Statsbudgeten 2023

20. Samhällen, byggande och boende

Förklaring:

Finland är klimatneutralt och har hejdat förlusten av biologiskt mångfald och nedsmutsningen

Havsområdesplanering bidrar till en ökad blå ekonomi och till en hållbar användning och ett förbättrat skydd av den marina miljön. Miljöministeriet sörjer för utvecklingen och styrningen av havsområdesplaneringen samt för samarbetet med grannländerna. Landskapsförbunden sörjer för utarbetandet av havsplanerna.

En tät samhällsstruktur som uppmuntrar till användning av utsläppssnåla färdsätt främjas i stadsregionerna, och det skapas förutsättningar för kompletteringsbyggande som förbättrar livsmiljöns kvalitet och den biologiska mångfalden. Genom kompletteringsbyggande nyttiggörs existerande infrastruktur samtidigt som man minskar trafikbehovet och stöder ordnandet av kollektivtrafik och annan service. Styrningen av markanvändningen i kyrkbyar, i byar och på landsbygden utvecklas med beaktande av lokala särdrag, nya utvecklingstrender inom naturresursekonomin och strävan efter lokal energiproduktion.

Inom landskapsplanläggningen läggs fokus på åtgärder som främjar de riksomfattande målen för områdesanvändningen och på landskapsförbundens och de olika myndigheternas interaktiva planeringssamarbete som stöder åtgärderna. I de mål som statsrådet fastställde 2017 betonas bland annat begränsningen av klimatförändringar och anpassningen till dem samt främjandet av naturens mångfald. Utvecklandet av landskapsplaneringen fortsätter i samarbete med landskapsförbunden i syfte att ytterligare fokusera landskapsplanernas styreffekter på centrala frågor som gäller åtminstone den regionala områdesanvändningen.

Man bereder åtgärder för att förbättra resiliensen i nybyggandet och reparationsbyggandet och byggnadsbeståndets resiliens mot konsekvenserna av klimatförändringar. Det genomförs en åtgärdshelhet som stöder ett minskat klimatavtryck av boende och förbättrar energiprestandan i det existerande byggnadsbeståndet.

Den gröna omställningen utgör grunden för tillväxt

Förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft förbättras genom att man främjar högklassiga planer och tillståndsförfaranden som baserar sig på tillräckliga utredningar och konsekvensbedömningar. Arbetet för att effektivisera och förenhetliga planeringen och styrningen av vindkraftsbyggandet fortsätter.

Inom förvaltningsområdet bereds åtgärder för att minska miljöbelastningen och förbättra material- och resurseffektiviteten vid nybyggnad och ombyggnad. Arbetet med att verkställa färdplanen för koldioxidsnålt byggande fortsätter, och i samarbete med de övriga nordiska länderna och Europeiska kommissionen satsar man på en styrning genom lagstiftning som grundar sig på klimatavtrycket under en byggnads hela livscykel. Utvecklandet av en utsläppsdatabas för byggprodukter och byggprocesser fortsätter, och ett system för uppföljning av data om utsläpp från byggnader planeras.

Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) genomförs och man deltar i beredningen av en revidering av direktivet. Det nationella genomförandet av energieffektivitetsdirektivet (EED) och direktivet om förnybar energi (RED II) fortsätter och man deltar i beredningen av en revidering av direktiven. Nybyggande och reparationsbyggande med större energiprestanda än vad minimikraven förutsätter främjas. I ombyggnadsåtgärder som förbättrar energieffektiviteten beaktas lösningar som bevarar och tryggar byggnaders särdrag samtidigt som de bidrar till att förbättra livsmiljöns kvalitet och beakta kulturmiljön och det traditionella byggnadsbeståndets värden och möjligheter som skapar välbefinnande. Man deltar i beredningen av produktgruppsvisa bestämmelser om ekodesign och energimärkning. Vidare sörjs det för verkställigheten av lagstiftning om samt styrningen och marknadskontrollen av byggprodukter.

År 2023 beviljas understöd i syfte att påskynda förbättrandet av byggnaders energiprestanda och utfasningen av användningen av fossil olja och naturgas vid uppvärmning och övergången till andra uppvärmningsformer. Genom understöd som förbättrar byggnaders energiprestanda stöds en utveckling där förbrukningen av uppvärmningsenergi i bostadsbeståndet och klimatutsläppen från förbrukningen minskar betydlig mer än vad som förutsätts enligt den kravnivå som fastställts genom författningarna. Med understöden stöds slopandet av olje- och naturgasuppvärmning av småhus. Miljöministeriet och Business Finland fortsätter det program för en koldioxidsnål byggd miljö som inleddes 2021 genom att stödja klimatarbetet inom den byggda miljön när det gäller utvecklingen av koldioxidsnåla lösningar. Anslag riktas också till befintliga stöd för laddningsinfrastruktur för eldriven transport i bostadshus och arbetsplatsfastigheter.

Arbetet för att finna en lösning på problemen med EU:s byggproduktsförordning (EU) nr 305/2011 påverkas proaktivt för att den inre marknaden för byggprodukter ska fungera bättre. Man deltar i revideringen av byggproduktförordningen och i CPR Acquis-arbetet. Att förordningen inte fungerar till alla delar försvårar för närvarande verksamheten i företag inom byggbranschen och myndigheternas verksamhet. Problem finns även i anknytning till återanvändningen av byggprodukter och deklarationen av miljöegenskaper. Sett till folkmängden är Finland den största exportören av byggprodukter i EU, vilket betyder att byggproduktförordningen har en stor betydelse för den finländska byggproduktindustrin. Dessutom deltar man aktivt i samband med genomförandet av dricksvattendirektivet i beredningen av hälsokriterier och godkännandeförfaranden för ämnen och material som används vid tillverkning av sådana byggprodukter som kommer i kontakt med vatten.

Kunskapsunderlaget om plasttyper och plastkvaliteter samt mängden plaster som används vid byggande, om hur de kan återvinnas och om marknaden för materialåtervinning ökas genom utredningar och forskningsprojekt. Utifrån dessa bygger man upp en informationsplattform och ett datainsamlingssystem som stöd för genomförandet av Green deal-avtalet om plast inom byggsektorn och försöker finna lösningar för att utveckla den mekaniska och kemiska återvinningen av plaster. Som stöd för Green deal-avtalet om plast inom byggsektorn genomförs en omfattande utbildningshelhet avsedd för beställare, byggherrar, aktörer som genomför byggprojekt och aktörer i leveranskedjan.

Verksamheten för att öka graden av återvinning av bygg- och rivningsavfall och göra återvinningen bättre fortsätter. Det bereds bestämmelser om den redogörelse för byggavfall som ska lämnas i samband med bygg- och rivningstillstånd och man bereder införandet av ett nationellt register över bygg- och rivningsavfall. Dessutom förbättras Materialtorgets förutsättningar att vara en plattform för marknaden för bygg- och rivningsmaterial. Användningen av webbaserad anmälan om byggavfall, materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall samt utnyttjandet av industriell symbios effektiviseras och statistikföringen av bygg- och rivningsavfall förbättras. Förfarandena i enlighet med bestämmelserna om den inre marknaden för återvinning av byggprodukter utvecklas och förutsättningarna för de nationella end of waste-kriterierna utreds. Utvecklandet av en informationstjänst för uppföljning av materialflödena inom den byggda miljön fortsätter.

