Statsbudgeten 2012
20. Innovationspolitik och företagens internationalisering
Förklaring:I det globala företagsklimatet håller det på att ske djupgående förändringar som är utmanande för en liten, öppen ekonomi som Finland, men som också öppnar nya möjligheter. Genom innovationspolitiken kan man medverka till en stabilisering av den ekonomiska omvärlden, en hållbar statlig ekonomi, en reform av näringsstrukturen, bättre produktivitet samt ökad sysselsättning och välfärd.
För att det ska vara möjligt att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten förutsätts det att nya affärsmodeller och servicekoncept utvecklas, att arbetsorganisationers innovationer och sociala innovationer utvecklas och att den offentliga servicen förnyas. Viktiga prioriteringsområden är dessutom att stärka förutsättningarna för tillväxtföretagsamhet och företags internationalisering. Målet är att Finland ska erbjuda inhemska och utländska företag internationellt högklassiga verksamhetsbetingelser. I det rådande ekonomiska läget är det viktigt att se till att det görs fortsatta satsningarna på kunskapsunderlaget och innovationsverksamhet så att man kan skapa förutsättningar för ett nytt uppsving och förnyelse.
Undersökningar har visat att den långsiktiga tillväxttakten i samhällsekonomierna har ett tydligt samband med forsknings- och utvecklingsintensiteten. En tillväxtstrategi som betonar Finlands höga kompetens och utnyttjandet av den har visat sig fungera också vid bedömningar med internationella mätare. Med hjälp av den offentliga innovationsfinansieringen har det varit möjligt att aktivera den privata sektorns FoUI-verksamhet och därigenom effektivt främja tillväxten.
Strukturförändringarna inom informations- och kommunikationsindustrin återspeglar sig också på forsknings- och utvecklingsverksamheten. I en sådan situation accentueras den offentliga sektorns roll. Den offentliga sektorn kan effektivisera den egna verksamheten och för egen del se till att den höga kompetensen på ICT-området kan överföras till resten av ekonomin.
Riktlinjerna för en övergripande innovationspolitik fastställs i den nationella innovationsstrategin samt i forsknings- och innovationsrådets riktlinjer för 2011—2015 och i riktlinjerna för främjande av företagens internationalisering och export 2011—2015.
Innovationsstrategins centrala infallsvinkel är betoningen på efterfrågeorientering och användaranpassning. Med detta avses bl.a. lagstiftning som främjar efterfrågan på och ibruktagandet av innovationer, standardisering, offentlig upphandling, användarnas medverkan i utvecklingsarbetet samt innovationer som användarna själva tar fram.
Ett särskilt mål är att skapa innovationskluster av toppklass i Finland. Vid inriktningen av resurser beaktar man de strategiskt viktiga branscher inom vilka Finland har högklassiga kompetenskoncentrationer och där företagen i framtiden har de bästa förutsättningarna för tillväxt och för att vara banbrytare. Inom innovationsverksamheten går man in för att ytterligare fördjupa samarbetet mellan utbildnings- och forskningssammanslutningarna och företagen, med huvudvikten på de strategiska centren för spetskompetens (SHOK) och kompetenscentrumprogrammet (OSKE). Genom OSKE-programmet, som grundar sig på klusterbaserat nätverksbyggande, stärks också innovationsbasen i regionerna. Åtgärderna inom EU:s strukturfondsprogram riktas så att de stöder målen i strategin EU 2020 på ett sätt som betonar främjandet av nätverksbildning och förstärkandet av kompetensstrukturerna.
Målet för närings- och innovationspolitiken är att öka antalet innovativa företag med snabb tillväxtpotential och med ökande internationell verksamhet. Tillväxtföretagen ger upphov till en betydande del av de nya arbetsplatserna i företagen. Tack vare deras indirekta effekter på produktiviteten och konkurrensen sker det en kreativ förnyelse inom hela företagsfältet. Till de viktigaste åtgärderna hör en inriktning av innovationsfinansieringen så att den i större utsträckning stöder tillväxten i nystartade företag och en ökad risktagning i den offentliga tillväxtfinansieringen. I enlighet med arbets- och näringsministeriets kundrelationsstrategi förbättras kundorienteringen och tillgången på offentliga tjänster till tillväxtföretag.
En fortsatt topplacering inom utvecklingen förutsätter att forsknings- och innovationssystemet främjar aktivt deltagande i internationellt samarbete. Samarbetsnätverk utvecklas tillsammans med ledande innovationskluster. Med hjälp av det internationella FinNode-nätverket skaffar man information och skapar nya samarbetsformer som hjälper finländska aktörer att tillgodogöra sig den globala innovationsverksamheten.
Företagens internationalisering och främjandet av exporten inriktas i synnerhet på små och medelstora företag som eftersträvar tillväxt och på samprojekt mellan företagen. Nätsamarbetet stärks på både nationell och regional nivå genom att man bygger upp en gemensam hantering av kundrelationerna och ökar den gemensamma kommunikationen. De finländska aktörernas samarbete på målmarknaden intensifieras bl.a. genom en utveckling av konceptet House of Finland.
Inom turismpolitiken effektiviseras verksamheten i enlighet med den uppdaterade turismstrategin för Finland. Resurser inriktas i allt högre grad på att stärka bilden av Finland som turistland utomlands.
Ett hållbart utnyttjande av naturtillgångar främjas i enlighet med mineralstrategin genom att man fäster uppmärksamhet vid en höjning av förädlingsgraden, förbättrar kunskapsbasen för geologibranschen samt utvecklar finansieringen av gruvprojekt, byggandet av infrastruktur och utbildningen inom branschen.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2012 för resultatområdet för innovationspolitik och företagens internationalisering:
2009 utfall |
2010 utfall |
2011 mål/ uppskattning |
2012 mål/ uppskattning |
|
Finlands placering förbättras i den internationella jämförelsen av konkurrenskraften och förblir hög i den internationella jämförelsen av innovationsverksamheten | ||||
---|---|---|---|---|
— Finlands placering i den internationella jämförelsen av konkurrenskraften (WEF) | 6. | 7. | 5. | 5. |
— Finlands tekniska beredskap (WEF) | 10. | 15. | < 15 | < 15. |
— Affärsverksamhetens utvecklingsnivå i Finland (WEF) | 9. | 10. | < 10 | < 10 |
— Innovationer (WEF) | 3. | 3. | 3. | 3. |
Antalet tillväxtföretag och antalet genererade arbetsplatser ökar | ||||
—Antal arbetsplatser som tillväxtföretagen genererar under 3 års tid | - | 51 164 | > 50 000 | > 50 000 |
De små och medelstora företagen internationaliseras, vilket syns i form av en ökning i de små och medelstora företagens export | ||||
— De små och medelstora företagens export (miljarder euro) | 5,78 | 6,89 | > 6,89 | > 6,89 |
Export av high-tech (miljarder euro) | 6,3 | 5,3 | > 5,3 | > 5,3 |
Allt fler företag bedriver forskning och utveckling, reformerar sin verksamhet med hjälp av innovationer och inför nya affärsmodeller | ||||
— Utgifter för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (%/BNP) | 4,0 | 3,9 | 4,0 | 4,0 |
Den tekniska säkerheten och tillförlitligheten i samhället och i företagen hålls på en hög nivå | ||||
— Olyckor som lett till dödsfall till följd av brister i hanteringen av säkerhetsrisker inom verksamhetsområdet under perioden 2004—2015 | 7,3 | 6,9 | < 8,3 (år 2015) |
< 8,3 (år 2015) |
— Olyckor som lett till dödsfall vid elbrand till följd av brister i hanteringen av säkerhetsrisker inom verksamhetsområdet | 19 | 20 | < 17 (år 2015) |
< 17 (år 2015) |
Efterfrågeorienteringen och användaranpassningen stärks inom innovationspolitiken | ||||
Företagen och forskningsanstalterna tillgodogör sig i allt större utsträckning internationella forskningsnätverk och forskningspartnerskap | ||||
De nationella och regionala kompetenskoncentrationerna och innovationsklustren stärks och samarbetet mellan kompetenscentrumen ökar | ||||
Produktiviteten i fråga om offentliga tjänster ökar och det uppstår nya affärsverksamhetskoncept inom tjänsteproduktionen |
I genomförandet av innovationspolitiken och internationaliseringen deltar förutom ministeriet också Geologiska forskningscentralen, Teknologiska forskningscentralen VTT, Säkerhets- och kemikalieverket, Mätteknikcentralen, Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer och Centralen för turistfrämjande samt flera statsunderstödda sammanslutningar.
