Statsbudgeten 2023

Förklaring:Åtgärdshelheter som finansieras med anslag under momentet är genomförande av energieffektiviseringsdirektivet och fullgörande av energieffektiviseringsavtal samt införande av ett energikartläggningssystem, fastställande av europeiska energieffektivitetskrav för produkter, påverkan av konsumenternas agerande i fråga om energihushållning och främjande av användningen av förnybar energi samt konsekvensbedömning, internationella rapporteringsåtaganden och samprojekt.

Genom verksamheten samlas, bearbetas och sprids information samt utvecklas metoder och påskyndas ibruktagande av ny teknik i samarbete med kommuner, företag och branschorganisationer, med beaktande av också de möjligheter som internationellt samarbete erbjuder. Inom den rådgivnings- och informationsverksamhet som gäller effektiv användning av energi och förnybara energikällor och som riktar sig till större konsumentgrupper samarbetar man intensivt med sakkunnigorganisationer och stöder regionala aktörer.

Förklaring:Forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansieringen riktas särskilt till riskfyllda projekt som påskyndar förnyelsen av näringslivets strukturer. Med finansieringen sporras organisationer till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma program som har som mål att påskynda utvecklingen, höja förädlingsvärdet och produktiviteten samt främja utvecklingen av arbetslivet. Med finansieringen sporras även uppkomsten av nya ekosystem i miljardklass i Finland. Vid beviljandet av finansiering beaktas effekterna av finansieringen på projektets genomförande samt projektets genomslagskraft, den eftersträvade affärsverksamheten och nyhetsvärdet av den innovation eller det kunnande som ska utvecklas, nyttiggörandet av resultaten, de resurser som används, de ekonomiska förutsättningarna och nätverken samt projektens indirekta konsekvenser för näringslivet och samhället.

Finansiering kan även beviljas för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (Important Projects for Common European Interest, IPCEI) samt för investerings- och innovationsstöd för cirkulär ekonomi.

Av medlen under momentet hänför sig 125 316 000 euro av anslaget och 20 820 000 euro av fullmakten till helheter som finansieras via EU:s återhämtningsinstrument. Genom att stödja investeringar som främjar återanvändning och återvinning av centrala material och restprodukter från industrin strävar man efter att minska användningen av naturresurser genom ökad återanvändning och återvinning av avfallsmaterial och sidoströmmar. I urvalskriterierna för de projekt som väljs ut för stöd inom ramen för programmet för lösningar med låga koldioxidutsläpp inom fastighets- och byggbranschen är skadlighet för miljön eller biodiversiteten ett exkluderande villkor. Sökanden ska visa att projektet inte är skadligt för miljön och att projektet bidrar till bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen. Projekten ska antingen basera sig på en verifierbar lösning som främjar låga koldioxidutsläpp eller ta fram verksamhetsmodeller och verktyg för att genomföra och påvisa en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Samtliga investeringshelheter stöder den gröna dimensionen. Samtliga projekt som finansieras konkurrensutsätts genom utlysningar om finansiering, och kriterierna enligt DNSH (principen om att inte orsaka betydande skada) beaktas i beslutsfattandet.

Business Finland stöder uppkomsten av en värdekedja för mikroelektronik och av testnings- och försöksmiljöer för 6G, artificiell intelligens och kvantberäkning där företag och forskningsinstitut utvecklar teknikneutrala projekt. Investeringarna stöder digital omställning.

Via återhämtningsinstrumentet riktas finansieringen av FoUI-finansieringen som helhet till projekt som fokuserar på en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och på förmågan att klara av klimatförändringen och anpassa sig till den. Investeringarna och reformerna främjar digitaliseringen genom att stödja en höjning av kompetensnivån samt utvecklande av produktionen av ny information och innovationsverksamheten. Målen för den gröna dimensionen beaktas i finansieringskriterierna. Främjandet av den kreativa ekonomin anknyter i huvudsak till främjande av digitalisering och syftar till att resultatet av det kreativa arbetet ska uttnyttjas mer mångsidigt och till att aktörer inom kulturbranschen och kreativa branscher ska ha bättre möjligheter att konkurrera på den internationella marknaden. För turistbranschen anvisas det forsknings- och utvecklingsfinansiering och företag stöds genom helheter bestående av handledning och instruktion i kunskapsbaserad ledning och hållbar turism, i syfte att uppnå en hållbar och digital tillväxt inom turistbranschen. Åtgärderna skapar förutsättningar för hållbar företagsverksamhet såväl i turistföretagen som inom andra branscher som stöder turistbranschen. Åtgärderna inom turistbranschen stöder den digitala dimensionen (40 %). Genom utvecklingsåtgärderna stöds införandet av rutiner för att digitalt övervaka turismens hållbarhet (inkl. koldioxidavtryck), den kunskapsbasrade ledningen och främjandet av försäljningen av turisttjänster.

Den EU-medfinansieringsandel som motsvarar utgifterna för europeiska samarbetsprojekt har antecknats under moment 12.32.99.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 1 146 000 euro och överföringsutgifternas andel 478 108 000 euro.

