Statsbudgeten 2023

Förklaring:Det befintliga trafiknätet underhålls med åtgärder enligt basunderhållet av transportinfrastrukturen. Med anslagen för basunderhållet av transportinfrastrukturen finansieras väg- och banhållning samt farledshållning. I trafikledshållningen prioriteras åtgärder för att säkerställa den dagliga framkomligheten i trafiknätet, kvaliteten på högtrafikerade och för näringslivet viktiga delar av trafiknätet och trafiksäkerheten samt de möjligheter som digitaliseringen medför. Avsikten är att i alla åtgärder beakta de målområden som fastställs i den parlamentariska trafiksystemplanen. Dessa målområden är tillgänglighet, hållbarhet, effektivitet och bekämpning av klimatförändringen.

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats banavgiftens grundavgift på 35 miljoner euro och andra inkomster av trafikledshållningen (bl.a. fastighetsintäkter) på 1,0 miljoner euro.

Man strävar efter att dämpa ökningen av det eftersatta underhållet och tryggar trafikledernas skick med beaktande av i synnerhet näringslivets behov. Åtgärder riktas även till att utveckla de trafikmässiga förhållandena med vars hjälp bl.a. verksamhetsförutsättningarna för näringslivet, trafiksäkerheten och pendlingstrafiken förbättras.

Staten kan i egenskap av väg- och banhållare i enlighet med ett separat avtal också delta i kostnaderna för annat än byggande och underhåll av landsvägar och järnvägar, om åtgärden hänför sig till en väg- eller banhållares uppgifter. Det är alltid fråga om specialsituationer där trafiksystemets funktion eller säkerhet förutsätter att väghållaren finansierar en åtgärd någon annanstans än på vägområdet på en landsväg eller någon annanstans än på järnvägsområdet och den som upprätthåller trafikleden anser att åtgärden är nödvändig. Exempelvis kan s.k. kalla rastplatser som tidigare byggts på landsvägsområdet i fortsättningen byggas också utanför landsvägsområdet i anslutning till service som riktar sig till vägtrafikanterna. I fortsättningen ska det också vara möjligt för banhållaren att delta t.ex. i ordnandet av sådan anslutningsparkering som behövs för bannätet på en fastighet som angränsar till järnvägsområdet.

Av användningen av anslaget beräknas investeringsutgifternas andel vara cirka 672 000 000 euro och konsumtionsutgifternas andel cirka 618 000 000 euro. Dessutom kan det under momentet antecknas några hundra tusen euro i överföringsutgifter.

Förklaring:I den andra fasen av projektet för en spårväg i Tammerfors byggs en spårväg mellan centrum och Lentävänniemi. Dessutom genomförs den regionala generalplaneringen av utbyggnaden av spårvägen i Tammerforsregionen. Understödet betalas till Tammerfors stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet för första gången betalats 2018 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2016—2017. Statsunderstödet är högst 84,957 miljoner euro, dvs. andelen för den första fasen är högst 60,497 miljoner euro och för den andra fasen högst 24,0 miljoner euro. Den regionala generalplaneringen av utbyggnaden av spårvägen i Tammerforsregionen uppgår till högst 0,46 mn euro. I MBT-avtalet ingår också statsunderstöd för totalkostnaderna för den regionala generalplanen när det gäller utbyggnaden av spårvägen i Tammerforsregionen.