01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 40 090 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till betalning av internationella medlemsavgifter
2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Förklaring:Geologiska forskningscentralen (GTK) har till uppgift att producera och distribuera geologisk information som främjar en kontrollerad och bärkraftig markanvändning. Målet för forskningscentralens verksamhet är att med hjälp av kunskap, kompetens och innovationer främja näringslivets och regionernas konkurrenskraft och stödja planeringen och verkställandet av samhällspolitiken. Forskningscentralen utvecklas som ett nationellt geodatacenter med toppexpertis på europeisk nivå inom forskningen i mineraltillgångar, bokföringen av dem och ett hållbart utnyttjande av dem.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen för 2012:
Effektivitetsmål
- Förutsättningarna för den råvaruförsörjning och det byggande som behövs för samhället och näringslivet förbättras.
- Möjligheterna att ta i bruk förnybara energikällor ökas, vilket ökar självförsörjningsgraden inom energiförsörjningen.
- Till stöd för beslutsfattandet har ministeriet och myndigheterna aktuella och högklassiga forskningsrön.
Verksamhetens resultat
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Funktionell effektivitet: | |||
---|---|---|---|
Resultatområdenas andel av kostnaderna, % | |||
— naturtillgångar och råvaruförsörjning | 59 | 55 | 59 |
— energiförsörjning och miljö | 22 | 23 | 22 |
— markanvändning och byggande | 19 | 22 | 19 |
Samfinansierad verksamhet | |||
— kostnadsmotsvarighet, % | 68 | 50 | 50 |
— andel av de sammanlagda årsverkena inom kärnverksamheten, % | 11,6 | 11,0 | 11,0 |
— antal projekt | 72 | 80 | 80 |
Avgiftsbelagd verksamhet | |||
— inkomster, mn euro | 9,1 | 6,5 | 6,5 |
— överskott, 1 000 euro | 534 | 455 | 455 |
— överskott, % av intäkterna | 6 | 7 | 7 |
— sammanlagda årsverken | 59 | 60 | 60 |
Produktion och kvalitetsledning: | |||
Prestationer: | |||
Rapporterade råvaruundersökningar i berggrunden | |||
— omfattande sammandrags- och försäljningsrapporter, st. | 7 | 4 | 5 |
— övriga rapporter och utredda ämnen, st. | 17 | 25 | 25 |
Kartläggning av torvtillgångar | |||
— kartlagd torvmarksareal, km2 | 315 | 300 | 300 |
— rapporterad tekniskt utvinnbar torvvolym, mn m3 | 227 | 100 | 100 |
— rapporterad tekniskt utvinnbar torvvolym, TWh | 75 | 50 | 50 |
Regionala stenmaterialsutredningar, st. | 3 | 3 | 3 |
Geologiska strukturundersökningar av grundvattensområden, st. | 15 | 14 | 16 |
Maringeologisk kartläggning | |||
— kartlagd areal, km2 | 275 | 500 | 500 |
— lodningar, linje-km | 900 | 1 000 | 1 000 |
Publicering | |||
— internationella, vetenskapligt granskade publikationer | 36 | 65 | 60 |
— andra publikationer och artiklar, st. | 210 | 325 | 250 |
Serviceförmåga och kvalitet | |||
— användning av nättjänster för professionellt bruk, mängd (1 000) | 639 | 650 | 680 |
— interna auditeringar, st. | 5 | 5 | 6 |
— CAF | i bruk | i bruk | i bruk |
— mätning av kundtillfredsställelse | - | - | i bruk |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 627 | 634 | 614 |
---|---|---|---|
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— antalet sjukdagar/årsv. | 7,6 | < 8,4 | < 8,0 |
— mängden kortvarig sjukfrånvaro (1—3 dagar) | 804 | < 760 | < 760 |
— arbetstillfredsställelseindex (1—5) | - | 3,5 | 3,5 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) | |||
---|---|---|---|
2010 utfall |
2011 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 50 187 | 50 140 | 49 090 |
Bruttoinkomster | 13 061 | 9 000 | 9 000 |
Nettoutgifter | 37 126 | 41 140 | 40 090 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 1 660 | ||
— överförts till följande år | 5 131 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) | |||
---|---|---|---|
2010 utfall |
2011 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
|
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— intäkter av försäljningen av prestationer | 8 817 | 6 500 | 6 500 |
— övriga intäkter | 238 | - | - |
Intäkter sammanlagt | 9 055 | 6 500 | 6 500 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 6 611 | 4 600 | 4 600 |
— andel av samkostnader | 1 910 | 1 445 | 1 445 |
Kostnader sammanlagt | 8 521 | 6 045 | 6 045 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 534 | 455 | 455 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 106 | 108 | 108 |
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) | |
---|---|
Produktivitetsfrämjande åtgärder (-12 årsv.) | -492 |
Lönejusteringar | 491 |
Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) | 11 |
Överföring till moment 32.20.03 (-8 årsv.) | -600 |
Överföring till moment 32.60.01 (-3 årsv.) | -180 |
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) | -200 |
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) | -108 |
Nivåförändring | 28 |
Sammanlagt | -1 050 |
2012 budget | 40 090 000 |
2011 III tilläggsb. | 116 000 |
2011 budget | 41 140 000 |
2010 bokslut | 40 597 000 |
02. Teknologiska forskningscentralen VTT:s omkostnader(reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 93 327 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till ett belopp av högst 3 000 000 euro i enlighet med lagen om Teknologiska forskningscentralen VTT (953/2010) för placeringar i företag eller andra sammanslutningar med begränsat ansvar, när dessa tar emot funktioner som överförs från forskningscentralen eller grundas i syfte att bedriva samarbete som främjar forskning eller kommersialisering av teknik, för kommersiellt utnyttjande av teknik eller i syfte att organisera verksamhet som forskningscentralen bedriver utomlands
2) med stöd av kärnenergilagen (990/1987) och förordningen om Statens kärnavfallshanteringsfond (161/2004) till betalning av kärnavfallshanteringsavgiften till reserveringsfonden inom Statens kärnavfallshanteringsfond så att forskningscentralens fondandel i reserveringsfonden motsvarar fonderingsmålet enligt det ansvarsbelopp som fastställts för det föregående kalenderåret
3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder
4) till betalning av stipendier som främjar forskning och internationalisering och till betalning av avgifter för stipendiefonder, samt till betalning av utgifter som föranleds av medlemsavgifter och finansiella bidrag till och samarbete med internationella och inhemska organisationer som ansluter till forskning
5) till ett belopp av högst 4 500 000 euro för investeringar i och tagande i bruk av anordningar för försöksverksamhet med förnybara energikällor.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:VTT producerar forskningstjänster som förbättrar konkurrenskraften för företag, samhället och andra kunder i de viktigaste faserna av en innovationsprocess och skapar sålunda förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och välfärd.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för VTT för 2012:
Effektivitetsmål
VTT:s forskningsverksamhet skapar tillsammans med de ledande parterna och nätverken inom forskningen förutsättningar för att
- det skapas ny internationellt konkurrenskraftig affärsverksamhet i synnerhet med utgångspunkt i serviceekonomi och hållbar utveckling.
