Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2011

4. Budgetpropositionens inkomstposterPDF-versio

Tablå 6. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2009—20111)

Kod Avdelning År2009
bokslut
mn euro
År2010
ordinarie
budget
mn euro
År2011
budgetprop.
mn euro

Förändring2010—2011
mn euro %
             
11. Skatter och inkomsterav skattenatur 31 534 31 240 35 493 4 253 14
12. Inkomster avblandad natur 4 605 4 679 4 642 - 37 - 1
13. Ränteinkomster,inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 1 197 1 319 1 622 303 23
15. Lån, exkl. nettoupplåningoch skuldhantering 198 172 171 - 1 - 1
  Sammanlagt 37 534 37 409 41 928 4 519 12
             
15.03.01 Nettoupplåningoch skuldhantering 10 264 13 065 8 341 -4 723 -36
  Sammanlagt 47 798 50 474 50 269 - 205 - 0

1) Itablån anges inkomstposterna avdelningsvis i enlighet med tabelldelennedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exaktavärdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

År 2011 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utannettolåneupptagning till 41 928 miljoner euro. Av inkomsternaär ca 85 % skatter och inkomster av skattenatur. I tablå 6anges inkomstsidans utveckling avdelningsvis i förhållande tillden ordinarie budgeten för 2010. I jämförelse med den ordinariebudgeten för 2010 uppskattas de ordinarie inkomsterna i budgetekonominår 2011 öka med 12 % och skatteinkomsterna med 14 %.

Inkomstposterna för 2010 har höjts i tilläggsbudgetarna medett nettobelopp på sammanlagt 1 734 miljoner euro, varavskatteinkomsternas andel är 1 486 miljoner euro. Jämförtmed vad som budgeterats för 2010 (dvs. i budgeten som kompletteratsmed tilläggsbudgetar) uppskattas de ordinarie inkomsterna öka med7 %. Skatteinkomsterna beräknas öka med 8,5 %, dvs. 2,8 miljardereuro, varav 0,9 miljarder euro föranleds av ändringar av beskattningsgrundernaoch den resterande delen av tillväxten i skattebaserna. År 2011år dock skatteinkomsterna 1,7 miljarder euro mindre än 2008.

Av figur 4 framgår utvecklingen av statens skatteinkomster enligtskatteslag från och med år 2000. Den relativa andelen skatter pågrund av inkomst och förmögenhet minskade tydligt 2009, då i synnerhetinflödet av samfundsskatter och kapitalinkomstskatter minskade kraftigt tillföljd av den ekonomiska krisen. Intäkterna av inkomstskatten minskadeockså på grund av ändringar i beskattningsgrunderna, såsom inkomstskattelättnaderoch en temporär sänkning av statens utdelning av samfundsskatten. Även om skatteinkomsterna beräknas öka betydligt 2011, beräknasskatterna på grund av inkomst och förmögenhet fortfarande stannapå en lägre nivå än före 2009. Statens intäkter från samfundsskattenberäknas öka påtagligt 2011, men de beräknas ändå inte återgå tillsamma nivå som före recessionen.

Andelen indirekta skatter ökar till följd av de skattehöjningarsom genomförts under de senaste åren och de höjningar som föreslåsför 2011. Alla mervärdesskattesatser höjdes med en procentenhetden 1 juli 2010, vilket ökar skatteintäkterna med 690 miljoner europå årsnivå. Sänkningen av mervärdesskattesatsen på livsmedel ochrestaurangernas matförsäljning minskar däremot skatteintäkternamed sammanlagt ca 780 miljoner euro på årsnivå. Energiskatternahöjdes 2008 med ca 300 miljoner euro och det föreslås att de höjsytterligare med 700 miljoner euro 2011. Höjningarna av tobaksaccisenoch accisen på alkoholdrycker åren 2008—2010 har ökat skatteintäkternamed ca 130 miljoner euro.


Tablå 6. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2009—20111)   Tablå 7. Vissa inkomst- och efterfrågeposter sominverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen Ränteinkomsteroch intäktsföring av vinst, mn euro

4.1. Centrala ändringar av beskattningsgrunderna år 2011

År 2011 fortsätter man flytta tyngdpunkten inom beskattningenfrån beskattning av arbete till beskattning av konsumtion.

