Statsbudgeten 2011

6. Utveckling av förvaltningen

Tyngdpunkten inom förvaltningspolitiken ligger på att leda och utveckla den offentliga ekonomin och förvaltningen som helhet, så att man kan skapa förutsättningar för såväl en god förvaltning som en hållbar ekonomi och en ekonomisk och produktiv användning av skatteinkomsterna. I syfte att trygga tillgången till offentliga tjänster och förbättra produktiviteten strävar man efter att utveckla förvaltnings- och servicestrukturerna, fördjupa koncernstyrningen och utveckla tillvägagångssätten och de gemensamma tjänsterna. Förvaltningspolitiken bereds i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet och genom att den OECD-utvärdering av Finlands offentliga förvaltning som blev färdig 2010 utnyttjas. Beredningen av förvaltningspolitiken omfattar utöver statsförvaltningen även en förbättring av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Ett mål är att förbättra styrningen av kommunernas ekonomi och skapa en hållbar kommunalekonomi.

6.1. Centrala projekt inom utvecklingen av förvaltningen

Utveckling av statens gemensamma IT-lösningar

Statens gemensamma IT-lösningar utvecklas på fem delområden: elektroniska tjänster, grundläggande informationsteknik, interoperabilitet, informationssystem som används gemensamt samt informationssäkerhet och beredskap. Till stöd för dem tar man i bruk en metod med en övergripande arkitektur för den offentliga förvaltningen, inför en utvärderingsfunktion för de största projekten inom statsförvaltningen när det gäller informationssystem, vidtar förberedande åtgärder inför verkställigheten av den lag som gäller informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen och planerar en ny modell för helhetsstyrning av IT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen. Med hjälp av en gemensam plattform för elektroniska ärendehanteringstjänster genomförs ärendehanteringstjänsterna. Ett medborgarkonto kommer att introduceras i slutet av 2010, och ibruktagandet fortsätter 2011. En förstudie pågår i fråga om en webbplats för medborgarna, och denna webbplats kommer att tas i bruk efter det att medborgarkontot har införts. Användningen av nätidentifierings- och betalningstjänsten för medborgare utvidgas ytterligare som en identifieringslösning när det gäller myndighetstjänster. Systemet med företags- och organisationsidentifiering ska utvecklas så att det lämpar sig för hela den offentliga sektorn.

Användningen av den gemensamma integrationslösningen för statsförvaltningen utvidgas. Praxis för tillgången till och prissättningen av grunddatabaserna ska slås fast och enhetliga tekniska gränssnitt för användningen av dem definieras. Interoperabilitetsportalen ska utvecklas med avseende på funktionalitet och innehåll.

Statsförvaltningens gemensamma dokumenthanterings- och arkiveringstjänst liksom även federering för identifiering av tjänstemän kan börja tas i bruk 2010 och 2011. I federeringen för identifiering av tjänstemän integreras alla ämbetsverk med tillräcklig beredskap för detta. Anskaffningen av en gemensam www-publikationsplattform utreds.

Införandet av en gemensam datakommunikationslösning och gemensamma underhållstjänster för statsförvaltningen utvidgas till ämbetsverken, och tilläggstjänster inom datakommunikationen upphandlas för distansarbete. År 2011 inleds ibruktagandet av gemensamma kommunikations- och arbetsstationslösningar för statsförvaltningen. En förstudie ska inledas i syfte att utreda behovet av och efterfrågan på drifttjänster.

Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen effektiviseras, i enlighet med statsrådets principbeslut som gäller statsförvaltningens informationssäkerhet, genom projekt och åtgärder enligt utvecklingsprogrammet för statens datasäkerhetsarbete. Man kommer att ge anvisningar för och övervaka verkställandet av förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen, i synnerhet när det gäller tillgodoseendet av informationssäkerhetens basnivå.

För statens IT-strategi anslås 7,3 miljoner euro 2011, och för genomförandet av servicen vid statens IT-servicecentral anslås 8,2 miljoner euro. Statens IT-servicecentral kommer från och med 2012 att täcka sina kostnader genom serviceavgifter som tas ut hos ämbetsverken.

