Statsbudgeten 2011

2. Ekonomiska utsikter för de närmaste åren

2.1. Den internationella ekonomin

Återhämtningen inom världsekonomin fortsätter i rask takt. Världens bruttonationalprodukt väntas öka både i år och nästa år med mer än 4 %. Tyngdpunkten för tillväxten ligger på tillväxtländerna, såsom Kina, där den ekonomiska tillväxten förutspås bli 9,5 % år 2010 och 9 % år 2011. Bakom den snabba tillväxten ligger de kraftiga stöd- och stimulansåtgärder med vilka regeringarna kompenserat den privata efterfrågan som krympt under recessionen. Särskilt i tillväxtekonomierna är dock också den privata efterfrågan stark.

Världshandeln fortsätter att växa kraftigt i synnerhet i Asien och Latinamerika. Å andra sidan når kapacitetsutnyttjandet snart samma nivå som före recessionen, vilket i sin tur kommer att hejda ökningen i handeln. Världshandeln väntas öka med 18 % år 2010 och 10 % år 2011. Importen till tillväxtländerna har redan överskridit nivån före recessionen. Finland gick miste om sin marknadsandel på exportmarknaden redan före finanskrisen, och det har inte varit möjligt att vända trenden.

Förenta staternas ekonomi har återhämtat sig rätt snabbt. I Förenta staterna har möjligheten att skaffa finansiering också utanför banksystemet dämpat bankkrisens effekter på den realekonomiska aktiviteten. Förenta staternas ekonomi beräknas växa med mer än 3 % år 2010. Tillväxten väntas avta till ca 3 % år 2011 bl.a. på grund av den allt svårare arbetslösheten och betydande anpassningsbehov inom den offentliga ekonomin.

Återhämtningen inom ekonomierna i euroområdet går långsamt; år 2010 väntas euroområdets BNP öka med 1½ % och år 2011 med ca 2 %. Även importen till euroområdet kommer att vara svag. De konsolideringsåtgärder som vidtas i syfte att få ner de offentliga underskotten dämpar tillväxten 2010 och 2011, men på medellång sikt beräknas de förbättra utsikterna för euroområdet, då privata investeringar får mera utrymme och hushållen blir uppmuntrade att konsumera.

Inflationstrycket väntas kvarstå på en måttlig nivå under hela prognosperioden eftersom priserna på olja och andra råvaror väntas öka endast måttligt. På längre sikt ökar inflationsrisken i de utvecklade länderna på grund av centralbankernas växande balansräkningar, dvs. en ökad mängd pengar inom den privata sektorn.

Prognosen innehåller risker åt båda hållen. Det är ännu oklart på vilken nivå riskpremierna på finansmarknaden kommer att stabilisera sig efter finanskrisen. Låga riskpremier kan öka investeringarna och även gagna Finlands export. På motsvarande sätt minskar höga riskpremier finansieringen av handel och investeringar. De negativa riskerna inom världsekonomin hör samman med den bräckliga ekonomiska tillväxten, skuldsättningen inom den offentliga sektorn och obalansen i finansieringen samt den långsamma förbättringen av arbetslöshetssiffrorna.

I Europa hänför sig riskerna i synnerhet till staternas höga skuldsättning och banksektorns balansräkningar, vilka kan förstärka varandra. En negativ risk i EU och USA är arbetslösheten som ligger på en högre nivå än väntat och som minskar den privata sektorns konsumtion och försämrar de offentliga ekonomiernas ställning.

