Statsbudgeten 2011

7.2. Det ekonomiska läget och utvecklingsperspektivenför den kommunala ekonomin

Den kommunala ekonomin ser ut att klara den ekonomiska krisenmed betydligt mindre skador än väntat. Den samlade effekten av flerafaktorer, exempelvis de omfattande åtgärderna för att stärka statenskommunala ekonomi, en gynnsammare sysselsättningsutveckling än väntat,en avmattad ökning av kostnadsnivån samt kommunernas egna sparåtgärdersom hade en dämpande effekt på utgiftsökningen, syntes redan i 2009års bokslut i form av bättre resultat än beräknat. När man dessutombeaktar de kännbara höjningarna av procentsatserna för kommunalskattenoch fastighetsskatten som kommunerna genomförde för 2010, den återhållsammaarbetsmarknadsuppgörelsen samt effekterna av uppsvinget inom denekonomiska aktiviteten på kommunernas skatteinkomster i år och nästaår kan utsikterna för den kommunala ekonomin beskrivas som betydligtpositivare än beräknat.

Även om de dystraste prognoserna inte ser ut att besannas kommerdet emellertid också i fortsättningen att krävas en stram utgiftspolitikför att hålla kommunernas och samkommunernas driftsekonomi i balans.Kommunernas skatteinkomster beräknas under de närmaste åren öka medi genomsnitt ca 3 ½ %, dvs. betydligt långsammare än under den exceptionellatidsperiod som föregick recessionen. Den kommunala ekonomins positivautveckling äventyras därför genast om ökningen av omkostnadernainte fogar sig efter de gränser som inkomstutvecklingen ställer.Det viktiga är att löneutgifterna hålls under kontroll och att deåtgärder som siktar till en ökad produktivitet genomförs. Återhämtningeninom samhällsekonomin påverkas dessutom fortfarande av osäkerhetsfaktoreri den internationella ekonomin som ifall de blir verklighet kan hasnabba återverkningar på sysselsättningen och på så sätt försvagaskatteinkomstutvecklingen i kommunerna.

Årsbidragen för 2009 var mer positiva än förväntat- skuldsättningen blev snabbare

Enligt de preliminära boksluten för 2009 uppgick kommunernasoch samkommunernas årsbidrag till 2,3 miljarder euro, vilket varendast 100 miljoner euro mindre än året innan. Ännu i de bokslutsprognoserför 2009 som publicerades i februari 2010 bedömdes årsbidragen sjunka meden femtedel. I basservicebudgeten för 2010, som uppgjordes hösten2009, bedömdes årsbidragen sjunka med så mycket som en tredjedel.Att det totala årsbidraget för hela landet sjönk något jämfört medföregående år berodde i stor utsträckning på försämrade årsbidragför de stora städerna. Samkommunernas årsbidrag förblev nästan påsamma nivå som år 2008. I fråga om den kommunala ekonomin som helhetvar årsbidraget tillräckligt stort för att täcka avskrivningarnaav anläggningstillgångarna.

Många faktorer bidrar till att utvecklingen i fråga om årsbidragetär mer positiv än väntat. De åtgärder som man beslutade om i rambeslutetför mars 2009 (höjningen av kommunernas andel av samfundsskattenåren 2009—2011, det gradvisa slopandet av arbetsgivaresfolkpensionsavgift och höjningen av gränserna för fastighetsskatteprocenterna)stärkte den kommunala ekonomin i synnerhet i det mest akuta skedenaav krisen, men verkningarna av åtgärderna sprider sig också längreöver hela ramperioden. Som en följd av höjningen av samfundsskatteandelenoch en gynnsammare sysselsättningsutveckling än väntat ökade kommunernasskatteinkomster och statsandelar med närmare 2½ % trotsden extremt svaga ekonomiska utvecklingen och utvecklingen i frågaom samfundsskatteinkomsten. Den kraftiga avmattningen i stegringenav kostnadsnivån inom den kommunala sektorn, och kommunernas egnasparåtgärder i synnerhet i syfte att dämpa ökningen av personalutgifterna,fick omkostnadsökningen att bromsa in till ca 4 procent. Den långvarigaökningen av antalet sysselsatta i den kommunala sektorn vände nedåt, ochantalet kommunalt anställda minskade med drygt 3 000 personer.Däremot ökade volymen av köp med ca 5½ % trots recessionen.