Det föreslås att beskattningen av förvärvsinkomster ändras såatt en höjd inkomstnivå och höjda löntagaravgifter i genomsnittinte skärper beskattningen av arbete och så att skattegraden för pensionsinkomstmaximalt ligger på samma nivå som skattegraden för motsvarande löneinkomst.Ändringarna beräknas minska skatteintäkterna med 430 miljoner europå årsnivå, varav statens andel är 300 miljoner euro. Dessutom höjsgrundavdraget vid kommunalbeskattningen med 50 euro, vilket minskarkommunernas, församlingarnas och Folkpensionsanstaltens intäktervid beskattningen med sammanlagt 16 miljoner euro. Inkomstskattegradenför medelinkomsttagare hålls 2011 på samma nivå som föregående år(figur 5). Av de 1 110 miljoner euro som i regeringsprogrammethar reserverats för att lindra beskattningen av arbete förblir 240miljoner euro oanvända.


Tablå 6. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2009—20111)   Tablå 7. Vissa inkomst- och efterfrågeposter sominverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen Ränteinkomsteroch intäktsföring av vinst, mn euro

I fråga om alla bränslen, med undantag för torv, övergår maninom energibeskattningen från och med ingången av 2011 till en skattsom baserar sig på ett energiinnehåll som betonar miljöstyrningoch på koldioxidutsläpp. Avsikten är att skattenivån för torv höjsstegvis åren 2013 och 2015. I skattenivåerna för trafikbränslenbeaktas dessutom hälsofarliga närutsläpp. Skatten på dieselbränslehöjs vid ingången av 2012 och samtidigt sänks drivkraftsskatten,som ingår i den fordonsskatt som tas ut för person- och lastbilar.I fråga om trafiken är ändringarna intäktsneutrala.

Samtidigt höjs energiskatterna med ca 700 miljoner euro föratt ersätta de förlorade skatteintäkterna på grund av slopandetav arbetsgivarens folkpensionsavgift. Höjningen gäller inte trafikbränslen.Till följd av höjningen ökar den direkta skattebördan för privathushållmed ca 235 miljoner euro och för företag med ca 465 miljoner euro,med beaktande av ändringarna av energiskatteåterbäringen inom jordbrukoch yrkesmässig växthusodling. Det bör dock beaktas att t.ex. enhöjning av accisen på bränsle för fjärrvärme indirekt höjer privathushållensskattebörda med ca 90 miljoner euro.

Den nuvarande läskedrycksaccisen ersätts med en accis på sötsaker,glass och läskedrycker. Breddandet av skattebasen och höjningenav läskedrycksaccisen ökar skatteintäkterna med 100 miljoner euro2011.

Avfallsskatten förnyas. Skattebasen för avfallsskatt breddasoch samtidigt höjs avfallsskatten med 10 euro per ton år 2011 ochytterligare med 10 euro per ton år 2013. Ändringarna ökar skatteintäkternamed 40 miljoner euro på årsnivå.

Försöket med sänkt mervärdesskatt för arbetsintensiva tjänstesektorerfortsätter år 2011. Finland har sedan 2007 deltagit i ett försökmed sänkt mervärdesskatt för arbetsintensiva tjänster när det gällerfrisörstjänster och mindre reparationstjänster.

De ändringar av beskattningsgrunderna som regeringen har beslutatom och som ingår i uppskattningen av skatteinkomsterna i budgetpropositionenberäknas sammanlagt öka skatteintäkterna med ett nettobelopp påca 1,0 miljarder euro jämfört med budgeten för 2010. Effekten av åtgärdersom ökar skatteintäkterna är 1,5 miljarder euro. Effekten av åtgärdersom minskar skatteintäkterna är ca 0,5 miljarder euro. Åtgärdernaoch deras effekter anges i sin helhet i tabellen i förklaringentill avdelning 11.

4.2. Ändringar i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingeni fråga om den övriga skattebasen

Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingeni fråga om den övriga skattebasen, som är beroende av hur hela samhällsekonominoch dess olika delar utvecklas, inverkar på de influtna skatterna.De uppskattningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (tablå 7) har härletts från de uppskattningaroch prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som utgör bilagatill budgetpropositionen. Återhämtningen inom den internationellaekonomin och hushållens och företagens positiva förväntningar skaparförutsättningar för att den ekonomiska tillväxten blir snabbareår 2011. Dessa faktorer tillsammans med en betydande förbättringav sysselsättningssituationen stärker också tillväxten i skattebaserna.

