Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2011

1. SammanfattningPDF-versio

Den internationella ekonomin

Världsekonomin har återhämtat sig från nedgången som följdepå finanskrisen och kommer att växa tämligen snabbt de följandetvå åren. Bakom den snabba tillväxten ligger de kraftiga stöd- ochstimulansåtgärder med vilka regeringarna kompenserat den privataefterfrågan som krympt under recessionen. Särskilt i tillväxtländernakommer dock också den privata efterfrågan att vara stark. Världshandelnfortsätter att växa kraftigt. Finland tappade marknadsandelar påexportmarknaden redan före finanskrisen, men också under den senastetidens snabba återhämtning.

Tillväxten inom Finlands viktigaste exportmarknad, euroområdet,kommer att bli blygsammare än tillväxten inom andra stora marknadsområden.Tillväxten väntas bli 1,5 % år 2010 och ca 2 %år 2011. Även importen till euroområdet kommer att vara svag. Iår och nästa år kommer den ekonomiska tillväxten att dämpas av dekonsolideringsåtgärder som vidtas i syfte att få ner de offentligaunderskotten. På medellång sikt kommer åtgärderna för att konsoliderade offentliga finanserna dock att förbättra utsikterna för euroområdet,då privata investeringar får mera utrymme och hushållen blir uppmuntradeatt konsumera.

Finansmarknaden har lugnat sig under sommaren 2010, men denutgör fortfarande en tydlig risk för prognosen. Även den bräckligaekonomiska tillväxten, den långsamma förbättringen i arbetslöshetssiffrornasamt den offentliga sektorns skuldsättning är riskfaktorer i prognosenför världsekonomin.

Samhällsekonomin i Finland

Finlands ekonomi väntas börja växa 2010 och BNP-tillväxten väntasbli ca 2 % efter nedgången på 8 % år 2009. I prognoseningår en uppfattning om att ekonomin ökar snabbt under det andrahalvåret 2010. År 2011 väntas ekonomin växa med knappt 3 %,bl.a. tack vare den starka export- och investeringsutvecklingen.

Den privata konsumtionen sviktade i början av 2010. Under vårensgång har konsumenternas förtroende ökat, och sedan hushållens inkomsterbörjade öka i snabbare takt har konsumtionen åter börjat stiga.I synnerhet konsumtionen av varaktiga varor har ökat, och upphandlingenav dagligvaror har varit fortsatt livlig. Tack vare bostadshandeln,som varit livligare än i fjol, ökar även konsumtionen av delvisvaraktiga varor. Trots en svag start på året ökar den privata konsumtionenmed ett par procent i år. År 2011 kommer löneinkomsterna att ökasnabbare i och och med den förbättrade sysselsättningen, och detfinns alltså goda grunder för en konsumtionsökning. Ökningen väntasligga på samma nivå som 2010.

Sysselsättningsutvecklingen har varit bättre än väntat underbörjan av 2010. Arbetslöshetsökningen avtar och svaga tecken påökad efterfrågan på arbetsinsatser kan redan skönjas. Om man sertill hela året försämras dock sysselsättningsläget ytterligare jämförtmed i fjol. Den spirande ekonomiska tillväxten påverkar sysselsättningenmed eftersläpning, eftersom företagen först sysselsätter sin egna,möjligen permitterade arbetskraft, och inleder nyrekryteringar förstdärefter. Arbetslöshetsgraden väntas stiga till 8,6 % år2010 och sysselsättningsgraden sjunka till drygt 68 %.

Den successiva ekonomiska återhämtningen och finanspolitikentill stöd för den börjar ha en inverkan på arbetsmarknaden 2011.Arbetslöshetsgraden kommer att sjunka till 8,2 % och sysselsättningsgradenstiga till över 69 %. Den arbetsföra befolkningen (15—64år) börjar nu minska, och från och med 2011 kommer minskningen attvara ca 10 000—20 000 personer per år, beroendepå invandringen. Förändringen i befolkningsutvecklingen kan ledatill arbetskraftsbrist inom vissa branscher och områden.

