Statsbudgeten 2023

Förklaring:Det stöd som betalas till ägaren till ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen eller en arbetsgivare som bedriver rederiverksamhet med fartyget motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den förskottsinnehållningspliktiga sjöarbetsinkomst som en allmänt eller begränsat skattskyldig sjöman erhållit från ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen och av de sjömanspensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar. I fråga om andra begränsat skattskyldiga, dvs. sjömän som omfattas av källskatt, motsvarar stödet källskatt och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som betalats på sjömannens löneinkomst från arbete ombord på fartyget.

År 2023 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2022—30.6.2023. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2022—31.10.2023 som ingår i de arbetsgivarprestationer som betalats till skatteförvaltningen.

År 2021 betalades det 67,6 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det år 2023 i handelsfartygsförteckningen finns 110 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 94 lastfartyg och 16 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt ca 1 600 000 ton.

Förklaring:Anslaget föranleds av utgifter som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument.

Med anslaget främjas målet i återhämtnings- och resiliensplanen att utveckla kommunikationsförbindelsernas kvalitet och tillgänglighet i Finland också i de områden där moderna kommunikationsnät inte byggs kommersiellt samt att samordna bredbandsfinansieringen och aktivt informera om bredbandet. Målet hänför sig till en mer omfattande målsättning att utveckla kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet, genom vilket man strävar efter att trygga tillgången till snabba och högklassiga kommunikationsförbindelser för alla finländare.

Med anslaget kompletteras det nationella stödprogrammet för bredband genom att det med stöd av lagen om stöd för byggande av bredband anvisas offentligt stöd för byggande av kommunikationsinfrastruktur samt anvisas pengar för uppdraget som temporär samordnare vid Finlands nationella bredbandsbyrå, vilken har till uppgift att planera samordningen av såväl nationell bredbandsfinansiering som EU:s bredbandsfinansiering och att genom aktivt informerande öka kännedomen om byggandet av förbindelser och nyttan med dem.

Villkoret för statligt stöd är att kommunerna förbinder sig att projektvis finansiera sin egen andel av det offentliga finansieringsstödet. Det offentliga finansieringsstödet kan uppgå till högst 100 % av projektets stödberättigande kostnader.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara cirka 75 000 euro och överföringsutgifternas andel cirka 16 875 000 euro.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:Regeringen har till riksdagen lämnat en proposition om ändring av postlagen och om understöd för tidningsutdelning. Enligt propositionen minskas utdelningsdagarna för de brev som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna till tre dagar i hela landet och informationsförmedlingen stöds genom ett tidsbundet statsunderstöd som konkurrensutsätts och vars syfte är att säkerställa att tidningsutdelningen fortsätter också i glesbygdsområden där det inte finns något nät för morgondistribution av tidningar.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om trafiksäkerhetsavgift och trafikförsäkringslagen. I propositionen föreslås det en höjning av den trafiksäkerhetsavgift som betalas av försäkringsbolag som bedriver trafikförsäkringsverksamhet. I fortsättningen ska trafiksäkerhetsavgiften vara 1,3 procent av ett försäkringsbolags årliga premieinkomster av trafikförsäkringen. Syftet med propositionen är att de medel som samlas in genom trafiksäkerhetsavgiften bättre ska motsvara den finansiering som årligen behövs för det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet. Med anslaget för säkerhetsverksamhet för vägtrafiken främjas de trafikpolitiska målen för säkerhet i vägtrafiken. Anslaget baserar sig på den trafiksäkerhetsavgift som tas ut hos försäkringsbolag och som intäktsförs under moment 11.19.05.

Regeringen överlämnar i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter och för konvertering av fordon så att de drivs med alternativa drivkrafter.

Enligt regeringsprogrammet ska utsläppen från den inhemska vägtrafiken halveras före 2030 jämfört med nivån 2005. I färdplanen för fossilfria transporter beskrivs de åtgärder genom vilka målet kan nås.

Anslaget för utbildning inom järnvägsbranschen är avsett för en läroanstalt eller ett aktiebolag som erbjuder övergripande yrkesutbildning inom järnvägsbranschen för olika uppgifter och som är oberoende av aktörerna inom järnvägsbranschen.

Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en lotsningsavgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Det är därför meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster. Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).

Statsunderstödet för utvecklande av ett informationsekosystem för digital trafik som samlar basservicen för digital affärsverksamhet är en del av åtgärdsplanen för den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021—2032 (Trafik 12) Genom utvecklandet av ekosystemet för trafiken stöder staten digitaliseringen av transportsystemet genom att förbättra tillgången till och utnyttjandet av information.

Förklaring:Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Transport- och kommunikationsverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet och Finska viken som inte har någon vägförbindelse. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 230 000 personer år 2023. De utgifter som helhetsserviceavtalen orsakar är per passagerare ca 75 euro per resa och per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna ca 30 000 euro per år.

Syftet med stöden är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till fast vägförbindelse eller egentlig förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och varutransporter i Finska viken och i Åbolands skärgård.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har gällande avtal om produktion av förbindelsetrafiktjänster åren 2020—2023 för förbindelsefartygstrafiken på ruttområdet Rimito samt för ruttområdena Hitis och Kotka—Pyttis.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara cirka 17 386 000 euro och överföringsutgifternas andel cirka 500 000 euro.