Trots den relativt goda utvecklingen i fråga om årsbidragenökade den kommunala ekonomins skuldsättning fortfarande kraftigtnär i synnerhet de stora städerna höll fast vid sina investeringsplanertrots recessionen. När årsbidraget endast täckte drygt hälften avbruttoinvesteringarna, försäljningen av egendom minskade och låneamorteringarnaföranledde allt mer utgifter ökade kommunernas och samkommunernassammanlagda skuld med 1,3 miljarder euro, och den uppgick i slutetav 2009 redan till närmare 11 miljarder euro.

Utsikterna för den kommunala ekonomin har förbättrats,men det krävs fortfarande en stram utgiftspolitik

Det faktum att utvecklingen år 2009 var mer gynnsam än väntatförändrar i betydande grad utsikterna för den kommunala ekonomini år och nästa år jämfört med tidigare prognoser. I och med uppsvingeti den ekonomiska aktiviteten har dessutom kommunernas skatteinkomstervisat sig öka snabbare än vad man förutsåg i början av året. Ävenom de dystraste prognoserna trots allt inte ser ut att besannaskommer det emellertid för att kommunernas och samkommunernas driftsekonomiska hållas i balans att också i fortsättningen krävas att omkostnadsökningensaktar av jämfört med de senaste åren. Återhämtningen inom samhällsekonominoch därigenom återhämtningen i fråga om kommunernas skatteinkomsterinnehåller fortfarande osäkerhetsfaktorer som hänför sig till deninternationella ekonomin som ifall de blir verklighet kan ha snabba återverkningarpå sysselsättningen och därmed försvaga skatteinkomstutvecklingeni kommunerna.

Kommunalskatteutvecklingen under det innevarande året är fortfarandesvag medan arbetslösheten tilltar. När inkomstskattelättnader dessutommedför mindre skatteinkomster för kommunerna kommer kommunalskatteinkomstentrots en betydande skärpning av kommunalskattegraden med 0,4 procentenheteratt vara något mindre än år 2009. Samtidigt finns det faktorer somanknyter till tidpunkten för de influtna skatterna som ökar kommunalskatteinflödetsom en engångsföreteelse. Som en följd av den ökade samfundsskattenoch de exceptionellt stora höjningarna av fastighetsskatten beräknasemellertid kommunernas totala skatteinkomster börja öka med knappt2 procent. Statsandelarna ökar med ca 9 % bl.a. till följdav kompensationen för skattelättnaderna. Skatteinkomsterna och statsandelarnaökar därmed med sammanlagt närmare 4 % under innevarandeår. År 2011 beräknas skatteinkomsterna öka med 3½ %, eftersom såvälkommunalskatte- som samfundsskatteinkomsterna ökar. Skatteinkomsternaoch statsandelarna förväntas öka med sammanlagt drygt 3½ %.

Jämfört med åren före recessionen är inkomstökningen emellertidrätt svag åren 2010 och 2011. Därför måste kommunerna fortfarandedämpa utgiftsökningen. På basis av statistiken för början av år2010 har utgiftsutvecklingen i kommunerna de facto varit återhållsam,med undantag för köp av tjänster. Omkostnaderna förväntas öka med3½ % år 2010. Antalet anställda väntas minska något som en följdav sparåtgärderna, och bl.a. slopandet av arbetsgivares folkpensionsavgiftminskar avsevärt kommunernas utgiftsbelastning. Höjningen av basservicenskostnadsnivå förblir likaså svag och ligger på något över 2 procent.Utgiftsökningen beror bl.a. på tillväxten inom köp av tjänster ochökade utgifter för arbetslöshet. År 2011 bedöms omkostnadsökningenliksom år 2010 stanna vid ca 3½ procent, medan kostnadsnivån stigermed 2½ % och volymutvecklingen fortsätter att vara återhållsammedan kommunerna reparerar spåren efter recessionen.

Om ökningen av kommunernas omkostnader mattas av till 3½ %på det sätt som man har utgått ifrån i kalkylerna, kommer årsbidragetatt förbli stabilt åren 2010 och 2011, det täcker klart avskrivningarnaoch ökar rentav något jämfört med nivån åren 2007—2009.Investeringarna väntas minska något år 2010. Om investeringarnaemellertid förblir på den förväntade nivån på 3,8 miljarder eurokommer kommunernas lånestock att fortsätta att växa.

