Statsbudgeten 2012

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

Fullmakt

Arbets- och näringsministeriet eller de inrättningar som ministeriet bemyndigat får 2012 i enlighet med skuldkonverteringsavtalet av den 15 augusti 2006 mellan Finland och Ryssland ingå avtal om anskaffning av varor eller tjänster till det belopp som är oanvänt av den skuldkonverteringsfullmakt på 30 000 000 US-dollar (25 000 000 euro) som beviljades i den andra tilläggsbudgeten för 2006.

Förklaring:Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken understöds de anställdas kompetensutveckling, företagstillväxten och ny företagsverksamhet och bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom åtgärderna påverkar man också de långsiktiga förändringar i omvärlden som föranleds av globaliseringen, den åldrande befolkningen och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen medför.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken förs med hjälp av offentlig arbetskraftsservice, rådgivnings- och utvecklingstjänster för företag, företagsfinansiering och sysselsättningsanslag.

Sysselsättnings- och företagspolitiken fokuserar på att försnabba tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet och investeringar och genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens. Åtgärder inriktas dels på att förbättra tillväxten inom små och medelstora företag samt deras utveckling och internationalisering, dels på att trygga företagens tillgång till finansiering. Företagsutveckling, hanteringen av omställningar och en förlängning av tiden i arbetslivet stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning enligt företagens behov och genom åtgärder för att utveckla företagen och höja kvaliteten på arbetslivet. Tillkomsten av nya företag främjas med hjälp av en startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i början av företagets livscykel.

De arbetslösas och permitterades kompetens och arbetsmarknadsfärdigheter utvecklas så att de har så goda förutsättningar som möjligt att snabbt etablera sig i arbetslivet. Genom arbetskraftsservice stöds ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden. Lediga anställningar ska tillsättas så snabbt som möjligt. Arbets- och näringsbyråernas tjänster ska bli bättre genom att olika servicekoncept tillämpas, nätet av byråer utvecklas och hanteringen av kundrelationer förbättras. Vid produktionen av arbetskrafts- och företagstjänster ska man bilda nätverk med andra serviceproducenter i de regionala företagstjänsterna. Vid användningen av lönesubventioner prioriteras företagens rekrytering av arbetstagare.

De ungas och de nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden ska stödas i ett tidigt skede av arbetslöshetsperioden genom styrning och rådgivning och med hjälp av en samhällsgarantimodell. Unga som saknar utbildning styrs primärt till yrkesutbildning, läroavtalsutbildning eller andra former av lärande i arbetet. Unga personer som avlagt examen uppmuntras att söka arbete med hjälp av lönesubventioner och en rekryteringscheck som bygger på lönesubvention. Företagandet bland de unga stöds genom tjänster för nya företagare som specialanpassas för de ungas behov. En reform som gäller samhällsgaranti för unga ska beredas under 2012.

Arbetslösheten och utslagningen från arbetsmarknaden ska fås att minska. De långtidsarbetslösa ska ges större delaktighet i lönesubventionerat arbete, utbildning och annan service. I syfte att minska långtidsarbetslösheten inleds försöksprojekt som siktar på en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan stat och kommuner när det gäller servicen till långtidsarbetslösa. Under 2012 kommer det att beredas ett handlingsprogram som innefattar de reformer som finns inskrivna i regeringsprogrammet och är avsedda att främja sysselsättningen bland partiellt arbetsföra.

¹⁾ I beloppen för utfallet för 2010 ingår också de åtgärder som vidtagits inom ramen för förvaltningsförsöket i Kajanaland.

²⁾ Volymerna av lönesubvention inbegriper också personer som sysselsatts enbart med anslag för arbetsmarknadsstöd (33.20.52).

³⁾ Arbetspraktik och arbetslivsträning finansieras i sin helhet med medel under moment 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

I den finansiering som Finnvera Abp riktar till små och medelstora företag ingår statsunderstöd av närings- och regionpolitiska orsaker. Finnvera Abp har en central roll särskilt med tanke på finansieringen av nystartade företag och tillväxtföretag. I Finnvera-koncernens kapitalplaceringsverksamhet som riktar sig till små och medelstora företag fästs särskild vikt vid det behov av eget kapital som företag i den allra tidigaste fasen har.