En effektivisering av kommunernas informationsförvaltning

Syftet med enheten KommunIT vid finansministeriet är att med hjälp av informations- och kommunikationsteknik få till stånd nationellt interoperabla, kundinriktade tjänster och servicehelheter som ökar effektiviteten och som kan användas inom hela den kommunala sektorn. KommunIT styr ett nätverksbetonat informationsförvaltningssamarbete inom den kommunala sektorn och samordnar detta samarbete med statsförvaltningen och andra intressentgrupper samt stöder en reform av kommun- och servicestrukturen och de offentliga tjänsterna. KommunIT realiserar lösningar för kommunerna i sammanlagt tio olika servicehelheter, bl.a ett kundservicecenter och tjänster som stöder barns och ungas utveckling.

I de lösningar som man har tagit fram ingår som en väsentlig del att revidera verksamhetsmodeller, lägga om processer och rikta den strategiska styrningen enligt önskad målbild. Först ut för produktion, i september 2010, är tjänsten Kommunrekry, som är avsedd för rekryteringar och hantering av vikariat. År 2011 ligger tonvikten inom verksamheten på att stödja kommunerna i införandet av genomförda lösningar, såsom konceptet med kundservicecenter, tjänster för barnfamiljer, utvecklandet av en övergripande arkitektur och redskap för organisering av kunskap. Nya projekt som genomförs är utvecklandet av kommunernas informationssystemarkitektur i syfte att nå ett starkt ökat arkitekturkunnande, fastställandet av en regional och lokal arkitektur för den kommunala hälso- och sjukvården och införandet av ett kommunalt projektledningsverktyg.

År 2011 anvisas 20 miljoner euro för en effektivisering av kommunernas informationsförvaltning. Av finansieringen utgör 10 miljoner euro överföring från kommunernas statsandelar.

Programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe)

Regeringen godkände i finanspolitiska ministerutskottet i mars 2009 ett ställningstagande om åtgärder för att påskynda den elektroniska ärendehanteringen och informationssamhällsutvecklingen. Utgående från det startade finansministeriet programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati. Målet med programmet är att främja elektronisk ärendehantering inom den offentliga förvaltningen så att den omfattar alla de viktigaste tjänsterna före 2013. I februari 2010 preciserade finanspolitiska ministerutskottet programmets omfattning och de resurser som behövs för det. Under 2010 har beredningen av sju servicehelheter administrerade av olika ministerier och anknytande stödtjänster inletts.

Som ett led i programmet har man inlett beredningen av en koncentrering till finansministeriet av den styrning som gäller en övergripande arkitektur för hela den offentliga förvaltningen (staten, kommunerna och FPA). Interoperabiliteten mellan informationssystemen inom den offentliga förvaltningen ska underlättas. En anknytande proposition med förslag till en lag som gäller informationsförvaltning ska lämnas till riksdagen hösten 2010. Statens koncernstyrning i fråga om utvecklandet av informationsförvaltningen intensifieras med hjälp av strategisk styrning, informationsstyrning, projekt- och upphandlingsstyrning samt normstyrning.

Förbättring av produktiviteten inom statsförvaltningen

Den första fasen av produktivitetsprogrammet för statsförvaltningen löper ut i slutet av 2011. Regeringen har satt som mål att förbättra produktiviteten genom att revidera strukturerna och de processer som hänför sig till de grundläggande uppgifterna, göra tjänsterna elektroniska, utnyttja informationstekniken och utvidga användningen av den inom förvaltningen, slå samman funktioner, utveckla partnerskap och ordna tjänster som är gemensamma för statsförvaltningen. Förvaltningsområdenas produktivitetsfrämjande åtgärder gör det möjligt att minska antalet statsanställda med sammanlagt ca 9 645 årsverken fram till 2011 jämfört med antalet anställda 2005. Det stora antalet pensioneringar och annan avgång ger, trots att människor arbetar längre än tidigare, möjligheter att se över tillvägagångssätt och strukturer inom ramen för en god arbetsgivarpolitik. Genom att ändra tillvägagångssätten och utnyttja informationstekniken kan man trygga servicenivån och kvaliteten i det gällande ekonomiska läget med minskande resurser. Den nya typen av universitet förväntas se över sina strukturer och processer och få dem att fungera bättre bl.a. genom att anlita Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning samt genom andra produktivitetsfrämjande åtgärder. Detta har beaktats vid dimensioneringen av anslaget för statsbidrag till universiteten.