Vanda snabbspårväg är en spårvägsförbindelse som förbinder Håkansböleregionen och Västerkullaregionen med spårnätet och skapar en direkt förbindelse till Dickursby, Aviapolis och flygplatsen. En generalplan för spårvägen färdigställdes 2019. Efter att generalplanen blivit klar beslutade Vanda stadsfullmäktige att utifrån den inleda den detaljerade planeringen av spårvägen. I den fortsatta planeringen görs gatuplanering samt planering som gäller drift, depåer, elteknik, tunnlar m.m. liksom också stadsplanering i anslutning till spårvägsprojektet, såsom planstommar och ett stort antal detaljplaner, bl.a. en teknisk detaljplan som omfattar hela spårvägen. För spårvägens hela rutt utarbetas det gatuplaner och därefter byggplaner. Kommunerna skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Spårvägen i Åbo har en stor strategisk betydelse för Åbo stad och stadsregion. Spårvägen styr utvecklingen i stadsregionen under flera decennier. Den anknyter till viktiga strategiska mål och projekt för staden, t.ex. Vetenskapsparken, utvecklingen av centrum och Entimmeståget. Den förverkligar stadens klimatmål genom att ändra fördelningen av färdsätt och genom att intensifiera stadsstrukturen. Genomförandet av spårvägen i Åbo möjliggör regional tillväxt i och med att kollektivtrafikförbindelserna förbättras och trafiksystemets kapacitet ökar. Den allt tätare stadsstrukturen och en höjning av servicenivån inom kollektivtrafiken minskar personbilstrafiken, vilket för sin del minskar utsläppen och energiförbrukningen. När Vetenskapsparkens linje förverkligas blir centrum mer tillgängligt och i synnerhet ställningen för området Kråkkärret i stadsstrukturen stärks och markanvändningen blir mångsidigare. Kommunerna skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Det ständigt ökande antalet passagerare inom närtågtrafiken kräver ett ökat utbud av närtågtrafik. Ett ökat utbud förutsätter nya materielanskaffningar. De nya depåerna är en förutsättning för HRT:s nya materielanskaffning. Placeringen av depåerna inom HRT:s närtågtrafikområde styrs och begränsas av markanvändningen, det nuvarande bannätet och eventuella framtida banprojekt. Depån behöver för sin verksamhet ett stort område och det är utmanande att hitta ett optimalt läge för det mitt i den byggda miljön, med beaktande av också de trafikmässiga utgångspunkterna och förutsättningarna för närtågtrafiken. Enligt HRT:s och Trafikledsverkets utredning bör de nya depåerna finnas trafikmässigt nära stadsbanornas ändstationer på strandbanan och huvudbanan samt invid ringbanan för att bankapaciteten ska kunna användas så effektivt som möjligt. En förutsättning för beslut om beviljande av statsunderstöd är att kommunerna i Helsingforsregionen förbinder sig till målen och åtgärderna i MBT-avtalet för 2020—2031 och finansieringen av dem, så som de har fastställts i förhandlingsresultatet. Kommunerna skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

Planeringen av spårvägarna i västra Helsingfors, inbegripet byggandet av Vichtisvägens snabbspårväg, är en del av planeringen och förverkligandet av Vichtisvägens och Hoplaksvägens boulevardstad. Fullmakten för projektet höjs från tidigare 4 260 000 euro till 105 000 000 euro. Projektet omfattar utvecklingen av spårvägarna i västra stadskärnan samt byggandet av snabbspårvägen vid Vichtisvägen. Den fortsatta planeringen har inletts 2022 och byggandet planeras ske åren 2023—2031. Utredningsplanen för projektet och genomförandet av projektet godkändes vid stadsfullmäktiges möte den 20 januari 2021. En projektplan utarbetas utifrån utredningsplanen. Fördelarna med projektet fås i och med en intensivare markanvändning inom det centrala området och en förbättrad servicenivå inom kollektivtrafiken. Till de viktigaste fördelarna hör förändringen i antalet resor med hållbara färdsätt och minskade CO₂-utsläpp från trafiken samt förbättrad tillgänglighet i fråga om arbetskraften.

En rapport om en utredningsplan för snabbspårvägen på avsnittet Vik—Malm blev färdig sommaren 2021 och i den identifierades behov av fortsatt planering innan beslut fattas. Arbetet med utredningsplanen pågår fortfarande i fråga om spårvägens sträckning samt projektets omfattning och fasning, i syftet att ha beredskap att fatta beslut i slutet av 2023. Under vintern 2022 inleddes delgeneralplanen för avsnittet Vikstranden—Lahtisleden, i vilken sträckningen för snabbspårvägen mellan Forsby depå och Vik också behandlas. Byggandet i den första fasen av projektet ska enligt planen inledas i slutet av 2020-talet, men detta kommer att preciseras ytterligare i den fortsatta planeringen.