Anslaget står delvis utanför ramen.

Förklaring:Energistödet utgör en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön. Energistöd behövs särskilt för att främja införandet och kommersialiseringen av ny teknik, för förnybar värmeproduktion och småskalig elproduktion, för att öka användningen av biodrivmedel för trafiken och för att stödja investeringar i energieffektivitet (inbegriper eltrafik och väteteknik). Anslaget får användas för att stödja storskaliga demonstrationsanläggningar som uppförs i Finland och som ingår i EU:s strategiska plan för energiteknik. För att också produktionen och användningen av biodrivmedel för trafiken och andra förnybara energikällor ska främjas så att en nivå som motsvarar målen nås i Finland förutsätts det att stödinsatserna i fråga om energi riktas till pilot- och demonstrationsprojekt för ny teknik.

Energistödet inriktas också på sådana pilot- och demonstrationsprojekt för ny teknik som främjar låga koldioxidutsläpp vid uppvärmning av städer och som särskilt grundar sig på andra metoder än förbränning.

Business Finland svarar för pilotprojekt i anslutning till teknik, och arbets- och näringsministeriet för stöd som riktas till demonstrationsanläggningarna.

Energistödet uppgår inom investeringsprojekten till högst 30 % och inom utredningsprojekten till högst 40 % av de godtagbara kostnaderna. Dessutom kan stödet inom ett investeringsprojekt höjas med 10 procentenheter i fråga om ny teknik som ingår i projektet. Inom ett utredningsprojekt kan en likadan höjning göras när stödet beviljas en kommun eller ett litet eller medelstort företag.

Av anslaget under momentet hänför sig 193 280 000 euro och av bevillningsfullmakten 30 000 000 euro till investeringar i energiinfrastruktur och ny energiteknik som finansieras via EU:s återhämtningsinstrument samt till främjande av koldioxidsnålt väte samt avskiljning och återvinning av koldioxid. Investeringarna inriktas på produktion av förnybar energi och energiöverföring så att de gör det möjligt att minska utsläppen av växthusgaser. Investeringar görs i olika produktionsformer för förnybar energi, såsom havsbaserad vindkraft och solenergi som produceras i industriell skala. Projekt som gäller energisystem och lagring av energi syftar till att främja lösningar som minskar användningen av fossil energi i energisystemen och främjar integrationen av energisystemet. Genom att främja koldioxidsnålt väte och avskiljning och återvinning av koldioxid strävar man efter att möjliggöra produktion av väte med ren energi, skalning av utvinningen samt lösningar för avskiljning och återvinning av koldioxid. De krav som den gröna omställningen och digitalisationen ställer beaktas i finansieringsbesluten för projekten.

Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.

Anslaget står delvis utanför ramen.

Förklaring:Genom elektrifieringsstödet till den energiintensiva industrin ersätts de indirekta kostnader som utsläppshandeln medför för elpriset till de i lagen angivna sektorerna på basis av uppgifterna för 2021—2025. De sektorer som anges i lagen anses vara särskilt utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage på grund av den merkostnad som utsläppshandeln orsakar elpriset. Syftet med elektrifieringsstödet är att förebygga risken för koldioxidläckage, trygga industrins kostnadskonkurrenskraft och styra verksamhetsutövarna till att utveckla sin industriella produktion så att den blir mer klimatneutral. Verksamhetsutövarna ska använda minst 50 % av det stöd som beviljats till utvecklingsåtgärder genom vilka deras verksamhet blir mer klimatneutral.

Elektrifieringsstöd betalas på basis av uppgifterna för 2021—2025 med medel ur budgetarna för 2022—2026. Beloppet av det stöd som betalas ut beror bl.a. på priset på utsläppsrätterna och stödmottagarens elförbrukning eller produktionsvolym. Uppskattningen av det pris på en utsläppsrätt som ska tillämpas vid beräkningen av stödet är 50 euro 2023. Utbetalningen av stöd begränsas på årsnivå till högst 150 000 000 euro. Lagen om elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin innehåller bestämmelser om grunderna för beviljande av stöd och om beräkning av stödbeloppet.

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

Förklaring:Avsikten är att anslag beviljas varv för nybyggnad, ombyggnad eller reparation av fartyg för utveckling och planering av en ny fartygstyp, för sådana innovativa delar av ett fartyg som kan betraktas som separata delar samt för utvecklande och upprättande av innovativa produktions-, planerings- eller logistikmetoder.

Förklaring:Syftet med de offentliga investeringarna i infrastrukturen för laddning och tankning av el och gas för transport är att utvidga den befintliga laddningsinfrastrukturen. Syftet med stödet är att öka antalet laddningsstationer med hög prestanda med minst 376, antalet laddningsstationer för kollektivtrafik med minst 417, antalet tankningsstationer för komprimerad gas (CBG) med minst 25 och antalet tankningsstationer för kondenserad gas (LBG) med minst 14 före utgången av 2024.