- branscher som är viktiga med tanke på det finländska näringslivet reformeras.
- innovationsklustren och innovationsmiljön blir mera internationell, bildar nätverk och stärks och främjar därigenom företagens kopplingar till övernationella innovations- och värdekedjor.
- en hållbar tillväxt stärks och välfärden och sysselsättningen ökar.
Verksamhetens resultat
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Produktion och kvalitetsledning | |||
---|---|---|---|
— Projektresultat som nyttiggjorts inom produktion eller kommersiellt eller projektresultat som ska nyttiggöras inom 3 år, % | 58 | 65—70 | 65—70 |
— Det genomsnittliga målet för företagsfinansieringsandelen för spetsforskningsprogram och innovationsprogram, % | 23 | 23 | 23 |
— Inkomster av internationell avgiftsbelagd verksamhet (mn euro) | 10,6 | 13,6 | 14,1 |
— Omsättningen på VVT:s SHOK-projekt (mn euro) | 18,6 | 12,0 | 12,0 |
— Refererade internationella vetenskapliga tidningsartiklar, st. | 560 | 600 | 600 |
— Anmälningar om nya uppfinningar och programvaror, st. | 343 | 300 | 300 |
— Nyttan av företagstjänsterna för kunderna (ASPA, uppdrag, 1—5) | 4,3 | 4,3 | 4,3 |
— Kvaliteten på företagstjänster (ASVA, allmän bedömning, 1—5) | 3,9 | 3,9 | 3,9 |
— Kundtillfredsställelse (1—5) | 4,4 | 4,3 | 4,3 |
Funktionell effektivitet | |||
— Avgiftsbelagd verksamhet (% av omsättningen) | 29 | 29 | 29 |
— Överskott från den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) | 3 826 | 3 300 | 3 500 |
— Intäkter från utlandet (% av omsättningen) | 16 | 17 | 17 |
— Omsättning (1 000 euro/årsv.) | 108 | 109 | 112 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 2 534 | 2 561 | 2 540 |
---|---|---|---|
— budgetfinansierad verksamhet, årsv. | 800 | 823 | 816 |
— utomstående finansiering, årsv. | 1 734 | 1 738 | 1 724 |
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— antalet sjukdagar/årsv. | 6,9 | < 7,0 | < 7,0 |
— mängden kortvarig sjukfrånvaro (1—3 dagar) | 2 062 | < 1 950 | < 2 000 |
— arbetstillfredsställelseindex (1—5, kvinnor/män) | 3,5 | 3,5/3,5 | 3,5/3,5 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) | |||
---|---|---|---|
2010 utfall |
2011 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 279 115 | 263 620 | 279 827 |
Bruttoinkomster | 193 554 | 176 900 | 186 500 |
Nettoutgifter | 85 561 | 86 720 | 93 327 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 34 230 | ||
— överförts till följande år | 34 605 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) | |||
---|---|---|---|
2010 utfall |
2011 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
|
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— försäljningsintäkter från den avgiftsbelagda verksamheten | 73 808 | 67 900 | 72 800 |
— övriga intäkter | 4 687 | 5 500 | 5 800 |
Intäkter sammanlagt | 78 495 | 73 400 | 78 600 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 44 560 | 36 100 | 39 100 |
— andel av samkostnader | 30 109 | 34 000 | 36 000 |
Kostnader sammanlagt | 74 669 | 70 100 | 75 100 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 3 826 | 3 300 | 3 500 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 105 | 105 | 105 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro) | |||
---|---|---|---|
2010 utfall |
2010 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
|
Intäkter av den samfinansierade verksamheten | |||
— finansiering från andra statliga ämbetsverk | 64 997 | 55 000 | 57 300 |
— finansiering från EU | 27 444 | 26 000 | 27 200 |
— annan finansiering utanför statsförvaltningen | 22 687 | 22 500 | 23 400 |
Intäkter sammanlagt | 115 128 | 103 500 | 107 900 |
Totala kostnader för projekt | 176 476 | 152 000 | 170 900 |
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) | -61 348 | -48 500 | -63 000 |
Självfinansieringsandel, % | 35 | 32 | 37 |
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) | |
---|---|
Ändring av omfördelningen | 2 000 |
Produktivitetsfrämjande åtgärder (-2 årsv.) | -90 |
Lönejusteringar | 857 |
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) | -2 162 |
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) | -612 |
Forskningsinfrastruktur (regeringsprogr.) | 4 500 |
Nivåförändring | 2 114 |
Sammanlagt | 6 607 |
2012 budget | 93 327 000 |
2011 III tilläggsb. | 708 000 |
2011 budget | 86 720 000 |
2010 bokslut | 85 936 000 |
03. Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 18 200 000 euro.
Vid nettobudgeteringen beaktas avgifter för kemikalieregistrets produktregister, arvoden som Europeiska kemikalieverket betalat på basis av kommissionens förordning (EG) nr 340/2008 samt den finansiering som fås av övriga parter för gemensamma projekt.