Det antal årsverken som omfattas av statens produktivitetsprogram ökade med 413 årsverken från 2008 till 2009. Om de ämbetsverk och inrättningar som omfattas av universitetsreformen inte räknas med i denna förändring, minskade antalet årsverken hos staten med 498. Statens behov av personal har under åren 2005—2009 minskat med sammanlagt ca 3 400 årsverken (från ca 120 000 till ca 116 600). Om det ökade antalet anställda vid universiteten inte räknas med uppgår minskningen till närmare 4 300 årsverken under åren 2005—2009.

Tablå 18. Verkningarna av de produktivitetsfrämjande åtgärderna i fråga om behovet av personal

¹⁾ Omfattar målet för de nya universiteten. Eftersom universiteten har blivit offentligrättsliga inrättningar och stiftelser har det mål för minskning av personalen enligt produktivitetsprogrammet som tidigare ställts upp för universiteten beaktats i dimensioneringen av anslaget under moment 29.40.50.

De nya produktivitetsmål som regeringen satte i rambeslutet och de åtgärder som dessa förutsätter ska sammanställas enligt förvaltningsområde till en projektportfölj. I och med dessa åtgärder minskar behovet av personal med 4 800 årsverken åren 2012—2015.

De viktigaste produktivitetsfrämjande åtgärderna inom varje förvaltningsområde och deras verkningar behandlas i förklaringen till huvudtitlarna, kapitlen och momenten. Regeringen ger akt på de effekter som de projekt som genomförs under perioden 2005—2011 har på antalet årsverken och ger också akt på produktivitetsprojektens förhållande till utvecklingen inom de övriga resultaten av verksamheten och inom arbetshälsan. Nästa granskning görs i början av 2011.

Ett minskat behov av personal leder till utgiftsbesparingar som beaktats i budgetpropositionen och som varierar enligt hur de produktivitetsfrämjande projekten genomförs. Förvaltningsområdena kan omfördela en del av besparingarna, och återstoden används till att täcka underskottet i statsfinanserna.

I rambeslutet för åren 2011—2014 drog regeringen upp riktlinjer för en förlängning av arbetskarriärerna som en del av produktivitetsprogrammet så att det antal årsverken som beror på arbetsinsatser som utförs av dem som fortsätter sin arbetskarriär vid ämbetsverken efter att ha uppnått sin personliga pensionsålder kan räknas till godo i det totala antalet årsverken vid uppföljningen av åtgärderna enligt statens produktivitetsprogram. Förfarandet tillämpas fr.o.m. 2010.

När det gäller målen att minska behovet av personal samt genomförandet av produktivitetsprogrammet i övrigt har man dessutom beaktat dimensioneringen och riktandet av produktivitetsmålen för sektorforskningsinstituten på ett sätt som säkerställer att produktivitetsprogrammet inte är ett hinder för ett ändamålsenligt mottagande av extern forskningsfinansiering eller för en konkurrenskraftig forskningsverksamhet vid sektorforskningsinstituten.

Vid sidan av uppföljningen av hur produktivitetsprogrammet har genomförts med tanke på årsverkena ger man också akt på utvecklingen när det gäller personalens arbetstillfredsställelse, sjukfrånvaro och pensioneringar. År 2009 ökade personalens arbetstillfredsställelse ytterligare, från en redan tidigare god nivå. Även sjukfrånvaron minskade och anställda gick i pension senare, jämfört med året innan.