Efter störningarna på finansmarknaden och den ekonomiska recession som blev följden förväntas exportefterfrågan åter öka 2012. Den temporära refinansieringsmodell som togs i bruk för att trygga exportfinansieringen och som administreras av Finlands Exportkredit Ab upphör i juni 2011. Efter det är avsikten att införa en exportfinansieringsmodell i form av krediter vilken baserar sig på Finnveras kapitalanskaffning. Fullmakten enligt den lag som gäller ränteutjämningar att ingå ränteutjämningsavtal fortsätter att gälla till utgången av 2015. Det maximala beloppet av ränteutjämningarna och ränteutjämningsanbuden har sänkts tillbaka till nivån före krisen, alltså till fem miljarder euro.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande samhälleliga effektmål, härledda från riktlinjerna för koncernstrategins mål och resultatområdets övriga strategier, för resultatområdet sysselsättning och företagsamhet för 2012:

01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 162 825 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av utgifter för försöks- och utvecklingsprojekt inom den offentliga arbetskraftsservicen med undantag för projekt som gäller arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, vilka finansieras med medel under moment 32.30.51

2) för utveckling av arbetsförvaltningen inom närområdena.

Användningen av anslaget för verksamheten vid servicecentren för arbetskraft förutsätter att kommunerna bidrar med ungefär lika många tjänstemän till de gemensamma verksamhetsställena som arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsförvaltningen och kommunen svarar gemensamt för kostnaderna för verksamheten på det sätt som arbets- och näringsministeriet närmare bestämmer.

Förklaring:I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för arbets- och näringsbyråerna för 2012:

Resultat av verksamheten

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

42. Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 40 611 000 euro.

Anslaget får användas

1) för räntestöd som beviljas för finansiering av Finnvera Abp:s och dess föregångare Kera Abp:s verksamhet i enlighet med statsrådets förbindelser som ingåtts med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) och den lag som gällde aktiebolaget Kera Abp (65/1971) och föregick denna

2) till ersättning för förluster som uppkommit till följd av bolagens utlånings- och borgensverksamhet i enlighet med statsrådets förbindelser som ingåtts med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) och den lag som gällde aktiebolaget Kera Abp (65/1971) och föregick denna.

Fullmakt. Specialfinansieringsbolaget får 2012 bevilja lån som omfattas av det regionala räntestödet till ett belopp av högst 128 330 000 euro samt lån som omfattas av specialräntestöd och beviljas i enlighet med stödprogram som stöds på näringspolitiska grunder till ett belopp av sammanlagt högst 134 314 000 euro. Statsrådet kan vid behov, om efterfrågan det förutsätter och utan att överskrida det totala beloppet av fullmakter, ändra det inbördes fördelningsförhållandet mellan regionalpolitiska räntestödslån och specialräntestödslån och ändra fullmakter för vilka räntestöd beviljats till fullmakter utan räntestöd.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:

Räntestöd

Räntestödet gör det möjligt för Finnvera Abp att utan skyddande säkerhet bevilja riskfyllda lån till skäligt pris speciellt när det gäller att starta ny företagsverksamhet och utvidga och utveckla verksamheten vid små och medelstora företag.

Enligt lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet och de förbindelser som statsrådet ingått med stöd av den betalar staten räntestöd till bolaget. Räntestödet kan vara regionalt räntestöd eller specialräntestöd. Staten betalar bolaget regionalt räntestöd för vidareöverföring till kredittagarna. Det beviljade räntestödet är till sitt belopp regionalt graderat. Specialräntestöd betalas till bolaget för vidareöverföring till kredittagarna i fråga om krediter som beviljats av särskilt fastställda näringspolitiska skäl.

År 2012 betalas räntestöd för de krediter som Finnvera Abp beviljat 1999 eller senare. Räntestöd betalas dessutom som grundräntestöd och tilläggsräntestöd för de krediter som Kera Abp beviljat före 1999 enligt de gällande förbindelser som statsrådet ingått med stöd av den lag som gällde Kera Abp.