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

Figur 2 Totalproduktion och sysselsättning 1990—2011

Trots nedgången det första kvartalet i år svänger den finska ekonomin uppåt och BNP väntas stiga med ca 2 % år 2010. I prognosen ingår en uppfattning om att ekonomin ökar snabbt under det andra halvåret. Det förutspås att ekonomin kommer att växa med knappt 3 % år 2011. År 2011 är den starka exportutvecklingen till stor del en motor för tillväxten. Finlands ekonomi var internationellt sett i gott skick före krisen. Den efterfrågeledda recessionen påverkade Finlands ekonomi väldigt hastigt och kraftigt — år 2009 minskade BNP med 8 %, vilket resulterade i att den offentliga ekonomin som dittills haft överskott fick ett underskott. Recessioner som beror på brist på efterfrågan är i allmänhet relativt kortvariga. Så tycks fallet vara även denna gång.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

Utrikeshandeln

Utrikeshandeln var fortfarande mycket lam under det första kvartalet i år. Exporten började visa tecken på ökad exportefterfrågan i april tack vare den internationella ekonomiska tillväxten och en försvagning av euron, men också på grund av leveranser som skjutits framåt under stuvarestrejken i mars. Exporten utökas framför allt av skogsindustrin och exporten av metall. Företagens exportbeställningar har ökat, även om de inte ännu når upp till normal nivå. Importen förblev liten fram till april, även om prisstegringen ökade importvärdet. Importbehovet kommer att öka under årets gång på grund av ökningen inom hushållens konsumtionsefterfrågan och industriproduktionens insatsförbrukning, men importen av investeringsvaror kommer att förbli svag.

Uppgången i världsmarknadspriserna kommer att höja både export- och importpriserna i år, men importpriserna höjs kraftigare än exportpriserna bl.a. på grund av energins stora importandel. Den fortsatta försämringen av bytesförhållandet leder till att handels- och bytesbalanserna krymper under hela prognosperioden. År 2010 ökar exporten med ca 6 % och importen med 4 %. År 2011 verkar bli ett toppår för exporten, men även importen ökar klart tack vare exportens stora importandel.

Både handelsbalansen och bytesbalansen kommer att uppvisa ett överskott 2010 och 2011, även om toppnivån 2008 inte kan nås eftersom Finlands ställning försvagats på exportmarknaden och bytesbalansen fortsätter att försvagas. BNP-andelen av överskottet i handelsbalansen väntas i år vara ca 2 % och BNP-andelen i bytesbalansen ca 1½ %.

Konsumtionen

Den privata konsumtionen sviktade i början av 2010 efter en tillväxtperiod på nästan ett år. Hushållens konsumtionsutgifter minskade på vintern med ½ % jämfört med slutet av 2009, eftersom handeln med varaktiga konsumtionsvaror och tjänster förblev knapp. Konsumenternas förtroende har blivit bättre efter våren och ligger för närvarande på ett nivå som är klart bättre än genomsnittet. Ökningen av hushållens inkomster tilltar 2010 eftersom löne- och egendomsinkomsterna börjar öka och den genomsnittliga statliga inkomstbeskattningen förblir oförändrad. Ökningen av löneinkomsterna kommer att accelerera 2011 då sysselsättningen förbättras, och därför finns det alltså goda grunder för en konsumtionsökning. Konsumtionen har åter börjat stiga under vårens gång, eftersom speciellt konsumtionen av varaktiga varor har ökat, och upphandlingen av dagligvaror varit fortsatt livlig. Tack vare den livligare bostadshandeln kommer även konsumtionen av delvis varaktiga varor att öka. Den privata konsumtionen ökar med ett par procent 2010 trots en svag start på året, då upphandlingarna ökar efter svackan i vintras. Hushållens sparande ökar i år, men börjar minska 2011. Trots att prisstegringen leder till att köpkraften ökar endast i ringa omfattning kommer hushållens konsumtion alltjämt att öka med ca 2 % år 2011. Också den offentliga konsumtionen (främst utbildningstjänster samt social- och hälsovårdstjänster) ökar något 2011 i och med att kommunernas finansiella ställning blir bättre.

Investeringarna

De privata investeringarna beräknas öka med ca ½ % i år och med knappt 6 % år 2011. De offentliga investeringarna minskar i synnerhet i år, med nästan 4 %, och minskar ytterligare något 2011.