År 2011 beräknas den naturliga avgången (pensioneringar och annan personalomsättning) uppgå till ca 4 000 personer. För universitetens del beräknas den naturliga avgången 2011 bli ca 1 500 personer. Det totala antalet blir således ca 5 500 personer. De anställda väntas fortsätta att senarelägga sin pensionering, men på grund av de statsanställdas åldersstruktur bedöms ca 2 300 personer gå i ålderspension. Detta är mer än hälften av den totala avgången. Personalledningen i samband med omställningar stöds med hjälp av tjänster som är gemensamma för statsförvaltningen och genom att intern rörlighet inom statsförvaltningen utnyttjas.

Främjande av centrala projekt som gäller informationsförvaltning och informationssystem samt av produktivitetsprojekt genom centraliserad finansiering

Totalt 40 miljoner euro föreslås för främjande av produktiviteten inom statsförvaltningen genom informationsförvaltningsprojekt, anskaffning av undersökningar och tjänster samt centrala projekt som gäller informationssystem. Av denna summa föreslås sammanlagt 26,8 miljoner euro bli överförda på 12 projekt. De valda projekten utgör utvecklingsprojekt inom de olika förvaltningsområdena eller utvecklingsprojekt som gäller statens gemensamma informationssystem. Senare under 2011 ska 13,2 miljoner euro anvisas för projekt som ökar produktiviteten. Av detta belopp beräknas 8,2 miljoner euro gå till projekt som gäller informationssystem och informationsförvaltning och 5 miljoner euro till andra produktivitetsprojekt.

I budgeten för 2005 införde man första gången anslag för finansiering av förvaltningsområdenas produktivitetsprojekt. Anslag för främjande av statens centrala informationssystem kom med första gången i budgeten för 2008. I budgeten för 2009 slogs momentet för främjande av produktiviteten och momentet för utvecklande av statens centrala datasystemprojekt samman till momentet Främjande av produktiviteten (moment 28.70.20 i budgetpropositionen för 2011) eftersom man via båda momenten finansierade projekt med betydande inverkan på främjandet av produktiviteten.

I budgeten för 2011 föreslås som nya projekt som första gången omfattas av centraliserad finansiering Programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe), för vilket föreslås 8 miljoner euro i överföring, och åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas ärendehanteringssystem, för vilket föreslås 1 miljon euro i överföring.

Under åren 2008—2011 har, när förslaget för 2011 räknas med, centraliserad finansiering på sammanlagt 83,4 miljoner euro kanaliserats till projekt som gäller informationssystem och informationsförvaltning. Största delen av detta belopp har anvisats för projekten som överföringar mellan moment i budgetarna, men en del har anvisats redan vid ramberedningen. Statens gemensamma datasystemprojekt för ekonomi- och personalförvaltning, Kieku, har åren 2009—2011 fått sammanlagt 16,8 miljoner euro i finansiering under momentet för främjande av produktiviteten, när förslaget för 2011 räknas med. Projektet har inom statens IT-strategi utsetts till spetsprojekt inom området för informationssystem som används gemensamt. Under åren 2008—2011 har 9,5 miljoner euro anvisats för projektet med att utveckla ett elektroniskt system för omsättning av fastigheter vid Lantmäteriverket och sammanlagt 9,25 miljoner euro för projektet med att se över nödcentralsverkets verksamhet och informationssystem.

Utlokaliseringar

Målet med utlokaliseringen av statliga arbetsplatser är att 4 000—8 000 arbetsplatser ska ha utlokaliserats före 2015. Det har planerats utlokaliseringsåtgärder som motsvarar ca 4 200 årsverken. Av dem har man genomfört ca 2 700 och dessutom fattat beslut om ca 900 och utarbetat planer för ca 600. Bedömningen och uppföljningen av effekterna av åtgärderna ska effektiviseras i enlighet med den uppgjorda kostnads-nyttoramen.

Förvaltningsförsöket i Kajanaland

Uppföljningen av förvaltningsförsöket i Kajanaland fortsätter till slutet av 2011. Försöket avslutas vid utgången av 2012, och de lagförslag och åtgärder som krävs för tiden efter försöket kommer att beredas vid finansministeriet och i Kajanaland innan försöket tar slut.