Samhället och olika aktörer har tillgång till ett högklassigt, samlat informationsmaterial om den byggda miljön som ger mervärde och de har tillgång till nya gemensamma plattformar som också används i kommersiellt syfte. Informationen utnyttjas såväl vid planeringen av den byggda miljön som exempelvis med avseende på byggnaders energiprestanda eller bedömningen av utsläppsminskningar.

Livsmiljöerna och nya lösningar bidrar till en smidig vardag i alla livssituationer

Stadsregionernas samhällsstruktur ska fås att fungera bättre och vara mer hållbar. Detta genomförs genom att man utvecklar planeringen av stadsregionerna i samarbete med stadsregionerna. Genom åtgärder som utvecklar planeringen av stadsregionerna förbättras samordningen av den regionala samhällsstrukturen och trafiksystemet, främjas hållbara färdsätt och en smidigare vardag samt förbättras kvaliteten på boende- och livsmiljön, tillgängligheten till tjänster och rekreationsområden samt förfarandena för medinflytande och växelverkan.

Genom förfarandet med avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) i de största stadsregionerna stärks samarbetet såväl mellan kommunerna som mellan kommunerna och statens olika förvaltningsområden i syfte att förbättra den funktionella helheten i regionerna och uppnå målen. I fråga om åtgärderna 2020—2023 inom ramen för de 12-åriga MBT-avtal som ingåtts för stadsregionerna (Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Lahtis, Jyväskylä och Kuopio) fortsätter genomförandet och uppföljningen av genomförandet 2023.

Genom samordning av metropolpolitiken utvecklas metropolregionen som en helhet så att samarbetsformer mellan olika aktörer och regionalt anpassade nationella politikåtgärder betonas. Genomförandet av de utvalda partnerskapsbaserade prioriterade åtgärderna stöds, och utvecklandet av metropolpolitiken fortsätter med beaktande av de riktlinjer för städerna och i synnerhet metropolregionen som ingår i regeringsprogrammet.

För att trygga en god livsmiljö utvecklar man sätt att förbättra planeringen av såväl växande stadsregioner som områden med minskande befolkningsunderlag. Hållbar växelverkan mellan landsbygden och städerna främjas som ett svar på den förändring i villkoren för områdesanvändningen som differentieringen av områdes- och samhällsstrukturen, den regionala självförsörjningsgraden, försörjningsberedskapen och den tekniska utvecklingen medfört. Multilokalitet och distansarbete, nya koldioxidsnålare färdsätt, diversifierade energilösningar, närproducerad mat, rekreation och turism samt hållbart nyttjande av de marksubstanser och vattenresurser som behövs för urbaniseringen förutsätter utveckling av nuvarande och nya styrmedel samt sådana partnerskap mellan landsbygden och städerna som förenar sektorer och regioner.

Planeringen av områdesanvändningen bidrar till att upprätthålla och stärka en grön infrastruktur. Grönstrukturen behandlas som en helhet. Möjligheterna att röra sig i naturen och möjligheterna till rekreation i närområden förbättras så att alla har tillgång till natur. Kulturmiljöernas värden och positiva verkningar på människors välbefinnande och på utvecklandet av samhällena och näringslivet identifieras och utnyttjas för att skapa och trygga en god livsmiljö. I områdesanvändningen och byggandet tar man hänsyn till erkända kulturmiljöer och ser till att deras värden bevaras. En flexibel användning av och tillgänglighet till kulturmiljöer främjas.

De bostadspolitiska åtgärderna syftar till att sörja för ett adekvat bostadsbyggande, stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, förnya bostadsbeståndet, främja konkurrensen inom byggnadsbranschen, öka hushållens valfrihet samt svara på människornas boendebehov.

En flexibel bostadsmarknad främjar en kontrollerad samhällsstruktur i växande stadsregioner och skapar förutsättningar för regionernas allmänna ekonomiska funktionsförmåga och för ett effektivt ordnande av olika tjänster. Ett tillräckligt bostadsutbud som reagerar flexibelt på efterfrågan intar en nyckelställning vid genomförandet av skäligt prissatta boendelösningar i tillväxtcentrumen och vid förbättrandet av regionernas konkurrenskraft. Utöver urbaniseringen innebär den åldrande befolkningen, det ökande behovet av arbetskraft och den ökade invandringen att efterfrågan på bostäder i tillväxtcentrumen kommer att bestå. I områden med minskande befolkning utvecklas lösningar på problemet med bostäder som står tomma framför allt vad gäller det understödda bostadsbeståndet.

En primär förutsättning för en fungerande bostadsmarknad och skäligt prissatta boendelösningar är en tillräcklig tomtreserv som snabbt kan tas i bruk. Den planlagda tomtreserven behöver utökas med utgångspunkt i den nuvarande samhällsstrukturen, eftersom detta säkerställer att det finns förutsättningar för att ordna kollektivtrafik och tjänster på ett effektivt sätt.

Förutsättningarna för den äldre befolkningens boende främjas och man ser till att det finns ett utbud av boendelösningar som motsvarar de äldres behov. Understöd till grupper med särskilda behov inriktas i första hand på att förbättra boendeförhållandena för de svagaste grupperna. Arbetet för att minska bostadslösheten fortsätter. Boenderådgivningen utvidgas och görs permanent. Bostadssituationen för personer med utvecklingsstörning och för rehabiliteringsklienter inom mentalvården förbättras.

Kriterierna för en statsunderstödd produktion av skäligt prissatta bostäder är att det finns ett långsiktigt behov av sådana bostäder och att projekten är ekonomiskt hållbara. Den understödda bostadsproduktionen inriktas i huvudsak på de stora stadsregionerna, där behovet av skäligt prissatta boendelösningar är störst. I bostadsproduktionen i de stora stadsregionerna understöds den statsunderstödda produktionen av normala hyresbostäder med startbidrag.

Kvaliteten i byggandet, byggnadernas säkerhet och sundhet samt ett gott inomhusklimat främjas. Åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028, som statsrådets kansli ansvarar för, genomförs. Programmet innehåller riktlinjer för en process för ändrade förfaringssätt i syfte att lösa olika typer av problem med inomhusluften. Målet är att sanera offentliga byggnader och effektivisera vården, behandlingen och rehabiliteringen av alla som uppvisar symtom på grund av dålig inomhusluft. För den tioåriga programperioden har det planerats åtskilliga åtgärder för att i normal fastighetsskötsel etablera ett tillvägagångssätt där byggnadernas tillstånd och lämplighet för sitt syfte samt användarnas erfarenheter regelbundet ses över och situationen bedöms i ett multiprofessionellt samarbete. En planmässig fastighetsförvaltning och god praxis vid ombyggnad främjas genom att användningen av förvaltningsinstrumenten effektiviseras och webbkommunikation och nätverket för reparationsrådgivning utnyttjas.