Tablå 7. Vissa inkomst- och efterfrågeposter sominverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

  2008 2009 2010** 2011**
  förändr.,% per år
         
Skattepliktigaförvärvs- och kapitalinkomster 3,7 -0,7 3,7 4,5
— Löneinkomsteroch andra inkomster 6,8 -1,0 2,5 4,5
— Pensioneroch andra sociala förmåner 5,7 10,0 4 4
— Kapitalinkomster -17,4 -28,5 16,5 6
Inkomstnivåindex 5,5 3,9 2,6 2,8
Företagens resultatutveckling -24 -20 15 8
Rörelseöverskott -6 -25 15 8
Värdet avprivata konsumtionsutgifter 5,2 -1,5 3,4 4,5
Mervärdesskattebasen 7,0 -2,2 4,7 3,6
Bensinförbrukning -4,4 -2,6 -2 -2½
Förbrukningav dieselolja 1,1 -3,3 5 2
Elförbrukning -2,4 -7,5 ½
Konsumtionav accisbelagd alkohol -2,1 -1,5 -2 1
Nya skattebelagdapersonbilar (st.) 136 300 82 000 108 000 117 000
Konsumentprisindex 4,1 0 1,5 2,5

4.3. Risker som är förknippade med uppskattningen av skatteinkomsterna

Hur väl uppskattningen av influtna skatteinkomster utfallerberor i stor utsträckning på hur väl man förmår förutspå skattebasernasnivå och utveckling. En översyn av hur uppskattningen av inkomstsidanutfallit under föregående regeringsperiod (Statens bokslutsberättelse2007) visade att konjunkturutvecklingen, som var positivare än väntat,förklarade största delen av de egentliga felen i prognoserna.

Enligt översynen av hur uppskattningen av de influtna skatteinkomsterna2009 har utfallit (Statens bokslutsberättelse 2009) var utfalletav skatteinkomsterna i statens budgetekonomi 5,8 miljarder eurolägre än vad som uppskattades i den ordinarie budgeten. I jämförelsemed den budgetproposition som lämnades till riksdagen i september2008 är skillnaden 7,3 miljarder euro. Överskattningen av skatteinkomsternaförklaras i hög grad av den ekonomiska recession som började i exceptionelltsnabb takt till följd av finanskrisen. Av de enskilda skatteslagen gjordesdet största felet i prognosen för samfundsskatten.

De risker som är förknippade med inkomstprognoser ökar i sambandmed konjunktursvängningar. I början av en konjunkturnedgång harman ofta en för positiv bild av inkomstutvecklingen, såsom den ovannämnda översyn som gäller för 2009 visar, och på motsvarande sättkan uppskattningarna vara för försiktiga i början av en konjunkturuppgång.

Inkomstprognoserna grundar sig på uppfattningen om den ekonomiskatillväxten och bakomliggande faktorer såsom t.ex. konsumtion, sysselsättning,företagens resultat, räntor, förmögenhetsvärden och efterfråganpå olika nyttigheter, såsom bilar eller alkohol. Utgångspunktenvid uppgörandet av prognoser är att osäkerheterna i inkomstposternaska vara i balans. I det följande granskas olika riskfaktorer ianslutning till de viktigaste skatteinkomstposterna och deras betydelseför skatteutfallet.

Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Hur förvärvsinkomstskatterna utvecklas beror främst på löneinkomsternasutveckling, som i sin tur är beroende av utvecklingen av inkomstnivånoch arbetsinsatsen. Alla faktorer som skapar osäkerhet om sysselsättningsutvecklingenmedför således en risk också för att prognosen för förvärvsinkomstskatternainte stämmer. Under den ekonomiska krisen har antalet arbetstimmar minskatbetydligt mer än antalet sysselsatta. När ekonomin återhämtar sigbörjar också den arbetsinsats som använts öka. Under perioden januari-majhar ökningen av lönesumman ännu varit nära noll jämfört med situationenför ett år sedan. Hela årets löneinkomster beräknas dock öka med2 ½ %. Beroende på om arbetsinsatsen mäts i arbetstimmar eller iantalet sysselsatta, varierar uppskattningen av ökningen av lönesummanmellan 2 och 4 % för innevarande år. Detta avspeglar också den osäkerhetsom är förknippad med inflödet av förvärvsinkomstskatten. Om ökningenav lönesumman är t.ex. en procentenhet långsammare än beräknat,är beloppet av de förvärvsinkomstskatter som inflyter till statenpå motsvarande sätt 100 miljoner euro mindre än beräknat.