Utvidgning av samservicen

Samservicen utgör en del av den den offentliga förvaltningens kundservice, som ges via flera kanaler. Med samservice kan man ersätta de tjänster som de statliga myndigheternas och Folkpensionsanstaltens lokala kontor tillhandahåller. En övergång till samservice gör det möjligt att utveckla nätet av kontor för polisens tillståndstjänster, magistraterna, arbets- och näringsbyråerna och skatteförvaltningen på ett sätt som främjar produktiviteten. Distanstjänster, som baserar sig på informations- och kommunikationsteknik och som kommer att tas i bruk i stor omfattning som en ny metod inom samservicen, bereds inom SADe-programmet som ett gemensamt system för statsförvaltningen, kommunerna och Folkpensionsanstalten. Distanstjänsterna kommer till en början att införas regionalt.

Revideringen av statens affärsverksmodell

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till revidering av lagstiftningen om statliga affärsverk. Avsikten är att en ny lag ska träda i kraft vid ingången av 2011. Det är meningen att den upphävda lagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den ska tillämpas på Forststyrelsen till dess något annat bestäms om Forststyrelsen. På Lotsverket tillämpas den upphävda lagen och med stöd av den utfärdade bestämmelser till utgången av 2013. Enligt den nya lagen får ett statligt affärsverk verka endast som en anknuten enhet och tillhandahålla stöd- och sakkunnigtjänster för statliga ämbetsverk och inrättningar, fonder utanför statsbudgeten och andra statliga affärsverk samt för riksdagen och för enheter som lyder under, står under tillsyn av eller verkar i anslutning till riksdagen. Ett statligt affärsverk kan tillhandahålla tjänster också för sådana sammanslutningar vars verksamhet främst finansieras med anslag som tagits in i statsbudgeten. Av de statliga affärsverkens ställning som anknutna enheter följer att statliga ämbetsverk och inrättningar kan köpa tjänster av de statliga affärsverken utan konkurrensutsättning. Till en början kommer Senatfastigheter att verka som ett statligt affärsverk som avses i den nya lagen.

Reformen av statens ekonomi- och personalförvaltning

Den reform av statens ekonomi- och personalförvaltning som inleddes 2004 har nu nått den fas där det centraliserat anskaffade gemensamma datasystemet ska tas i bruk. I reformen av verksamhetsmodellen ingår en översyn av tillvägagångssätt, processer och informationsstrukturer inom statens ekonomi- och personalförvaltning, en övergång till en modell med servicecenter i produktionen av volymtjänster för ekonomi- och personalförvaltningen samt ibruktagandet av ett gemensamt datasystem för ekonomi- och personalförvaltningen vid ämbetsverk och servicecenter. Med stöd av resultaten från projektet kommer man att fullfölja de mål som har satts för statens ekonomi- och personalförvaltning:

• Staten har en effektiv och högklassig ekonomi- och personalförvaltning
• Servicecentret samarbetar aktivt med de ämbetsverk som använder dess tjänster
• Samarbetet stöds genom att tillvägagångssätt och informationssystem är enhetliga och utvecklas
• Genom reformen minskar de totala kostnaderna för statens ekonomi- och personalförvaltning, garanteras en enhetlig kvalitet och förbättras ekonomi- och personalförvaltningens rapportering.

I budgeten för 2011 föreslås sammanlagt 21 miljoner euro under moment 28.70.02 för datasystemprojektet Kieku och projektet för införande av statsrådets gemensamma budgeterings- och ramsystem. Den första fasen av datasystemprojektet Kieku har hållits inom ramen för kostnadsförslaget på 49 miljoner euro, men projektet har fördröjts med några månader jämfört med den ursprungliga planen.