Förklaring:I enlighet med gruvlagen (621/2011) överfördes uppgifterna inom gruvmyndighetsverksamheten från arbets- och näringsministeriet till Säkerhets- och kemikalieverket den 1 juli 2011. Säkerhets- och kemikalieverket övervakar och främjar den tekniska säkerheten och överensstämmelsen med kraven hos produkter, tjänster och produktionssystem samt övervakar och främjar konsumentsäkerhet samt kemikaliers säkerhet och kvalitet. Verket är också nationell gruvmyndighet. Målet är att förebygga skador på personer, egendom och miljön, förebygga olägenheter för hälsan och miljön och säkerställa den fria rörligheten för varor och tjänster som överensstämmer med föreskrivna krav. Verksamheten inriktas på industrin, handeln, primärproduktionen, verksamhetsutövarna, serviceproducenterna, den offentliga förvaltningen och enskilda medborgare.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet samt i fråga om produkttillsynen över kemikalier de övriga styrande ministerierna (jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet) preliminärt upp följande resultatmål för Säkerhets- och kemikalieverket för 2012:
Verksamhetens resultat
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
---|---|---|---|
Totalproduktivitet | |||
— Värdet på totalproduktivitetsindexet | 84 | 101 | 100 |
Kostnadsmotsvarighet | |||
— Kostnadsmotsvarighet för den avgiftsbelagda verksamheten | 106 | 100 | 100 |
— Kostnadsmotsvarighet för det nettobudgeterade kemikalieproduktregistret | - | 100 | 100 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
Övervakningen är synlig och systematisk | |||
— Tillsynsbesök | 4 843 | 4 300 | 4 300 |
— Tillstånd och anmälningar (inkl. prestationer i anslutning till gruvdrift) | 11 942 | 6 150 | 4 300 |
— Beslut om godkännande av växtskyddsmedel och biocider | - | - | 80 |
— Riskbedömningar av kemikalier och växtskyddsmedel för EU | - | - | 5 |
— Kommentarer till EU:s utvärderingar av kemikalier | - | - | 80 |
— Behandlade kemikalieanmälningar | - | - | 12 000 |
— Registreringar | 11 750 | 13 000 | 13 500 |
— Förfrågningar och utredningar | 2 160 | 1 500 | 1 900 |
— Andelen ärenden som handlagts inom utsatt tid, % | 66 | 88 | 84 |
Konsumenterna och verksamhetsutövarna har tillgång till information om i synnerhet elprodukternas överensstämmelse med kraven, tillståndsplikten för elarbeten och säker användning av farliga ämnen. | |||
— Antal besökare på ingångssidan www.tukes.fi/dag | 1 500 | 1 000 | 1 300 |
— Kontakter med kemikalierådgivningen | - | - | 600 |
— Pressmeddelanden | 92 | 75 | 95 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 123 | 201 | 216 |
---|---|---|---|
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— antalet sjukdagar/årsv. | 6,5 | < 4,9 | < 4,9 |
— mängden kortvarig sjukfrånvaro (1—3 dagar) | 135 | < 150 | < 250 |
— tillfredsställelseindex (1—5, kvinnor/män) | 3,4/3,4 | 3,5/3,5 | 3,5/3,5 |
Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.20.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) | |||
---|---|---|---|
2010 utfall |
2011 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 12 450 | 17 564 | 19 136 |
Bruttoinkomster | 194 | 936 | 936 |
Nettoutgifter | 12 256 | 16 628 | 18 200 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 668 | ||
— överförts till följande år | 497 |
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) | |
---|---|
Regionalisering (bortfall av en post av engångsnatur) | -100 |
Lönejusteringar | 200 |
Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) | 7 |
Överföring från moment 32.01.01 (6 årsv.) | 230 |
Överföring från moment 32.20.01 (8 årsv.) | 600 |
Utgift som motsvarar inkomster som antecknats under inkomstmomentet (ändring av budgeteringssättet) | 630 |
Nivåförändring | 5 |
Sammanlagt | 1 572 |
2012 budget | 18 200 000 |
2011 III tilläggsb. | 757 000 |
2011 budget | 16 628 000 |
2010 bokslut | 12 085 000 |
05. Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 5 858 000 euro.
Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU-fonder.
Förklaring:Mätteknikcentralen (MIKES) har som uppgift att utveckla och upprätthålla ett riksmätsystem, producera ackrediteringstjänster som anger kompetensen och tillförlitligheten hos provnings-, kontroll-, certifierings- och kalibreringsverksamhet samt delta i forskningsprojekt med anknytning till mätteknik och i samordningen av dessa. Mätteknikcentralen har som uppgift att enligt lagen om måttenheter och mätnormalsystem (1156/1993) allmänt verkställa, administrera och utveckla det nationella mätnormalsystemet, styra verksamheten vid de nationella mätnormallaboratorierna, ordna den nationella kalibreringsservicen samt främja mättekniken och ackrediteringen. Centralens verksamhet och tjänster säkerställer samhällets och näringslivets konkurrenskraft och tekniska säkerhet.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Mätteknikcentralen för 2012:
Verksamhetens resultat
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
---|---|---|---|
— CEMIS-projektens volym (1000 euro) | - | 180 | 200 |
— Kajanaenhetens volym av MIKES totala volym, % | - | 2 | 5 |
— Kajanaenhetens volym (1 000 euro) | - | 200 | 500 |
— MIKES andel av de europeiska metrologiska forskningsprojekten (EMRP), % | 3,06 | 4,0 | 4,0 |
— Kostnadsmotsvarighet för offentligrättsliga prestationer enligt lagen om grunderna för avgifter till staten, % | 105 | 100 | 100 |
— Kostnadsmotsvarighet för andra prestationer enligt lagen om grunderna för avgifter till staten, % | 90 | 115 | 90 |
Produktion och kvalitetsledning
- Den finska mätverksamheten och kvalitetsverksamheten ligger i europeisk toppklass, den styrs av kundbehoven och den är kostnadseffektiv.
- I Kajana inleds nya meteorologiska forsknings- och utvecklingsprojekt för regionens behov.
- Kalibreringsintyg som getts av MIKES-metrologi, st (2010: 1 097, 2011: 1 600, 2012: 1 800).
- Organ som utvärderats av FINAS, st (2010: 209, 2011: 210, 2012: 212).
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 71,7 | 71,4 | 72,9 |
---|---|---|---|
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— antalet sjukdagar/årsv. | 3,7 | < 4,0 | < 4,0 |
— mängden kortvarig sjukfrånvaro (1—3 dagar) | 64 | < 50 | < 50 |
— arbetstillfredsställelseindex (1—5, kvinnor/män) | 3,1/3,4 | 4,0/4,0 | 4,0/4,0 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) | |||
---|---|---|---|
2010 utfall |
2011 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 10 031 | 9 707 | 9 778 |
Bruttoinkomster | 3 488 | 3 200 | 3 920 |
Nettoutgifter | 6 543 | 6 507 | 5 858 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 895 | ||
— överförts till följande år | 317 |
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) | |
---|---|
Inrättande av enheten i Kajana (bortfall av en post av engångsnatur) | -720 |
Lönejusteringar | 74 |
Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) | -6 |
Nivåförändring | 3 |
Sammanlagt | -649 |
2012 budget | 5 858 000 |
2011 III tilläggsb. | 55 000 |
2011 budget | 6 507 000 |
2010 bokslut | 5 965 000 |
06. Omkostnader för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 42 322 000 euro.
Anslaget får också användas till att förbättra lönsamheten och effektiviteten i projekt- och programverksamheten samt aktiveringsverksamheten.
Förklaring:Tekes - centralen för teknologi och innovationer har till uppgift att med medel grundade på teknologi och innovationer främja utvecklingen av industrin och tjänster. Detta förnyar näringarna, höjer förädlingsvärdet, förbättrar produktiviteten och arbetslivskvaliteten, ökar exporten samt skapar sysselsättning och välfärd. Resultaten nås genom kundernas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som Tekes uppmuntrar genom finansiering och anknytande service. Till Tekes kunder hör utan branschbegränsningar företag av olika storlek samt forskningsorganisationer och offentliga organisationer.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Tekes för 2012:
Effektivitetsmål
- produktiviteten blir bättre och näringslivet reformeras på ett hållbart sätt enligt den växande ekonomins krav
- verksamheten resulterar i tjänster, produkter och processer som förbättrar människornas och miljöns välstånd
- bättre kompetens och starkare nätverk möjliggör en framgångsrik innovationsverksamhet
I arbetet med att nå Tekes resultatmål deltar förutom Tekes egen personal också den personal som vid närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter Tekes-uppgifter. I fråga om detta har resurser budgeterats under moment 32.01.02. I syfte att nå resultatmålen används också anslagen och fullmakterna under moment 32.20.40 och 32.20.83. Genom fullmakterna finansierar Tekes egna program, program och projekt för de strategiska centren för spetskompetens samt riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som huvudsakligen genomförs 2012—2015.
Uppnåendet av effektmålen för Tekes följs i första hand upp genom effektivitetsbedömningar som görs med tre års mellanrum. De utvalda nyckeltalen för uppföljning ger en riktgivande prognos om hur effektmålen nås.