Den ekonomisk-politiska linjen

Den historiskt sett djupa recession som drabbat Finland haråtgärdats systematiskt. Under den ekonomiska krisen har oron översysselsättningen och den ekonomiska handlingskraften betonats viddimensioneringen av finanspolitiken. Regeringen har reagerat snabbtpå den försämrade ekonomiska situationen genom att vidta stimulansåtgärdersom har lett till att konsumenternas förtroende har upprätthållits.Tack vare den linje som valts för den ekonomiska politiken har arbetslöshetenhållits på en betydligt lägre nivå än under recessionsåren på 1990-talet.

Som en följd av den ekonomiska politik som bedrivits i syfteatt lindra recessionen och dess verkningar har statsfinansernasoch hela den offentliga ekonomins finansiella ställning försvagatsavsevärt. Den offentliga ekonomin befinner sig i en allt mer sårbarställning när det gäller att ta emot de utgiftstryck som befolkningensstigande medelålder och den minskande skattebasen medför. Den höjningav mervärdesskattesatserna som genomfördes i juli 2010 och den höjningav energiskatterna som ingår i budgetpropositionen är de förstastegen mot en balansering av den offentliga ekonomin. I utgifternabortfaller samtidigt gradvis effekterna av de tidsbestämda stimulansåtgärderna.Finanspolitiken byter gradvis riktning från stimulerande till åtstramande.

År 2010 beräknas underskottet i den offentliga ekonomin överstigaden underskottsgräns på 3 % som uppställts i EU:s stabilitets-och tillväxtpakt. Regeringen förbinder sig att 2011 minska underskotteti den offentliga ekonomin så att underskottet klart understigerden gräns på 3 % som uppställts i stabilitets- och tillväxtpakten.Regeringen har som mål att Finlands offentliga ekonomi ska höratill de bästa i euroområdet 2011.

Ökningen av produktiviteten

Det ökade servicebehov som följer av befolkningens stigandemedelålder och det tryck detta medför på de offentliga utgifternasamt den svagare skattebasen förutsätter att produktiviteten ocheffektiviteten ökar inom den offentliga förvaltningen och den offentligaservicen. Behovet av dessa åtgärder ökar på grund av den försämradeoffentliga ekonomin till följd av recessionen och på grund av attproblemen med hållbarheten på lång sikt kommer att tillspetsas.

Den offentliga sektorns produktivitet förbättras genom en översynav verksamhetssätten och servicestrukturerna, bl.a. med hjälp avinformationsteknik, och genom utvecklande av informationssystemen.Produktiviteten blir också bättre av att man säkerställer välbefinnandeti arbetslivet och organiserar arbetsuppgifterna på ett effektivtsätt. En höjning av produktiviteten inom välfärdstjänsterna är enav de viktigaste faktorerna när det gäller att lösa hållbarhetsproblemeti både den offentliga och kommunala ekonomin. I kommun- och servicestrukturreformenkommer tyngdpunkten i fortsättningen att läggas på en effektiviseringav produktiviteten och funktionerna. Det praktiska arbetet med attutveckla produktiviteten inom den kommunala sektorn görs i kommunerna.Regeringen har understött detta arbete genom att initiera ett produktivitetsprogrami de 20 största städerna.

I fråga om staten har regeringen förbundit sig till att statensarbetskraftsbehov är sammanlagt 9 645 årsverken (ca 8 %)mindre 2011 än 2005. Till stöd för en förlängning av arbetskarriärerna kandet antal årsverken som beror på arbetsinsatser som utförs av demsom fortsätter sin arbetskarriär vid ämbetsverket efter att ha uppnåttsin personliga pensionsålder räknas till godo i det totala antaletårsverken vid uppföljningen av åtgärderna enligt statens produktivitetsprogram. Denya produktivitetsmål som regeringen ställde upp i rambeslutet ochde åtgärder dessa förutsätter ska sammanställas till projekthelhetersom följs upp för varje förvaltningsområde. I och med dessa åtgärderminskar behovet av personal med 4 800 årsverken i huvudsak2012—2015. Pensioneringar och andra personalavgångar ärdock större än de årsverksminskningar som överenskommits i produktivitetsprogrammet.

Inkomstposterna

År 2011 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utannettolåneupptagning till 41,9 miljarder euro. Av inkomsterna ärca 85 % skatter och inkomster av skattenatur.

I jämförelse med den ordinarie budgeten för 2010 uppskattasde ordinarie inkomsterna i budgetekonomin öka med 12 %och skatteinkomsterna med 14 % år 2011.