Det är meningen att den andra fasen av Kieku ska ta vid genast när den första har avslutats. Man har beslutat ta i bruk datasystemet 1,5 år tidigare än vad som tidigare planerades, vilket förutsätter att ministerierna och ämbetsverken prioriterar denna fråga som ett viktigt utvecklingsobjekt och snabbt kan anpassa sig till de allmänna normerna för statens informationsförvaltning och informationssäkerhet. Målet är att alla ämbetsverk och inrättningar ska omfattas av det gemensamma systemet under första hälften av 2014.

I rambeslutet våren 2010 beslutade statsrådet att tidigarelägga ibruktagandet av datasystemet. I rambeslutet enades man om ett anslag för finansiering av de centrala gränssnitt mellan ekonomi- och personalförvaltningens system och ämbetsverkens substanssystem som behövs för dataöverföringen, samt för finansiering av den engångsöverföring av ämbetsverkens data till det nya datasystemet som behövs vid idrifttagningen. Genom ett centraliserat tillvägagångssätt kan man göra besparingar vid nödvändiga integrationer och dataöverföringar och även försäkra sig om att projektet genomförs på ett enhetligt och effektivt sätt. Med hjälp av centraliserad finansiering strävar man efter att upprätta de viktigaste gränssnitten mellan ämbetsverken och ekonomi- och personalförvaltningens system. Genom centraliserad finansiering slipper ämbetsverken största delen av kostnaderna för dataöverföring och upprättande av gränssnitt. Ämbetsverken ska dock ansvara för en del engångskostnader för idrifttagningen. Detta sporrar dem till kostnadsmedvetenhet när de överväger vilka system det i ekonomiskt och funktionellt hänseende är vettigt att integrera i det gemensamma systemet för ekonomi- och personalförvaltningen. De totala kostnaderna för den dataöverföring och de gränssnitt som ordnas med centraliserad finansiering i syfte att skynda på den andra fasen och genomförandet av datasystemprojektet Kieku beräknas uppgå till 61,8 miljoner euro.

Verksamheten vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning, som har bildats av fyra tidigare servicecentraler, har kommit väl i gång 2010. Åtgärder har vidtagits för att rätta till de brister i servicen som den stora kundtillströmningen i årsskiftet 2009—2010 och den snabba utökningen av funktionerna ledde till närmast i verksamhetsstället i S:t Michel. Ett mål för 2011 är att förenhetliga prissättningen och fortsätta att samordna serviceprocesserna så att effektiva tjänster av jämn kvalitet kan garanteras.

En effektivare användning av statens lokaler

I enlighet med statens lokalstrategi ska arbetsmiljöerna inom den statliga sektorn förbättras i samband med renoveringar och ombyggnadsarbeten så att lokalerna stöder verksamheten kostnadseffektivt och att statens helhetsintresse och en samhällsansvarig verksamhet kan säkerställas i de lösningar som gäller lokalerna. Den fas av stora reformer som pågår inom förvaltningen skapar visserligen möjligheter men medför också utmaningar när det gäller att effektivisera användningen av lokalerna. De lösningar man går in för är avgörande för i vilken grad man i fortsättningen kan anpassa lokalerna och lokalkostnaderna till förändrade organisationsstrukturer, arbetsplatsernas lokalisering och minskningar av antalet anställda, trygga resurser för ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas kärnfunktioner och beakta energisparmålen.

I syfte att åstadkomma en effektivisering när det gäller statens gemensamma styrning av sina lokaler och även när det gäller själva lokalerna och energiåtgången ska uppgifterna om statliga ämbetsverks och inrättningars lokaler samlas i en enhetlig databas. Under den första fasen är målet heltäckande, enhetliga uppgifter om statens lokaler av kontorstyp. I fråga om dessa lokaler har man bedömt att det lättast går att göra konkreta besparingar genom ett effektivare utnyttjande av lokalerna. År 2011 gör det enhetliga uppgiftsunderlaget det möjligt att granska användningen av ämbetsverkens och inrättningarnas lokaler på ett jämförbart sätt. Målet är att ministerier, ämbetsverk och inrättningar ska öka sin aktiva kontroll över lokalerna i synnerhet vid omställningar inom organisationen och då centraliserat utnyttja Senatfastigheter som sakkunnig i frågor som gäller lokaler.

