Statsbudgeten 2003

05. Länsstyrelserna

Förklaring:Länsstyrelsen är en statlig sakkunnigmyndighet inom regionalförvaltningen som omfattar många sektorer och som får sina uppgifter av statens centralförvaltning. Under länsstyrelsen har samlats regionala sakkunnig-, säkerhets- och administrationsuppgifter. Länsstyrelsen skapar för sin del dessutom förutsättningar för utvecklingen av en regions näringar.

Länsstyrelsernas största kompetensområden är social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet. Utgifterna för länsstyrelsernas polisavdelningar betalas ur polisens verksamhetsanslag, med undantag av de tjänster som länsstyrelserna erbjuder i egenskap av ämbetsverk, såsom bl.a. lokaler, personal- och ekonomiförvaltning samt ämbetsverksservice. Länsstyrelsen i landskapet Åland har uppgifter som avviker från de uppgifter som länsstyrelserna i övriga Finland har och som föranleds av de särskilda drag som statsförvaltningen och självstyrelsen i landskapet Åland har.

De allmänna tyngdpunktsområdena för länsstyrelsernas verksamhet 2003 är följande:

Länsstyrelserna stöder främst främjandet av barns och ungas välstånd. Tillgången till och användningen av narkotika förebyggs och de risker som är förknippade med narkotika reduceras. För att förhindra utslagning av unga och riskgrupper samt för att stöda deras delaktighet främjas samarbetet mellan verksamhetsområdena och övriga aktörer.

Länsstyrelserna kartlägger utbudet på och behovet av basservice inom länet och bedömer servicenätens tillräcklighet samt allmänt ändringar i tillgången på och funktionaliteten hos tjänster.

Välståndet i regionen och området förbättras genom utvecklande av samarbetet mellan myndigheterna och övriga aktörer. Beredskapen mot olika grader av undantagstillstånd effektiveras.

Tillsammans med regionalförvaltningens centrala arbetsparter utvecklas förfaringssätt för en ändamålsenlig skötsel av gemensamma uppgiftsområden.

Dessutom har de ministerier och de ämbetsverk inom centralförvaltningen som styr länsstyrelserna satt följande resultatmål för kompetensområdena för 2003:

Konkurrens- och konsumentfrågor

Länsstyrelserna utreder särskilt konkurrensbegränsningar av lokal och regional betydelse.

Länsstyrelserna deltar även i det fortsatta arbetet med projektet "Julkinen valta markkinoilla" (Den offentliga makten på marknaden), där kommunernas förutsättningar för serviceproduktion på marknadsvillkor förbättras.

Nivån på kommunernas övervakning av produktsäkerheten bedöms utgående från 2002 års uppgifter. I synnerhet övervakningen av tjänsternas säkerhet är i fokus och ett riksomfattande övervakningsprojekt genomförs. Man förbereder sig på sådana i enlighet med produktsäkerhetslagen brådskande övervakningsuppdrag som hänför sig till produktsäkerheten.

Som stöd för konsumenternas prismedvetenhet görs prisjämförelser och konsumenternas tillgång till dessa uppgifter säkerställs. En slutlig utvärdering av eurons inverkan på priserna görs samt riksomfattande övervakningskampanjer med olika teman genomförs.

Man sörjer för den regionala tillgången på ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt handleder och stödjer kommunerna/tjänsteproducenterna vid ordnandet av dessa samt följer hur kvaliteten och omfattningen utvecklas inom länet.

Trafikförvaltningen

Länsstyrelserna tryggar kollektivtrafiktjänsterna inom sin region på ett ekonomiskt effektivt sätt. Länsstyrelserna strävar efter att med hjälp av både finansiering och utvecklande verksamhet öka kollektivtrafikens attraktivitet och eliminera hindren för användningen av den och länsstyrelserna utvecklas till regionala sakkunniga när det gäller hinderslöshet. Länsstyrelserna effektiverar samarbetet med kommunerna och främjar det logistiska kunnandet i fråga om persontrafiken i avsikt att effektivera trafikproduktionen. Dessutom arbetar länsstyrelserna för att förbättra verksamhetsbetingelserna i fråga om lätt trafik och kollektivtrafik och för att förbättra trafiksäkerheten.

Kommunernas trafiksäkerhetsarbete inom länen stöds och aktiveras.

Bildningsväsendet

Länsstyrelserna ger akt på och utvärderar hur nätet av läroanstalter och huvudmannasystemet utvecklas, hur tillgänglig utbildningen är regionalt, hur resultatrik den är och vilket elevernas rättsskydd är. Särskild vikt fästs vid livslångt lärande, vid produktion av yrkesskicklig arbetskraft och vid att arbetskraften kan erbjudas sysselsättning efter utbildningen. När det gäller den vuxna befolkningen är målet att de som saknar utbildning på andra stadiet erhåller yrkesexamen samt att utveckla färdigheterna för informationssamhället.

Den regionala prognostiseringen av yrkesutbildningsbehovet utvecklas i samråd med andra myndigheter, varvid arbetslivets behov samt efterfrågan på utbildning för den åldrande befolkningen och de unga åldersklasserna beaktas. I det riksomfattande systemet för gemensam elevansökan fästs särskild vikt vid rådgivningstjänster.

Personalutbildning inom undervisningsväsendet genomförs med beaktande av en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan dem som genomför den kompletterande utbildningen på riksomfattande och regional nivå. Utbildningen inriktas i synnerhet på främjande av utnyttjandet av datateknik och teknik för informationsförmedling i undervisningen.

Man främjar och följer hur tillgången på och kvaliteten hos kommunala biblioteks- och informationstjänster utvecklas samt utvärderar förverkligandet av tjänsterna med tyngdpunkt på samarbetet mellan kommunerna.