I jämförelse med vad som budgeterats för 2010 (inklusive tilläggsbudgetarna,i vilka inkomstposterna har höjts med ett nettobelopp på 1,7 miljardereuro) uppskattas de ordinarie inkomsterna 2011 öka med 7 %och skatteinkomsterna med 8 %. Statens inkomster av blandad naturberäknas minska med 2 %, och ränteinkomsterna och intäktsföringenav vinst beräknas öka med drygt en tiondel. Av ökningen på 2,8 miljardereuro i skatteinkomsterna jämfört med vad som budgeterats för 2010beror 0,9 miljarder euro på ändringarna av beskattningsgrunderna ochden resterande delen på tillväxten i skattebaserna.

Till följd av det försämrade ekonomiska läget och den stimulerandeskattepolitiken minskade statens skatteinkomster med mer än 15 %år 2009 jämfört med 2008. Som en följd av återhämtningen i totalproduktionenoch höjningen av mervärdesskattesatserna i juli beräknas skatteinkomsternaöka med ca 4 % år 2010. Den ekonomiska tillväxten väntasaccelerera 2011 och detta tillsammans med en betydande förbättringav sysselsättningssituationen stärker skattebaserna avsevärt. Detbelopp som inflyter i skatteinkomster 2011 ökar förutom på grundav tillväxten i skattebaserna också på grund av de föreslagna ändringarnai beskattningsgrunderna. År 2011 kommer skatteinkomsterna ändå attvara 1,7 miljarder mindre än 2008.

Inom energibeskattningen övergår man i fråga om alla bränslenförutom torv till en skatt som baserar sig på ett energiinnehållsom betonar miljöstyrning och på koldioxidutsläpp. I skattenivåernaför trafikbränslen beaktas dessutom de hälsovådliga närutsläppen.Skatten på dieselbränslen höjs vid ingången av 2012 och samtidigtsänks drivkraftsskatten, som ingår i den fordonsskatt som tas utför personbilar och lastbilar.

I samband med den strukturella förändringen höjs energiskatternamed ca 700 miljoner euro vid ingången av 2011 för att ersätta deförlorade skatteintäkterna på grund av slopandet av arbetsgivarensfolkpensionsavgift. Denna höjning gäller inte trafikbränslen. Skattenivånför torv ska stegvis höjas 2013 och 2015.

Det föreslås att beskattningen av förvärvsinkomster ändras såatt den höjda inkomstnivån och de höjda löntagaravgifterna i genomsnittinte skärper beskattningen av arbete och skattegraden för pensionsinkomstmaximalt ligger på samma nivå som skattegraden för motsvarande löneinkomst.Detta minskar skatteintäkterna med 430 miljoner euro per år, varavstatens andel är 300 miljoner euro. För att trygga köpkraften förde personer som har de lägsta inkomsterna höjs dessutom grundavdragetvid kommunalbeskattningen med 50 euro, vilket minskar kommunernas, församlingarnasoch Folkpensionsanstaltens skatteintäkter med 16 miljoner euro perår. Av de 1 110 miljoner euro som reserverats i regeringsprogrammetför en faktisk lindring av beskattningen, förblir 240 miljoner eurooanvänt.

För sötsaker, glass och liknande produkter tas en ny punktskatti bruk och läskedrycksaccisen höjs 2011. Skattebasen för avfallsskattbreddas och skatten höjs.

I inkomstposten har beaktats den höjning av mervärdesskattesatsernamed en procentenhet som genomfördes den 1 juli 2010. Höjningen avmervärdesskattesatserna ökar skatteintäkterna med ca 470 miljonereuro 2011 och med ca 700 miljoner euro på årsnivå.

Anslagen

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till50,3 miljarder euro, vilket är nästan lika mycket som i den ordinariebudgeten för 2010, men mer än 2 miljarder mindre än vad som budgeteratsför 2010. Med beaktande av stegringen i prisnivån och ändringarnai budgetpropositionens struktur minskar förvaltningsområdenas anslagreellt med ca 2 % jämfört med den ordinarie budgeten för2010 och med ca 6 % jämfört med vad som budgeterats för 2010.På de minskade anslagen för förvaltningsområdena inverkar bl.a.det stegvisa bortfallet av utgifter som haft en stimulerande karaktär.