Bevillningsfullmakterna för de krediter som omfattas av det regionala räntestödet och specialräntestödet gäller också den del av de beviljade krediterna som finansieras som en del av finansieringen via EU av den regionala utvecklingen. Räntestöden för den finansiering som utgör delfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden för EU-programperioden 2000—2006 utbetalas från och med den 1 januari 2009 från ett särskilt spärrkonto. Den statliga medfinansieringen av räntestödet och Europeiska regionala utvecklingsfondens andel har för programperioden 2007—2013 budgeterats under moment 32.50.64.

Räntestöd för krediter som beviljats 2002 och senare betalas till Finnvera Abp under det år då bolaget gottgör stödet till kunderna. Räntestöd som hänför sig till krediter som beviljats tidigare betalas till bolaget under det år som följer på överföringen av räntestödet till kredittagarna.

Ersättningar för förluster

Ersättningarna för kreditförluster gör det möjligt för Finnvera Abp att bevilja riskfyllda lån och ställa borgen också när den säkerhet som företaget ställer är otillräcklig. I fråga om tillväxtföretag och nystartade företag bedöms risknivån vara högre än i snitt. Finnvera Abp:s förmåga att ta risker ska förbättras genom att statens andel av de ersättningar som ingår i statsrådets förbindelse till Finnvera Abp om delvis ersättning av kredit- och borgensförluster ökar i synnerhet när det gäller nystartade företag och tillväxtföretag.

Statsrådet har med stöd av 8 § i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet ingått en förbindelse om att staten, enligt villkoren i förbindelsen, ersätter Finnvera Abp för kreditförluster som gäller de krediter och borgensförbindelser som bolaget beviljar från och med den 1 januari 1999. Kredit- och borgensförluster på krediter och borgensförbindelser som Kera Abp har beviljat före denna tidpunkt ersätts enligt de förbindelser som statsrådet har ingått med stöd av den lag som gällde Kera Abp.

De krediter och borgensförbindelser som Finnvera Abp beviljar 2012 beräknas orsaka staten utgifter första gången år 2013.

Avsikten är att finansiering även ur Europeiska regionala utvecklingsfonden ska kanaliseras till ersättning av kreditförluster för investerings- och driftskapitallån som beviljats av Finnvera Abp under programperioden 2000—2006. Ersättningarna för förluster (ERUF:s andel och den nationella andelen) betalas från ERUF-spärrkontot så länge som borgensförbindelserna och lånen är i kraft.

Effektivitet och resultat av verksamheten

Totalt uppgår statens kostnader för den finansiering som beviljas 2012 (nuvärde) till ca 6,3 miljoner euro.

Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 12 875 000 euro till följd av en nivåförändring.

44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av transportstöd i enlighet med statsrådets förordning om regionalt transportstöd (21/2009) som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen (688/2001), med undantag för det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Transportstöd betalas ut för transporten från förädlingsorten till andra orter inom Finland av produkter som förädlats av små och medelstora företag i landskapen Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Norra Karelen, Södra Savolax och Norra Savolax samt i de ekonomiska regionerna Saarijärvi—Viitasari och Kaustby och i den tidigare kommunen Ullava. Stödet kan betalas också för hamnverksamhet som sker i hamnar eller på skeppningsställen vid Bottniska viken i Sastmola kommun eller norr om denna kommun eller i hamnar eller på skeppningsställen inom Saimens vattendragsområde.

Den kortaste transportsträcka som berättigar till stöd är 266 km. När det gäller de transporter som har anknytning till den ovan nämnda hamnverksamheten är den kortaste sträcka som berättigar till stöd dock 101 km.

Transportstöd kan också betalas som skärgårdstransportstöd för varutransporter inom Finland från sådana öar med fast bosättning men utan fast vägförbindelse som är belägna annanstans än i landskapet Åland och som enligt regionutvecklingslagen (1651/2009) hör till stödområde I eller II.