Minskningen av investeringarna har avtagit i början av 2010 speciellt tack vare det ökade byggandet av bostäder. Osäkerhetsfaktorerna tycks ha minskat inom bostadsbyggandet och på bostadsmarknaden, räntorna har hållits på en låg nivå och bostadspriserna har återvänt till samma nivå och utvecklingsspår som före finanskrisen. De nya bostadsprojekten förutspås öka betydligt 2010 och den uppnådda volymen beräknas förbli på samma nivå eller till och med öka något under de följande prognosåren. Renoveringsbyggandet är också livligt i år, men kommer knappast att öka nämnvärt under de närmaste åren. Det övriga husbyggandet kommer att minska 2010 jämfört med året innan, men det ökar 2011 tack vare den tilltagande ekonomiska aktiviteten. Mark- och vattenbyggandet förväntas börja öka först nästa år i takt med övriga investeringar. Investeringarna i maskiner och anordningar beräknas minska i år eftersom det fortfarande finns oanvänd kapacitet inom ekonomin. Användningsgraden av kapacitet torde höjas inom industrin mot slutet av 2010 då efterfrågan återhämtar sig, vilket leder till ökade investeringar i maskiner och anordningar under 2011.

Sysselsättningen

Sysselsättningsläget har varit bättre än väntat under början av året. Arbetslöshetsökningen avtar och svaga tecken på ökad efterfrågan på arbetsinsatser kan redan skönjas. Om man ser till hela året försämras dock sysselsättningsläget ytterligare jämfört med 2009. Å andra sidan håller t.ex. gruppermitteringarna och de individuella permitteringarna på att minska. Den spirande ekonomiska tillväxten påverkar sysselsättningen med eftersläpning. Arbetsinsatsen enligt antalet arbetstimmar börjar öka redan i år, men antalet sysselsatta minskar fortfarande något. Arbetslöshetsgraden väntas stiga från 8,2 % år 2009 till 8,6 % år 2010. Sysselsättningsgraden förblir 2010 på samma nivå som föregående nivå, dvs. på 68,3 %.

Den ekonomiska återhämtningen och finanspolitiken till stöd för den börjar även ha en inverkan på arbetsmarknaden 2011, och sysselsättningen blir bättre. Arbetsplatserna kommer att öka både inom industrin och tjänsterna. Samtidigt leder den demografiska förändringen till att utbudet på arbete begränsas, eftersom den arbetsföra befolkningen, 15—64-åriga, börjar minska med ca 20 000 personer per år från och med 2010¹⁾. Reserverna utanför arbetskraften sysselsätts nu bättre än tidigare, vilket bl.a. syns i form av en höjd sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden stiger till 69,2 % och arbetslöshetsgraden sjunker till 8,2 %.

Löne- och prisutvecklingen

Kostnadseffekten av avtalshöjningarna från förhandlingsrundan som inleddes hösten 2009 kommer att bli måttlig i år, mindre än 1 %. Ungefär hälften av höjningen i inkomstnivån förklaras 2010 av arvet från de löneförhöjningar som överenskoms under den föregående förhandlingsrundan och som inföll i slutet av fjolåret. Löneuppgörelserna i de arbets- och tjänstekollektivavtal som ingåtts före sommaren gäller för det mesta endast ett år i taget. Det finns också löneuppgörelser som är öppna för innevarande års del, och inkomstutvecklingen är därför exceptionellt svår att förutspå. Löntagarnas inkomster beräknas öka med 2,6 % år 2010. Eftersom avtalssituationen är öppen även för 2011 års del är det vanskligt att förutspå i vilken mån den ekonomiska tillväxten och det förbättrade sysselsättningsläget kommer att påverka dels företagens lönebetalningsförmåga och dels trycket på arbetsmarknaden att höja lönerna. Finansministeriet uppskattar att inkomsterna kommer att höjas med 2,8 % år 2011.

Kostnadskonkurrenskraften inom samhällsekonomin försämrades kraftigt under recessionen. Den exceptionellt kraftiga höjningen av enhetsarbetskostnaderna 2008 och 2009 kommer att brytas under innevarande år då produktivitetsökningen så småningom återhämtar sig. Ökningen av arbetskostnaderna kommer också att bli måttligare. Enhetsarbetskostnaderna kommer 2010 att ligga på samma nivå som föregående år, och 2011 beräknas de öka med ca 1½ %.