Kalkylen för utgifterna utanför ramen är ca 1,2 miljarder eurolägre än i den ordinarie budgeten för 2010, främst på grund av bortfalletav finansinvesteringar som gjorts i stimulanssyfte. Även utgifternaför utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidraget har sjunkittotalt sett. Utgifterna utanför ramen ökar till följd av kompensationenpå 129 miljoner euro till kommunerna för ändringarna i beskattningsgrunderna.

Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans,mn euro

  2009
bokslut
2010
ordinarie
budget
2011
budgetprop.
Förändring, %
2010—2011
         
Förvärvs- ochkapitalinkomstskatt 7 188 7 089 7 410 5
Samfundsskatt 2 207 2 706 3 848 42
Mervärdesskatt 13 316 12 613 14 216 13
Övriga skatter 8 823 8 832 10 019 13
Övrigainkomster 6 000 6 170 6 435 4
Sammanlagt 37 534 37 409 41 928 12
Nettoupplåningoch skuldhantering1) 10 264 13 065 8 341 -36
Inkomstpostersammanlagt 47 798 50 474 50 269 0
         
Konsumtionsutgifter 13 125 12 866 13 205 3
Överföringsutgifter 30 203 33 111 33 872 2
Investeringsutgifter 1 631 2 397 1 223 -49
Övrigautgifter 1 937 2 100 1 969 -6
Anslag sammanlagt 46 897 50 474 50 269 0
         
Bokslutsöverskott 901      

1) Inbegriper skuldhanteringsutgifterpå -18 miljoner euro 2009, 50 miljoner euro 2010 och 50 miljonereuro 2011, redovisat som netto.

Den ofördelade reserven

De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionenföreslås uppgå till 37 673 miljoner euro 2011, varvid 99miljoner euro kvarstår som en så kallad ofördelad reserv utövertilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro.

Omfördelningen av utgifter

I syfte att skapa tillräcklig rörelsefrihet och möjliggöra omprioriteringarberedde regeringen omfördelningar på drygt 50 miljoner euro inomde olika förvaltningsområdena. I budgetpropositionen ingår ocksåsammanlagt ca 46 miljoner euro som en fortsättning på omkostnadsinbesparingarnai 2010 års budget.

I rambeslutet på våren 2010 beslöts det dessutom att nivån påbiståndsanslagen sänks jämfört med det föregående rambeslutet. Dettavar möjligt på grund av den svaga utvecklingen i bruttonationalinkomstenoch det mål på 0,58 % av BNI, som uppställts som mål förbiståndsmedlen för 2011. Den ökning av biståndsmedlens andel avbruttonationalinkomsten som eftersträvas nästa år leder, om ökningenfortsätter i jämn takt, till att 0,7 % uppnås 2015. Trotsinbesparingarna ökar biståndsanslagen med 108 miljoner euro jämförtmed den ordinarie budgeten för 2010.

Den förnybara energin

Användningen av förnybar energi ökas i enlighet med Europeiskaunionens mål och regeringens klimat- och energistrategi. I budgetpropositionenanvisas 55 miljoner euro till produktionsstöd för förnybar energi,som ska betalas för el som produceras med vindkraft, biogas ochträbränsle. Det föreslås att bevillningsfullmakten för energistödska höjas med ca 85 miljoner euro jämfört med 2010 års ordinariebudget. Med tilläggsfullmakten för energistöd finansieras bland annatstödet till demonstrationsanläggningar för biobränslen för trafiken.Enligt förslaget ska övergången till förnybar energi i el- och oljeuppvärmdabostadshus ske snabbare med hjälp av ett tillägg på 30 miljonereuro till energiunderstöd för byggnader. Vidare bereder regeringenett nytt energistöd för klenvirke, som man har för avsikt att behandlai en kompletterande budgetproposition.

Trafikledsprojekten

För utgifterna för bastrafikledshållningen anvisas ca 966 miljonereuro i anslagsfinansiering och intern finansiering. År 2011 inledssju nya trafikprojekt; E18 Fredrikshamns omfartsväg, Rv 8 Smedsbyomfartsväg, Rv 19 Seinäjoki östra omfartsväg, förbättring av servicenivånpå banan Seinäjoki—Uleåborg II skedet, elektrifiering avbanan Rovaniemi—Kemijärvi, fördjupning av havsfarledeni Nystad samt grundlig förbättring av banavsnittet Kemi—Äkäsjokioch Muonio älvs broprojekt. Dessutom fortsätter planeringen av Rv12 Tammerfors strandled och man förbereder sig så att projektetkan inledas senast 2012. Staten deltar också i kostnaderna för byggandetav en metrolinje västerut i enlighet med vad som överenskommitstidigare.