Målet med transportstödsystemet är att minska de extra kostnader för längre transportsträckor än i genomsnitt som orsakas företagsverksamhet i avlägsna och glest befolkade områden och att på så sätt upprätthålla och öka företagsverksamheten i dessa områden. Stödet är till sin natur ett verksamhetsstöd, som betalas ut på grundval av redan utförda transporter.

Genom stödet främjas utvecklingen av produktionen i ca 350 företag. Transportstödet per företag är i snitt ca 15 000 euro.

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 38 600 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av understöd enligt lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000) med undantag för det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland

2) till betalning av understöd enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (1336/2006) med undantag för det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland.

Fullmakt. Under 2012 får förbindelser om understöd enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet ingås till ett belopp av högst 14 678 000 euro, med undantag för det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland.

Om en del av bevillningsfullmakten för 2011 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas ännu år 2012.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Understöden under momentet riktas till projekt som främjar en förbättrad konkurrenskraft för små och medelstora företag i början av sin verksamhet samt små och medelstora företags tillväxt, kompetens, nätbyggande och internationalisering och till projekt som förbättrar villkoren för dessa företag.

Avsikten är att en del av fullmakten under momentet ska användas inom områden och branscher med akuta strukturomvandlingsproblem.

Understöden enligt momentet bedöms bidra till uppkomsten av 900 nya arbetstillfällen och 80 nya företag.

Statens kostnader för de understöd som beviljas 2012 (nuvärde) uppgår totalt till 14,4 miljoner euro.

46. Innovationsstöd för skeppsbyggnad(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 17 100 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av sådant innovationsstöd för skeppsbyggnad som har beviljats 2010—2011 i enlighet med statsrådets förordning om statsunderstöd för innovationer inom skeppsbyggnad (592/2008).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Innovationsstöd för skeppsbyggnad beviljas åren 2010—2011 till sådana varv för nybyggnad, ombyggnad och reparation av fartyg som är registrerade i Finland. Stödet beviljas för utveckling och planering av en ny fartygstyp, sådana innovativa delar av ett fartyg som kan betraktas som separata delar samt utvecklande och upprättande av innovativa produktions-, planerings- eller logistikmetoder. Staten betalar från och med 2012 ut de beviljade stöden alltefter som arbetena slutförs.

Inom EU grundar sig innovationsstödet för skeppsbyggnad på kommissionens tillkännagivande om rambestämmelserna för statligt stöd till varvsindustrin. Understödet ska uppfylla de villkor som avses i tillkännagivandet och i kommissionens beslut om godkännande av ordningen för innovationsstöd (28.5.2008). Statsrådets förordning om statsunderstöd för innovationer inom skeppsbyggnad gäller till utgången av 2011, och så länge kan nya stödbeslut fattas. På innovationsprojekt som har inletts före utgången av 2011 kan förordningen tillämpas till och med den 31 december 2015.

48. Räntestöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 15 800 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av räntestöd enligt lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1137/1996)

2) till betalning av nödvändiga åtgärder och kostnader för att skydda mot ränte- och valutarisker som föranleds Statskontoret till följd av ränteutjämningsavtal

3) till betalning av förvaltningsarvode till bolaget Finlands Exportkredit Ab, som avses i lagen om ett ränteutjämningsbolag för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1136/1996).

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Syftet med räntestöd för offentligt understödda export- och fartygskrediter är att garantera finländska bolag ett internationellt sett konkurrenskraftigt finansieringssystem för export och fartygsleveranser, öka Finlands fartygsleveranser och export av kapitalvaror samt främja sysselsättningen bland exportörer, finländska varv och deras underleverantörer.

Arbets- och näringsministeriet har med stöd av lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter rätt att till ränteutjämningsbolaget avge förbindelser om att bolaget under åren 2011—2015 kan ingå ränteutjämningsavtal till ett kapitalvärde av högst 5 000 miljoner euro. Vid beräkningen av bevillningsfullmaktens användningsgrad beaktas det fulla beloppet av det kapital enligt ränteutjämningsavtalen som inte förfallit och 30 % av kapitalvärdet enligt ränteutjämningsanbuden.

