Statsbudgeten 2011

7.3. Kommunernas utgifter

Kommunernas och samkommunernas utgiftsökning mattades av år 2009

Kommunernas och samkommunernas totala utgifter (omkostnader, finansieringsutgifter och investeringar sammanlagt) ökade år 2009 enligt de preliminära bokslutsuppgifterna med knappt 3 %. Året innan var utgiftsökningen mer än 8 % och under hela 2000-talet i medeltal 5½ %. Omkostnadsökningen halverades jämfört med år 2008, även om ökningen på 4 procent var snabb i jämförelse med den svaga ökningen av skatteinkomsterna och statsandelarna, som stannade vid drygt 2 procent. Kommunernas och samkommunernas investeringar hölls trots recessionen på en hög nivå vid ca 4 miljarder euro, eftersom räntenivån var mycket låg och prisnivån för bl.a. byggande sjönk snabbt. Trots en kännbar ökning av lånestocken sjönk däremot ränteutgifterna med ca 130 miljoner euro till följd av den exceptionellt låga räntenivån.

Den avmattade ökningen av omkostnaderna berodde dels på en måttligare ökning av kostnadsnivån i kommunerna och samkommunerna, dels på att antalet kommunalt anställda som länge hade ökat nu började minska. Den kommunala sektorns lönesumma ökade med ca 3 %, medan ökningen år 2008 var närmare 6½ %. Den minskade ökningen i lönesumman påverkades förutom av avmattningen i ökningen av inkomstnivån även av de sparåtgärder som hade inletts i en del kommuner och som medförde att antalet anställda i den kommunala sektorn minskade med drygt 3 000 personer. Ökningen av köp till nominella priser halverades från 12 procent år 2008 till 6 procent, vilket nästan uteslutande berodde på att priset på köpen slutade stiga. Volymen av köpen ökade med drygt 5½ % trots recessionen. Även kommunernas utgifter för utkomststödet ökade klart i takt med den tilltagande arbetslösheten.

Utvecklingen av omkostnaderna 2010—2014

Ökningen av kommunernas och samkommunernas omkostnader väntas förbli måttlig åren 2010 och 2011, medan kommunerna reparerar spåren efter den ekonomiska krisen. Enligt dessa antaganden kommer omkostnaderna att öka med ca 3 ½ % under vartdera året. För perioden 2012—2014 prognostiseras i denna granskning en omkostnadsökning på knappt 4 % varje år. Siffran baserar sig på antaganden om utvecklingen i fråga om det kalkylerade servicebehovet samt den förväntade prisutvecklingen inom basservicen. Utgiftsutvecklingen med avseende på kommunernas omkostnader på medellång sikt beror emellertid på många faktorer, såsom den allmänna ekonomiska utvecklingen, den kommande löneuppgörelsen samt hur man lyckas förbättra produktiviteten med hjälp av de strukturella reformerna.

Antalet anställda i kommunerna bedöms fortfarande minska i någon mån år 2010 som en följd av kommunernas sparåtgärder och förbli på denna nivå på ca 455 000 personer både år 2011 och på medellång sikt. Antagandena om utvecklingen i fråga om antalet anställda baserar sig på en förfrågan gällande personalen som Kommunala arbetsmarknadsverket har riktat till de kommunala arbetsgivarna och på en enkät som Kommunförbundet lät göra i de större städerna i december 2009. Inkomstnivån inom den kommunala sektorn förväntas stiga med drygt 3 % år 2010, alltså i något snabbare takt än den allmänna inkomstnivån. Stegringen beror på förhöjningar som det avtalades om 2007 och i början av 2010. Det är svårt att bedöma utvecklingen i inkomstnivån år 2011 eftersom de gällande avtalen kan sägas upp. Även om avtalen skulle sägas upp kan de följande avtalade förhöjningarna träda i kraft tidigast den 1.5.2011. I detta skede förväntas inkomstnivån i kommunerna stiga med 2,5 %, vilket är något långsammare än den allmänna utvecklingen, beroende på det svaga tillväxtarvet i inkomstnivån inom den kommunala sektorn. Åren 2012—2014 har kommunernas inkomstnivå antagits stiga med 3 % per år. Som en följd av antagandena ovan ökar löneSumman inom den kommunala sektorn både 2010 och 2011 med 2 ½ % och 2012—2014 med 3 %.

Grunderna för kommunalarbetsgivarens socialskyddsavgifter lindrades med 0,9 procentenheter under innevarande år, eftersom arbetsgivares folkpensionsavgift, som sänktes år 2009, slopades helt och hållet fr.o.m. år 2010. År 2011 stiger avgiftsgrunderna med 0,2 procentenheter till följd av höjningen av arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetsgivares KomPL-avgift håller sig år 2011 och, enligt Kommunernas pensionsförsäkrings ståndpunkt just nu, även under de närmaste åren vid 23,6 procent. Det råder ett tryck på att höja arbetslöshetsförsäkringsavgiften även efter 2011.

Man bedömer att köpen till nominella priser kommer att öka med 6 % både 2010 och 2011. Prisutvecklingen i fråga om köpen antas förbli måttlig och också volymutvecklingen bedöms sakta in något till följd av det strama ekonomiska läget. Köpen väntas emellertid också i fortsättningen öka snabbare än omkostnaderna. Det största trycket på att kommunernas omkostnader ökar i volym beror i synnerhet på köp av tjänster.

De understöd som kommunerna betalar ökar år 2010 i och med att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna (utgifter för utkomststöd och arbetsmarknadsstöd) fortsätter att öka. Det finns en risk för att utgifterna för utkomststödet på samma sätt som under åren efter 1990-talets recession hålls kvar på en hög nivå under en längre tid ifall perioderna av arbetslöshet förlängs och de inkomstrelaterade inkomsterna minskar.

Ränteutgifter

Trots den betydande ökningen av lånestocken minskar ränteutgifterna under innevarande år som en följd av den historiskt sett lägsta räntenivån någonsin. När den ekonomiska aktiviteten tilltar förväntas också räntenivån stiga år 2011, vilket tillsammans med den växande lånestocken höjer kommunernas finansieringskostnader.

Investeringar

Kommunernas och samkommunernas investeringar förväntas år 2010 minska något som en följd av det ansträngda ekonomiska läget, och bedöms även under de närmaste åren förbli på 2010 års nivå, d.v.s. 3,8 miljarder euro. Investeringstrycket är emellertid stort både när det gäller grundliga renoveringar, tillväxtcentrumens nyinvesteringar och de pågående strukturella reformerna. Enligt den uppskattade inkomst- och omkostnadsnivån kommer den beräknade investeringsnivån att leda till fortsatt skuldsättning i kommunerna.

Tablå 22. Kommunernas och samkommunernas utgifter 2009—2014, md euro