Statsbudgeten 2003

98. Utveckling av regionerna

Förklaring:Med den regionala utvecklingspolitiken ser man till att alla regioner, städer och landsbygden i landet utvecklas balanserat. De ökande regionala skillnaderna i utvecklingen mellan regioner med flyttningsvinst och områden med flyttningsförlust ställer nya krav på den regionala politiken. Den regionala politikens centrala mål är att balansera flyttningsrörelsen och att skapa ett nätverk av livskraftiga regioncentra. Statsrådet beslöt i enlighet med lagen om regional utveckling (1135/1993) om ett målprogram den 9 november 2000. Inom målprogrammet inriktas och koordineras det regionala utvecklingsarbetet vid ministeriet samt inom regional- och lokalförvaltningen under åren 2000—2003.

En ny regionalutvecklingslag (602/2002) genom vilken lagen om regional utveckling (1135/1993) upphävs träder i kraft den 1 januari 2003. Syftet med den nya regionalutvecklingslagen är att effektivera den regionala politik som finansieras med nationella medel. Enligt lagen gäller utvecklingen av regionerna hela landet. Den nya regionalutvecklingslagen ökar de medel och metoder med hjälp av vilka regionernas kokurrenskraft kan stärkas och skillnaderna mellan regionernas utvecklingsnivåer kan minskas.

I regionalutvecklingslagen finns bestämmelser om ett planeringssystem för den regionala utvecklingen samt om de myndigheter som sköter de uppgifter som gäller den regionala utvecklingen. Den regionala utvecklingen skall enligt baseras på tidsbundna program. Syftet med lagen är att effektivera koordineringen av de olika programmen så att de regionala och riksomfattande målen bättre kan beaktas då programmen görs upp. Avsikten är att utvecklingen av regionerna bildar en interaktiv helhet mellan regionerna och centralförvaltningen. Lagen innehåller även bestämmelser om beredning, godkännande och endring av EG:s regionala strukturfondsprogram. Dessutom har i lagen tagits in bestämmelser gällande inrikesförvaltningen om ansökningsförfarandet, beviljandet och utbetalningen av stöd samt om övervakning och granskning av användningen av stödet.

Man sörjer för en balanserad utveckling av regionerna samt för skapandet av ett nätverk av regioncentra som omfattar små och medelstora stadsregioner genom att mer påtagligt rikta utvecklingsåtgärder och utvecklingsmedel för utvecklande av dessa regioncentra och för en effektivare växelverkan mellan stad och landsbygd. Strukturerna och möjligheterna för en utveckling av landsbygden förbättras på lokal nivå och på landskaps- och riksnivå. Dessutom ökas Finlands konkurrens- och dragningskraft med regionalpolitiska medel.

Regeringen har inlett arbetet med ett program för utvecklande av regioncentra vilket täcker åren 2001—2006. Syftet med programarbetet är att uppnå en mera balanserad regional struktur genom att olika stora stadsregioners förutsättningar att erbjuda en attraktiv miljö stärks. Regionerna har utsetts för programmet för regioncentra till slutet av 2003. På basis av den halvtidsutvärdering som då skall rapporteras beslutar man om antalet regioner som fortsätter och antalet nya regioner som tas med i programmet.

Politiken i fråga om regioncentra och städerna inriktas även på de särfrågor som gäller de stora städerna samt deras utvecklingsmöjligheter. Genom grundfinansiering understöds i samband med detta även uppföljandet av stadsprogrammet för Helsingforsregionen, en politik som balanserar utvecklingen av ett vidsträckt metropolområde samt bildandet av nätverk mellan de stora tillväxtcentra som anges i programmet för regioncentra. Målet är att försöka lösa de problem som tillväxten förorsakar, problemet med långtidsarbetslöshet och social utslagning.

Grundfinansieringen av kompetenscentraprogrammet stärks och reserveras enligt den praxis som infördes 2002 under ett moment. De strategiskt viktigaste tyngdpunkterna i kompetenscentraprogrammet är 2003 att internationalisera kompetenscentra, öka innovationsmiljöernas dragningskraft, trygga tillgången på kunnig personal samt att utveckla kapitalfinansieringen i det inledande skedet av företagsverksamhet.

Det av EU delfinansierade programarbetet fortsätter enligt de riktlinjer och mål för verksamheten som definieras i programmet. Målet för EU:s mål 1 och 2-program är att effektivare utnyttja det fungerande samarbetet mellan regionalförvaltningsmyndigheterna samt växelverkan mellan regionerna så att större projekthelheter kan byggas upp. Tyngdpunkten för användningen av Europeiska regionala utvecklingsfondens medel är skapandet av nya företag, stödjandet av verksamma företags förmåga till förnyelse, utvecklandet av kunnandet och stärkandet av samarbetet inom nätverken. I samband med de stödåtgärder som delvis finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden poängteras vikten av samverkan med andra strukturfondsverksamheter. Budgeteringen av medel från strukturfonder och av statlig medfinansiering sker i stor utsträckning på basis av de handlingar för samarbetet inom landskapet som regionalförvaltningsmyndigheterna bereder och i vilka framförs en bedömning av bevillningsfullmakten för medel från strukturfonder och motsvarande nationella statliga medfinansiering enligt förvaltningsområde i mål 1 och 2-programmen.

