationer
3) till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av utvärderingar.
Anslaget får också användas för nationell medfinansiering för EU-projekt och andra internationella forskningsfinansiärers projekt, om projekten följer de tema- och prioritetsområden som statsrådet beslutat om samt rådets programstruktur.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten, med undantag för företag.
Förklaring:Den strategiska forskningen är långsiktig, problemfokuserad och vetenskapligt högklassig forskning som stöder samhällspolitiken och utvecklingen av samhällets funktioner och som syftar till att finna lösningar på betydande utmaningar och problem i samhället. Finansieringen kanaliseras på bred basis till forskning kring olika betydande och stora utmaningar i samhället och bl.a. forskning som främjar förnyandet av näringslivet och konkurrenskraften, utvecklingen av arbetslivet och utvecklingen av den offentliga sektorn. Finansieringen gör det möjligt att inrikta forskningen i enlighet med samhällets föränderliga informationsbehov och på mindre utforskade områden. Forskningsprojekten finansieras utifrån samhällelig betydelse, genomslagskraft och forskningens kvalitet.
Utgifter som användningen av bevillningsfullmakten för forskningsprojekt inom strategisk forskning föranleder staten (1 000 euro), uppskattning
| År | Fullmakt | 2017—2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 |
| 2017 | 55 631 | 55 509 | 122 | - | - | - | - |
| 2018 | 55 631 | 52 940 | 2 691 | - | - | - | - |
| 2019 | 55 631 | 36 487 | 18 375 | 769 | - | - | - |
| 2020 | 55 631 | 15 840 | 19 500 | 20 291 | - | - | - |
| 2021 | 55 631 | 622 | 14 943 | 18 544 | 21 522 | - | - |
| 2022 | 55 631 | 16 027 | 18 544 | 21 060 | - | ||
| 2023 | 55 631 | 15 565 | 18 544 | 21 522 | |||
| Sammanlagt | 161 398 | 55 631 | 55 631 | 55 631 | 39 604 | 21 522 |
Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.
| 2023 budget | 55 631 000 |
| 2022 budget | 55 631 000 |
| 2021 bokslut | 47 132 287 |
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 954 190 000 euro.
Anslaget får användas till finansiering i enlighet med yrkeshögskolelagen (932/2014) enligt följande:
1) 880 665 000 euro för yrkeshögskolornas basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder
2) till ett belopp av 56 500 000 euro i ersättning till yrkeshögskolorna för de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds av de kostnader för mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet
3) högst 16 675 000 euro för prövningsbaserad finansiering av yrkeshögskolorna
4) till ett belopp av 350 000 euro för kompensation som bestäms på kalkylerade grunder till yrkeshögskolor i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och modellen för observationsskogar.
Förklaring:Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna bestäms med stöd av 43 § i yrkeshögskolelagen (932/2014), statsrådets förordning om yrkeshögskolor (1129/2014) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering (117/2019).
Ersättningen enligt punkt 2 baserar sig på uppgifterna från det senast fastställda bokslutet.
Kompensationen enligt punkt 4 baserar sig på ett avtal om nyttjanderätt mot vederlag enligt modellen för observationsskogar mellan Forststyrelsen och Tavastlands yrkeshögskola med hänvisning till motiveringen under moment 29.20.30.
Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål vid yrkeshögskolorna
| 2017 utfall |
2019 utfall |
20211) utfall |
20232) |
|
| Yrkeshögskoleexamina | 23 166 | 24 315 | 24 240 | 27 639 |
| Högre yrkeshögskoleexamina | 2 754 | 3 330 | 4 335 | 4 717 |
| Yrkespedagogisk lärarutbildning, utexaminerade | 1 725 | 1 608 | 1 551 | 1 550 |
| Publikationer/lärare och FoU-personal | 1,41 | 1,78 | 1,82 | 1,85 |
| Personer som avlagt yrkeshögskoleexamen inom fem år från det att studierna inleddes, % av dem som börjat studera | 59,4 | 62,5 | 63,5 | 64,0 |
| Andel yrkeshögskoleexamina som avlagts inom målsatt tid, % 3) | 66,1 | 65,0 | 66,6 | 68,0 |
1) Examensmål utfall, i övrigt uppskattning.
2) I fråga om målen för examina är siffran för år 2023 det genomsnittliga målet för åren 2021—2024.
3) I fråga om yrkeshögskoleexamina avses med målsatt tid den målsatta tid som anges i 30 § i yrkeshögskolelagen.
Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)
| Kalkylerad basfinansiering av yrkeshögskolorna | 880 665 000 |
| Andel mervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen av yrkeshögskolornas kostnader | 56 500 000 |
| Prövningsbaserad finansiering av yrkeshögskolorna (högst) i enlighet med yrkeshögskolelagen | 16 675 000 |
| Kompensation till yrkeshögskolorna i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och modellen för observationsskogar | 350 000 |
| Sammanlagt | 954 190 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Justering av yrkeshögskoleindexet för 2021 | 10 701 |
| Precisering av moms-kompensationen | -2 240 |
| Stärkande av yrkeshögskolornas FoU-verksamhet | 5 000 |
| Yrkeshögskoleindex (3,6 %) | 30 508 |
| Ökning av antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen (RRF pelare 3) | -10 000 |
| Ökning av antalet nybörjarplatser vid högskolorna i Nyslott | 525 |
| Sammanlagt | 34 494 |
| 2023 budget | 954 190 000 |
| 2022 II tilläggsb. | 1 000 000 |
| 2022 budget | 919 696 000 |
| 2021 bokslut | 896 993 000 |
66. Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 21 453 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av Finlands finansiella bidrag till Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN), Europas södra observatorium (ESO), Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL), Europeiska molekylärbiologiska konferensen (EMBC), Europeiska universitetsinstitutet (EUI) och den europeiska synkrotonljusanläggningen (ESRF) och anläggningen för forskning om antiprotoner och joner i Europa (FAIR) samt till liknande internationella vetenskapliga organisationer.
Förklaring:De finansiella bidragen fastställs i regel utifrån medlemsländernas nationalproduktsandelar enligt de beslut som organisationerna har fattat.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Förändringar i internationella organisationers finansieringsandelar | -521 |
| Sammanlagt | -521 |
| 2023 budget | 21 453 000 |
| 2022 budget | 21 974 000 |
| 2021 bokslut | 20 236 704 |
(89.) Statlig finansiering för universitetens kapitalplaceringar (fast anslag)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.
| 2022 budget | 67 000 000 |