Förklaring:Som en del av det program för att främja gång och cykling som statsrådet har godkänt genomförs ett gemensamt investeringsprogram för staten och kommunerna. Projekten i investeringsprogrammet ska förbättra förhållandena för cykel- och gångtrafiken. Programmet för att främja gång och cykling är ett led i genomförandet av den nationella energi- och klimatstrategin.

Staten kan bevilja understöd till kommuner som genomför åtgärder i enlighet med programmet. Kommunen ska delta i projektets kostnader med en minst lika stor satsning. Staten kan också bevilja kommunerna understöd för sådana infrastrukturprojekt genom vilka kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar förbättras och kollektivtrafikens andel av den totala färdmedelsfördelningen ökas. Ett sådant projekt kan t.ex. bestå av byggande av en infartsparkering. Utöver kommunerna kan understöd främjande av gång och cykling beviljas också andra aktörer.

På understöd som beviljas trafikflygplatser och flygplatser som ligger utanför Finavias flygplatsnät tillämpas utöver statsunderstödslagen (688/2001) meddelandet från kommissionen om riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT 2014/C 99/03) samt kommissionens förordning 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och senare gjorda ändringar i förordningen.

Anslaget för att understödja underhåll och förbättring av enskilda vägar används för att trygga lika möjligheter till mobilitet samt till understöd för vägar som den fasta bosättningen och näringslivet behöver.

Dessutom riktas understöd till reparationer av enskilda vägar. Detta främjar försörjningsberedskapen och tillgången på inhemskt virke för både skogsindustrins och energiproduktionens behov.

Statsunderstödet riktas i första hand till vägförbättringar samt till stöd för användning och underhåll av färjor. Det finns ca 55 000 km vägar som är berättigade till statsbidrag, och det har bildats ca 16 000 väglag för att sköta dessa vägar. Antalet specialobjekt som understöds är ca 20.

Understöd beviljas bara för sådan förbättring av broar som med tanke på framkomligheten på vägen är mest brådskande eller för reparation av skador på vägen. I enlighet med statsrådets förordning om enskilda vägar (1069/2018) är understödets maximibelopp i fråga om sedvanliga vägförbättringsobjekt 50 procent och i fråga om de mest betydande broobjekten och andra betydande, överraskande reparationsobjekt till följd av naturförhållandena 75 procent.

Av användningen av anslaget beräknas konsumtionsutgifternas andel vara cirka 250 000 euro och överföringsutgifternas andel cirka 27 150 000 euro.

Förklaring:Avsikten är att 24 900 000 euro ska användas för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om vägområden, 10 000 000 euro för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om banområden och 97 000 euro för anskaffningar och ersättningar i fråga om jord- och vattenområden.

Förklaring:Av anslaget föranleds 6 000 000 euro av utgifter som finansieras med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument.

Med anslaget för projektet Digirata främjas målet i återhämtnings- och resiliensplanen att öka produktiviteten med hjälp av digitalisering och dataekonomi och göra tjänsterna tillgängliga för alla. I projektet moderniseras och digitaliseras järnvägssystemen i Finland samt förnyas tågkontrollen på järnvägarna så att den överensstämmer med det europeiska systemet. Projektet främjar också EU:s flaggskeppsinitiativ Laddning och tankning (Recharge and refuel). Projektet finansieras dessutom nationellt med 6 000 000 euro.

Som motivering för det nya projektet föreslås följande:

Genom projektet som gäller Poikkimaantie förbättras smidigheten och säkerheten i trafiken, transporterna inom näringslivet och förutsättningarna för utveckling av markanvändningen samt minskar de olägenheter som trafikbuller medför i bostadsområden. Kostnadskalkylen för projektet är 40 miljoner euro (MAKU 130, 2015=100), varav statens andel är 30,0 miljoner euro och andelen för Uleåborg stad, Uleåborg hamn och trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab är 10 miljoner euro.

Förhållandet nytta/kostnad för projektet är 2,4.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 973 miljoner euro.

Anslaget står delvis utanför ramen.

Förklaring:Under momentet budgeteras de anslag som behövs för statens medfinansieringsandel i alla livscykelprojekt. År 2023 finansieras fyra livscykelprojekt under momentet.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 189 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.