Verkningar av Tekes överföringsutgifter
Nyckeltal | 2010 utfall |
2011 uppskattning |
2012 mål |
---|---|---|---|
För projekt som inleds under budgetåret: | |||
Omfattningen av den finansierade FoUI-verksamheten i företag, mn euro | 883 | > 780 | > 790 |
Företagens finansiering till offentliga forskningsorganisationer i projekt, mn euro | 114 | > 120 | > 120 |
Finansiering särskilt till projekt för utveckling av arbetslivet, mn euro | 13 | > 12 | > 12 |
Finansiering till forskning kring och tillämpning av förnybar energi, mn euro | 38 | > 40 | > 36 |
Finansiering för energi- och miljöteman, mn euro | 245 | 250 | > 180 |
Finansiering för hälso- och välfärdsteman, mn euro | 89 | 75—95 | 70—85 |
Finansiering till informations- och kommunikationstemaprojekt, mn euro | 244 | 210—250 | 190—230 |
Verksamhetens resultat
2010 utfall |
2011 uppskattning |
2012 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
---|---|---|---|
— De totala kostnaderna för finansierings- och kundrelationsarbetet/beviljad finansiering, % | 4,0 | < 5 | < 5,5 |
— Användningen av omkostnaderna samt utgifterna för projekt- och programverksamheten per kärnprocess, fördelning i % | |||
— styrning | 18 | > 15 | > 15 |
— kundrelationer och finansiering | 49 | > 55 | > 50 |
— program | 33 | > 30 | > 25 |
Värdet av projekt som inleds, mn €/årsv. | 2,9 | > 2,8 | > 2,5 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
— Antalet nätverkskontakter i projekt, st | 12 686 | > 10 500 | > 9 900 |
— Antalet finansierade företag under en period på fem år, st | 4 121 | 5 000—6 000 | > 3 900 |
— Antalet kundföretag i den inledande fasen (små, under sex år), st | 383 | 500—600 | > 300 |
— Små och medelstora företags andel av företagsfinansieringen, % | 61 | 50—60 | 50—60 |
— Antalet potentiella tillväxtföretag som kunder, st | 607 | > 600 | > 630 |
— Kundrespons på Tekes verksamhet, allmän bedömning, index (1—5) | 3,7 | > 3,7 | > 3,7 |
— Rättelseyrkanden/överklagbara beslut, % | 0,3 | < 0,9 | < 0,7 |
— Handläggningstid för ny ansökan om finansiering till företag, dagar | 76 | < 75 | < 75 |
— Handläggningstid för anhållan om utbetalning samt rapport för små och medelstora företag, dagar | 30 | < 25 | < 25 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 289,5 | 290 | 290 |
---|---|---|---|
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— antalet sjukdagar/årsv. | 5,7 | < 8 | < 8 |
— mängden kortvarig sjukfrånvaro (1—3 dagar) | |||
— personaltillfredsställelse (1—5) | 3,7/3,7 | > 3,7/3,7 | > 3,7/3,7 |
Beräknad användning av anslaget | € |
---|---|
Projekt- och programverksamhet | 8 000 000 |
Omkostnader | 34 322 000 |
Sammanlagt | 42 322 000 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) | |||
---|---|---|---|
2010 utfall |
2011 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 43 071 | 48 286 | 42 922 |
Bruttoinkomster | 737 | 600 | 600 |
Nettoutgifter | 42 334 | 47 686 | 42 322 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 13 344 | ||
— överförts till följande år | 17 476 |
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) | |
---|---|
Ändring av omfördelningen | 500 |
Produktivitetsfrämjande åtgärder (-1 årsv.) | -45 |
Lönejusteringar | 380 |
Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) | -33 |
Besparingar i omkostnaderna (regeringsprogr.) | -1 000 |
Ökad samordnad upphandling (regeringsprogr.) | -179 |
Utgiftsbesparing, näringsstöden (regeringsprogr.) | -5 000 |
Nivåförändring | 13 |
Sammanlagt | -5 364 |
2012 budget | 42 322 000 |
2011 III tilläggsb. | 281 000 |
2011 budget | 47 686 000 |
2010 bokslut | 46 466 000 |
07. Omkostnader för Centralen för turistfrämjande(reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 10 315 000 euro.
Förklaring:Centralen för turistfrämjande (CTF) är sakkunnig på turism på riksomfattande nivå och en internationell aktör som producerar mervärde för turistnäringen och samhället. CTF arbetar för att göra Finland känt som turistland, marknadsför turismprodukter och turismtjänster i samarbete med andra turistaktörer samt stöder kvalitetsutvecklingen inom turistnäringen. CTF samordnar produktutvecklingen i fråga om turismprodukter på temabasis och inhämtar marknadsinformation till turistnäringens förfogande till stöd för marknadsföringen och produktutvecklingen. Målet är att skapa en enhetlig, särpräglad och attraktiv profil som turistland som stöder försäljningen av turismprodukter.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Centralen för turistfrämjande för 2012:
Verksamhetens resultat
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Produktion och kvalitetsledning | |||
---|---|---|---|
Antal kongresser i Finland, st. | 416 | 400 | 400 |
Antal organisationer som deltagit i kvalitetsprogramet Kvalitet till tusen, st. | 735 | 780 | 800 |
Extern kundtillfredsställelse, turistnäringens tillfredsställelse med CTF:s verksamhet (1—5) | 3,0 | 4,2 | 4,2 |
Forskningsdata: analys och förmedling av marknadsinformation (1—5) | 3,7 | 4,2 | 4,2 |
Produktutvecklingsverksamhet: de deltagande aktörernas tillfredsställelse med CTF:s produktutvecklingsverksamhet (1—5) | 3,1 | 4,2 | 4,2 |
Fördelning av anslaget enligt huvudfunktioner | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
2010 utfall |
2011 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
||||
1 000 € | % | 1 000 € | % | 1 000 € | % | |
Marknadsföring av bilden av Finland som turistland | 4 007 | 42,0 | 5 145 | 50,0 | 5 570 | 54,0 |
Produktmarknadsföring till stöd för turistlandsbilden | 4 007 | 42,0 | 3 601 | 35,0 | 3 920 | 38,0 |
Främjande av produktutveckling och produktifiering | 286 | 3,0 | 257 | 2,5 | 258 | 2,5 |
Anskaffning och förmedling av marknadsinformation | 477 | 5,0 | 566 | 5,5 | 567 | 5,5 |
Utarbetande och upprätthållande av en turistportal | 763 | 8,0 | 720 | 7,0 | - | - |
Sammanlagt | 9 540 | 100,0 | 10 289 | 100,0 | 10 315 | 100,0 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2010 utfall |
2011 mål |
2012 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 30 | 33 | 33 |
---|---|---|---|
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— antalet sjukdagar/årsv. | 12,1 | < 10,0 | < 10,0 |
— mängden kortvarig sjukfrånvaro (1—3 dagar) | - | < 4,0 | < 4,0 |
— arbetstillfredsställelseindex (1—5, kvinnor/män) | 3,2/3,2 | 3,6/3,6 | 3,8/3,8 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) | |||
---|---|---|---|
2010 utfall |
2011 ordinarie budget |
2012 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 10 155 | 10 844 | 10 870 |
Bruttoinkomster | 615 | 555 | 555 |
Nettoutgifter | 9 540 | 10 289 | 10 315 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 2 374 | ||
— överförts till följande år | 2 627 |
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) | |
---|---|
Lönejusteringar | 45 |
Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) | -19 |
Sammanlagt | 26 |
2012 budget | 10 315 000 |
2011 III tilläggsb. | 18 000 |
2011 budget | 10 289 000 |
2010 bokslut | 9 793 000 |
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet(förslagsanslag)
Under momentet beviljas 431 016 000 euro.
Fullmakt. År 2012 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 437 140 000 euro.