De största riskerna i fråga om prognosen för inkomsterna avskatt på förvärvs- och kapitalinkomster hänför sig till prognosenför kapitalinkomster. Kapitalinkomster reagerar kraftigare på deekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomster.

I det nuvarande konjunkturläget är risken i fråga om utdelningensärskilt att ökningen av kapitalinkomster kan visa sig vara störreän beräknat. Det har visat sig vara särskilt svårt att förutspåhur mycket överlåtelsevinsterna ändras vid ekonomiska fluktuationer.En ändring av kapitalinkomsterna på 10 % innebär att statensskatteinkomster ökar eller minskar med ca 150 miljoner euro.

Bland kapitalinkomsterna utgörs den viktigaste posten av överlåtelsevinsterna,som uppkommer bl.a. inom handeln med värdepapper. Till följd avden ekonomiska krisen har förmögenhetsvärdena minskat betydligt.De preliminära uppgifterna om beskattningen 2009 antyder att kapitalinkomsternaminskade med över en fjärdedel år 2009. De slutliga uppgifternaom kapitalinkomsterna finns tillgängliga först när beskattningenför 2009 har färdigställts i slutet av oktober 2010. År 2010 uppskattaskapitalinkomsterna börja öka med ca 16 % som en följd bl.a.av att aktiepriserna stiger och år 2011 uppskattas kapitalinkomsternaöka med 6 %. Ökningen av de beskattningsbara överlåtelsevinsternaoch av intäkterna av kapitalinkomstskatten kan dock fördröjas avde avdragbara överlåtelseförluster som uppkommit under tidigareskatteår.

Hur väl prognosen för kapitalinkomsterna utfaller inverkar påinkomstposterna inte bara direkt via inflödet, utan också genomden utdelning som tillämpas vid redovisningen av skatterna på förvärvs-och kapitalinkomst.

Den statliga inkomstskatten på förvärvs- och kapitalinkomster,kommunalskatten, sjukförsäkringsavgiften och kyrkoskatten inflytertillsammans i form av förskottsinnehållningar, förskott, kompletteringarav förskott och kvarskatter. De influtna skatterna redovisas tillskattetagarna månatligen (staten, kommunerna, församlingarna, Folkpensionsanstalten).Vid redovisningen används respektive skattetagargrupps uppskattadeeller slutliga skatteårsvisa utdelning, som betyder skattetagarensandel av alla förvärvs- och kapitalinkomstskatter som ingår i redovisningshelheten.

Utdelningen fastställs för varje skatteår och vid beräkningenanvänds samma prognoser för de skattepliktiga inkomsternas och avdragensutveckling som i övrigt när statens inkomstprognoser görs upp. Omprognoserna för inkomstutvecklingen förändras betydligt under skatteåret, ändrasutdelningen vid behov och alla skatter som redovisats för skatteåretdittills korrigeras i överensstämmelse med den nya utdelningen.De största ändringarna i utdelningen är en följd av att prognosernaför kapitalinkomsterna har ändrats, vilket beror på att staten ärden enda skattetagaren i fråga om kapitalinkomstskatten. Ändringari skattebasen för förvärvsinkomster inverkar på alla skattetagaresskattebelopp och inverkan på de olika skattetagarnas proportionellaandelar är således mindre än vid ändringar i prognoserna för kapitalinkomsterna.

När beskattningen har färdigställts används vid redovisningenav skatteinkomster den faktiska utdelningen i stället för den uppskattadeutdelningen. Den faktiska utdelningen grundar sig på de slutligaskattebeloppen enligt den färdigställda beskattningen. Vid den s.k.debiteringsredovisning som görs efter slutförd beskattning rättasalla skatter som hittills redovisats för skatteåret i överensstämmelsemed den faktiska utdelningen. Vid den debiteringsredovisning som gjordes2009 efter det att beskattningen för 2008 hade färdigställts förloradestaten drygt 300 miljoner euro och på motsvarande sätt fick de andraskattetagarna sammanlagt en motsvarande ökning av skatteinkomsternaför 2008. På grundval av de preliminära uppgifterna om beskattningenför 2009 beräknas den motsvarande korrigeringen för år 2010 minskastatens skatteintäkter med ca 250 miljoner euro.