Arbetet med en halvtidsutvärdering av målprogrammen inleddes 2002 och slutförs före utgången av 2003. Halvtidsutvärderingarna används som material vid beredandet av eventuella ändringar av uppgifterna samt vid fördelningen av prestationsreserver.

Enligt förvaltningsmodellen för gemenskapsinitiativprogrammet Interreg III och Urban II intäktförs deras EU-stödandelar direkt till regionen i fråga, och Europeiska regionala utvecklingsfondens andel budgeteras inte i statsbudgeten. Den statliga medfinansiering som motsvarar EU-stödet ingår dock i statsbudgeten. Budgeteringen av statlig medfinansiering sker på basis av de bedömningar av behovet av statlig medfinansiering som förvaltningskommittéerna för programmet har gjort.

De centrala riktlinjerna för verksamheten är följande:

1.   Man sörjer för en balanserad utveckling av regionerna samt för verksamhetsförutsättningarna för nätverken av regioncentra som omfattar små och medelstora stadsregioner samt för enskilda regioner genom att mer påtagligt rikta utvecklingsåtgärder för utvecklande av dessa och för en effektivare växelverkan mellan stad och landsbygd.

2.   Vid genomförandet av EU:s målprogram och gemenskapsinitiativen utnyttjas det fungerande samarbetet mellan regionalförvaltningsmyndigheterna samt det goda samarbetet mellan myndigheter, regioner och övriga aktörer effektivare. Målet är att bygga upp större och effektivare projekthelheter samt att göra uppföljandet och övervakningen av programmen effektivare.

43. Landskapsutvecklingspengar(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 18 500 000 euro.

Anslaget får användas närmast till självständigt utvecklande av näringsverksamheten i regionerna, inberäknat åtgärder gällande kompetenscentra och stadspolitiken. Anslaget får även användas för anställande av den personal, motsvarande högst 20 årsverken, som behövs för genomförande av de program och projekt som finansieras med landskapsutvecklingspengar.

Anslaget utgör landskapsutvecklingspengar i enlighet med 20 § regionalutvecklingslagen (602/2002).

Förklaring:Anslaget utgör finansiering som riktas till utvecklande av regionerna.

För genomförande av kompetenscentraprogrammet används uppskattningsvis 8 200 000 euro, för utveckling av regioncentra och för finansiering av stadspolitiska åtgärder 7 200 000 euro och för övrig statlig medfinansiering 3 100 000 euro.

61. Europeiska regionala utvecklingsfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 142 070 000 euro.

År 2003 får nya beslut om beviljande fattas för sammanlagt 128 091 000 euro.

Om en del av bevillningsfullmakten för år 2002 är oanvänd, får beslut fattas om bevillning av den oanvända delen år 2003.

Anslaget får användas till projekt för genomförande av mål 1 och 2-program samt för teknisk hjälp som hänför sig till genomförandet av programmen såsom medfinansiering som betalas ur Europeiska regionala utvecklingsfonden under EU:s programperiod 2000—2006.

Anslaget får tillsammans med anslagen under förvaltningsområdenas medfinansieringsmoment användas för anställande av det tekniska stöd och den personal, motsvarande högst 75 årsverken, som behövs för genomförande av de program som Europeiska regionala utvecklingsfonden medfinansierar.

Förklaring:Anslaget utgör finansiering som riktas till utvecklande av regionerna.

Av anslaget beräknas sammanlagt 142 070 000 euro användas i mål 1 och 2-program.

Dessutom finns under kommunikationsministeriets moment 31.24.21, 31.30.21 och 31.40.21 reservationsanslag om sammanlagt 7 251 000 euro för statens finansieringsandel.

Inkomsterna har antecknats under moment 12.26.98 och statlig medfinansiering under momenten 26.98.62, 28.01.62, 29.01.62, 30.14.62, 31.24.21, 31.30.21, 31.40.21, 32.30.62, 33.01.62, 34.05.62 och 35.99.62.

62. Statlig medfinansiering för inrikesministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 23 460 000 euro.

År 2003 får nya beslut om beviljande fattas för sammanlagt 27 076 000 euro.

Om en del av bevillningsfullmakten för år 2002 är oanvänd, får beslut fattas om bevillning av den oanvända delen år 2003.

Anslaget får användas för betalning av den statliga medfinansieringen av projekt för genomförande av mål 1 och 2-program, gemenskapsinitiativen och innovativa åtgärder samt pilotprojekt vilka finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

Anslaget får tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 26.98.61 och 34.05.61 användas för anställande av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan.

Förklaring:Anslaget utgör finansiering som riktas till utvecklande av regionerna.

Av anslaget beräknas 21 174 000 euro användas för statlig medfinansiering av projekt som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och 2 286 000 euro för statlig medfinansiering av projekt som finansieras av Europeiska socialfonden.