Anslaget och fullmakten får användas
1) på grunder som närmare fastställts genom förordning av statsrådet (298/2008) och enligt kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse, till företag och andra sammanslutningar för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som fokuserar på teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och som syftar till att utveckla produkter, produktionsmetoder och tjänster
2) för nationell och EU-medfinansiering i europeiska samarbetsprojekt
3) i enlighet med Europeiska kommissionens allmänna gruppundantagsförordning (EG) nr 800/2008, för utbildning som direkt ansluter sig till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet
4) för innovativa utvecklingsprojekt som vidtas i den offentliga verksamhet som bedrivs av organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, kommunala organisationer och andra offentliga organisationer utanför budgetekonomin
5) för projekt som gäller utveckling av arbetslivet
6) för sådana forsknings- och utvecklingsprojekt vid organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning, som främjar uppkomsten, utvecklingen och ett omfattande nyttiggörande av teknologiskt kunnande, affärskompetens och annan kompetens som är betydelsefull med tanke på näringslivets och samhällets utveckling
7) för nationella och internationella program och projekt vid organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning samt för beredning av projekt och utveckling av kompetens och strategiska verksamhetsbetingelser
8) för medlems- och programavgifter till internationella organisationer som betalas av organisationer som omfattas av statens budgetekonomin samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer som bedriver offentlig forskning, för deltagaravgifter för internationellt samarbete och program och projekt, anläggningsleveranser samt resekostnader för resor som görs för Tekes räkning av personer som inte är anställda vid centralen.
Bidragen kan även betalas i form av servicesedlar.
Med anslaget under momentet kan betalas utgifter som orsakas av förbindelser som ingåtts före 2010 under moment 32.20.20.
Med anslaget under momentet kan betalas förskott till forskningsorganisationer utanför budgetekonomin för projekt som gäller offentlig forskning.
Mervärdesskatteutgifter som hänför sig till konsumtionsutgifter som budgeterats under momentet betalas med medel under moment 32.01.29.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Finansiering riktas särskilt till riskfyllda projekt som påskyndar förnyelsen av näringslivets strukturer. Med finansieringen sporras företag och andra sammanslutningar samt organisationer som omfattas av statens budgetekonomi till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma program som har som mål att påskynda utvecklingen och höja förädlingsvärdet, förbättra produktiviteten samt främja utvecklingen av arbetslivet. Vid beviljande av finansiering beaktas den direkta och indirekta nytta som eftersträvas med projekten, projektens kravnivå och innovativitet, de resurser som utnyttjas, det samarbete som utvecklas och utnyttjas, de välfärdsfaktorer i fråga om samhället, arbetslivet och omvärlden som främjas samt det mervärde som Tekes finansiering och sakkunnigarbete har för projektets genomförande och resultatförväntningar.
Stöd beviljas särskilt
- för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster
- för nyttiggörande av resultaten från forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten genom att främja inledandet av ny affärsverksamhet vid små och medelstora innovativa företag samt genom att förbättra tillgången och kvaliteten på de tjänster som behövs vid nya och unga innovativa företag och vid inledandet av affärsverksamheter
- till små och medelstora företag för anskaffning av ny teknik och industriella rättigheter och innovationstjänster som en del av ett forsknings-, produktutvecklings- och innovationsprojekt
- för utveckling av och försök med innovativa produktionstekniker och produktionsprocesser i pilotformat eller i det format som kan genomföras vid en anläggning samt för testproduktion
- för förhandsutredningar, sakkunnigtjänster och beredning av projekt som gäller företags och andra sammanslutningars utvecklingsprojekt
- för planering och genomförande av sådana innovativa anskaffningar vid kommunala organisationer, organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, företag och andra sammanslutningar som betydligt ska förbättra kvaliteten på och kostnadseffektiviteten i beställarens verksamhet eller tjänster och som förutsätter att anbudsgivarna utvecklar nya produkter, produktionsmetoder, tjänster eller andra innovativa lösningar
- för projekt för utveckling av arbetslivet.
Målen för effektiviteten och för resultatet av stödsystemets verksamhet har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).
EU-inkomsterna från europeiska samarbetsprojekt har antecknats under moment 12.32.99.
Den beräknade fördelningen av användningen av fullmakten och anslaget (1 000 euro) | ||
---|---|---|
Anslag | Fullmakt | |
Bidrag till forskning, utveckling och innovationsverksamhet | 233 166 | 232 000 |
Finansiering av offentlig forsknings- och utvecklingsverksamhet | 178 385 | 184 140 |
Programavgifter till Europeiska rymdorganisationen (ESA): obligatoriska och valfria program | 19 465 | 21 000 |
Sammanlagt | 431 016 | 437 140 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro) | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016— | Sammanlagt fr.o.m. 2012 |
|
Förbindelser som ingåtts före 2012 | 339 860 | 151 000 | 46 200 | 10 900 | 2 500 | 550 460 |
Förbindelser år 2012 | 91 156 | 199 646 | 100 458 | 37 117 | 8 763 | 437 140 |
Utgifter sammanlagt | 431 016 | 350 646 | 146 658 | 48 017 | 11 263 | 987 600 |
Statens kostnader för de understöd som beviljas 2012 (nuvärde) uppgår totalt till 432,4 miljoner euro.
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget och fullmakten (1 000 euro) | ||
---|---|---|
Anslag | Fullmakt | |
Avdrag som föranleds av europeiska samarbetsprojekt | -1 500 | -1 500 |
Överföring till moment 32.20.41 | -1 500 | -1 500 |
Ändring av omfördelningen | 300 | - |
Utgiftsbesparing, näringsstöden (regeringsprogr.) | -8 884 | -45 400 |
Nivåförändring | 12 950 | 4 500 |
Särskild inbesparing (regeringsprogr.) | -1 000 | -5 000 |
Sammanlagt | 366 | -48 900 |
2012 budget | 431 016 000 |
2011 budget | 430 650 000 |
2010 bokslut | 316 999 269 |
41. Allmänt understöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 40 172 000 euro.
Anslaget får användas
1) till allmänna understöd för sammanslutningar som främjar näringspolitiken med anknytning till arbets- och näringsministeriets verksamhetsområde och för utveckling och produktion av tjänster för små och medelstora företag
2) för främjande av utländska investeringar
3) till att producera grundläggande rådgivning, sakkunnigtjänster och företags utvecklingstjänster som tillhandahålls av sammanslutningar som främjar internationell affärsverksamhet
4) för finansiering av offentliga sammanslutningars projekt
5) för skötseln av uppgifterna på nationell nivå inom det nordiska miljömärkningssystemet.
För att stödja och främja uppfinningsverksamhet och ersätta de kostnader som orsakas av förvaltningen av verksamhet och kostnaderna för att främja utländska investeringar samt för att effektivisera nyttiggörandet av formgivning i näringsverksamheten och för att utveckla företagstjänster kan på grund av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet allmänt understöd beviljas i enlighet med EU:s definition av allmänna ekonomiska mål till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. I särskilda fall kan även för projekt som syftar till att för små och medelstora företag främja tjänster, företagsverksamheten och ekonomin inom kreativa områden på grund av deras samhälleliga effekter och goda resultat beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. Vidare kan en del av upprätthållandet av nätverket av exportcentra samt en del av sakkunnigtjänsterna som främjar internationell affärsverksamhet bestå av sådana funktioner av allmänt ekonomiskt intresse som finansieras till det fulla kostnadsbeloppet.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Den primära uppgiften för sammanslutningar som främjar internationalisering är att tillhandahålla tjänster för de finländska företagen och näringslivet både i och utanför Finland. Genom tjänster som främjar utländska investeringar försöker man få mera utländskt kapital till Finland. De sammanslutningar som får allmänt understöd producerar s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI-tjänster, kommissions beslut 2005/842/EG).