För att hejda skuldsättningen krävs en återhållsamutgiftspolitik och ökad produktivitet

I tablå 20 har den kalkylerade utvecklingen när det gäller inkomsternaoch utgifterna inom den kommunala ekonomin fram till år 2014 åskådliggjorts.¹⁾ Ikalkylerna har man utgått från att både skatteinkomsterna och statsandelarnasamt omkostnaderna kommer att öka med knappt 4 % varjeår. I fråga om omkostnaderna ingår i kalkylen en uppfattning omatt antalet anställda förblir på samma nivå som år 2010, och attden kalkylerade ökningen av servicebehovet, som härletts på demografiskagrunder, tillgodoses genom köp av tjänster. I fråga om skatteinkomsternahar också bortfallet av den tillfälliga höjningen av utdelningenav samfundsskatten beaktats från och med 2012. Om utvecklingen blirsådan som beskrivs ovan kommer den kommunala ekonomins årsbidragatt täcka avskrivningarna under granskningsintervallet. Enligt dettamått är den kommunala ekonomin i princip som helhet i balans.

Utgiftstrycket på kommunerna är dock stort, och man bedömeratt i synnerhet investeringarna kommer att hållas på en hög nivå.De största spänningarna i den kommunala ekonomin finns i självaverket i klyftan mellan årsbidragen och investeringsnivån. Underde tio senaste åren har årsbidraget bara några enstaka gånger varitstort nog för att täcka finansieringen av nettoinvesteringarna.Också med en sådan utveckling av driftsekonomin som beskrivs ovanskulle årsbidraget under hela ramperioden bli klart lägre än nettoinvesteringarna.Detta innebär i praktiken att den kommunala ekonomin också framöverkommer att få ty sig till skuldsättning och/eller skattehöjningar.För att den kommunala ekonomin ska hållas stabil och nödvändigainvesteringar tryggas utan ständig skuldökning krävs det att omkostnadsökningenhålls på en mycket återhållsam nivå också på medellång sikt. Närdessutom det tryck mot kommunalekonomin och hela samhällsekonominsom följer av befolkningens stigande medelålder blir allt störrevarje år, blir reformer som förbättrar produktiviteten inom basservicenallt viktigare.

Tablå 20. Den uppskattade utvecklingen i kommunalekonominsinkomster och utgifter enligt kommunernas bokföring, md euro

Kommunalekonomins utveckling enligt kommungrupp

Enligt den kalkylbaserade prognosmodell som kommunavdelningenvid finansministeriet uppgjort förbättras kommunernas årsbidragfrån 2009 till 2011 i hela landet. Åren 2010 och 2011 kommer årsbidragetinte att räcka till för att täcka avskrivningarna i kommunstorleksgruppen 40 000—100 000invånare. Situationen var densamma år 2009.

Kommunernas lånestock bedöms alltjämt öka år 2010 i alla kommunstorleksgrupper.Mest ökar lånestocken i kommuner med mera än 100 000 invånare. Närkommunernas ekonomi förbättras år 2011 bedöms det, med utgångspunkti de antaganden som använts som grund för beräkningarna i prognosmodellen,att ökningen av lånestocken kommer att avta.

Tablå 21. Prognosmodellen för kommunernas ekonomiska utveckling2009—2011 enligt kommunernas bokföring, euro/invånare enligtkommungrupp exklusive samkommuner¹⁾

¹⁾ Åren 2010och 2011 innehåller inte finansieringsunderstöd enligt prövning,och ökningen av verksamhetsbidraget har bedömts enligt basserviceprogrammet.

Enligt bokslutsuppgifterna för 2009 fanns det 29 kommuner mednegativt årsbidrag. År 2010 bedöms antalet sådana kommuner varaunder 20 och år 2011 ca 40. Ett svagt eller negativt årsbidrag ärfortfarande typiskt för kommuner med ett mindre invånarantal ängenomsnittet.

År 2009 var årsbidraget för litet för att täcka avskrivningarnai 116 kommuner. År 2010 bedöms antalet sådana kommuner vara någotunder 100 och år 2011 ca 150.

Enligt bokslutsuppgifterna för 2008 och 2009 uppfyllde sammanlagtsex kommuner nyckeltalen för kommuner som befinner sig i en specielltsvår ekonomisk ställning (9 § i ramlagen). Två av dessa kommuneromfattas av förfarandet som nya kommuner. De fyra förfaranden som redanhar genomförts har tillämpats på sammanlagt 23 olika kommuner.

Figur 6. Kommunernas årsbidrag och kumulativa över-eller underskott i bokslutet för 2009