Statsbudgeten 2023

Förklaring:Polisens resultatrika verksamhet som främjar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna bidrar till att Finland är världens tryggaste land. Polisen skapar trygghetskänsla genom att fullgöra sina lagstadgade uppgifter på ett tillförlitligt och effektivt sätt, på ett högklassigt sätt och i rätt tid, genom att polisen är synlig och anträffbar i människornas vardag samt genom att medborgarna har ett fortsatt förtroende för verksamheten. Aktionsberedskapen och beredskapsnivån är god. Målsättningen är att hotande fenomen kan identifieras och att de kan upptäckas och förhindras. Olaglig inresa och olaglig vistelse i landet bekämpas. Polisens trafiksäkerhetsarbete bidrar till att minska antalet dödsfall i trafiken och öka trygghetskänslan för alla trafikformer.

Inom polisens verksamhet betonas aktionsberedskapen i synnerhet i brådskande larmuppdrag och förebyggande verksamhet samt inriktas effektiv brottsbekämpning särskilt på de brott som är mest skadliga för individen och samhället, inklusive trafikbrott. För att bevara samhällsfreden avvärjs sådana förehavanden och brott som kan utgöra fara för rätts- och samhällsordningen eller för rikets inre och yttre säkerhet i samarbete med övriga aktörer. Polisen sörjer för utvecklandet och upprätthållandet av det internationella polissamarbetet genom att delta i arbetet inom ramen för de bilaterala och multilaterala strukturer som inrättats för detta ändamål.

Polisens synlighet och tillgängligheten till tjänster främjas i den utsträckning som resurserna möjliggör genom digitalisering och tekniska lösningar. Samtidigt strävar man efter att säkerställa att polisen har kapacitet att bemöta behovet av brådskande hjälp.

Regeringen lämnar i samband med budgetpropositionen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av polislagen, så att den handräckning som polisen ger ska vara avgiftsfri i uppgifter inom barnskyddet och socialjouren.

Tillgången till brådskande larmtjänster samt aktionsberedskapstiden bibehålls på en god nivå. Polisens synlighet upprätthålls i glesbygdsområden och områden med lägre servicenivå. I polisens verksamhet betonas förebyggande verksamhet. I trafiksäkerhetsarbetet genomförs statsrådets principbeslut om en nationell trafiksäkerhetsstrategi 2022—2026 och polisens program för trafikövervakning och trafiksäkerhet 2021—2030 genom att inrikta övervakningen på de centrala påverkansobjekt som fastställs i programmet.

Situationen i fråga om olaglig inresa är fortsättningsvis under kontroll i Finland och förblir på samma nivå som 2021. Åtgärderna för att bekämpa olaglig inresa är trovärdiga och effektiva. Syftet med genomförandet av omarbetningen av SIS 3-förordningen är att förbättra informationsutbytet.

Målet för brottsbekämpningen är att trygga den grundläggande utredningen och en effektiv förbehandling av brott, vilket påverkar känslan av trygghet. I verksamheten betonas dessutom bekämpandet av brott som riktar sig mot den personliga integriteten, dvs. brott mot liv och hälsa, sexualbrott samt brott som undergräver samhällets och näringslivets strukturer. I synnerhet beaktas brott mot barn och bekämpning av familjevåld och våld i nära relationer samt säkerställs att parterna hänvisas till flermyndighetsmodeller och stödtjänster. Dessutom fortsätter bekämpningen av brott och hatbrott i anslutning till våldsam extremism samt förbättringen av identifieringsförmågan och informationsgången i fråga om tips om allvarliga och farliga gärningar. På grund av den snabba förändringen i verksamhetsmiljön blir förebyggande och utredning av yrkesmässig och organiserad brottslighet samt inhämtande av information allt viktigare.

Brottsutredningsnivån för strafflagsbrott (exkl. trafikbrott) och resultaten av polisens brottsbekämpning bibehålls på nuvarande nivå. Totalreformen av bestämmelserna om sexualbrott träder i kraft 2023 och påverkar polisens brottsbekämpning. För att påskynda straffprocesskedjan och öka dess genomslagskraft fortsätter åklagarsamarbetet genom att utvecklingen av straffprocessen samordnas.