Utveckling av statens upphandling

Produktiviteten inom statsförvaltningens upphandling ökas genom att användningsgraden för den gemensamma upphandlingen höjs och användningsområdet för upphandlingen utvidgas. Genom den nya upphandlingsstrategin har ämbetsverken fått anvisningar bl.a. i hur upphandlingen bör organiseras. År 2009 uppgick beloppet för den gemensamma upphandlingen till 534 miljoner euro. Målet för 2011 är att denna upphandlingsvolym ska stiga till 660 miljoner euro.

Statens inköpscentral Hansel Ab genomför centraliserade konkurrensutsättningar, sammanställer gemensamma upphandlingsvolymer och är upphandlingssakkunnig inom statsförvaltningen. Bolaget har som mål att genom sin verksamhet främja öppen konkurrens och högklassig upphandling och att bidra till kostnadsbesparingar för statsförvaltningen. Hansel Ab:s verksamhet ska utvecklas på ett sådant sätt att kundtillfredsställelsen och kvaliteten på servicen är fortsatt goda.

6.2. Statens arbetsgivar- och personalpolitik

Inom statens budgetekonomi arbetar år 2011 ca 82 800 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,4 miljarder euro (tablå 19).

Avtalsperioden för statens tjänste- och arbetskollektivavtal för 2010—2012 löper ut den 29 februari 2012. Det statliga avtalet innehåller en justerings- och förhandlingsklausul och en möjlighet att säga upp avtalen så att de upphör att gälla redan den 28 februari 2011. På grund av löneökningarna i avtalen och den likalönspott som realiserades den 1 februari 2010 med stöd av avtalet för föregående avtalsperiod har omkostnadsanslagen i denna budgetproposition ökats med 45 miljoner euro, varav 29,5 miljoner euro har beaktats i den tredje tilläggsbudgeten för 2010. I och med den avslutning av lönesystemens övergångsperioder som ingick i avtalslösningen 2007 minskades anslagen som en engångsåtgärd med 2,5 miljoner euro 2010. Engångsminskningen för 2011 är 2,3 miljoner euro, och därför ökas anslagen med 0,2 miljoner euro jämfört med 2010.

Enligt förhandsuppgifter steg de statsanställdas inkomster 2009 med i genomsnitt 5,3 %. På grund av avtalshöjningarna och tillämpningen av avtalen beräknas inkomsterna på motsvarande sätt stiga med 3,5 % år 2010 och 2 % år 2011.

Arbetsgivarens folkpensionsavgift slopades i början av 2010. Därför minskades anslagen i budgeten för 2010 permanent med 76 miljoner euro och dessutom med 17 miljoner euro som en engångsåtgärd 2010. På grund av bortfallet av detta engångsavdrag har omkostnadsanslagen för 2011 ökats med det sistnämnda beloppet.

Vid sidan av förändringarna inom förvaltningen, exempelvis reformerna inom central- och regionförvaltningen, utlokaliseringen och produktivitetsprogrammet, kräver också de snabba förändringarna i det ekonomiska läget och i arbetskraftsläget att staten även framöver satsar på att utveckla en yrkesmässig personalledning och smidig personalplanering och stärker sin konkurrenskraft som arbetsgivare. Personalens kompetens, arbetshälsa och engagemang är mycket viktiga med tanke på ett hållbart resultat. De produktivitetsfrämjande åtgärderna minskar behovet av anställda. Avgången bland den nuvarande personalen är emellertid så stor att rekryteringsbehovet inom statsförvaltningen kommer att uppgå till mellan 3 500 och 5 000 personer per år under de närmaste åren. Även som arbetsgivare stöder staten förutsättningarna för en utveckling av statsfinanserna genom att öka utbudet på arbetskraft bl.a. genom att förlänga tiden i arbetslivet. Enligt de senaste undersökningarna har staten lyckats stärka sin arbetsgivarimage. De mätare som visar utvecklingen när det gäller personalens arbetstillfredsställelse och sjukfrånvaro ger vid handen att utvecklingen har varit positiv också när det gäller arbetshälsan. Samtidigt har de anställda börjat gå i pension vid högre ålder.