Det samhälleliga beslutsfattandet styr oss mot en grön omställning

Man bereder en aktuell utvecklingsbild för områdesanvändningen i syfte att svara mot förändringarna i omvärlden för en region- och samhällsstruktur som är hållbar. Lägesbilden och målen för region- och samhällsstrukturen samt förslagen till utvecklingsåtgärder uppdateras i samarbete med sakkunniga och berörda grupper. Arbetet med utvecklingsbilden för områdesanvändningen ska vara en fortlöpande process och samarbetsplattform för de olika aktörerna.

Med hjälp av digitalisering förbättras tillgången till information om planeringen av områdesanvändningen och om byggandet, och planeringen görs tydligare. Dessutom främjas delaktighet och ett kunskapsbaserat beslutsfattande. En central metod är att samla information om den byggda miljön med hjälp av nationellt interoperabla serviceplattformar och informationsstrukturer och genomföra den första fasen av det nya datasystemet för den byggda miljön. Reformen genomförs inom ramen för projektet för datasystemet för den byggda miljön (Ryhti).

Bostadsproduktionens fördelning enligt region och produktionstyp

	2021	2022 uppskattning	2023 uppskattning

ARA-produktion (lånebeslut)
Tillväxtcentrum	9 000	9 000	9 000
Det övriga landet	800	800	800
Bostäder i ARA-produktionen avsedda för grupper med särskilda behov	2 000	2 000	2 000
Hyresbostäder finansierade med borgenslån	300	400	400
Andelen små bostäder av ARA-produktionen (normala hyres- och bostadsrättshus), %	65	65	65
Förändringen i bostadspriser, %	1,5	2	2
Förändringen i hyrorna i fritt finansierade bostäder, %	0,8	1	1
Förändringen i Aravahyror, %	0,9	1	1

Utfallet av MBT-avtalet för Helsingforsregionen i de avtalsslutande kommunerna

Mål	på lång sikt/år	2020 utfall	2021 utfall	2022 uppskattning	2023 uppskattning

Nya planer (bostäder)	16 500	16 500	16 500	16 500	16 500
Total bostadsproduktion (som påbörjas)	16 500	18 000	19 000	17 000	17 000
Statsunderstödd bostadsproduktion (som påbörjas)	5 800	4 100	4 100	4 500	4 500

Statsunderstödd nyproduktion, ombyggnad och anskaffning av bostäder samt övrig bostadsproduktion 2021 och uppskattning för 2022—2023

	2021 utfall bostäder	2022 uppskattning bostäder	2023 uppskattning och fullmakter bostäder

Påbörjade nya bostäder, sammanlagt	48 000	40 000	35 000
— räntestöd för bostadslån	8 900	10 500	10 300
— mellanmodell med fyllnadsborgen	145	400	400
— fritt finansierade bostäder och andra bostäder	38 955	29 100	24 300
Räntestödslån för reparationsverksamhet	3 000	3 000	3 000
Borgenslån för ombyggnad	-	8 000	8 000
Anskaffning av bostäder
— bostadssparpremiesystemet	9 000	9 000	9 000
— räntestödslån, sociala hyresbostäder	-	500	500
Statsborgen för hushållens bostadslån¹⁾	16 000	16 000	16 000

¹⁾ Riktas främst till anskaffningar, men även till reparationer och byggande.

Riskhanteringen i Statens bostadsfond

Den statsunderstödda bostadsproduktionen ökar beloppet av statens borgensansvar. Att den nya understödda produktionen i huvudsak inriktas på stora stadsregioner minskar dock borgensrisken i anknytning till nya lån i betydande utsträckning. Aravalånestocken minskar som väntat samtidigt som borgensstocken för statens bostadsfinansiering och beloppet av räntestödslånestocken ökar. Antalet extra amorteringar på aravalån har klart minskat till följd av den låga räntenivån.

Andelen försenade betalningar som gäller gamla aravalån har hållits på ca 0,8 % av hela lånestocken. I de objekt och bolag som har det svårt är problemen av mer långvarig och djupgående art, vilket kan leda till större kreditförluster än tidigare. Enligt den riskmodell som utarbetats av Statskontoret gäller cirka 70 % av aravalånekapitalet kommuner där risken är liten eller obetydlig. Största delen av lånen med statsborgen gäller kommuner där risken är obetydlig. Betalningsproblemen koncentreras i huvudsak till områden med minskande befolkningsunderlag och beror närmast på att tomma bostäder belastar samhällenas ekonomi.

Den ekonomiska situationen för problemtyngda samhällen lindras med hjälp av olika saneringsåtgärder och finansieringsarrangemang i anslutning till lånen samt genom att enskilda objekt befrias från de begränsningar de är föremål för. I åtgärderna betonas kostnadseffektivitet. Vid ombyggnad av bostadshus riktas eventuellt stöd till objekt vars användning även i fortsättningen är långvarig.

Antalet försenade betalningar av ägarbostadslån med statsborgen är mycket litet i förhållande till lånestocken. Beloppet av borgensersättningar har sedan 2009 varierat mellan cirka 200 000 och 900 000 euro per år och var i september 2021 cirka 800 000 euro.

Aravalånestocken och statsborgen

	2020	2021	2022 uppskattning	2023 uppskattning

Aravalånestocken (mn euro, läget 31.12)	3 239	2 799	2 500	2 300
Borgen för räntestödslån för hyres- och bostadsrättshus (mn euro, läget 31.12)	14 406	15 636	16 500	17 000
Statens borgensansvar för ägarbostadslån (mn euro, läget 31.12)	1 961	1 896	2 000	2 000
Andelen aravalån med betalningsförseningar (270 dagar) av aravalånestocken (läget 31.3), %	0,2	0,1	0,2	0,2
Beslut om befrielse från aravabegränsningar (bostäder)	4 100	4 500	4 500	5 000

Stöd för boendet, utvecklingen 2021—2023 (mn euro)

	2021 utfall	2022 ordinarie budget	2023 budgetprop.

Understöd som betalas ur statsbudgeten
— Understöd för reparationsverksamhet 35.20.55	6,25	6,25	0,45
— Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster 35.20.30	0,75	-	-
— Understöd för avskaffande av bostadslöshet och utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet 35.20.32	3,3	3,4	-
— Utveckling och utvidgning av boenderådgivningen 35.20.31	-	3,0	4,0
— Understöd för slopande av oljeuppvärmning av kommuners, församlingars och föreningars fastigheter	-	4,9	-
— Understöd för slopande av olje- och gasuppvärmning av bostadshus 35.20.56	34,44	28,9	45,6
Stöd i form av skatteavdrag för räntor på bostadslån (uppskattning)	25	10	-
Bostadsbidrag 33.10.54	1 610	1 638	1 676
Bostadsbidrag för pensionstagare 33.40.60	647	688	668
Bostadstillägg för studerande 29.70.55	12,5	19	16