Förklaring:Anslaget är avsett för utgifter som avses i lagen om transportservice (320/2017) samt för vissa andra utgifter som hänförs till produktionen av kollektivtrafiktjänster och till främjandet och utvecklandet av kollektivtrafiken samt till mobilitetsstyrningen.

Staten ersätter i regel regionala köp direkt till trafikidkaren. Kommunerna betalar sin andel av kostnaderna. När det gäller trafik som ordnas enligt bruttomodellen får staten biljettinkomsterna som budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Utöver dessa inkomster budgeteras det också andra inkomster i anslutning till det riksomfattande biljett- och betalningssystemet. För 2023 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 1 500 000 euro som biljettinkomster som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

I syfte att trygga servicenivån inom den riksomfattande persontågtrafiken, utveckla kvaliteten och kvantiteten samt reformera avtalsstrukturen har kommunikationsministeriet ingått ett avtal med VR-Group Ab om upphandling av tågtrafik 2022—2030. Avtalets värde under avtalsperioden på nio år är 313 830 000 euro. Det anslagsbehov som användningen av fullmakt föranleder är 34,87 miljoner euro/år (inklusive en andel för finansiering av klimatbaserade åtgärder).

Syftet med upphandlingen av persontrafiken på järnvägarna är att upprätthålla servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av färdsätten. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional nivå och på riksnivå som anses vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor och i den omfattning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget tillåter. Köpen möjliggör en högre servicenivå än den som enbart de direkta biljettintäkterna ger möjlighet till.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den offentliga persontrafik på landsbygden som kan ses som grundläggande service. Dessutom upphandlar de trafik till sin region genom konkurrensutsatta avtal i vars finansiering kommunerna kan delta. I statsrådets förordning om statsunderstöd för transportservice finns bestämmelser om grunderna för det stöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar. Utöver detta används finansieringen för kostnader för inrättande och användning av biljettsystemet.

Tyngdpunkten för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på planering av trafiken och främjande och utvecklande av samordningen av persontransporterna.

Staten stöder Samkommunen Helsingforsregionens trafik och trafiktjänsterna i stadsregionerna Tammerfors, Åbo och Uleåborg i fråga om de åtgärder för utveckling av trafiktjänsterna som avtalats i MBT-avtalen. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutningen till den myndighet som ansvarar för att ordna den offentliga persontrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen.

Staten stöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Med anslaget främjas kollektivtrafikens positiva klimateffekter.

Av anslaget på 18 miljoner euro för klimatbaserat stöd har 4,7 miljoner euro anvisats för köp av tågtrafik. Anslaget används dessutom till klimatbaserade kollektivtrafikunderstöd enligt MBT-avtalen samt till andra klimatbaserade åtgärder.

Staten stöder de medelstora stadsregionernas trafiktjänster i fråga om de åtgärder för utveckling av trafiktjänsterna som överenskommits i MBT-avtalen för Jyväskylä, Kuopio och Lahtis samt andra medelstora stadsregioner, förutsatt att de har upprättat ett intentionsavtal om utveckling av trafiktjänsterna. Staten stöder de medelstora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Flygtrafik kan upphandlas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten upphandlar flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala aktörer deltar i finansieringen av dessa förbindelsesträckor. I den upphandlade trafiken mellan Helsingfors och Nyslott reste år 2021 ca 560 passagerare mellan september och december. Avtalet om den regelbundna flygtrafiken på rutten Helsingfors—Nyslott gällde 8.1.2018—18.12.2020, men på basis av den avtalsändring som undertecknats den 3 april 2020 och till följd av pandemin som orsakats av coronaviruset (covid-19) har flygtrafiken tills vidare avbrutits. På grund av pandemin var passagerarantalet även år 2020 litet (1 200 passagerare). År 2021 konkurrensutsattes flygtrafiken på nytt av Traficom och Nyslotts stad för tiden den 4 oktober 2021—20 december 2024.

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja den offentliga persontrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. En förutsättning för beviljandet av statsunderstöd för utvecklingsprojekt är att de som får statsunderstöd deltar i kostnaderna för projektet med åtminstone en lika stor andel och att resultaten av utvecklingsprojekten även främjar de riksomfattande utvecklingsmålen.

Genom mobilitetsstyrning medverkar man till att öka både andelen offentlig persontrafik och andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara 34 000 000 euro och överföringsutgifternas andel 69 000 000 euro.

Förklaring:Enligt 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998) ska det för att täcka kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten enligt 7 § i lagen om Rundradion Ab (1380/1993) till fonden betalas ersättning ur ett anslag i statsbudgeten. Anslagsbeloppet justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Enligt 5 § i lagen om statens televisions- och radiofond används för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet årligen medel ur fonden till det belopp som avses i 3 § 2 mom. Medel får också användas för utbetalning av arvoden för förhandsprövning enligt 6 a § i lagen om Rundradion Ab samt för förvaltning av fonden. Medel ur fonden kan även i övrigt användas för att främja televisions- och radioverksamheten.

Överföringen till fonden för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet finansieras med rundradioskatten.

Anslagstypen under momentet har ändrats.

Anslaget står utanför ramen.