Delområdet bidrar avsevärt till den gröna omställningen genom att stödja utvecklingen bort från fossila bränslen inom transportsektorn. Genom åtgärderna kan man också förebygga de regionala och sociala negativa effekterna av den gröna omställningen. Att utsläppen inom trafiken kan minskas är en central faktor med tanke på uppnåendet av utsläppsminskningsmålen för 2030 inom ansvarsfördelningssektorn och EU:s mål om koldioxidneutralitet 2050. Investeringarna förverkligar målen i den nationella energi- och klimatstrategin och i den klimatpolitiska planen på medellång sikt, nämligen att minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn.

Förklaring:Produktionsstödet används för stöd till produktion av el med vindkraft, biogas, skogsflis eller trädbränsle i anläggningar som godkänts inom inmatningstariffsystemet. Till producenterna av vindkrafts-, biogas- och trädbränslebaserad el betalas som stöd inom inmatningstariffsystemet skillnaden mellan det riktpris som fastställs i lagen och medeltalet av det områdespris för Finland som under tre månader realiserats på elbörsen (inmatningstariffsystem) samt till producenter av skogsflisbaserad el ett stöd som varierar enligt utsläppsrättens pris och skatten på torv. Till producenter av biogasbaserad och trädbränslebaserad el betalas dessutom en inmatningstariff höjd med en värmepremie vid kraftvärmeproduktion och till producenter av skogsflisbaserad el en inmatningstariff höjd med en förgasarpremie när skogsflis förgasas i en förgasare för att användas som bränsle i en pulverförbränningspanna.

I enlighet med den nationella energi- och klimatstrategin ordnades år 2018 ett teknikneutralt anbudsförfarande för stöd för förnybar energi. Stöd beviljades för sju projekt med en sammanlagd elproduktion på 1,36 TWh per år. Stödet betalas i form av en premie (genomsnittspris 2,49 euro/MWh) per kraftverk i högst 12 år från det att produktionen inleddes. En maximal premie betalas när det genomsnittliga marknadspriset på el under tre månader är högst 30 euro/MWh. Stödtaket för godkända projekt är 3,5 miljoner euro per år.

Europeiska unionens mål var att öka andelen förnybar energi till 20 % av slutanvändningen av energi före 2020. För Finlands del var målet 38 %, och det överskreds.

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetat, det s.k. RED II) ska medlemsstaterna gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 32 %. Medlemsstaterna ska fastställa nationella bidrag för att gemensamt uppfylla det bindande övergripande unionsmålet. Finland har i sin nationella energi- och klimatplan till kommissionen uppgett att Finland eftersträvar en andel på 51 procent förnybar energi 2030.

Förklaring:Med lånen sporras företag och andra sammanslutningar till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma teknologi-, forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som har som mål att påskynda utvecklingen samt att höja förädlingsvärdet och produktiviteten.

Lånen beviljas för högst 10 år. Om projektets genomförande eller det ekonomiska nyttiggörandet av resultaten fördröjs, kan lånetiden av ytterst vägande skäl förlängas till högst 20 år. Räntan på lånen beräknas uppgå till 1 % 2023. Det startstöd som beviljas i form av lån uppgår till högst 1 miljon euro (för nystartade innovativa företag högst 2 miljoner euro) och lånetiden är högst 10 år.

Inkomsterna av återbetalning av lån har antecknats under moment 15.01.04 och räntorna under moment 13.01.05.

Effektmålen har angetts i samband med moment 32.20.40.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:Med kapitallån finansieras företag som är i inledningsfasen och som genom sin verksamhet moderniserar industrin och utvecklar nya ekosystem för affärsverksamhet. Målet är att främja företagsverksamhet som baserar sig på ett effektivt utnyttjande av kapital och kompetens av ny, immateriell karaktär för främjande av ekonomisk tillväxt.

Den verksamhet som finansieras kan ha samband med t.ex. verksamheten för en operatör för ett ekosystem för affärsverksamhet eller utvecklande av data- eller testplattformar.

Effektmålen har angetts i samband med moment 32.20.40.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:Nationella Centret för Läkemedelsutveckling Ab är en del av den helhet med nationella kompetenskluster som under flera regeringsperioder byggts upp som en del av den tillväxtstrategi för forskning och innovation inom hälsobranschen (2014) som styrs och utarbetas av tre ministerier (UKM, SHM och ANM). I enlighet med statsminister Marins regeringsprogram fortsätter genomförandet av tillväxtstrategin för hälsobranschen under den pågående regeringsperioden.

Nationella Centret för Läkemedelsutveckling Ab har registrerats i handelsregistret den 22 april 2022 och bolagets verksamhetsort är Åbo. Bolagets verksamhetsområde är enligt bolagsordningen förvaltning och ägande av läkemedelsutvecklingsbolag och verksamhetens syfte är att utveckla forsknings- och innovationsverksamheten inom läkemedelsområdet. De röstberättigade aktierna i Nationella Centret för Läkemedelsutveckling Ab ägs av finska staten.

Anslaget står utanför ramen.