Understöd som betalas ur Statens bostadsfond
Räntestöd
— räntestöd för bostadslån	1	1	1
Fullmakter att bevilja understöd
— startbidrag för räntestödslån	40,0	39,0	39,0
— understöd för grupper med särskilda behov	90,0	90,0	120,0
— saneringsunderstöd till hyres- och bostadsrättshus	2,6	2,6	2,6
— rivningsbidrag	8,0	8,0	5,0
— understöd för byggande av kommunalteknik	25,0	25,0	25,0
— rivningsackord för aravahus	8,0	8,0	8,0
— begränsningsackord för aravahus	2,0	2,0	2,0
— boenderådgivning	0,9	0,9	-
— understöd för reparation	27,6	30,25	21,0
— understöd för ändring av användningsändamål	1,0	1,0	-
— understöd för iståndsättning av bostäder till äldre personer	10,0	10,0	5,0
— energiunderstöd till bostadsbyggnader	40,0	40,0	69,1

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, forsknings- och utvecklingspengar	0,7	0,7	0,7

Fullmakt att godkänna räntestödslån och borgensförbindelser
Fullmakt att godkänna räntestödslån för bostadsproduktion	1 800	1 950	1 950

Statens borgensfullmakt för byggnadslån för hyreshus enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen	285	285	285
Statens borgensfullmakt för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag	100	100	100

01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 827 000 euro.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om stöd för boenderådgivning åren 2023—2027 och en proposition med förslag till lag om samförvaltning i statligt stödda hyreshus.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) främjar hållbara boendelösningar till skälig pris genom att verkställa, styra och övervaka stöden och genom därmed anknuten utvecklingsverksamhet. Centralen sköter uppgifter som gäller räntestödslån för bostadsbyggande samt statsborgen och statsunderstöd, samt finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt för boende. Dessutom styr och övervakar centralen de allmännyttiga bostadssamfundens verksamhet, övervakar fastställandet av hyrorna för ARA-hyresbostäder, sköter riskhanteringen i fråga om lån och borgen i samarbete med Statskontoret samt sköter informationstjänster som gäller boende och bostadsmarknaden. Centralen ansvarar för tillsynen över förfarandet med energicertifikat och sköter förvaltningen av informationssystemet för energicertifikat. Dessutom ansvarar verket för behandlingen, beviljandet och utbetalningen av de understöd till kommuner, församlingar och föreningar som ska finansieras genom återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 1).

Miljöministeriet ställer upp följande preliminära mål för resultatet av verksamheten vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 2023:

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet

— fokuserar i sin verksamhet på att främja produktionen av skäligt prissatta ARA-hyresbostäder särskilt i fråga om Helsingforsregionen och andra regioner som omfattas av MBT-avtal, och utvecklar verkställigheten av stöden
— prioriterar genomförande av projekt genom konkurrensförfaranden så att kostnaderna för projekten inte överstiger en skälig nivå. När projekt godkänns granskas också hyresnivån och livscykelkostnaderna
— fördelar investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov till de mest utsatta grupperna på basis av deras långsiktiga behov. Centralen stöder genom sina understöd tillgänglighet och reparation av bostäder, boenderådgivning och genomförandet av förortsprogrammet samt deltar i genomförandet av riktlinjerna för boende för personer med utvecklingsstörning och i utvecklandet av de äldres boende
— främjar genom understöd en tät samhällsstruktur inom MBT-avtalsområdena och en förbättring av byggnadernas energiprestanda. Centralen befäster resultaten av utvecklingsverksamheten i syfte att främja skäligt prissatta boendelösningar och byggande med hög livscykeleffektivitet, användningen och skötseln av byggnader samt ombyggnad
— ansvarar för styrningen och tillsynen av ARA-bostadsbeståndet och säkerställer genom styrnings- och tillsynsverksamhet att stöden i samband med bostadsproduktionen riktas till invånarna svarar för tillsyns- och styrningsuppgifterna som gäller bostadsrättsbostäder samt för utvecklandet och upprätthållandet av registret över ordningsnummer. Centralen svarar även för uppgifter enligt den reviderade lagen om samförvaltning
— söker sätt att lösa hyreshusbolags ekonomiska problem som uppstår till följd av tudelningen av bostadsmarknaden, och främjar tillsammans med fastighetsägarna och kommunerna åtgärder för att anpassa bostadsbeståndet till efterfrågan genom att utveckla en övergripande och framsynt planering av bostadsbeståndet. Centralen utvecklar i samarbete med Statskontoret riskhanteringen i fråga om det borgensansvar som föranleds av bostadslån
— utvecklar serviceprocesserna och ser till att stöden verkställs effektivt.

De centrala prestationerna, utveckling

Beslut och andra prestationer av ARA (st.)	2021 utfall	2022 uppskattning	2023 uppskattning

Godkännande av lån som räntestödslån	236	250	250
— Beviljade reparations- och energiunderstöd	5 031	6 500	6 500
Utbetalningar av understöd	3 768	6 000	6 500
Val av mottagare av överlåtelse	48	50	50
Befrielse från begränsningar	123	130	130
Styrnings- eller tillsynsbesök	39	40	40

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

	2021 utfall	2022 ordinarie budget	2023 budgetprop.

Bruttoutgifter	6 824	7 282	7 187
Bruttoinkomster	500	490	360
Nettoutgifter	6 324	6 792	6 827

Poster som överförs
— överförts från föregående år	1 016
— överförts till följande år	1 255

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Behandling av energiunderstöd	910
Behandling av oljeunderstöd till kommunerna	40
Behandling av understöd för utfasning av oljeuppvärmning i kommuner, församlingar och föreningar (RRF pelare 1)	-100
Förvaltningskostnader för informationssystemet för bostadsrättsbostäder	-70
Informationssystemprojekt för bostadsrättsbostäder (ASO)	-140
Resursfördelning i anslutning till energiunderstöd	-140
Uppgifter i anslutning till boenderådgivning	300
Ökat antal uppgifter (av engångsnatur)	-805
Översyn av samförvaltningslagen (överföring från moment 35.01.01)	35
Besparing som gäller kontorslokaler	-69
Lönejusteringar	97
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna	-23
Sammanlagt	35

2023 budget	6 827 000
2022 II tilläggsb.	194 000
2022 budget	6 792 000
2021 bokslut	6 563 000

04. Inrättande av ett digitalt register och en digital plattform för den byggda miljön (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 300 000 euro.

Anslaget får användas

1) till statens utgifter för projektet för en digital byggd miljö och till kostnader och avgifter för internationellt samarbete

2) till betalning av understöd med stöd av statsunderstödslagen

3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen av projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med stöd av anslaget inrättas det ett riksomfattande digitalt register och en riksomfattande digital dataplattform för den byggda miljön, vilka ska utgöra underlag för beslut och processer som gäller markanvändning och byggande. Avsikten är att förbättra tillgången till information och göra planeringen tydligare samt främja delaktighet och ett kunskapsbaserat beslutsfattande. Med anslaget skapas interoperabla informationsstrukturer som grund för registret och plattformen samt understöds den digitala utvecklingen inom branschen och beredskapen att ta i bruk detta register. Inom projektet understöds investeringar inom branschen.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 1 500 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 800 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Digitalisering av basuppgifter och fortsatt utveckling av systemet	2 300
Ryhti-projektet	-3 000
Sammanlagt	-700

2023 budget	2 300 000
2022 budget	3 000 000
2021 bokslut	9 300 000

06. Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till statens utgifter för programmet för en koldioxidsnål byggd miljö och till utgifter och avgifter för internationellt samarbete

2) till betalning av understöd med stöd av statsunderstödslagen

3) till betalning av utgifter som föranleds av avlönande av visstidsanställd personal i anslutning till projektet, högst 2 % av den totala summan.