För att göra bekämpningen av ekonomisk brottslighet mera verkningsfull strävar man efter att utreda brott i realtid och att bevara resultaten på 2022 års nivå. Effektiv återvinning av brottsvinning beaktas i fråga om olika brottstyper. Bekämpningen av ekonomisk brottslighet genomförs i enlighet med färdplanen för genomförande för programmet för bekämpning av grå ekonomi. Samarbetet med centrala aktörer utvecklas. Bekämpningen av miljöbrott utvecklas genom att öka polisens kompetens och utnyttja flermyndighetsverksamhet. Bekämpningen av människohandelsbrott fortsätter och flermyndighetssamarbetet intensifieras ytterligare.

Den för samhället och individerna mest skadliga it-relaterade brottsligheten och i synnerhet it-brottslighet som riktar sig mot kritisk infrastruktur bekämpas i samarbete med andra myndigheter, företag och organisationer. Den it-relaterade brottslighet som riktar sig mot enskilda medborgare bekämpas i synnerhet genom att informera om nya sätt att begå brott.

Polisen avslöjar fortsättningsvis grov narkotikabrottslighet, fäster uppmärksamhet vid en effektiv hänvisning av användarna till vård i samarbete med övriga myndigheter och satsar på underrättelseinhämtning som avser datanät. Polisen strävar efter att försvåra den organiserade brottslighetens verksamhet och integrering i samhällsstrukturerna genom förfarandet för att bekämpa brott med administrativa åtgärder samt stöder personer som vill lämna organiserade kriminella sammanslutningar (Exit-åtgärder).

Polisens tillståndsförvaltning har i och med det administrativa beslutsfattandet och genom olika övervakningsmetoder en förebyggande effekt på brott samt en tryggande effekt på allmän ordning och allmän säkerhet. Tjänster tillhandahålls huvudsakligen i form av e-tjänster, även genom att sköta om behovet av tjänster hos grupper med särskilda behov. Utnyttjandegraden i fråga om e-tjänster hålls planmässigt på en hög nivå..

Tillståndstjänsterna produceras på ett makroekonomiskt och kostnadseffektivt sätt så att de säkerställer en tillräcklig servicenivå, effektiva förfaranden och motsvarande resurser inom den avgiftsbelagda tillståndsförvaltningen och sörjer för kostnadsmotsvarigheten.

Polisens personal- och kompetensbehov tillgodoses genom examensutbildning och fortbildning på båda nationalspråken. Vid Polisyrkeshögskolan kan man också avlägga befälsexamen för räddningsbranschen, som genomförs i samarbete med Räddningsinstitutet. Utbildning ordnas också för olika intressentgrupper och privata aktörer.

Läroplanerna för examensutbildningen utvecklas kontinuerligt i enlighet med förändringarna i omvärlden. I utbildningens innehåll och mål betonas bl.a. de kunskaper och färdigheter som internationellt polissamarbete, kulturell mångfald och nya informationssystem förutsätter. Utbildningarnas produktivitet och tillgänglighet förbättras genom att utbudet av nätbaserad undervisning utvidgas. Polisyrkeshögskolan producerar forskningsdata för utvecklandet av polisverksamheten, den inre säkerheten och undervisningen vid läroanstalten.

Polispersonalens kompetens motsvarar omvärldens behov. Säkerheten och hälsan i arbetet säkerställs genom arbetarskyddsmetoder. Särskild uppmärksamhet fästs vid att stödja arbetsförmågan för att främja välbefinnandet i arbetet hos väktare och personer som arbetar med brottsutredning. Jämställdhet och likabehandling mellan könen samt mångfald inom polisen främjas. I enlighet med målen i regeringsprogrammet fortsätter man med åtgärderna för att garantera hälsosamma, trygga och funktionellt ändamålsenliga lokaler för personalen.

Anslaget står delvis utanför ramen.

Förklaring:Skyddspolisen är en säkerhets- och underrättelsetjänst som avvärjer hot mot Finlands nationella säkerhet och producerar information för att förebygga hot. Skyddspolisen har till uppgift att inhämta information för att skydda den nationella säkerheten och på förhand upptäcka, förhindra och avslöja verksamhet, förehavanden och brott som kan hota stats- och samhällsordningen. Den information som skyddspolisen inhämtar är en väsentlig del av bekämpningen av hot mot den nationella säkerheten och det utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsfattandet.