Tillsammans med de övriga ministerierna fortsätter finansministeriet att verkställa det principbeslut om ledarskapspolitiken som statsrådet utfärdade 2008. För staten som arbetsgivare är det viktigt att rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer, i synnerhet när man vet att så gott som ingen av de nuvarande högsta cheferna kommer att vara kvar 2020. Finansministeriet har stött ministerierna utifrån en gemensamt utarbetad utvecklingsmodell för ledarskap. Till de gemensamma stödåtgärderna inom statsförvaltningen hör bl.a. ett forum för statsförvaltningens högsta ledning samt programmet Framtidens ledare, som finansministeriet genomför i samarbete med Finlands Näringsliv EK och Finlands Kommunförbund. En utvärdering av ledarskapspolitiken blir färdig 2011, och efter det kommer ledarskapspolitiken att läggas om vid behov.

Tablå 19. Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2008—2011

¹⁾ Uppgifterna för åren 2010 och 2011 är uppskattningar. I dem har det beaktats att antalet statsanställda kan minska (med 2 000 årsverken både 2010 och 2011) tack vare en förbättrad produktivitet samt att universiteten, högskolorna, övningsskolorna, Universitetstryckeriet och Universitetens servicecenter från och med 2010 inte längre omfattas av statens budgetekonomi. Andra förändringar som gäller personalen och ingår i budgetpropositionen för 2011 har inte beaktats.

²⁾ I uppskattningarna har man beaktat de ökningar som föranleds av kända avtalsändringar och av tillämpningen av avtalen, den minskning av antalet statsanställda som möjliggörs av en förbättrad produktivitet samt det faktum att universiteten, högskolorna, övningsskolorna, Universitetstryckeriet och Universitetens servicecenter från och med 2010 inte längre omfattas av statens budgetekonomi.

HAUS Kehittämiskeskus Oy

HAUS Kehittämiskeskus Oy är ett statsägt bolag som tillhandahåller utbildning, handledning och utvecklingsstöd inom den offentliga förvaltningen och servicefunktionerna. Genom en lag som trädde i kraft vid ingången av 2010 ändrades HAUS ställning så att bolaget blev en enhet som är anknuten till statsförvaltningen och som tillhandahåller utbildnings- och utvecklingstjänster i huvudsak för statsförvaltningen. HAUS verksamhet samt tjänsteeinnehåll och urval av tjänster ska utvecklas så att ämbetsverk och inrättningar i framtiden kan utnyttja tjänsterna i större utsträckning, bl.a. i stället för intern utbildning.

6.3. Omstruktureringar inom olika förvaltningsområden

Inom inrikesministeriets förvaltningsområde övergår gränsbevakningsväsendet den 1 januari 2011 till ett ledningssystem i två steg genom att bevakningssektionernas gräns- och sjöbevakningsområden och deras ledningsplatser dras in. De gräns- och sjöbevakningsstationer och gränskontrollstationer som lyder under ledningsplatserna kommer efter reformen att lyda direkt under kommendörerna för bevakningssektionerna.

När det gäller enskilda kunder överförs statens pensionsärenden från ingången av 2011 från Statskontoret, som lyder under finansministeriets förvaltningsområde, till Kommunernas pensionsförsäkring. Överföringen av uppgifter gäller inte finansieringen av statens pensioner eller placeringen av pensionsmedel. Vid samma tidpunkt överförs de uppgifter som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens har som certifikatutfärdare för hälso- och sjukvården och producent av certifikattjänster för hälso- och sjukvården på Befolkningsregistercentralen, som hör till finansministeriets förvaltningsområde.

Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde blir Säkerhetsteknikcentralen från ingången av 2011 Säkerhets- och kemikalieverket. Produkttillsynsuppgifterna i fråga om kemikalier kommer att koncentreras till detta verk från Livsmedelssäkerhetsverket, som hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, samt Finlands miljöcentral, som hör till miljöministeriets förvaltningsområde.