Förklaring:Syftet med åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 1) är att minska byggnadsbeståndets klimat- och miljökonsekvenser och stödja en grön omställning inom byggnadsbeståndet genom att rikta finansieringen till projekt som främjar koldioxidsnålhet och anpassning till klimatförändringar.

Finansieringen kan inriktas på åtgärder som stöder forsknings- och innovationsprocesser i den byggda miljön, tekniköverföring mellan företag och samarbete med fokus på koldioxidsnål ekonomi, förmåga att hantera och anpassa sig till klimatförändringar eller åtgärder som stöder företag som tillhandahåller tjänster som främjar koldioxidsnål ekonomi och förmåga att hantera klimatförändringar, inklusive informationsåtgärder. Pengar kan också användas för att främja ovannämnda åtgärder.

Finansieringen producerar kunskapsunderlag och verktyg för att verifiera koldioxidsnåla lösningar och lösningar för anpassning till och hantering av klimatförändringar samt för att verifiera ökad skicklighet. Finansieringen används också för genomförande av programmet, uppföljning, utvärdering och rapportering av resultaten och för kommunikation om resultat och bästa praxis samt för avlöning av personal till högst 2 % av det totala beloppet.

Villkoren för användning av finansiellt stöd härstammar från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, från villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning (EU) nr 651/2014) samt från villkoren för EU:s återhämtningsfinansiering, (”Do No Significant Harm”, DNSH) (2021/C 58/01). Finansieringen får inte medföra betydande olägenheter för hållbart nyttjande och skydd av vattenresurser och marina naturresurser, cirkulär ekonomi, förhindrande och minskning av miljöförorening, skydd och restaurering av biologisk mångfald och ekosystem.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 600 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 1 400 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö (RFF pelare 1)	-1 000
Sammanlagt	-1 000

Anslaget står utanför ramen.

2023 budget	2 000 000
2022 budget	3 000 000
2021 bokslut	1 000 000

31. Utveckling och utvidgning av boenderådgivningen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 4 000 000 euro.

Anslaget får användas för understöd enligt lagen om stöd för boenderådgivning till kommunerna 2023—2027.

Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma kostnader.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om stöd för boenderådgivning till kommunerna 2023—2027. Syftet med lagen är att förbättra tillgången till boenderådgivning. Genom boenderådgivning ska sådana problem i boendet som kan leda till förlust av bostad förebyggas.

Anslagen för behandling av understödsärenden har budgeterats under moment 35.20.01.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Utveckling och utvidgning av boenderådgivningen	1 000
Sammanlagt	1 000

2023 budget	4 000 000
2022 budget	3 000 000

(32.) Understöd för avskaffande av bostadslöshet och utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet (reservationsanslag 3 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

2022 budget	3 400 000
2021 bokslut	3 300 000

(34.) Understöd för slopande av oljeuppvärmning av fastigheter i kommuner, församlingar och föreningar (reservationsanslag 3 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

2022 II tilläggsb.	9 860 000
2022 budget	4 900 000
2021 bokslut	—

35. Understöd för digitalisering av områdesanvändningen och byggandet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 880 000 euro.

Anslaget får med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) användas för kostnaderna för de ändringar som de nya digitala skyldigheterna enligt lagen om datasystemet för den byggda miljön, bygglagen och markanvändnings- och bygglagen föranleder.

Stöd kan efter ansökan beviljas för följande åtgärder:

1) av ändringar i lagstiftningen föranledda systemuppdateringar och upphandlingar av system, inklusive ändringar av informationsmodeller för de uppgifter som förutsätts enligt lagstiftningen; systemändringar samt överföring av befintliga och nya uppgifter till datasystemet för den byggda miljön

2) kostnader för personalutbildning som föranleds av ändringar i lagstiftningen.

Grunden för beviljande av understöd är åtgärder som baserar sig på en verkställighetsplan som sökanden har gjort upp. Understöd för systemuppdateringar och systemupphandlingar beviljas endast för gemensamt genomförande där flera kommuner eller landskapsförbund deltar. Av verkställighetsplanen ska framgå den kostnadsnivå som rådde innan lagarna stiftades och den kostnadsnivå som konsekvenserna av lagen hänför sig till. Kostnadsförslag ska ges specificerat enligt åtgärd. Understöd beviljas inte för kommunens eller landskapsförbundets sedvanliga kostnader för drift eller utveckling av system. Med understödet ersätts de faktiska godtagbara kostnaderna till ett belopp av högst 60 000 euro per kommun som är sökande eller 10 000 euro per landskapsförbund. Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma kostnader.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till bygglag och en proposition med förslag till lag om ett datasystem för den byggda miljön. Med understödet ersätts kommunerna och landskapsförbunden under övergångsperioden för konsekvenserna av de ändringar i informationshanteringen som lagstiftningen i fråga kräver. Ändringarna i informationshanteringen hänför sig till krav på interoperabla informationsstrukturer, ändringar i informationssystem, en skyldighet att överföra och lämna information, utbildningsbehov samt ändringar i verksamhetssätt. Kommunerna och landskapsförbunden måste förnya sin informationshantering och verksamhet åren 2023—2029 inom ramen för övergångsbestämmelserna i lagarna. Verkställighetsplaner utarbetas särskilt för varje kommun och landskapsförbund åren 2022—2023 tillsammans med DigiFinland Oy, inom ramen för det förändringsstöd som kommunerna får i samband med Ryhti-projektet.

Understödet beviljas av miljöministeriet.

2023 budget

2 880 000

37. Understöd för byggande som stöder den gröna omställningen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) i fråga om det anslag som finansieras från återhämtnings- och resiliensplanen, för myndighetsbehandlingen av sådana investeringsprojekt för grön omställning som i första hand finansieras med medel ur återhämtningsinstrumentet och som motsvarar målen för återhämtningsinstrumentet, till den del som gäller planering, tillstånd och anknytande utredningar

2) för myndighetsbehandlingen av investeringsprojekt för grön omställning till den del som gäller planering, tillstånd och anknytande utredningar samt regionala utredningar.

Med investeringar för grön omställning enligt 2 punkten avses investeringar som direkt eller indirekt främjar utsläppsminskningar, cirkulär ekonomi eller minskad användning av naturresurser i enlighet med principen om att inte orsaka betydande skada (DNSH). I regionala utredningar ska också konsekvenser enligt principen om att inte orsaka betydande skada granskas.

Miljöministeriet beviljar understöd med stöd av statsunderstödslagen (688/2001). Understöd kan beviljas landskapsförbund och kommuner till högst 70 % av kostnaderna för planläggning, tillstånd och utarbetande av utredningar i anslutning till dem. När det gäller kommunernas understöd hör miljöministeriet närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Av anslaget reserveras 500 000 euro för finansiering av projekt som finansieras med återhämtningsinstrumentet (RRF pelare 1) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen. Av det anslaget kan 2 % kan användas för anställande av visstidsanställd personal vid miljöministeriet.