Effektivitetsmål
- Utvecklingen av uppfinningar effektiviseras och innovativ ny företagsverksamhet uppstår inom växande branscher och branscher i utveckling.
- Standardiseringen förbättrar produkternas och systemens kompatibilitet och utbytbarhet
- Konsumtionen styrs till produkter och tjänster som skonar miljön.
- Finland får större synlighet som proffs på områdena för industriell formgivning och design.
- Företagen internationaliseras och bildar nätverk och deras kunskaper i internationell affärsverksamhet fördjupas.
- De utländska företagens investeringar innebär att antalet arbetsplatser ökar.
Verksamhetens resultat
- Uppfinningsverksamheten resulterar i 75 nya företagsfrön och licenseringsobjekt (2010: 70; 2011: 70) samt 45 tillväxtföretagsfrön som får fortsatt finansiering (2010: 48; 2011: 40).
- Genom främjande av utländska investeringar får Finland mer än 45 nya företagsinvesteringar (2010: 39; 2011: 45).
Beräknad användning av anslaget | € |
---|---|
Uppfinnings- och standardiseringsverksamhet | 11 685 000 |
Främjande av kreativa branscher och företagsamhet | 2 045 000 |
Globala internationaliseringstjänster | 21 892 000 |
Främjande av utländska investeringar | 4 550 000 |
Sammanlagt | 40 172 000 |
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) | |
---|---|
Överföring från moment 32.60.28 | 200 |
Överföring från moment 32.20.40 | 1 500 |
Överföring till moment 32.01.01 (Kreativa branscher) | -280 |
Utgiftsbesparing, näringsstöden (regeringsprogr.) | -1 600 |
Nivåförändring | 300 |
Sammanlagt | 120 |
2012 budget | 40 172 000 |
2011 budget | 40 052 000 |
2010 bokslut | 43 917 000 |
42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 5 100 000 euro.
Anslaget får användas
1) för att finansiera utvecklingsprojekt som stöder bildandet av innovationskluster
2) för att stödja finska företags och forskningsinstituts integrering i internationella innovationsnätverk, särskilt nätverket FinNodes omkostnader och utvecklingsprojekt
3) till betalning av statsunderstöd för omkostnaderna för den nationella samordningen av de kluster som utsetts till kompetenscentrumprogrammet och till såddpengar för samprojekt som inleds inom ramen för programmet.
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:I den nationella innovationsstrategin ställs det som mål att det bildas attraktiva innovationskluster i Finland samt att den internationella integreringen främjas. Anslaget under momentet kan användas till utvecklingsåtgärder som stöder dels uppkomsten av innovationskluster i Finland, dels samarbetet med internationella innovationsnätverk och innovationskluster.
Med hjälp av FinNode-verksamheten inhämtar man insikter i nya utvecklingstrender och skapar samtidigt nya samarbetsformer som hjälper finländska aktörer att koppla sig till övernationella värdenätverk. Inhemska kompetenscentrum och kompetensnätverk drar nytta av nätverket FinNode vid internationaliseringar och inträdet på marknaden. FinNode-verksamhet finns i Kina, USA, Ryssland, Japan och Indien.
Anslaget under momentet används också till att finansiera den nationella samordningen av de klusterprogram som anges i kompetenscentrumprogrammet och utveckla verksamhetsmodellerna och tjänsterna i programmet. Kompetenscentrumprogrammet är ett tidsbundet specialprogram enligt regionutvecklingslagen (1651/2009) och det syftar till att förbättra förutsättningarna för etablering och utveckling av internationellt konkurrenskraftig företags- och forskningsverksamhet med hög kompetensnivå. Genom programmet stöds regional specialisering och arbetsfördelning mellan kompetenscentrumen. Målet med kompetensklustren är att skapa ny affärsverksamhet och att främja internationaliseringen av företag.
De sammanslutningar som får statsunderstöd producerar för samordningen av klustren inom kompetenscentrumprogrammet och FinNode-verksamheten s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI-tjänster, kommissions beslut 2005/842/EG).
Samhälleliga verkningar
- Integreringen av forskningsinstitut och företag i nationella och internationella innovations- och värdenätverk stärks.
- Den internationella dragningskraften hos de finska aktörerna i innovationssystemet och samarbetet vid främjandet av internationalisering ökar.
- Användaranpassningen och affärskompetensen stärks i kompetensklustren.
- Information om kommersiella möjligheter i FinNode-målländerna förmedlas mer effektivt än tidigare till de finska innovationsaktörerna.
2012 budget | 5 100 000 |
2011 budget | 5 100 000 |
2010 bokslut | 4 920 000 |
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt(förslagsanslag)
Under momentet beviljas 20 941 000 euro.
Fullmakten och anslaget får användas till genomförande och betalning av projekt enligt statsrådets förordning om internationaliseringsunderstöd för företags gemensamma projekt (1300/2010).
Fullmakten och anslaget får förutom för internationaliseringsprojekt som främjar utrikeshandel och export enligt den ovan nämnda förordningen dessutom användas
1) för gemensamt deltagande i internationella utställningar samt för exportnätverksprojekt och partnerskapsprogram
2) för andra samprojekt, för gemensamma projekt inom nya verksamhetsområden och servicebranscher, för strategiska spetsprojekt, för stödjande av företagsinitierade kulturexportprojekt samt för riksomfattande projekt inom turistbranschen.
Understödet till små och medelstora företag är högst 50 %. Understöd kan dock beviljas till högre procentandelar för sådana riksomfattande eller regionalt betydelsefulla projekt i vilka företag inte medverkar eller beträffande vilka det är svårt att fördela kostnaderna företagsvis eller där nyttan av projektet kan uppskattas tillfalla ett stort antal företag eller projektet till sin natur är avvikande och riskfyllt.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Fullmakt. År 2012 får nya understöd beviljas till ett belopp av 17 692 000 euro.
Förklaring:Företags gemensamma projekt genomförs av organisationer som främjar utrikeshandeln och näringspolitiken och av Finpro rf, olika branschförbund och företag eller sammanslutningar av dem.
Med anslaget genomförs sådana samprojekt för företag där deltagarna utgörs av små och medelstora företag. Med deltagandet i samprojekt strävar man efter att inleda ett företags export inom ett nytt marknadsområde samt att öka företagens export och hålla kvar de befintliga affärsförbindelserna samt att se sig om efter nya partnerskap inom nya exportmarknader. Att delta i samprojekt sänker företags tröskel för internationalisering och snabbar upp små och medelstora företags inträde på nya marknader. Deltagarna i samprojekten utgörs av tillväxtföretag, företag som befinner sig i kommersialiseringsskedet efter produktutvecklingsskedet, nya och innovativa nätverk av företag samt andra företagsgrupper. Understöden riktas särskilt till samprojekt inom miljöaffärsverksamheten samt till samprojekt i anslutning till utbildningsexporten och till innovativa nya projekt inom högteknologibranscher. Dessutom kan deltagarna bestå av banbrytare inom kreativa branscher, aktörer som letar efter innovationer inom hälso- och välfärdsteknologi, aktörer som utvecklar och producerar mångsidiga tjänster samt aktörer som redan är framgångsrika inom de traditionella exportbranscherna.
Projekt genomförs inom de särskilda målländerna Ryssland, Kina och Indien. I företagens traditionella exportländer inom Europeiska unionen görs satsningar på nya öppningar utöver de traditionella samprojekten.
