Statsbudgeten 2023

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagstiftning om automatiserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen.

Anslaget står delvis utanför ramen.

Förklaring:Statskontoret skaffar centraliserat den valuta som behövs för ämbetsverkens och inrättningarnas anskaffningar i utländsk valuta. Med denna verksamhetsmodell eftersträvas avsevärda kostnadsbesparingar för staten i och med att valutaväxlingsprocesserna blir effektivare och kompetens och stordriftsfördelar kan utnyttjas.

Under momentet antecknas kursdifferenserna för saldona på de valutakonton som sköts centraliserat. Kursdifferenser uppstår t.ex. när anskaffningsutgiften i utländsk valuta för en tillgång bokförs enligt prestationsprincipen med tillämpande av Europeiska centralbankens centralkurs föregående dag och utgiften betalas i en valuta som har bokförts enligt det värde som inkomsten i den utländska valutan har den dag den influtit eller vars anskaffning har bokförts enligt det belopp i euro som betalats för valutaposten. Den kumulativa kursdifferens som uppstått under budgetåret kan i bokslutet vara antingen positiv, och därmed hämta inkomster till staten, eller negativ, och därmed medföra utgifter för staten, för vilka det ska anvisas anslag i budgeten.

Förklaring:Försörjningsberedskapsbanken möjliggör statens betalningsrörelse i situationer där statens första bank och andra bank inte kan tillhandahålla betalningsrörelsetjänster för staten.

Förklaring:Anslaget ger det spelrum som servicecentrets prissättningspraxis förutsätter. Målet för servicecentrets verksamhet är att kostnadsmotsvarigheten ska realiseras under reservationsanslagsperioden. Anslaget ska användas bara om inkomsterna av kundavgifter under ett enskilt budgetår inte räcker till för att täcka de utgifter som verksamheten medför.

Förklaring:Anslaget ger det spelrum som servicecentrets prissättningspraxis förutsätter. Målet för servicecentrets verksamhet är att kostnadsmotsvarigheten ska realiseras under reservationsanslagsperioden. Anslaget ska användas bara om inkomsterna av kundavgifter under ett enskilt budgetår inte räcker till för att täcka de utgifter som verksamheten medför.

Förklaring:Anslaget används till utgifter för utvecklings- och utvidgningsinvesteringar som gäller servicecentret och de tjänster det tillhandahåller och till ersättningsinvesteringar inom serviceproduktionen, såsom anskaffning av anläggningar och licenser. Servicecentret inkluderar i kundpriserna de kostnader som motsvarar användningen av anslaget under momentet. Servicecentret intäktsför det belopp som motsvarar användningen av anslaget periodiserat över flera år.

Inkomsterna till följd av servicecentrets intäktsföring har budgeterats under moment 12.28.20.

Förklaring:Målet för tjänsten Suomi.fi är att kostnadsmotsvarigheten ska realiseras under reservationsanslagsperioden. Anslaget får användas endast om inkomsterna av kundavgifter under ett enskilt budgetår inte räcker till för att täcka de utgifter som verksamheten medför.

Förklaring:Finansministeriet har med beaktande av servicemålen och andra verksamhetsmål preliminärt fastställt 6 miljoner euro som resultatmål för Senatkoncernens affärsverks uthyrningsverksamhet (inbegripet tjänster) för 2023. Enligt den preliminära planen består resultatet i sin helhet av Senatfastigheter.

År 2023 intäktsför Senatkoncernens affärsverk i statsbudgeten sammanlagt 48,8 miljoner euro i form av intäktsföring av vinst från 2022, borgensavgifter och räntor och amorteringar på lån. I finansieringsplanen för 2023 har räntorna och amorteringarna på statens lån uppskattats till 13,5 miljoner euro, intäktsföringen av vinst till 35 miljoner euro och borgensavgifterna till 0,3 miljoner euro. Den upplåning som närmast behövs för finansiering av investeringarna uppgår till högst 500 miljoner euro netto.

Senatkoncernens likviditet påverkas i hög grad av kassaflödet från realiseringen av fastigheter. Det kassaflöde som uppkommer genom fastighetsköp beror på respektive marknadssituation och innehåller därmed osäkerhetsfaktorer som inte beror på Senatkoncernen.

Förslaget till fullmakt gäller överföring av besittningen av aktierna i Maakuntien tilakeskus Oy, som ägs till 100 % av Senatfastigheter, och vidareöverlåtelse av aktierna från staten. Enligt 63 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021) ska staten sköta de åtgärder som behövs för att inrätta det nationella kompetenscentret för lokal- och fastighetsförvaltning som avses i 21 § i lagen om välfärdsområden. De aktier i kompetenscentret som ska överlåtas till välfärdsområdena ska överlåtas utan vederlag senast den 1 januari 2023. Aktierna i kompetenscentret som välfärdsområdena får ska fördelas mellan dem i proportion till deras invånarantal. Som invånarantal beaktas invånarantalet i de kommuner som hör till respektive välfärdsområde den 31 december 2021. HUS-sammanslutningen får en tredjedel av de aktier som tillfaller varje välfärdsområde i Nyland och Helsingfors stad. Staten ska ha ett exemplar av kompetenscentrets aktier av olika slag så som de definieras i bolagsordningen och som ger rätt att förhindra att bolagsordningen ändras utan statens samtycke, en starkare rätt att besluta om aktiekapitalet och om maximibeloppen för finansiering i form av främmande kapital samt rätt att utse en styrelsemedlem. Maakuntien tilakeskus Oy:s eget kapital per den 31 december 2021 är ca 8,4 miljoner euro. Närmare beslut om överlåtelse av aktier från staten fattas av statsrådet.