Samfundsskatten

Den samfundsskatt som företagen betalar utgör den största osäkerhetsfaktorni fråga om såväl statens som kommunernas inkomstutveckling, medbeaktande av beloppet av intäkterna från samfundsskatten och variationernai det. Som utgångspunkt för prognosen för skatteinkomsterna harman valt antagandet att företagens beskattningsbara resultat i årökar med 15 % och nästa år med 8 %, vilket motsvarar uppfattningenom den tillväxt i nationalräkenskapernas rörelseöverskott enligtden makroprognos som ligger bakom inkomstprognosen.

Till följd av den ekonomiska krisen minskade intäkterna frånsamfundsskatten exceptionellt kraftigt, och man kunde inte tillfullo förutspå hur kraftigt raset skulle bli. När ekonomin återhämtarsig finns det på samma sätt en risk att prognosen för intäkternafrån samfundsskatten är för försiktig. Enligt marknadsanalytikernasprognos kan resultatet för de företag som noterats på Helsingforsvärdepappersbörs öka till och med nästan 40 % i år ochockså nästa år med över 20 %. Bakom de positiva tillväxtprognosernaligger dock vissa faktorer av engångsnatur, som inte nödvändigtvissyns i företagens beskattningsbara inkomster och således inte iskatteintäkterna. Det är också skäl att beakta att det inte är möjligtatt direkt beräkna skatteintäkterna i Finland på grundval av utvecklingenav det globala resultatet för börsbolag som är verksamma i fleraländer. Hur skatteinkomsterna fördelas mellan staterna beror bl.a.på vilka värden koncernen har använt vid prissättningen av internaöverlåtelser och på gottgörelserna för skatter som betalats utomlands.För företagen har det dessutom särskilt åren 2008 och 2009 uppkommitavdragsgilla förluster, som företagen kan använda inom tio år ochsom kan minska den beskattningsbara inkomsten.

Ändringar i inkomstutvecklingen syns med en fördröjning i deskatter som företagen betalar. I början av 2010 har intäkterna frånsamfundsskatten ökat betydligt långsammare än vad tillväxtprognosenför rörelseöverskottet eller värdepappersmarknadens förväntningarpå resultatutvecklingen ger vid handen. I inkomstprognosen harman antagit att en större del än vanligt av skatterna för skatteåret2010 inflyter som förskottskompletteringar först år 2011. Det ärockså möjligt att en positivare inkomstutveckling syns mindre änberäknat i intäkterna från samfundsskatten. I fråga om utvecklingenhittills är prognosen för samfundsskatten således förknippad medrisker som visar på en negativ utveckling, men med tanke på marknadensförväntningar är det också möjligt att utvecklingen kommer att varapositivare än beräknat. Ett exempel på hur de risker som är förknippademed intäkterna från samfundsskatten påverkar intäkterna är att omföretagens resultat är 10 % sämre, är de totala intäkternafrån samfundsskatten 470 miljoner euro mindre och statens skatteinkomster300 miljoner euro mindre än beräknat.

Indirekta skatter

Mervärdesskatteprognosens tillförlitlighet beror i avgörandegrad på hur väl man kan förutse utvecklingen i konsumtionens totalavärde och vartåt konsumtionen styrs. När det gäller den privatakonsumtionen utgör hushållens konsumtionsiver den största risken.Under recessionen ökade hushållens sparande betydligt. När ekonominbörjar återhämta sig minskar sparandet åter, men hålls kvar på eni genomsnitt högre nivå. Hushållens förväntade inkomstutveckling möjliggörsåledes att konsumtionsefterfrågan ökar även snabbare än förväntat. En förändring av värdet av den privata konsumtionen med en procentenhetinverkar på mervärdesskatteintäkterna med ca 100 miljoner euro.

Accisintäkterna utvecklas relativt stabilt och förändringarnai intäkterna är relativt små på kort sikt. De viktigaste accisintäkternaär energiskatterna, där de största intäktsriskerna är förknippademed osäkerheten i den allmänna ekonomiska utvecklingen. Av energiskatteintäkternautgörs cirka hälften av accisen på bensin och cirka en fjärdedelav skatten på dieselbränsle, vilket innebär att trafikprestationernasutveckling har den största betydelsen. Energikonsumtionen som helhetutgör således en relativt stabil del av skattebasen.