Effektivitetsmål
- Affärskompetensen och internationaliseringsfärdigheterna vid små och medelstora företag stärks.
- Tillväxtföretagen internationaliseras och drar nytta av det mervärde som samprojekt erbjuder.
- Antalet nya exportföretag ökar.
Verksamhetens resultat
2010 utfall |
2011 uppskattning |
2012 uppskattning |
|
Företag som deltar i samprojekt, st. | 2 279 | 2 300 | 2 400 |
Små och medelstora företags andel av understöden för samprojekt, % | 82 | 82 | 85 |
Antal positiva beslut, st. | 295 | 270 | 300 |
Behandlingstid, mån. | 6 mån. | 2 mån. | 1—2 mån. |
Antal exportnätverksprojekt och partnerskapsprogram som riktar sig till små och medelstora företag, st. | 75 | 80 | 85 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro) | |||||
---|---|---|---|---|---|
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | Sammanlagt fr.o.m. 2012 |
|
Förbindelser som ingåtts före 2012 | 8 501 | 5 500 | 3 500 | 1 700 | 19 201 |
Förbindelser år 2012 | 12 440 | 2 567 | 1 788 | 897 | 17 692 |
Utgifter sammanlagt | 20 941 | 8 067 | 5 288 | 2 597 | 36 893 |
Statens kostnader för de understöd som beviljas 2012 (nuvärde) uppgår totalt till 17,5 miljoner euro.
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget och fullmakten (1 000 euro) | ||
---|---|---|
Anslag | Fullmakt | |
Utgiftsbesparing, näringsstöden (regeringsprog.) | -3 379 | -5 000 |
Nivåförändring | -5 190 | -5 600 |
Grön ekonomi (regeringsprogr.) | 1 800 | 2 664 |
Sammanlagt | -6 769 | -7 936 |
2012 budget | 20 941 000 |
2011 budget | 27 710 000 |
2010 bokslut | 20 390 163 |
45. Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt(reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 5 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av bidrag för små och medelstora företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt och för utvecklingsåtgärder under den inledande fasen av företagsverksamhet på det sätt som närmare föreskrivs i statsrådets förordning om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (675/2007).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med bidragen uppmuntras små och medelstora företag till att förbereda forsknings- och utvecklingsåtgärder. Finansiering för detta ändamål ges som bidrag till ett belopp på högst 15 000 euro och beviljas på de minimis-villkor.
NTM-centralerna riktar sådan finansiering till projekt som syftar till att främja små och medelstora företags beredskap att inleda nya forsknings- och utvecklingsprojekt, att snabba upp inledandet av nya affärsverksamheter och att hjälpa små och medelstora företag med internationalisering och med att öka teknologisk och annan kompetens för utveckling.
Verksamhetens resultat
Nyckeltal | 2010 utfall |
2011 uppskattning |
2012 mål |
---|---|---|---|
Antal projekt som finansieras, st. | 630 | 700 | 560 |
Genomsnittlig handläggningstid för ny ansökan om finansiering, dagar | 29 | < 30 | < 30 |
Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats en utgiftsbesparing på 5 000 000 euro enligt regeringsprogrammet (näringsstöden).
2012 budget | 5 000 000 |
2011 budget | 10 000 000 |
2010 bokslut | 10 000 000 |
50. Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris(reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 000 000 euro.
Anslaget får användas som understöd för utbetalningen av ett internationellt teknologipris.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Det internationella teknologipriset, det s.k. milleniumpriset, är ett pris på en miljon euro som beviljas vartannat år och som syftar till att förbättra bilden av Finland som en teknologi- och välfärdsstat på hög nivå.
Priset ska delas ut till en person, en sammanslutning eller ett projekt som erkänsla för en framtidsinriktad, teknikbaserad innovation med vittomspännande verkningar som främjar livskvaliteten och humana samhälleliga värderingar. Prisprojektet sköts av Stiftelsen Teknikakademien. Priset har tidigare delats ut 2004, 2006, 2008 och 2010.
2012 budget | 1 000 000 |
2010 bokslut | 1 000 000 |
83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 100 665 000 euro.
Fullmakt. År 2012 får nya lån beviljas till ett belopp av högst 116 823 000 euro.
Anslaget får användas i enlighet med lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988), på grunder som närmare föreskrivs genom förordningar av statsrådet och EU-kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse för företag och andra sammanslutningar för teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som syftar till att utveckla och nyttiggöra produkter, produktionsmetoder och tjänster.
Lån kan beviljas som innehåller villkor för riskexponering. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om det inte leder till ett resultat som kan utnyttjas i ekonomiskt syfte, har Tekes rätt att på ansökan av låntagaren och inom ramen för de villkor som närmare bestäms genom statsrådets förordning 298/2008 förlänga låntagarens återbetalningstid, retroaktivt ändra ett lån eller delar av det som ursprungligen beviljats i form av främmande kapital till ett lån i form av eget kapital eller i undantagsfall helt eller delvis låta bli att återkräva det obetalda lånekapitalet och räntorna. Stora företag kan beviljas lån endast av mycket tungt vägande skäl speciellt när lånevillkoret för riskexponering är väsentligt med tanke på genomförandet av projektet och det kan fastställas på förhand.
Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. En del av finansieringen kan betalas ut i förskott. Maximibeloppet för lån för vilka betalningsbefrielse kan beviljas är 20 000 000 euro.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med lånen sporras såväl stora som små och medelstora företag och andra sammanslutningar till teknologi-, forsknings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma teknologi-, forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som har som mål att påskynda utvecklingen samt att höja förädlingsvärdet och förbättra produktiviteten.
Finansiering beviljas särskilt
— företag och andra sammanslutningar för forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja utvecklingen och förbättringen av internationellt konkurrenskraftiga produkter, produktionsmetoder och tjänster
— för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster
— för startande av nya affärsverksamheter vid nygrundade innovativa företag och redan verksamma företag samt för främjande av företagsekonomiskt nyttiggörande av forsknings- och utvecklingsverksamheten och dess resultat
— små och medelstora företag för marknadsnära riskfyllda utvecklings- och produktifieringsprojekt
— för utveckling av och försök med innovativa produktionstekniker och produktionsprocesser i pilotformat eller i det format som kan genomföras vid en anläggning samt för testproduktion
— små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella rätttigheter och innovationstjänster som en del av ett forsknings-, produktutvecklings- eller innovationsprojekt.
Villkoren för kapitallån bestäms enligt aktiebolagslagen (624/2006). Tekes lånestock som sköts av statskontoret uppgick i 2010 års bokslut till 529 miljoner euro.
Inkomsterna av återbetalning av lån har antecknats under moment 15.01.04.
Målen har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro) | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016— | Sammanlagt fr.o.m. 2012 |
|
Förbindelser som ingåtts före 2012 | 48 561 | 19 500 | 6 200 | 1 800 | 1 100 | 77 161 |
Förbindelser år 2012 | 52 104 | 44 819 | 13 900 | 3 900 | 2 100 | 116 823 |
Utgifter sammanlagt | 100 665 | 64 319 | 20 100 | 5 700 | 3 200 | 193 984 |
Totalt uppgår statens kostnader för de lån som beviljas 2012 (nuvärde) till 28,4 miljoner euro.
Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget och fullmakten (1 000 euro) | ||
---|---|---|
Anslag | Fullmakt | |
Nivåförändring | -4 235 | 14 000 |
2012 budget | 100 665 000 |
2011 budget | 104 900 000 |
2010 bokslut | 91 756 939 |