Statsbudgeten 2011

7.1. Kommunernas statsandelssystem

Kommunernas statsandel för basservice beräknas utgående från följande grunder:

bestämningsgrunderna för den allmänna delen
de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård
de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek
bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet samt
bestämningsgrunderna för tilläggsdelen för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde.

Statsandelen ökas eller minskas genom den utjämning av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna. Systemet kompletteras av en höjning av statsandelen enligt prövning för kommuner med temporära eller exceptionella ekonomiska svårigheter. Finansieringen av gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor grundar sig på ett system med huvudmän. Systemet innebär att finansieringen beviljas direkt till utbildningsanordnarna enligt antalet elever. Kommunerna kan dessutom beviljas statsbidrag för anläggningskostnader och utvecklingsprojekt samt stöd för sammanslagning av kommuner.

Statsandelen till en enskild kommun för ordnande av basservicen fastställs på så sätt att från den kalkylerade kostnaden enligt statsandelsgrunderna (social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt bibliotek och kulturtjänster) dras av en självfinansieringsandel som är lika stor i alla kommuner. I den kalkylerade kostnaden beaktas de faktorer som karaktäriserar kommunens servicebehov samt de faktorer som hänför sig till omständigheterna i kommunen, och därför varierar statsandelarna beräknade per invånare i de olika kommunerna.

Statsandelsprocenten beskriver på riksomfattande nivå kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. År 2011 är statsandelsprocenten för basservicen 34,11. Kommunens finansieringsandel är därmed 65,89 %. Statsandelsprocenten för den service som finansieras från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är 41,89, varvid kommunens finansieringsandel är 58,11 %.

Inom statsandelssystemet jämnas kommunernas inkomstbas ut genom en utjämning av statsandelarna som grundar sig på kommunernas skatteinkomster. Utjämningstillägg till statsandelen får de kommuner vars kalkylerade skatteinkomst per invånare är under utjämningsgränsen för hela landet, d.v.s. 91,86 % av de genomsnittliga skatteinkomsterna i landet. Utjämningstillägget täcker till fullt belopp skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst överstiger utjämningsgränsen görs utjämningsavdrag från statsandelen. Avdraget är 37 % av den del som överstiger utjämningsgränsen.

Statsandelen för kommunernas basservice och ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar har budgeterats under finansministeriets förvaltningsområde. Finansieringen av gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor, statsandelar för teatrar, orkestrar och museer samt vissa tjänster som omfattas av kostnadsfördelningen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen (bl.a. grundläggande utbildning för sådana som fyllt 18 år, påbyggnadsundervisning, höjningar av statsandelarna för handikappade elever) samt statsunderstöd enligt prövning för anläggningsprojekt och vissa andra objekt hör till huvudtiteln för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Understöd för utvecklingsprojekt har budgeterats under social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Statskontoret sköter utbetalningen av statsandelarna också i fråga om tjänsterna i anslutning till systemet med huvudmän.

Genom statsandelen för kommunernas basservice strävar man efter att kommunernas lagstadgade uppgifter och den övergripande finansieringen av dem ska vara i balans enligt område och kommungrupp. Syftet med statsbidragen för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt kulturtjänster är att trygga kommunernas möjligheter att upprätthålla tillräcklig basservice i olika delar av landet. Genom en höjning av statsandelen till kommuner enligt prövning försöker man se till att också kommuner med en svårare ekonomisk ställning kan klara av att producera basservice och att den ekonomiska balansen i dessa kommuner ska kunna förbättras.

Genom sammanslagningsunderstöd till kommunerna främjas frivilliga kommunsammanslagningar samt andra sådana ändringar av kommun- och regionstrukturen som bidrar till en mer ekonomisk produktion av högklassig och jämlik kommunal basservice.