Intäkterna av accisen på alkoholdrycker har utvecklats relativtjämnt trots den ekonomiska krisen. Riskerna i samband med dem ärframför allt förknippade med resandeinförseln och den grå marknaden.Accishöjningarna åren 2008—2009 ökar trycket på en ökadresandeinförsel. Jämfört med prisnivån i Estland är prisernapå de flesta produkter fortfarande nästan de dubbla i Finland. Resandeinförselnutgör en risk även med tanke på intäkterna från tobaksaccisen.

I fråga om prognosen för bilskatten är riskerna förknippademed osäkerheten i efterfrågan på fordon som ska beskattas och degenomsnittliga koldioxidutsläpp som påverkar den skatteprocent somtillämpas på fordonen. Om efterfrågan på nya personbilar avvikermed 1 000 stycken jämfört med det uppskattade antalet,påverkar detta skatteintäkten med ca 7 miljoner euro. En ändringpå ett gram i det genomsnittliga koldioxidutsläppet påverkar deintäkter från bilskatten som flyter in för nya personbilar med ca3—4 miljoner euro.

Den faktor som mest påverkar intäkterna från bilskatten är hurförsäljningen av nya personbilar utvecklas. Till följd av den ekonomiskarecessionen minskade efterfrågan på nya personbilar med 40 %år 2009, men efterfrågan har börjat öka under 2010 och ökningenberäknas fortsätta även under 2011. Den prognos för efterfråganför år 2011 som ligger till grund för antagandet i prognosen förbilskatten, dvs. 117 000 nya personbilar, ligger undermedelvärdet på lång sikt och det är möjligt att efterfrågan på nyapersonbilar är större än det antagande som använts som grund viduppskattningen av intäkterna. Detta förutsätter dock att hushållensförväntningar på sin egen ekonomiska situation är goda även i fortsättningen.Om sysselsättningen utvecklas svagare än vad man förutspått, kananskaffningarna av nya personbilar vara mindre än beräknat. Av deindirekta skatterna är bilskatteintäkterna de känsligaste för ändringari konsumenternas förväntningar.

Skattebasen för fordonsskatten utgörs av hela det fordonsbeståndsom används i trafik. Fordonsbeståndet ändrar i allmänhet inte avsevärtåtminstone på kort sikt. Underlättandet av avställningsförfarandetkan dock i någon mån inverka på intäkterna från fordonsskatten ochökningen av andelen dieseldrivna personbilar kan antas öka skatteintäkternai någon mån.

Intäkterna från överlåtelseskatten beror på priserna på bostäderoch fastigheter och på antalet köp. Även företagsköp som omfattasav skatten inverkar på de influtna skatterna och ökar den årligavariationen i skatteintäkter. Till följd av den exceptionellt lågaräntenivån har bostadspriserna fortsatt stiga kraftigt i förhållandetill den totalekonomiska utvecklingen. Det finns en risk att omräntenivån börjar stiga och hushållen och förväntningarna blir försiktigarekan det synas i form av färre bostadsköp och lägre priser, vilketi sin tur minskar skatteintäkterna.

4.4. Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningensnormala grundstruktur som har fastställts i stödjande syfte inomskattelagstiftningen.

Enligt Statens ekonomiska forskningscentrals utredning om skatteutgifternauppgick skatteutgifterna inom inkomstbeskattningen och den indirektabeskattningen år 2009 till sammanlagt 13,2 miljarder euro, varavstatens andel var ca 8,5 miljarder euro. De största utgifterna gällde boendeoch miljö, ca 3,9 miljarder euro (inklusive de skatteutgifter somutgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 1,9 miljardereuro). Skatteutgifterna för social trygghet uppgick till ca 4 miljardereuro, skatteutgifterna för industri och näring var 0,8 miljardereuro och skatteutgifterna för trafik ca 0,5 miljarder euro. Störstadelen av skatteutgifterna ingår i bestämmelserna i inkomstskattelagen.Den sammanlagda andelen utgifter som riktas via den indirekta beskattningenoch näringsbeskattningen var cirka en femtedel. Vid bedömningenav det totala beloppet skatteutgifter bör det dock beaktas att endel av utgifterna överlappar varandra och att slopandet av en skatteutgiftinte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp,eftersom utgifterna påverkar priserna och beteendet.