Konsumentpriserna ökade knappt alls 2009 enligt det nationella prisindexet. Under innevarande år beräknas priserna stiga med ca 1½ %. Det inhemska pristrycket är så gott som obefintligt. Däremot har import- och producentpriserna ökat rejält i början av året på grund av den kraftiga höjningen av världsmarknadspriserna och försvagningen av euron. År 2011 kommer konsumentpriserna att öka i genomsnitt med 2½ %, i takt med producent- och importpriserna. Den indirekta beskattningen kommer också att höja de inhemska priserna både 2010 och 2011.

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den offentliga ekonomins finansiella ställning försvagades 2009 med mer än 12 miljarder euro, dvs. med nästan 7 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta berodde på nedgången i centrala faktorer i skattebasen, t.ex. den privata ekonomin, företagens resultat och lönesumman, samtidigt som de totala utgifterna ökade, bl.a. på grund av stimulansåtgärder och ökningen i arbetslöshetsutgifterna. Även om ekonomin vänder uppåt under innevarande år, kommer underskottet alltjämt att öka eftersom förändringar i konjunkturläget syns med eftersläpning i den offentliga ekonomin. Underskottet väntas 2010 vara något större än vad stabilitets- och tillväxtpakten anger, dvs. 3 % i förhållande till BNP. Finanspolitiken stöder ännu 2010 en ekonomisk tillväxt.

År 2010 förbättras den offentliga ekonomin, även om den fortfarande uppvisar ett underskott på 1,4 % i förhållande till totalproduktionen. Den tilltagande ekonomiska tillväxten och de skattehöjningar som genomförs kommer att höja de totala inkomsterna inom den offentliga ekonomin. Uppgången i de totala utgifterna begränsas bl.a. av relativt måttliga lönehöjningar och en stegvis nedmontering av stimulansåtgärderna på utgiftssidan. Finlands offentliga ekonomi borde uppvisa ett stort överskott för att den offentliga ekonomin ska vila på en hållbar grund.

Den offentliga skulden i förhållande till totalproduktionen var 2008 som lägst sedan början av 1990-talet. År 2009 steg skuldkvoten med 10 procentenheter till 44 % och skuldsättningen ökar ytterligare i år och nästa år. Skuldökningen var 2010 större än underskottet, bl.a. på grund av lånet till Grekland. Även om skuldkvoten ökar överskrids gränsen i stabilitets- och tillväxtpakten, dvs. 60 %, inte ännu de närmaste åren.

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Statsfinanserna utgör den konjunkturkänsligaste delen av den offentliga ekonomin. Den försvagade ekonomiska aktiviteten märks starkast i intäkterna från samfunds-, kapitalinkomst- och bilskatten. Dessa sjönk kraftigt 2009. År 2010 ökar statens skatteinkomster med mer än 2 % och 2011 med nästan 10 %, om ekonomin återhämtar sig enligt prognoserna. Skärpningen av mervärdesbeskattningen och energibeskattningen stärker skatteinkomstökningen.

Underskottet i statsfinanserna uppgick till drygt 8 miljarder euro 2009. Även om inkomstökningen tilltar och utgiftsökningen samtidigt avtar, kommer statens finansiella ställning alltjämt att visa ett djupt underskott 2010 och 2011. Fram till utgången av 2011 ökar statsskulden till ca 85 miljarder euro, vilket är 30 miljarder mer än vid utgången av det sista året före den ekonomiska krisen, år 2008. Utan korrigerande åtgärder kommer utvecklingen att fortsätta i samma riktning också efter detta.

