Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2011

7.4. Kommunernas skatteinkomsterPDF-versio

År 2011 beräknas ca 18,6 miljarder euro inflyta i skatteinkomster.

Tablå 23. Kommunernas skatteinkomster 2009—2014, mn euro

  2009 2010 2011 2012 2013 2014
             
Kommunalskatt 15 438 15 360 15 750 16 510 17 320 18 000
Samfundsskatt 1 197 1 400 1 610 1 400 1 300 1 350
Fastighetsskatt 974 1 170 1 200 1 230 1 260 1 290
Skatteinkomster sammanlagt 17 609 17 930 18 560 19 140 19 880 20 640
Skatteinkomster, % av BNP 10,3 10,1 9,9 9,8 9,7 9,7
             
Förändring, %            
Kommunalskatt 2,4 -0,5 2,5 4,8 4,9 3,9
Samfundsskatt -21,9 16,9 15,0 -13,0 -7,1 3,8
Fastighetsskatt 6,3 20,1 2,6 2,5 2,4 2,4
Skatteinkomster sammanlagt 0,4 1,8 3,5 3,1 3,9 3,8
             
Genomsnittlig kommunal skattesats 18,59 18,98 18,98 18,98 18,98 18,98
Samfundsskattesats 26 26 26 26 26 26
Kommunernas andel av samfundsskatten, % 32,03 31,99 31,99 21,99 21,99 21,99

Kommunernas skatteinkomster bedöms öka med 3,5 % år 2011. När ekonomin börjar vända uppåt år 2010 och uppsvinget tar fart år 2011 skapar detta förutsättningar för en positiv utveckling också när det gäller kommunernas skatteinkomster.

Intäkterna av kommunalskatten beräknas öka med 2,5 % år 2011. Det finns faktorer som anknyter till tidpunkten för de influtna skatterna 2009 och 2010 som ökar kommunalskatteinflödet som en engångsföreteelse: år 2009, efter det att beskattningen för skatteåret 2008 hade färdigställts, redovisades till kommunerna till följd av ändringen i utdelningen knappt 300 miljoner euro av skatterna för skatteåret 2008. På basis av de preliminära uppgifterna förväntas den motsvarande på skatteuppgifterna för 2009 baserade rättelsen vara ca 200 miljoner euro år 2010. I det rådande ekonomiska läget finns det exceptionellt mycket osäkerhet i skatteprognoserna, vilket kan synas i form av rättelser i de olika skattetagargruppernas utdelning.

En central inkomstpost med tanke på intäkterna från kommunalskatten är löneinkomsterna, som till följd av det förbättrade sysselsättningsläget bedöms öka med 4½ % år 2011. Ändringarna i inkomstskattegrunden bedöms minska kommunalskatteintäkterna med sammanlagt 129 miljoner euro. För att kompensera den skärpta beskattning som en höjning av inkomstnivån och löntagaravgifterna medför lindras statens inkomstskatteskala och förvärvsinkomstavdraget höjs, vilket minskar intäkterna från kommunalskatten med 101 miljoner euro. Beskattningsgrunderna ändras också för att skattegraden för pensionsinkomst maximalt ska ligga på samma nivå som skattegraden för motsvarande löneinkomst, vilket minskar intäkterna från kommunalskatten med 14 miljoner euro. Lindringen av pensionsinkomstbeskattningen genomförs genom en höjning av pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen och kommunalbeskattningen. Dessutom höjs beloppet av grundavdraget inom kommunalbeskattningen med 50 euro, vilket minskar intäkterna av kommunalskatten med 14 miljoner euro. Via statsandelssystemet kompenseras kommunerna till fullt belopp för de förlorade skatteinkomsterna. I kalkylen för basservicebudgeten utgår man ifrån antagandet att kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats hålls på samma nivå som år 2010.

Den ekonomiska recessionen märktes särskilt kraftigt i intäkterna från samfundsskatten. När det gäller den kommunala ekonomin dämpades emellertid minskningen i intäkterna från samfundsskatten av den temporära höjning med 10 procentenheter av kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna som genomfördes under skatteåren 2009—2011. Företagens resultat förbättras klart år 2010 och resultattillväxten väntas vara fortsatt stark också år 2011. Detta märks även i samfundsskatteinflödet och kommunernas intäkter från samfundsskatten bedöms öka med 15 % år 2011.

Intäkterna från fastighetsskatten beräknas öka med 2,6 % år 2011. I kalkylerna utgår man ifrån antagandet att fastighetsskatteprocenterna hålls på 2010 års nivå.