Eftermiddagsverksamheten för skolelever stöds och utvecklas i samarbete med kommunerna och medborgarorganisationerna.

Tyngdpunkten i idrottsverksamheten ligger på barn och ungas idrott och motion samt på hälsofrämjande motion. När det gäller byggandet av idrottsplatser stöds särskilt lokala idrottsplatser.

I ungdomsverksamheten är det viktigt att utgående från definitionen av basservice inom ungdomsarbete stöda en organisation för ungdomsarbete som tryggar basservice i hela landet, utnyttja det regionala systemet med indikatorer som beskriver de ungas levnadsförhållanden samt att utveckla verksamheten med verkstäder för unga.

I samarbete med de regionala konstkommissionerna utvärderas kommunernas kulturverksamhet med främjandet av konsten som utgångspunkt.

Projekt för strukturfondsprogrammen inom undervisningsministeriets förvaltningsområde styrs och finansieras med beaktande av de riksomfattande och regionala utvecklingsmålen.

Länsstyrelserna deltar i det internationella samarbetet inom undervisning, kultur, idrott och ungdomsverksamhet som en del av utvecklingen av regionerna i Europa.

Social- och hälsovårdsväsendet

Länsstyrelserna stöder och främjar uppnåendet av hälsa och socialt välbefinnande samt förebyggandet av sociala problem och utslagning inom sin region. Länsstyrelsernas tyngdpunktsområden 2003 är i synnerhet social- och hälsovårdens förhandsövervakning och övervakning i efterskott samt verkställande av ett nytt system för utvecklingsprojekt.

Övervakningen av och tillståndsförvaltningen gällande detaljhandeln med och utskänkningen av alkoholdrycker utvecklas som ett led i social- och hälsovårdspolitiken.

Inom miljöhälsovården fästs särskild vikt vid att den övervakning som kommunerna ansvarar för är tillräcklig och jämlik.

Veterinärmedicin

Beredskapen då det gäller förebyggandet och bekämpandet av smittsamma djursjukdomar effektiveras ytterligare i hela landet. Man sörjer för att animaliska biprodukter förstörs och hanteras på ändamålsenligt sätt. Styrningen av de lokala djurskyddstillsynsmyndigheterna samt funktionaliteten hos djurskyddstillsynen av djurhållning effektiveras. Länsstyrelserna övervakar och styr medicinsk behandling av djur. Tillgången på kommunala veterinärtjänster säkerställs fortsättningsvis. Arbetsfördelningen mellan enheterna inom miljöhälsovården utvecklas.

Livsmedelstillsyn

Kommunernas livsmedelstillsyn och -kontroll bedöms och effektiveras genom ett fortsatt utvecklande av samarbetet mellan kommunerna. Utvecklandet av kvalitetssystemet för kommunernas livsmedelstillsyn fortsätter i samarbete med Livsmedelsverket. Beredandet av en bedömning av livsmedelstillsynens överensstämmelse med kraven fortsätter i samarbete med övriga livsmedelsmyndigheter.

Den totala kvaliteten hos baslivsmedel av regional betydelse övervakas enligt principen "från åker till bord". För att målet skall kunna nås utvecklas tillsynspersonalens yrkeskunskap och en tillräcklig information till konsumenterna säkerställs.

Räddningsväsendet

Länsstyrelserna styr och övervakar nivån på de beslut som kommunerna fattar om räddningsväsendets servicenivå och att besluten verkställs. Särskilt fästs uppmärksamhet vid att förebygga eldsvådor och andra olyckor samt vid att brandkårernas aktionsberedskap överensstämmer med riskerna.

Länsstyrelserna följer och stöder planeringen och genomförandet av de regionala räddningsverken samt nödcentralerna så att resurserna och tjänsterna dimensioneras regionvis enligt riskerna och att arrangemangen när det gäller ledning av räddningsväsendet är effektiva och klara.

Polisväsendet

Länsstyrelserna säkerställer att de regionala och lokala säkerhetsplanerna verkställs och följer planernas effektivitet. Tillgången på och användningen av narkotika förebyggs och brottsligheten i samband därmed bekämpas i samarbete med övriga myndigheter och intressegrupper. Myndighetssamarbetet vid undersökningar av fall som gäller familjevåld ökas.

Justitieförvaltning

Länsstyrelserna svarar för styrningen av verksamheten vid häradets exekutionsverk och häradsämbetenas exekutionsavdelningar bl.a. genom att sköta granskningen och utbildningen samt resultatstyrningen gällande utsökningsdistrikten. Tyngdpunkten ligger vid anordnandet av sådan utbildning för utsökningsdistriktens personal som den totala revidering av utsökningslagen som skall träda i kraft och det nya datasystem för utsökning som skall tas i bruk förutsätter samt sådan utbildning som hänför sig till säkerställandet av de ändringar i verksamheten som skall genomföras. Tyngdpunkten ligger även vid utvecklandet av bedömningen av granskningsverksamheten och resultaten.

Förvaltning

Man genomför de utvecklingsförslag som lagts fram utgående från en bedömning av länsstyrelsernas organisation gällande effektivisering av styrningen av den underställda förvaltningen, koncentrering av informationsförvaltningen samt säkerställande av specialkunskaper inom förvaltningen.

Länsstyrelsen på Åland effektiverar arbete vars mål är en enhetligare, mera koncentrerad och bättre betjänande statsförvaltning på Åland.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 48 620 000 euro.

Anslaget får även användas till projekt för vilka fås EU-finansiering.

Förklaring:

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 420 000 euro för de extra uppgifter som en ändring av mentalvårdslagen medför och 86 000 euro i överföring av två tjänster från moment 31.24.21 samt som avdrag 321 000 euro som en engångsutgift för 2002.