Den kommunala ekonomin enligt nationalräkenskaperna

Den kommunala ekonomin ser ut att klara den ekonomiska krisen med betydligt mindre skador än väntat. Den samlade effekten av flera faktorer, t.ex. statens omfattande åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin, en gynnsammare sysselsättningsutveckling än väntat, en långsammare ökning av kostnadsnivån samt kommunernas egna sparåtgärder för att dämpa utgiftsökningen, syntes tydligt redan i 2009 års balansutveckling. Den kommunala sektorns nettokreditgivning rasade inte, utan hölls på en genomsnittlig nivå för föregående år, dvs. på ca
-0,5 % i förhållande till totalproduktionen

De kännbara höjningarna av kommunal- och fastighetsskatteprocenterna som kommunerna genomfört, den återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelsen och effekterna av uppsvinget inom den ekonomiska aktiviteten på skatteinkomsterna förbättrar utsikterna för den kommunala ekonomin 2010. Utvecklingen i fråga om kommunalskatterna är fortfarande svag eftersom arbetslösheten ökar, men tack vare återhämtningen i fråga om samfundsskatten och de exceptionellt stora höjningarna av fastighetsskatten kommer kommunernas skatteinkomster att öka med 2½ %. Dessutom ökar statsandelarna med 6 % bl.a. till följd av kompensationen för skattelättnaderna. Kommunerna måste dock fortsätta sparåtgärderna för att de ska kunna reparera spåren efter recessionen. Konsumtionen beräknas förbli oförändrad och den nominella konsumtionen beräknas öka med 2½ % till följd av den höjda kostnadsnivån. Eftersom investeringarna väntas minska något, minskar underskottet i den kommunala ekonomin till ca -0,2 % i förhållande till totalproduktionen.

År 2011 väntas skatteinkomsterna och statsandelarna öka jämförelsevis bra. En ökning med uppskattningsvis 4 % är dock betydligt långsammare än under den exceptionella tidsperiod som föregick recessionen. Den kommunala ekonomins positiva utveckling äventyras därför genast då ökningen av utgifterna inte fogar sig efter de gränser som inkomstutvecklingen ställer. Eftersom kommunernas investeringar väntas öka något, är det med tanke på en stabil kommunal ekonomi viktigt att konsumtionsutgifterna och i synnerhet löneutgifterna hålls under kontroll. De nominella konsumtionsutgifterna väntas öka måttfullt med ca 3 %, vilket betyder att kommunernas underskott ytterligare minskar något. Ett hot mot en bättre kommunal ekonomi är en snabbare ökning i kommunernas kostnadsnivå och i synnerhet en snabbare ökning av inkomstnivån inom den kommunala sektorn.

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsfonderna uppvisar som helhet ett klart överskott. Överskottet samlas uteslutande i arbetspensionsfonderna, vilka används till att möta den ökning av pensionsutgifterna som beror på befolkningens stigande medelålder. Övriga socialskyddsfonder är nästan i balans. Den djupa recessionen de senaste åren försvagade socialskyddsfondernas ställning, men utsikterna ser något ljusare ut de närmaste åren.

Socialskyddsförmånerna ökar med ca 4½ % år 2010 jämfört med året innan. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen ökar snabbast. Ökningen i arbetspensionsutgifterna dämpas i jämförelse med föregående år på grund av den avsevärt lägre indexförhöjningen. Socialskyddsfondernas inkomster från avgifter ökar med nästan 4½ % år 2010. Socialförsäkringsavgifterna ökar i någon mån som helhet trots att folkpensionspremien slopats. Dessutom ökar den höjda lönesumman inkomsterna. Socialskyddsfondernas finansieringsöverskott beräknas öka till något under 5 miljarder euro, dvs. 2,8 % i förhållande till totalproduktionen.

År 2011 beräknas socialskyddsförmånerna öka med drygt 4½ %. Arbetslöshetsförmånerna minskar tack vare det förbättrade sysselsättningsläget. Arbetspensionsutgifterna ökar mera än föregående år på grund av en större indexjustering till följd av inflationen. Socialskyddsfondernas inkomster från avgifter ökar snabbare än förmånsutgifterna, med drygt 5 %, på grund av den höjda lönesumman och höjningarna av socialförsäkringsavgifterna. Procentsatserna för löntagarnas och privata arbetsgivares arbetspensionsavgift stiger något. Socialskyddsfondernas överskott ökar till ca 5,7 miljarder euro, dvs. 3 % i förhållande till totalproduktionen.