Nyckeltal som beskriver verksamheten

Ränteutjämningsavtalen och skyddet mot ränte- och valutarisker ger utöver utgifterna upphov till räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder till staten. År 2010 uppgick de räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder som inflöt till staten till sammanlagt 43,8 miljoner euro. Ränteutjämningsverksamheten uppvisade därmed ett överskott på 24,5 miljoner euro. Beloppet av räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder som inflyter till staten beräknas uppgå till sammanlagt 36,1 miljoner euro 2012.

50. Lönegaranti (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 24 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter enligt lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000)

2) till betalning av fordringar som återkrävts och ska återbetalas och räntor på dem

3) till betalning av myndigheternas avgifter och rättegångskostnader som anknyter till förfarandet med lönegaranti samt av konkurskostnader, till ett belopp av högst 673 000 euro.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

Förklaring:Genom systemet med lönegaranti kan utbetalningen av de fordringar som de anställda har i anslutning till anställningsförhållandet tryggas vid arbetsgivarens konkurs eller vid annan betalningsoförmåga. Som lönegaranti kan sådana fordringar betalas som följer av ett anställningsförhållande och som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att betala arbetstagaren.

De inkomster på 23 327 000 euro som motsvarar utgifterna för lönegarantierna har antecknats under moment 12.32.31.

De uppskattade räntorna på 1 200 000 euro på återbäringen av lönegarantier har budgeterats under moment 12.32.99.

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 481 437 000 euro.

Anslaget får användas

1) för anskaffning av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning enligt 6 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) och betalning av ersättningar för kostnader för uppehälle innan utbildningen börjar enligt 1 kap. 3 § och 2 kap. 7 § i statsrådets förordning om förmåner som hör till offentlig arbetskraftsservice (1346/2002)

2) till betalning av utgifter som föranleds av antagningen av studerande, information, anbudsförfrågan och upphandlingsannonsering inom ramen för arbetskraftsutbildningen, betalning av utgifter för utvecklings-, försöks- och utredningsarbete som stöder planeringen och anskaffningen av arbetskraftsutbildning, betalning av utgifter för anskaffning av utbildnings- och konsulttjänster samt för avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke för uppgifter i anslutning till arbetskraftsutbildningen

3) för anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

4) för sysselsättning av arbetslösa enligt 7 kap. 4 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice vid statliga ämbetsverk och inrättningar, så att personal motsvarande högst 1 000 årsverken kan anställas med en månadslön på högst 2 500 euro, samt för de kostnader som föranleds av att arbete ordnas

5) till betalning av lönesubventionens grunddel till en arbetsgivare som sysselsätter en person som lyfter arbetslöshetsdagpenning eller någon annan person som är berättigad till arbetsmarknadsstöd än en svårsysselsatt person enligt 1 kap. 7 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice eller en arbetslös person som fått arbetsmarknadsstöd i minst 130 dagar och som uppfyller förutsättningarna i 7 kap. 12 a § i den lagen, eller en ung arbetslös som utan avbrott fått arbetsmarknadsstöd i minst 65 dagar

6) till betalning av sysselsättningsstödets grunddel, för tryggande av försörjningen i enlighet med 7 kap. 5 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice, som startpeng till någon annan person än en sådan som är berättigad till arbetsmarknadsstöd

7) till betalning av sysselsättningsstödets tilläggsdelar i enlighet med 7 kap. 9 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice

8) till betalning av tilläggsstöd till kommuner i enlighet med 7 kap. 12 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice

9) för sysselsättningspolitiska understöd till kommuner, samkommuner och andra sammanslutningar, stiftelser och sociala företag i enlighet med statsrådets förordning om användningen av vissa sysselsättningsanslag (1345/2002)

10) till utgifter för utredning av förutsättningarna för företagsverksamhet för personer som ansökt om startpeng