Om man vid planläggningen och tillståndsprocessen utöver grön omställning behandlar andra styrningsbehov, kan understöd beviljas endast för den del av kostnaderna som föranleds av styrningen mot en grön omställning.

Förklaring:Avsikten är att med anslaget öka resurserna för planeringen av investeringsprojekt som stöder en grön omställning och anknytande tillståndsförfaranden och på så sätt påskynda genomförandet av projekten. Med understöden främjas planering och tillståndsprocesser som baserar sig på adekvata utredningar samt växelverkan mellan landskapsförbunden och kommunerna.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 10 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 2 490 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Kommunernas och landskapsförbundens myndighetsprocesser (RRF, pelare 1)	-250
Tillståndsprocesser, kommuner och landskapsförbund	2 000
Sammanlagt	1 750

Anslaget står delvis utanför ramen.

2023 budget	2 500 000
2022 II tilläggsb.	1 250 000
2022 budget	750 000
2021 bokslut	250 000

52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 9 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) med stöd av statsunderstödslagen till sammanslutningar som äger bostadshus för byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter. Med byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter avses ändringar i fastigheters elsystem för att möjliggöra en funktionell beredskap för laddning av elbilar på bilplatser. Understöd kan också beviljas parkeringsbolag, om de genomför en boendeparkering som anges i detaljplanen enligt självkostnadsprincipen och den laddningsinfrastuktur som genomförs med understödet är avsedd att användas för boendeparkering. Understöd beviljas för projekt där en funktionell laddningsberedskap genomförs på minst fem bilplatser eller på fastigheter med färre än fem bilplatser för projekt där en funktionell laddningsberedskap genomförs på alla bilplatser. Understöd beviljas inte nybyggnadsobjekt.

2) till betalning av konsumtionsutgifterna för tryckning av instruktionsmaterial och anvisningar avsedda för dem som ansöker om understöd och till annan informationsförmedling, till de tjänsteresor som behövs för projektet samt till utgifter för datasystem i anknytning till beviljande och betalning av understöd

3) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst tre årsverken

4) kostnader för laddningsanordningar, om laddningsanordningarna ägs direkt av den sammanslutning som ansöker om understöd eller av ett parkeringsbolag enligt 1 punkten och används för boendeparkering. En ytterligare förutsättning är att laddningsanordningen är försedd med en kopplingsanordning av typ 2 (uttag eller stickkontakt) som är avsedd för kontinuerlig regelbunden laddning av en elbil och att den har beredskap för användning av en effekt på 11 kW. Dessutom rekommenderas det att laddningsanordningen har en belastningsstyrningsfunktion eller att en sådan kan kopplas till den.

Understöd beviljas till 35 % av de faktiska mervärdesskattebelagda totalkostnaderna, dock högst 90 000 euro per sökande. Som kostnader som berättigar till understödet godkänns ändringar i en fastighets elanslutning, eldragningar, elcentral, rördragningar och kabling samt därtill hörande normala markbyggnadsarbeten som krävs för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar. Skäliga kostnader för behovsinventering och planering kan understödjas om själva åtgärden för förbättrande av laddningsinfrastrukturen genomförs. Som stödberättigande kostnad per laddningsberedskap som genomförs inom projektet godkänns dock högst 4 000 euro. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fattar beslut om understöd utifrån kostnadskalkyler som baserar sig på en plan. Utbetalningen sker enligt de faktiska kostnaderna högst till det beviljade beloppet.

Alla laddningspunkter som byggs med understödet och den funktionella laddningskapaciteten ska vara försedda med 11 kW elmatning. Dimensioneringen av laddningssystemets laddningskapacitet och eventuell belastningsstyrning kan genomföras på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på tidpunkten för genomförandet av projektet.

Understöd kan sökas i flera poster. Laddningsberedskap på minst fem platser ska färdigställas vid varje genomförande. Parkeringsbolagen ska genomföra laddningsberedskapen i enlighet med behovet av boendeparkering. Det system som genomförts med understödet eller delar av det får inte avvecklas i samband med utvidgningen. Laddningsanordningar kan med hjälp av understödet skaffas till en redan byggd laddningsinfrastruktur, för minst fem parkeringsplatser åt gången. I samtliga fall ska de anordningar som skaffas uppfylla de villkor som nämns i 4 punkten.

Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma ändamål. På understödet tillämpas EU:s de minimis-förordning om statligt stöd. Understöd beviljas inte för uppfyllande av kraven enligt 6 § 2 mom. och 8 § 2 mom. i lagen om utrustande av byggnader med laddningspunkter för elfordon och beredskap för sådana laddningspunkter samt system för automation och styrning (733/2020). Den som ansöker om understöd ska i ansökan uppge om det är fråga om en sådan större renovering som avses i ovan nämnda bestämmelser.

Förklaring:Målet är att förbättra möjligheterna att ladda elbilar i samband med bostadsbyggnader och på så sätt undanröja hinder för användningen av elbilar.

Understöd beviljas sammanslutningar och parkeringsbolag som äger bostadshus för sådana ändringar i fastigheters elsystem som krävs med tanke på en funktionell laddningsberedskap för elbilar, om de genomför en boendeparkering enligt detaljplanen enligt självkostnadsprincip och den laddningsinfrastruktur som genomförs med understödet är avsedd att användas för boendeparkering. Med funktionell laddningsberedskap avses en lösning med eltillförsel fram till en bilplats genom vilken en eltillförsel som lämpar sig för laddning kan tas i bruk med enkla åtgärder.

Genom de tekniska krav som ställs på de projekt som understöds säkerställs det att de system som genomförs med understödet inte alltför snabbt åldras tekniskt. Behovet av kapacitet för eltillförsel och belastningsstyrning, som har samband med elcentralen, kan göras på ett ändamålsenligt sätt som bedömts enligt tidpunkten för genomförandet av projektet, dock så att det också är möjligt att ladda en elbil på en del av de bilplatser som är föremål för understödet. Endast laddningsanordningar som är försedda med en kontakt av typ 2 berättigar till understöd. Det rekommenderas att laddningsanordningen har en belastningsstyrningsfunktion eller att en sådan kan kopplas till den. Med belastningsstyrning avses ett system som kontrollerar den effekt som laddningssystemet tar genom att begränsa laddningsflödet till bilar eller periodisera laddningen.

Utöver understödsprocenten och det maximala understödet har det fastställts en godtagbar maximikostnad för varje laddningsberedskap. Syftet med detta är att förbättra anslagets tillräcklighet och förhindra att understödet används för överdimensionerade lösningar.

De genomsnittliga kostnaderna för ändringarna uppskattas till cirka 2 300 euro per bilplats eller laddningspunkt. Med anslaget kan genomförandet av laddningsmöjlighet för elbilar understödas på cirka 13 000–15 000 bilplatser per år.

Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 210 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 8 790 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Privat laddningsinfrastruktur (RRF, pelare 1)	-8 500
Stöd till husbolag för privat laddningsinfrastruktur	9 000
Sammanlagt	500

2023 budget	9 000 000
2022 II tilläggsb.	20 000 000
2022 budget	8 500 000
2021 bokslut	15 000 000

53. Understöd för främjande av sådan infrastruktur på arbetsplatsfastigheter som krävs för eldriven transport (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) med stöd av statsunderstödslagen till ägaren av en befintlig fastighet som är stadigvarande arbetsplats eller till innehavaren av besittningsrätten till fastigheten, för utrustning av parkeringsplatserna för personer som arbetar i fastigheten med driftklara laddningspunkter för elbilar

2) i anslutning till betalning av konsumtionsutgifter för tryckning av instruktionsmaterial och anvisningar avsedda för dem som ansöker om understöd och till annan kommunikation, för tjänsteresor som behövs för projektet samt för utgifter för datasystem i anknytning till beviljande och betalning av understöd

3) till betalning av utgifter för avlönande av visstidsanställd personal motsvarande högst ett årsverke.

Understöd beviljas till ett belopp av 750 euro per laddningspunkt som tagits i bruk. Den laddningsanordning som installeras ska vara försedd med en kontakt av typ 2 och stödja belastningsstyrning. Laddningseffekten ska vid ibruktagandet av laddningspunkten vara minst 3,7 kW (1 x 16 A). Laddningspunkterna ska dessutom byggas så att det är möjligt att ta i bruk laddningseffekt och belastningsstyrning på minst 11 kW (3 x 16 A).

Av anslaget för samma år kan en sökande få understöd för högst 10 laddningspunkter. Av anslaget för samma år kan högst 10 understöd beviljas för laddningspunkter för en fastighet. Av anslaget för samma år kan understöd dessutom beviljas en koncern bestående av olika sökande för högst 50 laddningspunkter. På understödet tillämpas EU:s de minimis-förordning om statligt stöd.

Understöd beviljas inte för uppfyllande av kraven enligt 6 § 2 mom. och 8 § 2 mom. i lagen om utrustande av byggnader med laddningspunkter för elfordon och beredskap för sådana laddningspunkter samt system för automation och styrning (733/2020). Understöd kan beviljas för projekt som avses i ovan nämnda bestämmelser till den del som minimikraven enligt bestämmelserna överskrids.

De parkeringsplatser som är föremål för understödet ska i första hand vara avsedda för personer som arbetar i fastigheten. Understöd beviljas inte för boendeparkeringsplatser eller parkeringsplatser som huvudsakligen är avsedda för kundparkering. Understöd beviljas inte för en laddningspunkt i samband med arbetstagarens hem eller fritidsbostad. Understöd kan inte sökas av sammanslutningar som är berättigade till understöd för eldrivna transporter på bostadsfastigheter enligt moment 35.20.52.

Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

Förklaring:Målet är att förbättra möjligheterna att ladda elbilar vid arbetsplatser och på så sätt undanröja hinder för användningen av elbilar.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 70 000 euro och överföringsutgifternas andel vara 930 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Understöd för främjande av sådan infrastruktur på arbetsplatsfastigheter som krävs för eldriven transport	1 000
Understöd för främjande av sådan infrastruktur på arbetsplatsfastigheter som krävs för eldrivna transporter (RRF pelare 1)	-1 500
Sammanlagt	-500

2023 budget	1 000 000
2022 budget	1 500 000

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 450 000 euro.

Anslaget får användas för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016).

Förklaring:Understöd beviljas för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, installation av hiss i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadshus samt för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder, för utarbetande av undersökningar av skicket och reparationsplaner. Understöd beviljas också ur Statens bostadsfond.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Handlingsprogrammet för äldres boende (regeringspr. 2019) (överföring från moment 35.01.01)	100
Omfördelning	-5 900
Sammanlagt	-5 800

2023 budget	450 000
2022 budget	6 250 000
2021 bokslut	6 250 000

56. Understöd för att avstå från olje- och gasuppvärmning av bostadshus (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 45 600 000 euro.

Anslaget får användas

1) till understöd som med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas småhusägare för avlägsnande av oljeuppvärmningssystem och för ändring av uppvärmningsformen från oljeuppvärmning till andra uppvärmningsformer på det sätt som föreskrivs i förordning (803/2021)

2) till understöd som med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas småhusägare för avlägsnande i småhus av primära uppvärmningssystem som använder naturgas och för ändring av uppvärmningsformen från gasuppvärmning till andra uppvärmningsformer

3) till information om understödet samt till betalning av konsumtionsutgifter som hänför sig till beredning av handlednings- och instruktionsmaterial avsedda för dem som ansöker om understöd och till informationsstödet till dem som ansöker om understöd.

Den som avstår från ett uppvärmningssystem som använder naturgas kan beviljas understöd för kostnader som föranleds av avlägsnande av ett primärt uppvärmningssystem som använder fossil naturgas i ett småhus för boende året runt och av ändring av uppvärmningsformen till andra uppvärmningssystem, med undantag av byggnadsspecifika uppvärmningssystem som använder fossila bränslen. Understöd beviljas dock inte om ett gasuppvärmningssystem ändras så att det fungerar med biogas. Understödet beviljas till ett belopp av 4 000 euro per gasuppvärmningssystem i småhus, när man övergår från gasuppvärmning till fjärrvärme, jordvärmepump eller luft-vattenvärmepump, och till ett belopp av 2 500 euro per gasuppvärmningssystem i småhus när man övergår från gasuppvärmning till andra uppvärmningssystem. Understödet beviljas i enlighet med en kostnadskalkyl som grundar sig på en plan. Understöd kan beviljas för kostnader som uppstått efter den 7 april 2022. Betalningen sker enligt de faktiska kostnaderna. Understöd beviljas inte till den del som kostnaderna med stöd av lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) eller bolagsordningen ska betalas av bostadsaktiebolaget.

Understödet beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen och utbetalningen sköts av NTM-centralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter.

Understöd kan inte beviljas, om sökanden har beviljats annat understöd för samma ändamål eller om bostadsbyggnaden används för sådan ekonomisk verksamhet som avses i EU-rättens regler om statligt stöd.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med anslaget stöds en grön omställning och minskas byggnadsbeståndets klimatpåverkan. För att stödja en grön omställning får de uppvärmningssystem som är bäst ur miljösynpunkt det största stödet.

För behandling av understödsärenden har ett anslag budgeterats under moment 32.01.02.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)


Slopande av oljeuppvärmning (kompensation)	13 600
Slopande av oljeuppvärmning (RRF pelare 1)	-28 900
Understöd för slopande av olje- och gasuppvärmning av bostadshus och anslutning av bostadshus till fjärrvärme	32 000
Sammanlagt	16 700

Momentets rubrik har ändrats.

2023 budget	45 600 000
2022 II tilläggsb.	40 000 000
2022 budget	28 900 000
2021 bokslut	34 440 000

60. Överföring till Statens bostadsfond

Under momentet beviljas inget anslag.

Räntestödslån och statliga borgensförbindelser

År 2023 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och enligt lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) godkännas som av Statens bostadsfonds medel understödda räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 1 950 000 000 euro. Lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån omfattas dessutom av statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lånen.

År 2023 får lån enligt lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 285 000 000 euro.