I och med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning som trädde i kraft 2019 fick skyddspolisen nya uppgifter, vilket har lett till att underrättelseinhämtningens betydelse i verksamheten har ökat. Skyddspolisen har bl.a. fått rätt att inhämta information utomlands och rätt att inhämta information om datatrafik som överskrider Finlands gränser i datanät. Dessutom producerar Skyddspolisen alla säkerhetsutredningar i Finland med undantag för försvarsförvaltningens säkerhetsutredningar. Skyddspolisens verksamhet styrs av de prioriteringar för civil underrättelseinhämtning som inrikesministeriet fastställt och med hjälp av vilka myndighetens inhämtande av information och rapporterings styrs. Prioriteringarna samordnas årligen med den militära underrättelseinhämtningen för att undvika överlappningar.

Den säkerhetspolitiska miljöns utveckling mot större oförutsebarhet gör det allt viktigare att man i beslutsprocesserna har tillgång till analyserad information inhämtad via underrättelsemetoder. Skyddspolisen publicerade sin nya strategi hösten 2021. Med hjälp av den vill skyddspolisen förbättra i synnerhet informationsinhämtningen, verksamhetskulturen och samarbetet. Systematisk, målinriktad och riktad informationsinhämtning utgör grunden för verksamheten. Informationen ska analyseras och erbjudas beslutsfattarna i rätt tid och i tydlig form. Skyddspolisen inhämtar information som statsledningen och andra partner inte får från annat håll.

Det föreslås att skyddspolisen ska tilldelas resurser som gör det möjligt att svara för befogenheterna enligt lagstiftningen och möjliggöra en effektiv och korrekt tillämpning av dem, som säkerställer skyddspolisens förmåga att reagera på de snabba förändringarna i omvärlden och på så sätt skapar förutsättningar för ett fullständigt skydd av den nationella säkerheten. Detta innebär i synnerhet att man utöver personalresurser satsar på att utveckla underhållet av skyddspolisens övergripande informationssystem.

Förklaring:

Förklaring:De viktigaste målen för polisens, räddningsväsendets, social- och hälsovårdsväsendets, Gränsbevakningsväsendets, försvarsmaktens och Tullens gemensamma fältledningssystem (KEJO) är en effektivisering av myndigheternas verksamhet och myndighetssamarbetet, möjliggörande av en gemensam lägesbild för myndigheterna, införande av nya arbetsprocesser i fältförhållanden, en effektivisering av informationsutbytet och kommunikationen i realtid mellan fältledningen och myndigheterna samt den kostnadseffektivitet som ett för myndigheterna gemensamt fältledningssystem medför.

Polisstyrelsen är förvaltare av fältledningssystemet och programmet för fortsatt utveckling av systemet. Polisstyrelsen tillsatte fältledningsprojektets inledande skede för tiden den 21 mars 2011 till den 31 december 2011. Projektets andra skede fortsatte från och med den 1 januari 2012 som beredningsskede för anskaffningen av fältledningssystemet. Det tredje skedet (genomförandeskedet) tillsattes genom Polisstyrelsens beslut för tiden den 1 januari 2013 till den 31 december 2016.

Genomförandeskedet har förlängts genom flera beslut fram till den 30 juni 2021. Skedet för fortsatt utveckling av fältledningssystemet utgör projektets fjärde skede. Syftet med programmet för fortsatt utveckling, som omfattar tiden den 1 juli 2021 till den 31 december 2023, är att säkerställa att de mål som ställts upp för projektet uppfylls på ett sådant sätt att den tekniska beredskapen för ibruktagande har uppnåtts inom samtliga sektorer före utgången av 2023. Samtidigt genomförs en kontrollerad övergång till ett skede med vidareutveckling i mindre skala samt underhåll. Under momentet för gemensamma omkostnader budgeteras samtliga andelar av de gemensamma kostnaderna för fortsatt utveckling av systemet inom de berörda sektorerna.