11) till betalning av serviceavgifter till producenter av tjänster föranledda av åtgärder i anslutning till yrkesval, karriärplanering och yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 kap. 11 § 2 mom. och 13 § 1 mom. 1 och 4 punkten i lagen om offentlig arbetskraftsservice, till betalning av stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen enligt 7 kap. i statsrådets förordning om förmåner som hör till offentlig arbetskraftsservice, till betalning av ersättning för kostnaderna för uppehälle och för dagtraktamente för tryggande av utkomsten enligt 10 kap. 2 § 2 och 3 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice och 4 kap. i statsrådets förordning om förmåner som hör till offentlig arbetskraftsservice samt till betalning av ersättning för uppehälle enligt prövning enligt 10 kap. 6 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice till en person som deltar i arbetsprövning på en arbetsplats

12) för anskaffning av kompletterande service enligt 3 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice och till betalning av ersättning för uppehälle enligt prövning enligt 10 kap. 6 § till en person som deltar i kompletterande service

13) för kostnader för försäkringsskydd enligt 6 kap. 14 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice

14) till betalning av rörlighetsunderstöd enligt 10 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice

15) till betalning av utgifter på högst 437 000 euro för yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena så som arbets- och näringsministeriet närmare föreskriver

16) till utgifter för avlöning av andra personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft än sådana som anställts vid universitet, och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande

17) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts vid universitet innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande, med en månadslön på högst 2 500 euro

18) till utgifter för utvecklandet av samhällsgarantin för unga i enlighet med regeringsprogrammet, till utgifter för utvecklandet av det försök att minska långtidsarbetslösheten som avses i regeringsprogrammet och till andra utgifter för verksamhet som stöder inledandet av försöksprojekt.

Inom det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland får anslaget användas endast till betalning av ersättningar enligt 1 punkten för kostnader för uppehälle innan utbildningen börjar samt till de utgifter som avses i 2 och 10—15 punkten.

Mervärdesskatteutgifter med anknytning till utgifter som betalas med medel under momentet har budgeterats under moment 32.01.29 för mervärdesskatteutgifter inom ministeriets förvaltningsområde.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

Av överföringsutgifterna budgeteras sysselsättningsstöden enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.

Fullmakt

1) År 2012 får anskaffningen av offentlig arbetskraftsservice och tjänster som kompletterar denna service, med undantag för anskaffningar av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning inom ramen för förvaltningsförsöket i Kajanaland, föranleda staten utgifter på högst 92 200 000 euro efter 2012.

2) År 2012 får anskaffningsavtal avseende yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena ingås så att de föranleder staten utgifter på högst 100 000 euro efter 2012.

Förklaring:Av överföringsutgifterna har kontantprincipen börjat tillämpas som budgeteringsprincip för sysselsättningsstöden. Den lämpar sig bäst i fråga om utbetalningar som baserar sig på utfall.

Avsikten är att 2 000 000 euro av det anslag som reserverats för sysselsättning inom statsförvaltningen ska användas för att fortsätta intentionsavtalet mellan staten och huvudstadsregionen. Anslaget anvisas för avlönande av personal motsvarande sammanlagt 40 årsverken vid arbets- och näringsbyråerna. I och med detta använder arbets- och näringsbyråerna i anslutning till intentionsavtalet för huvudstadsregionen resurser motsvarande sammanlagt 40 årsverken för att försnabba och effektivisera invandrares integration och sysselsättning. Av det reserverade anslaget på 34 000 000 euro är det meningen att rikta 500 000 euro till anskaffning av integrationsutbildning i enlighet med försöksprojektet Delaktig i Finland.

I 7 kap. 6 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice förutsätts det att man ser till att arbetslösheten inte inom någon arbetsmarknadsregion väsentligt överstiger den genomsnittliga arbetslöshetsnivån i landet. Enligt den definition som tillämpas innebär detta att arbetslösheten inom en arbetsmarknadsregion på årsbasis skulle överstiga den genomsnittliga nivån i landet med 80 %. Anslaget kan emellertid börja användas för att hindra att denna arbetslöshetsnivå överskrids när arbetslösheten i arbetsmarknadsregionen på årsbasis överstiger den genomsnittliga nivån i landet med minst 60 %.

Fullmakten under momented kan användas i områden och branscher med akuta strukturomvandlingsproblem.