Den grå ekonomin

Regeringen genomför sitt program för bekämpning av den grå ekonominmed hjälp av systemet för omvänd mervärdesskatt och genom att inrättaett center för utredning av grå ekonomi. Dessutom anvisas sammanlagtca 4 miljoner euro till åklagarna, domstolarna, konkursombudsmannensbyrå och utsökningsmyndigheten och 2 miljoner euro till polisenför minskande av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi.

Studierna påskyndas

Budgetpropositionen innehåller ett åtgärdspaket som syftar tillatt tidigarelägga inledandet av arbetskarriärerna. Denna helhetkostar staten sammanlagt ca 14 miljoner euro netto 2011. Satsningarpå studiehandledning görs på alla utbildningsnivåer. För detta anvisassammanlagt drygt 6 miljoner euro. Ett program för att effektiviserautexamineringen från yrkesutbildning startas. Kostnaden för programmetuppgår till 5 miljoner euro per år. Urvalet av studerande till högskolornareformeras och ett gemensamt elektroniskt ansökningssystem tas ibruk 2013. Studiestödet utvecklas så att det uppmuntrar till studierpå heltid. Beviljandet av studiestöd för högskolestudier ändrasså att det motsvarar tvåstegsmodellen, och bostadstilläggsmånadernaräknas in i stödtiden. Studielånet och stödet för skolresor utvecklasoch dessutom höjs måltidsstödet till högskolestuderande.

De sociala förmånerna och tjänsterna

Försörjningen för dem som har de minsta pensionsinkomsternatryggas genom att en garantipension tas i bruk den 1 mars 2011.Garantipensionen höjer pensionen särskilt för kvinnor med små inkomster.Ibruktagandet av garantipensionen orsakar staten tilläggsutgifterpå 93,6 miljoner euro 2011.

Grundtrygghetsförmånerna binds till det folkpensionsindex sombeskriver förändringen i konsumentpriserna fr.o.m. den 1 mars 2011.De förmåner som binds vid indexet är rehabiliteringspenning sombetalas till minimibelopp samt sjuk-, moderskaps-, faderskaps- ochföräldrapenning samt specialvårdspenning, barnbidrag, hemvårdsstödoch stöd för privat vård av barn. Justeringen av nivån på förmånernaföranleder tilläggskostnader på ca 11,1 miljoner euro 2011.

Psykoterapi som ges såsom behovsprövad rehabilitering överförsden 1 januari 2011 så att den omfattas av den lagstadgade verksamhetsom tillhandahålls av Folkpensionsanstalten. Ändringen ökar utgifternaför rehabilitering med 6,6 miljoner euro, varav statens andel uppgårtill 3,3 miljoner euro 2011.

Sysselsättnings- och utbildningsåtgärderna

Anslagen för sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärdersjunker från 552 miljoner euro i budgeten för 2010 till 530 miljonereuro 2011 som en följd av det förbättrade sysselsättningsläget.De sysselsättningspolitiska åtgärderna uppskattas 2011 omfatta igenomsnitt 85 500 personer, inklusive åtgärder som finansierasur Europeiska socialfonden och utbildning på eget initiativ. Dettamotsvarar en aktiveringsgrad på ca 24,5 %.

Den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget i kommunerna försämrades 2009, men avsevärtmindre än befarat med beaktande av den branta nedgången i totalproduktionen.Den samlade effekten av flera faktorer, t.ex. statens omfattandeåtgärder för att stärka den kommunala ekonomin, en gynnsammare sysselsättningsutvecklingän väntat, en långsammare ökning i kostnadsnivån samt kommunernas egnasparåtgärder som minskade utgiftsökningen syntes redan i 2009 årsbokslut i form av bättre resultat än beräknat. Skuldsättningen inomden kommunala ekonomin var dock fortsatt kraftig.