I det skatteutgiftsprojekt som tillsatts av finansministeriet har man i lagstiftningen från 2009 identifierat 208 skatteutgifter.Alla skatteutgifter har ännu inte i detta skede kunnat uppskattas ieurobelopp. Målet är att man i samband med beredningen av budgetpropositionenför 2012 har tillgång till de mer omfattande kalkyler över skatteutgiftsbeloppensom framgår av den nya redogörelsen för skatteutgifterna.

4.5. Övriga inkomstposter

  2009 2010 2011 2010—2011
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr.,%
         
Inkomsterav blandad natur, mn euro 4 605 4 729 4 642 -1,8
— överföringfrån statens pensionsfond 1 427 1 472 1 531 4,0
— inkomsterfrån EU 1 048 1 186 1 162 -2,0
— statensandelar av tippningens och penninglotteriets vinstmedel 461 493 486 -1,4
— avkastningav Penningautomatföreningens verksamhet 407 381 374 -1,8
— överföringfrån statens bostadsfond 205 228 166 -27,2
— övriga 1 057 970 922 -4,9

Statens inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 4 642miljoner euro, dvs. 1,8 % mindre än vad som har budgeteratsför 2010. Inkomsterna från Europeiska unionen beräknas uppgå till 1 162miljoner euro, dvs. 2 % mindre än vad som budgeterats föri år. Av inkomsterna från Europeiska unionen är de viktigaste posternastöden till jordbruket och utveckling av landsbygden, det strukturpolitiskastödet, TEN-stödet till trafikprojekt samt uppbördskostnaderna.Från statens pensionsfond intäktsförs 1 531 miljoner euroi budgetekonomin. Intäktsföringen motsvarar det lagenliga maximibeloppet,dvs. 40 % av de årliga pensionsutgifterna. Inom budgetekonominintäktsförs 1,4 % mindre av tippningsvinstmedel och 1,8 %mindre av Penningautomatföreningens avkastning jämfört med vad somhar budgeterats för 2010. Andra poster som budgeteras som inkomsterav blandad natur är bl.a. uppskattningarna av intäkterna från olikaavgifter.

  2009 2010 2011 2010—2011
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr.,%
         
Ränteinkomsterochintäktsföring av vinst, mn euro 1 197 1 427 1 622 13,7
— ränteinkomster 138 109 137 26,0
— utdelningsinkomsteroch inkomster av försäljning av aktier 650 900 1 170 30,0
— andeli Finlands Banks vinst 250 260 150 -42,3
— intäktsföringav de statliga affärsverkens vinst 159 158 165 4,4

Ränteinkomster och intäktsföring av vinst beräknas uppgå tillett belopp på 1 622 miljoner euro, vilket är 13,7 %mer än vad som har budgeterats för 2010. Ränteinkomsterna beräknasuppgå till 137 miljoner euro. Statens ränteinkomster består av räntorpå långfristiga lån som staten har beviljat samt räntor på investeringarav kassareserver som överskrider det som behövs dagligen för löpandeutgifter. Kassareserven uppskattas till 9,0 miljarder euro 2011och genomsnittsavkastningen till 1,0 %.

Till följd av den förbättrade ekonomiska situationen beräknasutdelningsinkomsterna öka till 770 miljoner euro. Nettoinkomsternafrån försäljningen av aktier har på sedvanligt sätt uppskattatstill 400 miljoner euro. Enligt lagen om Finlands bank ska FinlandsBank intäktsföra 50 % av föregående års resultat till staten.Bankfullmäktige kan besluta att en större andel ska intäktsföras.Under de senaste åren har Finlands Bank intäktsfört större andelartill staten än vad som föreskrivs enligt huvudregeln. Den låga räntenivånförväntas dock hålla räntenettot lågt under 2010 varav följer attden andel som intäktsförs till staten också uppskattas vara lägre2011 än den andel som intäktsförs i år. Intäktsföringen av de statligaaffärsverkens vinst beräknas uppgå till 165 miljoner euro, varav70 miljoner euro är intäktsföring av Senatfastigheters vinst och95 miljoner euro intäktsföring av Forststyrelsens vinst.