Försörjningen under utbildningstiden för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning tryggas med medel under moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Med medel under moment 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel betalas grunddelen av lönesubventionen och startpengen för dem som på vissa villkor får arbetsmarknadsstöd.

Effektivitet och resultat av verksamheten

Statens kostnader för den finansiering som beviljas 2011 (nuvärde) uppgår totalt till 90,2 miljoner euro.

Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 107 301 000 euro på grund av det förbättrade sysselsättningsläget.

Anslaget under momentet har ombildats till ett tvåårigt reservationsanslag.

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 15 956 000 euro.

Anslaget får användas

1) till investeringsunderstöd enligt 1 kap. i statsrådets förordning om användningen av vissa sysselsättningsanslag, som utfärdats med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice, och till sysselsättningsarbetsprogram enligt 2 kap. i den förordningen med undantag för förvaltningsförsöket i Kajanaland

2) till betalning av utgifter för sådana statliga anskaffningar som räknas som investeringar, med undantag för förvaltningsförsöket i Kajanaland.

Mervärdesskatteutgifter med anknytning till investeringsutgifter som betalas med medel under momentet och som har samband med statens sysselsättningsarbetsprogram har budgeterats under moment 32.01.29 för mervärdesskatteutgifter inom ministeriets förvaltningsområde.

Med medel under momentet får även investeringsutgifter betalas.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2012 får nya förbindelser ingås för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte till ett värde av högst 4 000 000 euro, med undantag för det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland.

Om en del av bevillningsfullmakten för 2011 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas ännu år 2012.

Förklaring:Syftet med investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte är att stödja regional och lokal sysselsättning och lindra arbetslösheten. Anslag anvisas som delfinansiering av kommuners, samkommuners och andra sammanslutningars investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (investeringsunderstöd) och för statens byggande verksamheter (sysselsättningsarbetsprogram). Syftet med investeringsunderstöden är att främja uppkomsten av nya arbetstillfällen. Sysselsättningsarbetsprogrammet används för delfinansiering av verksamheternas investeringsprojekt, och avsikten är att med hjälp av programmet kunna tidigarelägga projekt som är viktiga för skötseln av sysselsättningen. En bedömning av den sysselsättande effekten används som hjälp när man fattar beslut om de projekt som ska finansieras. Under byggnadsfasen beräknas den sysselsättande effekten av de investeringar som finansieras med anslag under momentet vara uppskattningsvis 185 årsverken.

80. Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 400 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av de lån som beviljats Finlands Exportkredit Ab för refinansieringsverksamhet när det gäller exporten

2) till betalning av sådana kostnader som ska tas ut hos låntagaren i samband med ränta eller annars och som orsakas av åtgärder som behövs för att skydda mot ränte- och valutarisker som föranleds Statskontoret av lån som beviljats för refinansieringsverksamhet.

Förklaring:Refinansieringsmodellen för exportprojekt togs i bruk temporärt för åren 2009—2011. Syftet med den är att garantera att finländska bolag har tillgång till ett internationellt sett konkurrenskraftigt finansieringssystem för export och fartygsleveranser, öka Finlands fartygsleveranser och export av kapitalvaror samt främja sysselsättningen bland exportörer, finländska varv och deras underleverantörer.

Inom ramen för refinansieringsmodellen för exportprojekt refinansierar Finlands Exportkredit Ab på OECD-villkor köparkrediter som finländska och utländska kreditinstitut eller finansiella institut har ordnat för export av finländska kapitalvaror. Refinansieringen genomförs med hjälp av lån som beviljats Finlands Exportkredit Ab.

Utbetalningen av lånet följer samma tidtabell som den refinansiering som Finlands Exportkredit Ab beviljar. Det maximala beloppet av Finlands Exportkredit Ab:s finansieringsandel är beloppet av den exportkredit som beviljas på OECD-villkor, förutsatt att Finnvera Abp ställer Finlands Exportkredit Ab full garanti. Ett ytterligare villkor är att den bank som beviljas refinansiering i tillräcklig utsträckning uppfyller kraven på soliditet och ekonomisk funktionsförmåga.

Nyckeltal som beskriver verksamheten