År 2023 får lån enligt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag (941/2014) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 100 000 000 euro.

År 2023 får lån enligt lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 1 000 000 000 euro.

Det totala beloppet av statsborgen enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) får i fritt finansierade lån och bsp-lån vara sammanlagt högst 2 700 000 000 euro vid utgången av 2023.

Med medel ur Statens bostadsfond betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för ägarbostadslån, lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus och lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982). Av bostadsfondens medel täcks dessutom de statliga ansvarsförbindelserna enligt 9 och 9 a § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån, 10 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder, lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån, lagen om statsborgen för ägarbostadslån samt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag.

Uppskov, skuldsaneringar och ackord

För att lindra svårigheter som uppstått oberoende av den som tagit ett personligt aravalån kan det 2023 med stöd av 46 § i aravalagen och 28 § i aravaförordningen (1587/1993) beviljas uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera till ett belopp av sammanlagt högst 10 000 euro.

Statskontoret har rätt att i samband med den frivilliga skuldsanering som avses i 78 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och det frivilliga skuldarrangemang som avses i 97 § i lagen om företagssanering (47/1993) efterskänka en del av lånekapitalet och räntan på bostadslån som beviljats av statens medel och som ska betalas tillbaka till bostadsfonden.

Statskontoret har rätt att på frivillig väg sälja en aravahyresbostad eller ett aravahyreshus i stället för att sälja det på exekutiv auktion och rätt att efterskänka en del av kapitalet för statliga bostadslån, om de kreditförluster som föranleds staten väntas bli mindre genom frivillig försäljning än genom exekutiv auktion.

År 2023 får Statskontoret använda högst 300 000 euro av Statens bostadsfonds medel till tryggande av Statens bostadsfonds fordringar, såsom indrivning av fordringar och skötsel av säkerhetsegendomen, betalning av utgifter för utövande av regressrätten, betalning av ansvarsförsäkring för inteckningshavare, inköp av fastigheter eller annan egendom vid konkursauktioner, exekutiva auktioner eller andra realiseringsarrangemang, när det behövs för tryggande av bostadsfondens låne- eller borgensfordringar eller andra fordringar eller för minimering av borgensansvar, samt till utgifter för skötseln och realiseringen av egendom som på detta sätt tillfallit bostadsfonden.

När aravahyreshus som permanent står tomma rivs i områden med minskande befolkningsunderlag eller om det är nödvändigt för att förhindra större kreditförluster i områden där bostadsbehovet minskar får statens ansvar för aravalånekapital i enlighet med 17 a och 16 a § i aravabegränsningslagen (1190/1993) uppgå till sammanlagt högst 10 000 000 euro år 2023, dock så att beloppet av begränsningsackorden enligt 16 a § i aravabegränsningslagen uppgår till sammanlagt högst 2 000 000 euro.

Understöd

År 2023 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) för sammanlagt högst 120 000 000 euro.

År 2023 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för sanering av ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund (1030/2008) till ett belopp av sammanlagt högst 2 600 000 euro, av vilket Statskontoret får använda högst 200 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhållet i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter.

År 2023 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas rivningsunderstöd för bostäder till ett sammanlagt belopp av högst 5 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006).

Ur Statens bostadsfond får det 2023 med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna projektbaserade understöd till ett sammanlagt belopp av högst 25 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om statsunderstöd som åren 2020—2023 beviljas för byggande av kommunalteknik i bostadsområden (441/2020).

År 2023 får det ur Statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 39 000 000 euro i de kommuner som förbundit sig till avtal om markanvändning, boende och trafik mellan staten och MBT-regionerna. Startbidrag får beviljas dem som låter bygga hyresbostäder enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) till andra än grupper med särskilda behov. Startbidraget uppgår i Helsingforsregionen till 10 000 euro och i Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionen till 3 000 euro per ovan avsedda bostad. Inom alla regioner som förbundit sig till MBT-avtal beviljas för flervåningsbostadshus med trästomme dessutom ett särskilt bostadsspecifikt startbidrag på 5 000 euro per ovan avsedd bostad. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

År 2023 får det av Statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) till bostadsbyggnader beviljas understöd för energieffektivitet på det sätt som föreskrivs i statsrådets förordning (1341/2019) och understöd för förnyande av fjärrvärmeanläggningar så att anläggningarna lämpar sig för lågtemperaturfjärrvärme på det sätt som föreskrivs i statsrådets förordning (773/2022), till ett belopp av sammanlagt högst 69 100 000 euro.

År 2023 får det ur Statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) till ett sammanlagt belopp av högst 21 000 000 euro.

Av statens bostadsfonds medel får med stöd av statsunderstödslagen beviljas projektspecifika understöd till ett belopp av sammanlagt högst 5 000 000 euro för iståndsättning av arava- och räntestödshyresbostäder i områden med minskande befolkning som lämpar sig för äldre på det sätt som föreskrivs i statsrådets förordning om reparationsunderstöd för äldreanpassning av arava- och räntestödshyresbostäder 2020—2022 (1342/2019).

Forskning och utveckling

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får 2023 använda högst 700 000 euro ur Statens bostadsfond till att finansiera utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.

Förklaring:Uppnåendet av planläggningsmålen i avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora stadsregionerna stöds med understöd för byggande av kommunalteknik. Understödet binds till realiserad produktion av skäligt prissatta bostäder, främjande av samarbetet mellan kommunerna samt en tätare samhällsstruktur. För att trygga tillgången på arbetskraft och näringslivets konkurrenskraft ökas utbudet av räntestödda normala hyresbostäder genom ett startbidrag för hyresbostäder i anknytning till räntestödslån så att bostadsmarknaden i tillräcklig omfattning erbjuder skäligt prissatta bostäder för hushåll med små eller medelstora inkomster. Räntestödsfullmakten gör det möjligt att bygga cirka 10 000 statsunderstödda, skäligt prissatta bostäder.

Statens bostadsfond är skuldfri och har inget behov av att anskaffa medel för att täcka åligganden som betalas ur bostadsfonden.

2023 budget	—
2022 II tilläggsb.	—
2022 budget	—
2021 bokslut	—

64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 700 000 euro.

Anslaget får användas

1) till understöd till privata ägare, till kommuner och samkommuner och till samfund som främjar vården av byggnadsarvet för underhåll, skydd och förbättring av kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras omedelbara omgivning

2) till ersättningar som betalas med stöd av 13 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) och till utgifter som orsakas staten för verkställande av skyddet

3) till understöd till kommuner enligt 57 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen (132/1999)

4) till kostnader för nödvändiga iståndsättnings- och återställningsarbeten som en myndighet låtit utföra med stöd av 17 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet.

Understöd för vård av byggnadsarvet får beviljas till högst 50 % av kostnaderna för åtgärderna.

Förklaring:Anslaget används i huvudsak till att understödja privata ägare och sammanslutningar som i egenskap av ägare eller innehavare främjar vården av byggnadsarvet i syfte att trygga bevarandet av det värdefulla byggnadsarvet i enlighet med skyddsvärdena.

2023 budget	1 700 000
2022 budget	1 700 000
2021 bokslut	1 700 000