Det faktum att ekonomin har vänt i uppåt 2010 och den ännu kraftigaretillväxten 2011 skapar förutsättningar för en gynnsam utvecklingav kommunernas skatteinkomster. Om man dessutom beaktar de höjningarav kommunal- och fastighetsskatteprocenterna som kommunerna genomfördeför 2010 och den återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelsen kan utsikternaför den kommunala ekonomin anses vara betydligt positivare än vadsom tidigare uppskattats. Årsbidraget beräknas vara stabilt 2010och 2011, medan lånestocken alltjämt ökar.

Även om de dystraste prognoserna inte ser ut att besannas kommerdet emellertid också i fortsättningen att krävas en stram utgiftspolitikför att hålla kommunernas och samkommunernas driftsekonomi i balans.Kommunernas skatteinkomster beräknas under de närmaste åren öka medi genomsnitt ca 3½ %, dvs. betydligt långsammare än underden exceptionella tidsperiod som föregick recessionen. Den kommunalaekonomins positiva utveckling äventyras därför genast om ökningenav omkostnaderna inte fogar sig efter de gränser som inkomstutvecklingen ställer.Det viktiga är att löneutgifterna hålls under kontroll och att deåtgärder som siktar till en ökad produktivitet genomförs. Återhämtningeninom samhällsekonomin påverkas dessutom fortfarande av osäkerhetsfaktoreri den internationella ekonomin som ifall de blir verklighet kan hasnabba återverkningar på sysselsättningen och på så sätt försvagaskatteinkomstutvecklingen i kommunerna.

Statsandelen för kommunernas basservice ökar i enlighet medregeringsprogrammet med 21,25 miljoner euro för att förbättra social-och hälsovårdstjänsterna.

De statliga åtgärder som ingår i budgetpropositionen bedömsha en sådan total effekt på utgifterna, inkomsterna och ändringarnai beskattningsgrunderna att kommunernas finansiella ställning försämrasmed med 42 miljoner euro netto jämfört med 2010.

Balansen i statsfinanserna

Budgetpropositionen för 2011 uppvisar ett underskott på 8,3miljarder euro. Underskottet finansieras genom ökad skuldsättning.Fondekonomin i fråga om fonderna utanför statens budget uppvisarett överskott på ca 1,1 miljard euro 2011 (inkl. Statens pensionsfond).Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottetinom statsfinanserna 2011 uppgå till ca 4,3 % i förhållandetill bruttonationalprodukten.

Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och fondekonomin,mn euro

  2009
bokslut
2010
budgeterat1)
2011
budgetprop.
Förändring,%
2010—2011
         
Budgetekonomin        
Inkomster 37 534 39 144 41 928 7,1
Utgifter 46 897 52 482 50 269 -4,2
Egentligt under/överskott -9 363 -13 338 -8 341  
Utgifter förskuldhantering (-) -48 -50 -50  
Nettofinanseringsåterstod -9 411 -13 388 -8 391  
         
Fondekonomin        
Inkomster 4 861 5 176 5 283 2,1
Utgifter 3 908 4 230 4 189 -1,0
Nettofinanseringsåterstod 953 946 1 094  
         
Budget- ochfondekonomin sammanlagt2)        
Inkomster 39 722 41 643 44 560 7,0
Utgifter 48 132 54 034 51 807 -4,1
Nettofinanseringsåterstod -8 458 -12 441 -7 297  

1) Inklusive den tredje tilläggsbudgeten, exklusiveanvändningen av det kumulativa överskottet.

2) Budgetekonominsoch fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknassamman på grund av inbördes överföringar.

Statsskulden

Statsskulden (skulden inom fondekonomin medräknad) beräknasuppgå till ca 85 miljarder euro i slutet av 2011, vilket är ca 45½ %i förhållande till bruttonationalprodukten. Ränteutgifterna förstatsskulden beräknas till 1,9 miljarder euro, dvs. mindre än i2010 års ordinarie budget trots att skulden ökat. Statsskulden harökat kraftigt till följd av den ekonomiska krisen och statsskuldenberäknas vara 30 miljarder euro större i slutet av 2011 än vad denvar före krisen 2008. Ränteutgifterna för statsskulden beräknasdock vara klart lägre 2011 än 2008 tack vara den historiskt lågaräntenivån. I takt med att skuldstocken ökar och den allmänna räntenivånåter närmar sig den långsiktiga genomsnittsnivån kan man vänta sigen betydande ökning av ränteutgifterna.


Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans,mn euro Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och fondekonomin,mn euro Budget- ochfondekonomin sammanlagt